Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus.

1930-05-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:86, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

1

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1930 kl. 11 I. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av arbetstillfällen

åt vissa arbetslösa i Porjus.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren väckt, till .iordbruksntskottet hänvisad motion

nr 188 av herr Asplund har hemställts, att riksdagen ville hos Kungl.

Majit hemställa, att, för beredande av arbetstillfällen åt den genom nedläggandet

av driften vid den s. k. kronsågen i Porjus och vid legeringsverket

därstädes arbetslösa befolkningen i trakten, skogsvårdsarbeten, exempelvis

huggning och framforsling av kolved, måtte snarast möjligt igångsättas

å kronans närbelägna skogar.

Samma hemställan har gjorts i en inom andra kammaren väckt och

likaledes till utskottet remitterad motion nr 367 av herr Ericson i Boxholm

m. fl.

Båda förenämnda motioner, vilka utskottet upptagit till behandling i

ett sammanhang, hänvisa till den motivering, som anförts i en inom

första kammaren väckt motion nr 187 av herr Asplund, vari yrkats, att

riksdagen ville besluta att av inkomster, som inflyta från statens utarrenderade

jordägarandelar i gruvor och från statens aktier i LuossavaaraKiirunavaara

Aktiebolag, ställa till Kungl. Majits förfogande ett reservationsanslag

av 200,000 kronor, att användas till åstadkommande av den

extra fraktlindring för råvaror och järn, som kan bliva nödvändig för

återupptagande av järntillverkning av norrhottensmalm och järnets vidareförädling

vid bruk i bergslagen. Denna motion har remitterats till

statsutskottet.

Beträffande de skäl, som åberopats såsom stöd för här förevarande

framställningar, får utskottet alltså hänvisa till motionen 1:187.

Över motionerna har i vederbörlig ordning inhämtats yttranden från

länsstyrelsen i Norrbottens län samt domänstyrelsen, vilka yttranden i

bilaga fogats vid detta utlåtande (se Bil.).

Av den utredning rörande läget på arbetsmarknaden i Porjus, som

framkommit genom myndigheternas yttranden, synes i varje fall framgå,

att detta icke är sådant, att speciella åtgärder av det slag, motionärerna

bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 38 haft■ (Nr 86.)

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

påyrka, kunna anses vara tillräckligt motiverade. I likhet med myndigheterna

kan utskottet därför icke förorda motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna 1:188 och 11:367 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 84.

Bilaga.

Till riksdagens jordbruksutskott.

Härmed får länsstyrelsen jämlikt nådig befallning avgiva yttrande

över två inom riksdagen väckta motioner 1:188 och II: 367 örn beredande

av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus.

I motionerna yrkas, att, för beredande av arbetstillfällen åt den genom

nedläggandet av driften vid den s. k. kronsågen i Porjus och vid legeringsverket

därstädes arbetslösa befolkningen, skogsvårdsarbeten, exempelvis

huggning och framforsling av kolved, måtte snarast möjligt igångsättas

å kronans närbelägna skogar.

Ur mera allmänna synpunkter har frågan örn skogsvårdsarbeten och

över huvud intensivare skogsbruk i övre Norrland upptagits i en annan

vid årets riksdag väckt motion II: 38, över vilken länsstyrelsen samtidigt

härmed avgivit yttrande till utskottet. Länsstyrelsen har i nämnda

yttrande förklarat sig dela motionärens uppfattning, att ett intensivare

skogsbruk måste betraktas som det väsentligaste medlet att åstadkomma

utökade arbetstillfällen och bättre utkomstmöjligheter för det överskott

på arbetskraft, som för närvarande faktiskt är för handen inom den

nordligaste delen av landet. Länsstyrelsen har därför också tillstyrkt

det i nämnda motion framförda kravet på närmare utredning av denna

fråga.

Vad nu beträffar det i förevarande två motioner framförda speciella

yrkandet, synes det aktuella läget på arbetsmarknaden i Porjus näppeligen

vara av sådan art, att det kan motivera något omedelbart ingripande

från statsmakternas sida i angivet syfte. Enligt den lokala

arbetslöshetskommitténs rapport för januari förefinnes inom skogsbruket

i orten riklig arbetstillgång, men de arbetslösa i Porjus hava hittills

i allmänhet visat sig föga benägna att övergå till dylikt arbete. Veder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

3

börande revirförvaltare bekräftar, att det icke möter några svårigheter

att bereda det 30-tal man, som nyligen blivit lediga genom driftsnedläggelsen

vid Porjus smältverk, skogsarbete i den mån de äro villiga att

mottaga sådant. Vad angår de kvarvarande arbetarna vid Porjussågen

uppgives, att dessa, som för närvarande hava arbete med justering och

utlastning av virke för domänverkets räkning, kunna påräkna fortsatt

sysselsättning vid den sågverksrörelse, som inom kort kommer att av

enskild företagare upptagas på platsen.

