Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus.
1930-05-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1930:86, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
1
Nr 86.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1930 kl. 11 I. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av arbetstillfällen
åt vissa arbetslösa i Porjus.
(2:a avd.)
I en inom första kammaren väckt, till .iordbruksntskottet hänvisad motion
nr 188 av herr Asplund har hemställts, att riksdagen ville hos Kungl.
Majit hemställa, att, för beredande av arbetstillfällen åt den genom nedläggandet
av driften vid den s. k. kronsågen i Porjus och vid legeringsverket
därstädes arbetslösa befolkningen i trakten, skogsvårdsarbeten, exempelvis
huggning och framforsling av kolved, måtte snarast möjligt igångsättas
å kronans närbelägna skogar.
Samma hemställan har gjorts i en inom andra kammaren väckt och
likaledes till utskottet remitterad motion nr 367 av herr Ericson i Boxholm
m. fl.
Båda förenämnda motioner, vilka utskottet upptagit till behandling i
ett sammanhang, hänvisa till den motivering, som anförts i en inom
första kammaren väckt motion nr 187 av herr Asplund, vari yrkats, att
riksdagen ville besluta att av inkomster, som inflyta från statens utarrenderade
jordägarandelar i gruvor och från statens aktier i LuossavaaraKiirunavaara
Aktiebolag, ställa till Kungl. Majits förfogande ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, att användas till åstadkommande av den
extra fraktlindring för råvaror och järn, som kan bliva nödvändig för
återupptagande av järntillverkning av norrhottensmalm och järnets vidareförädling
vid bruk i bergslagen. Denna motion har remitterats till
statsutskottet.
Beträffande de skäl, som åberopats såsom stöd för här förevarande
framställningar, får utskottet alltså hänvisa till motionen 1:187.
Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttranden från
länsstyrelsen i Norrbottens län samt domänstyrelsen, vilka yttranden i
bilaga fogats vid detta utlåtande (se Bil.).
Av den utredning rörande läget på arbetsmarknaden i Porjus, som
framkommit genom myndigheternas yttranden, synes i varje fall framgå,
att detta icke är sådant, att speciella åtgärder av det slag, motionärerna
bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 38 haft■ (Nr 86.)
Utskottet.
1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
påyrka, kunna anses vara tillräckligt motiverade. I likhet med myndigheterna
kan utskottet därför icke förorda motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna 1:188 och 11:367 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 maj 1930.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 84.
Bilaga.
Till riksdagens jordbruksutskott.
Härmed får länsstyrelsen jämlikt nådig befallning avgiva yttrande
över två inom riksdagen väckta motioner 1:188 och II: 367 örn beredande
av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus.
I motionerna yrkas, att, för beredande av arbetstillfällen åt den genom
nedläggandet av driften vid den s. k. kronsågen i Porjus och vid legeringsverket
därstädes arbetslösa befolkningen, skogsvårdsarbeten, exempelvis
huggning och framforsling av kolved, måtte snarast möjligt igångsättas
å kronans närbelägna skogar.
Ur mera allmänna synpunkter har frågan örn skogsvårdsarbeten och
över huvud intensivare skogsbruk i övre Norrland upptagits i en annan
vid årets riksdag väckt motion II: 38, över vilken länsstyrelsen samtidigt
härmed avgivit yttrande till utskottet. Länsstyrelsen har i nämnda
yttrande förklarat sig dela motionärens uppfattning, att ett intensivare
skogsbruk måste betraktas som det väsentligaste medlet att åstadkomma
utökade arbetstillfällen och bättre utkomstmöjligheter för det överskott
på arbetskraft, som för närvarande faktiskt är för handen inom den
nordligaste delen av landet. Länsstyrelsen har därför också tillstyrkt
det i nämnda motion framförda kravet på närmare utredning av denna
fråga.