Under nu angivna förhållanden och då det knappast torde kunna förväntas,

att de i motionerna ifrågasatta arbetena skola visa sig mera

begärliga för de arbetslösa industriarbetarna än det skogsarbete i den

öppna marknaden, som finnes att tillgå, synes det länsstyrelsen icke föreligga

tillräckliga skäl att tillstyrka bifall till motionerna.

Luleå i landskansliet den 8 mars 1930.

A. B. GÄRDE.

ARVID LIDÉN.

Till riksdagens jordbruksutskott.

I en inom riksdagens första kammare väckt motion nr 188 har herr

C. J. Asplund, under åberopande jämväl av i en samtidigt väckt motion

nr 187 andragen motivering, hemställt, att riksdagen ville hos Kungl.

Majit hemställa, att för beredande av arbetstillfällen åt den genom nedläggande

av driften vid den så kallade kronsågen i Porjus vid legeringsverket

därstädes arbetslösa befolkningen i trakten, skogsvårdsarbeten

exempelvis huggning och framforsling av kolved måtte snarast möjligt

igångsättas å kronans närbelägna skogar. En likalydande motion nr 367

har väckts i andra kammaren av herr P. O. Ericson m. fl.

Efter framställning härom från jordbruksutskottet har domänstyrelsen

genom nådig remiss den 7 sistlidna februari anbefallts avgiva yttrande

över nämnda motioner, och får styrelsen i anledning härav anföra

följande.

Då i motionen berörts vissa förhållanden, vilka äga aktualitet för dagen

eller en just nu rådande arbetslöshet vid Porjus, och ifrågasatts ett

omedelbart anordnande av huggning och framforsling av kolved från

kronans marker i närheten av Porjus, har styrelsen ansett sig böra inhämta

yttranden av vederbörande skogsstatstjänstemän. Sådana hava numera

avgivits av överjägmästaren i Övre Norrbottens distrikt den 24

sistlidna februari och av t. f. jägmästaren i Porjus revir den 19 ävenledes

sistlidna februari, vilka med därtill hörande bilagor i avskrift bifogas.

Av denna skogspersonalens utredning framgår, att för den genom nedläggande

av driften vid kronsågen ledigvordna arbetsstyrkan någon

brist på arbete aldrig rått och ej heller beräknas uppkomma, samt att

för de från legeringsverlcet entledigade arbetarna funnes tillfälle till

arbete inom Jokkmokks socken, örn också ej i omedelbara grannskapet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

av Porjus. Betecknande för situationen på arbetsmarknaden inom Jokkmokks

socken är det uttalande, som gjorts av Jokkmokks sockens arbetslöshetskommitté

och som av överjägmästaren särskilt åberopats. Det

framgår av detta, att inom samma socken rådde brist på arbeten och en

viss lokal arbetslöshet, den förra större än den senare, samt att de arbetslösa

krävde arbete invid sina bostäder och icke kunde förmås att begagna

sig av de tillfällen till förtjänst, som erbjödes på relativt kort avstånd

från hemvistet. I viss mån torde denna obenägenhet att uppsöka de

arbetstillfällen, som stå till buds, sammanhänga därmed, att järnindustriens

arbetare känna sig främmande för det skogsarbete, som nu erbjudes

dem.

Emellertid anse varken skogsstatspersonalen eller nyssnämnda arbetslöshetskommitté

situationen vid Porjus vara sådan, att några särskilda

statsåtgärder behöva vidtagas för att bereda arbete åt den genom nedläggningen

av driften vid legeringsverket entledigade arbetsstyrkan.

Motiven för motionerna torde härmed få anses hava bortfallit.

Beträffande den ifrågasatta upphuggningen och framforslingen av

kolved får styrelsen framhålla, att årstiden är synnerligen olämplig för

igångsättande av dylika arbeten i ifrågavarande trakter, enär det är

omöjligt att nu i samband med avverkning av stående kolved tillvarataga

det på marken liggande till kolning användbara avfallet och virket.

För övrigt lärer det icke vara möjligt att finna köpare av skogskol vid

Porjus till pris motsvarande tillverkningskostnaderna, och för upplagring

av träkol därstädes kräves uppförande av kolhus, vilket i sin tur

drager avsevärda kostnader.

Styrelsen får därför avstyrka i motionerna ifrågasatta åtgärder.

Stockholm den 4 mars 1930.

G. KUYLÉNSTIEBNA.

I. Hjelmström.

Till kungl, domänstyrelsen.

Yttrande angående tre inom riksdagen väckta motioner dels nr 188, av

herr Asplund örn beredande av arbetstillfällen åt vissa arbetslösa i Porjus,

dels nr 367, av herr Ericson i Boxholm m. fl. angående anordnande

av skogsvårdsarbeten å vissa kronoskogar på grund av arbetslösheten i

Porjus, dels nr 360 av herr Dahlén m. fl. angående omedelbart igångsättande

av sågverksrörelse å Seskarö.