Vad nu beträffar det i förevarande två motioner framförda speciella
yrkandet, synes det aktuella läget på arbetsmarknaden i Porjus näppeligen
vara av sådan art, att det kan motivera något omedelbart ingripande
från statsmakternas sida i angivet syfte. Enligt den lokala
arbetslöshetskommitténs rapport för januari förefinnes inom skogsbruket
i orten riklig arbetstillgång, men de arbetslösa i Porjus hava hittills
i allmänhet visat sig föga benägna att övergå till dylikt arbete. Veder
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
3
börande revirförvaltare bekräftar, att det icke möter några svårigheter
att bereda det 30-tal man, som nyligen blivit lediga genom driftsnedläggelsen
vid Porjus smältverk, skogsarbete i den mån de äro villiga att
mottaga sådant. Vad angår de kvarvarande arbetarna vid Porjussågen
uppgives, att dessa, som för närvarande hava arbete med justering och
utlastning av virke för domänverkets räkning, kunna påräkna fortsatt
sysselsättning vid den sågverksrörelse, som inom kort kommer att av
enskild företagare upptagas på platsen.
Under nu angivna förhållanden och då det knappast torde kunna förväntas,
att de i motionerna ifrågasatta arbetena skola visa sig mera
begärliga för de arbetslösa industriarbetarna än det skogsarbete i den
öppna marknaden, som finnes att tillgå, synes det länsstyrelsen icke föreligga
tillräckliga skäl att tillstyrka bifall till motionerna.
Luleå i landskansliet den 8 mars 1930.
A. B. GÄRDE.
ARVID LIDÉN.
Till riksdagens jordbruksutskott.
I en inom riksdagens första kammare väckt motion nr 188 har herr
C. J. Asplund, under åberopande jämväl av i en samtidigt väckt motion
nr 187 andragen motivering, hemställt, att riksdagen ville hos Kungl.
Majit hemställa, att för beredande av arbetstillfällen åt den genom nedläggande
av driften vid den så kallade kronsågen i Porjus vid legeringsverket
därstädes arbetslösa befolkningen i trakten, skogsvårdsarbeten
exempelvis huggning och framforsling av kolved måtte snarast möjligt
igångsättas å kronans närbelägna skogar. En likalydande motion nr 367
har väckts i andra kammaren av herr P. O. Ericson m. fl.
Efter framställning härom från jordbruksutskottet har domänstyrelsen
genom nådig remiss den 7 sistlidna februari anbefallts avgiva yttrande
över nämnda motioner, och får styrelsen i anledning härav anföra
följande.
Då i motionen berörts vissa förhållanden, vilka äga aktualitet för dagen
eller en just nu rådande arbetslöshet vid Porjus, och ifrågasatts ett
omedelbart anordnande av huggning och framforsling av kolved från
kronans marker i närheten av Porjus, har styrelsen ansett sig böra inhämta
yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän. Sådana hava numera
avgivits av överjägmästaren i Övre Norrbottens distrikt den 24
sistlidna februari och av t. f. jägmästaren i Porjus revir den 19 ävenledes
sistlidna februari, vilka med därtill hörande bilagor i avskrift bifogas.
Av denna skogspersonalens utredning framgår, att för den genom nedläggande
av driften vid kronsågen ledigvordna arbetsstyrkan någon
brist på arbete aldrig rått och ej heller beräknas uppkomma, samt att
för de från legeringsverlcet entledigade arbetarna funnes tillfälle till
arbete inom Jokkmokks socken, örn också ej i omedelbara grannskapet
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
av Porjus. Betecknande för situationen på arbetsmarknaden inom Jokkmokks
socken är det uttalande, som gjorts av Jokkmokks sockens arbetslöshetskommitté
och som av överjägmästaren särskilt åberopats. Det
framgår av detta, att inom samma socken rådde brist på arbeten och en
viss lokal arbetslöshet, den förra större än den senare, samt att de arbetslösa
krävde arbete invid sina bostäder och icke kunde förmås att begagna
sig av de tillfällen till förtjänst, som erbjödes på relativt kort avstånd
från hemvistet. I viss mån torde denna obenägenhet att uppsöka de
arbetstillfällen, som stå till buds, sammanhänga därmed, att järnindustriens
arbetare känna sig främmande för det skogsarbete, som nu erbjudes
dem.
Emellertid anse varken skogsstatspersonalen eller nyssnämnda arbetslöshetskommitté
situationen vid Porjus vara sådan, att några särskilda
statsåtgärder behöva vidtagas för att bereda arbete åt den genom nedläggningen
av driften vid legeringsverket entledigade arbetsstyrkan.
Motiven för motionerna torde härmed få anses hava bortfallit.
Beträffande den ifrågasatta upphuggningen och framforslingen av
kolved får styrelsen framhålla, att årstiden är synnerligen olämplig för
igångsättande av dylika arbeten i ifrågavarande trakter, enär det är
omöjligt att nu i samband med avverkning av stående kolved tillvarataga
det på marken liggande till kolning användbara avfallet och virket.
För övrigt lärer det icke vara möjligt att finna köpare av skogskol vid
Porjus till pris motsvarande tillverkningskostnaderna, och för upplagring
av träkol därstädes kräves uppförande av kolhus, vilket i sin tur
drager avsevärda kostnader.
Styrelsen får därför avstyrka i motionerna ifrågasatta åtgärder.
Stockholm den 4 mars 1930.
G. KUYLÉNSTIEBNA.
I. Hjelmström.
Till kungl, domänstyrelsen.
Yttrande angående tre inom riksdagen väckta motioner dels nr 188, av
herr Asplund örn beredande av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus,
dels nr 367, av herr Ericson i Boxholm m. fl. angående anordnande
av skogsvårdsarbeten å vissa kronoskogar på grund av arbetslösheten i
Porjus, dels nr 360 av herr Dahlén m. fl. angående omedelbart igångsättande
av sågverksrörelse å Seskarö.
De båda förstnämnda motionerna nris 188 och 367 beröra samma fråga
nämligen arbetslösheten i Porjus, varför de här behandlas i ett sammanhang.
Motionärerna synas hava betydligt överskattat arbetslösheten å
denna ort. Av jägmästarens utredning framgår, att för närvarande uppgår
den kvarvarande arbetsstyrkan vid Porjussågen till blott 11 man,
vilka hela tiden haft sysselsättning med justering och utlastning av virke
jämte diverse arbeten. Så snart utlastning av domänverkets virkeslager
ägt rum, kommer sågningen att återupptagas av Bröderna Bohman i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
5
Jörn, med vilken firma kontrakt upprättats dels örn kvarliggande timmerlager,
dels örn fortsatt virkesleverans. Enligt bifogade skrivelse
från Bröderna Bohman hava de för avsikt använda samtliga förutvarande
arbetare. Jägmästaren synes hava missuppfattat Bröderna Bohmans
uppgift angående behov av ytterligare arbetskraft. De komma att
bedriva sågning vid två cirkelsågar med dubbelskift och erfordras således
4 försågare och 4 hjälpsågare men dessutom behöves 11 man.
De arbetare, som bliva arbetslösa genom nedläggande av driften vid
Porjus smältverk har jägmästaren uppgivit till 23 gifta och 8 ogifta,
och torde alla, som så önska, kunna erhålla sysselsättning vid förekommande
arbeten, men givetvis stöter det på avsevärda svårigheter att få
dessa industriarbetare att ändra livsföring och bliva skogsarbetare. Till
belysande av arbetsförhållandena i orten hänvisas till bilagda av Jokkmokks
sockens arbetslöshetskommitté till länshjälpskommittén avgivna
rapport, varav framgår, att arbetstillfällena i den öppna arbetsmarknaden
på senaste tiden varit större än tillgången på arbetskraft, vilket
även bestyrkes av det förhållandet, att en mängd arbetslösa från andra
socknar erhållit arbete inom Jokkmokk. Jag vill även understryka, vad
arbetslöshetskommittén framhållit, att det är föga sannolikt, att de arbetslösa
från Porjus skulle föredraga mindre lönande arbeten såsom kolning
och vedhuggning framför andra bättre avlönade arbeten, som för
närvarande gå att erhålla.
Varje skogsman skulle helt visst hälsa med tillfredsställelse möjligheten
att igångsätta kolning för att därigenom bättre tillgodose skogsvårdens
krav, men förutsättningen härför är givetvis att avsättning finnes
för de tillverkade träkolen.
Av det anförda torde framgå, att några särskilda åtgärder från riksdagens
sida icke erfordras ifråga örn arbetslösheten i Porjus, utan torde
den lösas dels genom arbetstillfällen i öppna marknaden, dels genom det
organ, som är särskilt inrättat för att lösa dylika frågor, nämligen statens
arbetslöshetskommission.
Beträffande motionen nr 360 --------------
Luleå i övre Norrbottens distrikts överjägmästareexpedition den 24
februari 1930.
J. Wallmark.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
N. Bergsjö.
Till herr överjägmästaren i Övre Norrbottens distrikt.
Anmodad inkomma med yttrande över i riksdagen väckta motioner,
nris 188 i första och 367 i andra kammaren, örn beredande av arbetstillfällen
åt vissa arbetslösa i Porjus och anordnande av skogsvårdsarbeten
å vissa kronoskogar i Norrbottens län, får jag härmed vördsamt anföra:
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
att på grund av den rikliga tillgången å arbeten med virkesdrivningar
från enskildes och kronans skogar någon arbetslöshet i övre delarna av
Jokkmokks och Gällivare socknar för timmerkörare och huggare för denna
vinter icke råder, ett förhållande som föranletts av de först på nyåret
med hänsyn till is- och snöförhållandena igångsatta skogsdrivningarna,
varigenom ökad arbetspersonal och hästmaterial måst insättas för drivningarnas
fullbordande inom beräknad tid;
att beträffande arbetslösheten vid den i juni månad 1929 brunna och
därefter nedlagda Kronsågen i Gällivare socken, var före branden anställda
ett trettiotal man, av vilka jag dock lyckats omedelbart och senare
placera 17 å 18 man i annat arbete i allmänna marknaden;
att för närvarande äro kvartående vid sågen 11 man jämte familjemedlemmar,
trots att de uppsagts till avflyttning före den 1 januari 1930, och
äro dessa personer för närvarande sysselsatta för domänverkets räkning
med justering och utlastning av resterande trävarulagret per järnväg via
Narvik till England, vilket arbete blir fullbordat i senare delen av mars
månad. Därefter torde en och annan av de i bilagda uppgift angivna arbetare
erhålla anställning hos firman Bröderna Bohman, till vilka kungl, domänstyrelsen
utarrenderat sågområdet med bostäder m. m. under en tid
av ett eventuellt två år. I skrivelse till mig har emellertid nämnda firma
på min begäran meddelat, att deras behov av arbetare är 11 å 12
man, därav 8 man från annat håll såsom varande vana cirkelsågare. På
grund härav torde de flesta i nämnda uppgift angivna personer bliva
arbetslösa i senare delen av mars månad. Flertalet av dessa arbetare,
som under en följd av år varit anställda som sågverksarbetare, äro på
grund av relativt hög ålder och ovana vid ett så ansträngande arbete
som timmerhuggning m. m. icke skickade för skogsarbete i allmänhet.
Omedelbart efter sågbranden den 22 juni 1929, då arbetslöshet för
större delen av personalen inträdde, lät jag kungöra, att de arbetare, som
önskade erhålla sysselsättning med sommarhuggning av pappersved och
pimps, skulle genast anmäla sig å revirexpeditionen i och för ingivande
av förslag härom till kungl, domänstyrelsen. Endast tvenne arbetare anmälde
sig, vilka dock genast erhöllo arbete med slipersbilning ända in
på senhösten.
Frånsett de ovannämnda sågverksarbetarna och de arbetare, som genom
nedläggandet av Porjus smältverk blivit uppsagda från sina anställningar
— enligt uppgift från driftingenjören utgöra dessa 23 gifta
och 8 ogifta arbetare — torde man kunna påräkna, att genom initiativ
från revirförvaltaren skogsarbetena även i framtiden komma att givas
så pass omfattning, att därav för sin existens beroende personer i orten
erhålla arbetstillfällen i ungefär samma omfattning som under föregående
åren.
På grund härav anser jag, att något riksdagens ingripande i denna
angelägenhet icke för närvarande erfordras, då kungl, domänstyrelsen
på revirförvaltarens och överjägmästarens förslag utövar prövnings- och
beslutanderätt i hithörande frågor, åt vilka för närvarande måste ägnas
särskild uppmärksamhet.
Motionärens påkallande av skogsvårdsarbeten, exempelvis huggning
och framforsling av kolved å kronoskogarna, är värt allt beaktande. Något
hinder för dylika arbetens igångsättande till sommaren och kommande
vinter föreligger dock icke, då tillgången till lämplig kolved i
goda drivningslägen är mycket god. Men något riksdagens eller Kungl.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
7
Maj:ts initiativ erfordras väl ej heller härför, då kungl, domänstyrelsen
för visso snabbt skulle behandla och besluta angående en dylik framställning
från intresserade köpare. I förevarande fall måste man dock fråga:
»Vem skall köpa denna kolved och vart skall den framforslas?»
Å såväl kronans som enskildes skogar finnes så att säga obegränsad
tillgång å kolved i lämpliga drivningslägen, vadan kolfrågan torde vara
tämligen lätt löst i sammanhang med allvarliga planer å järntillverkning
av norrbottensmalm.
Det enda jag i detta sammanhang anser mig böra påpeka är, att köpare
av virkesposter från kronoskogarna borde föreläggas, att vid virkesdrivningarna
i möjligaste mån begagna sig av arbetare i respektive orter
eller åtminstone från det revir eller den kommun, där virkesposterna äro
belägna.
Vad till sist angår arbetstillfällens beredande åt den arbetslösa personalen
vid Kronsågen och Porjus smältverk, torde det vara av behovet påkallat,
att, så snart lämplig årstid inträtt, igångsätta beslutad väganläggning
Porjus—Luleluspen. Redan förra året gjorde jag upprepade framställningar
till vägstyrelsen i Gällivare att fortast och i avvaktan på
statsbidrags erhållande finansiera detta företag för arbetslöshetens minskande.
Mina framställningar ledde dock icke till någon åtgärd. Avskrift
av länsstyrelsens beslut angående väganläggningen ifråga bifogas.
Porjus den 19 februari 1930.
e. f.
Uno Tilly.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
N. Bergsjö.
Länsstyrelsens i Norrbottens läns utslag i anledning av
väckt förslag om anläggning av allmän väg från Porjus
till Luleluspen inom Jokkmokks sockens och Gällivare
tingslags särskilda väghållning sdistrikt, givet Luleå i
landskansliet den 14 september 1929.
Efter vederbörligt förordnande har distriktschefen, majoren Hans
Nilsson upprättat ett den 15 april 192G dagtecknat förslag till anläggning
av 3.5 meters bred enklare väg från Porjus till Luleluspen. Enligt förslaget,
som den 14 december 1926 granskats i kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
skulle vägen få en längd av 8,998 meter och har beräknats
kosta 66,700 kronor, varav för 1,141 meter inom Jokkmokks socken 6,000
kronor och för 7,857 meter inom Gällivare socken 60,700 kronor.
Länsstyrelsen, som tagit handlingarnas innehåll i övervägande, finner
sådana omständigheter icke vara för handen, att den ifrågasatta vägförbindelsen
Porjus—Luleluspen kan hänföras till ödebygdsväg.
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
Emellertid och då en vägförbindelse uti ifrågavarande sträckning får
anses vara för den allmänna samfärdseln i orten nyttig och nödig, prövar
länsstyrelsen, med stöd av 4 § väglagen, skäligt förplikta de väghållningsskyldige
inom Jokkmokks sockens och Gällivare tingslags särskilda
väghållningsdistrikt att mot åtnjutande av det statsbidrag, som
kan varda beviljat, var inom sitt distrikt hygga och för framtiden underhålla
bygdeväg av enklare typ från Porjus till Luleluspen i enlighet
med ovanberörda, av majoren Nilsson upprättade förslag.
År och dag som ovan.
På länsstyrelsens vägnar:
Arvid Lidén.
H. Glimstedt.
Rätt avskrivet betygar:
O. E. Hohn.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Uno Tilly.
N. Bergsjö.
Till Norrbottens länshjälpkommitté, Luleå.
Undertecknad får härmed översända rapport över arbetslösheten inom
Jokkmokks socken för januari månad 1930.
Under månaden har från Porjus bokföringsdistrikt 98 personer anmält
sig såsom arbetslösa, därav 38 försörjningspliktiga och 60 icke försörjningspliktiga
män.
Av här anmälda 46 lediga platser har endast 7 kunnat tillsättas trots
att de obesatta platserna erbjudits de arbetslösa.
Först vilja vi framhålla att någon arbetslöshet i egentlig mening ej
har gjort sig gällande de senaste två åren, utan har jämförelsevis god
tillgång å arbete förefunnits i den öppna arbetsmarknaden, så att tillgång
och efterfrågan å arbete varit ungefär jämställda. Dock vilja vi
tillägga att under första halvåret 1929 var arbetstillgången större än
efterfrågan, så att vi med här befintlig arbetskraft ej kunde fylla behovet,
varför arbetskraft måste anskaffas från andra kommuner.
Samma förhållande gör sig för närvarande gällande. Arbetet inom
skogsbruket har funnits i så riklig mängd, och förefinnes ännu, så att
någon arbetslöshet inom denna yrkesgren förekommer ej. Det som i
detta avseende refererats i pressen måste man beteckna såsom ren överdrift.
Skulle hädanefter en del missförhållanden uppstå torde detta få tillskrivas
bristande förmåga och energi av inom Porjus kyrkobokföringsdistrikt
boende befolkning, att i god tid förse och nyttiggöra sig av den
rikliga tillgång på skogsarbete som funnits att tillgå.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
9
Det är ju otänkbart att skogsarbetet skall kunna förläggas med hänsyn
till en befolknings bostadsort. Såsom det synes oss, så fordrar befolkningen
i Porjus att arbete skall finnas att tillgå i samhällets närhet; och
att åstadkomma någon rörlighet till förflyttning å andra arbetsplatser
har visat sig synnerligen svårt. Det har urartat därhän, att vanliga grovoch
diverse arbetare, som varit anställda en kortare eller längre tid vid
statens arbeten av ett eller annat slag, betrakta sig såsom en särskild
yrkesgrupp, och i anledning härav anse de sig ej kunna utföra annat
förvärvsarbete. Således bliva dessa så att säga ett flytande arbetsöverskott,
som vid god arbetstillgång å andra områden konstigt nog ej låter
höra av sig, men vid befarad eller verklig knapphet på arbete framträder
såsom de mest fordrande.
Vi få särskilt hänvisa till det referat i Norrbottens Tidningen av den
10 januari över arbetslöshetsmötet i Porjus där det sägs, att en hel skara
unga kraftiga män gå sysslolösa, detta är ju ett missförhållande som de
unga männen förorsaka sig själva, skogsarbetet är särskilt lämpat för
ungt och kraftigt folk, rikliga tillfällen till sådant arbete har funnits
och finnes ännu. Men vi äro övertygade örn att från Porjus få vi ej
räkna med att erhålla några av dessa unga kraftiga karlar till avverkningsplatserna.
Vid det åberopade arbetslöshetsmötet framfördes förslag örn eventuellt
igångsättande av arbeten med kolning, vedhuggning etc., detta är ju
skogsarbete men av sämre art än vad som nu går att erhålla, och kommer
ej att uppnå den prisnivå ifråga örn dagsförtjänst, som en skogsarbetare
nu kan betinga sig.
Den 18 februari entledigas alla samtliga arbetare vid Porjus smältverk,
att läget för dessa blir mycket bekymmersamt är givet och arbetslöshetskommittén
är för närvarande tveksam över vad som bör göras.
Framställning har inkommit från smältverkets arbetare, att kommunen
skulle hos arbetslöshetskommissionen begära tillstånd att lämna kontant
arbetslöshetsunderstöd. Med den kännedom vi lia av ett dylikt förfarande
och den demoraliserande inverkan kontantunderstödsprincipen
har på folkmoralen, anser sig kommittén i anledning härav ej kunna gå
med på denna framställning, annat än i sådant fall att vi förvägrades
rätt att hänvisa de som anses lämpliga till statligt nödhjälpsarbete.
Med vad som här ovan anförts hava vi viljat bibringa länshjälpkommittén
kännedom om verkliga arbetslöshetsläget inom kommunen och vår
syn på saken, och hoppas vi örn länshjälpkommitténs välvilliga medverkan
till ordnandet av den kris, som uppkommer genom nedläggandet av
driften vid Porjus smältverk.
Jokkmokk den 1 februari 1930.
För Jokkmokks sockens arbetslöshetskommitté:
Sten Stenman.
Ordf.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
N. Bergsjö.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 saini. 38 höft. (Nr 86)
2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.
Herr över jägmästaren J. Wallmark, Luleå.
Härmed få vi meddela, att det är vår avsikt att använda de i Porjus
kvarvarande domänverkets arbete 11 stycken i våra cirkelsågar å nämnda
plats. Sågningen torde påbörjas i mars eller så fort vi erhålla de
köpta motorerna.
Jörn den 22 februari 1930.
Högaktningsfullt
BRÖDERNA BOHMAN.
J. H. Bohman.
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
N. Bergsjö.
301796. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.