De båda förstnämnda motionerna nris 188 och 367 beröra samma fråga

nämligen arbetslösheten i Porjus, varför de här behandlas i ett sammanhang.

Motionärerna synas hava betydligt överskattat arbetslösheten å

denna ort. Av jägmästarens utredning framgår, att för närvarande uppgår

den kvarvarande arbetsstyrkan vid Porjussågen till blott 11 man,

vilka hela tiden haft sysselsättning med justering och utlastning av virke

jämte diverse arbeten. Så snart utlastning av domänverkets virkeslager

ägt rum, kommer sågningen att återupptagas av Bröderna Bohman i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

5

Jörn, med vilken firma kontrakt upprättats dels örn kvarliggande timmerlager,

dels örn fortsatt virkesleverans. Enligt bifogade skrivelse

från Bröderna Bohman hava de för avsikt använda samtliga förutvarande

arbetare. Jägmästaren synes hava missuppfattat Bröderna Bohmans

uppgift angående behov av ytterligare arbetskraft. De komma att

bedriva sågning vid två cirkelsågar med dubbelskift och erfordras således

4 försågare och 4 hjälpsågare men dessutom behöves 11 man.

De arbetare, som bliva arbetslösa genom nedläggande av driften vid

Porjus smältverk har jägmästaren uppgivit till 23 gifta och 8 ogifta,

och torde alla, som så önska, kunna erhålla sysselsättning vid förekommande

arbeten, men givetvis stöter det på avsevärda svårigheter att få

dessa industriarbetare att ändra livsföring och bliva skogsarbetare. Till

belysande av arbetsförhållandena i orten hänvisas till bilagda av Jokkmokks

sockens arbetslöshetskommitté till länshjälpskommittén avgivna

rapport, varav framgår, att arbetstillfällena i den öppna arbetsmarknaden

på senaste tiden varit större än tillgången på arbetskraft, vilket

även bestyrkes av det förhållandet, att en mängd arbetslösa från andra

socknar erhållit arbete inom Jokkmokk. Jag vill även understryka, vad

arbetslöshetskommittén framhållit, att det är föga sannolikt, att de arbetslösa

från Porjus skulle föredraga mindre lönande arbeten såsom kolning

och vedhuggning framför andra bättre avlönade arbeten, som för

närvarande gå att erhålla.

Varje skogsman skulle helt visst hälsa med tillfredsställelse möjligheten

att igångsätta kolning för att därigenom bättre tillgodose skogsvårdens

krav, men förutsättningen härför är givetvis att avsättning finnes

för de tillverkade träkolen.

Av det anförda torde framgå, att några särskilda åtgärder från riksdagens

sida icke erfordras ifråga örn arbetslösheten i Porjus, utan torde

den lösas dels genom arbetstillfällen i öppna marknaden, dels genom det

organ, som är särskilt inrättat för att lösa dylika frågor, nämligen statens

arbetslöshetskommission.

Beträffande motionen nr 360 --------------

Luleå i övre Norrbottens distrikts överjägmästareexpedition den 24

februari 1930.

J. Wallmark.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

N. Bergsjö.

Till herr överjägmästaren i Övre Norrbottens distrikt.

Anmodad inkomma med yttrande över i riksdagen väckta motioner,

nris 188 i första och 367 i andra kammaren, örn beredande av arbetstillfällen

åt vissa arbetslösa i Porjus och anordnande av skogsvårdsarbeten

å vissa kronoskogar i Norrbottens län, får jag härmed vördsamt anföra:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

att på grund av den rikliga tillgången å arbeten med virkesdrivningar

från enskildes och kronans skogar någon arbetslöshet i övre delarna av

Jokkmokks och Gällivare socknar för timmerkörare och huggare för denna

vinter icke råder, ett förhållande som föranletts av de först på nyåret

med hänsyn till is- och snöförhållandena igångsatta skogsdrivningarna,

varigenom ökad arbetspersonal och hästmaterial måst insättas för drivningarnas

fullbordande inom beräknad tid;

att beträffande arbetslösheten vid den i juni månad 1929 brunna och

därefter nedlagda Kronsågen i Gällivare socken, var före branden anställda

ett trettiotal man, av vilka jag dock lyckats omedelbart och senare

placera 17 å 18 man i annat arbete i allmänna marknaden;

att för närvarande äro kvartående vid sågen 11 man jämte familjemedlemmar,

trots att de uppsagts till avflyttning före den 1 januari 1930, och

äro dessa personer för närvarande sysselsatta för domänverkets räkning

med justering och utlastning av resterande trävarulagret per järnväg via

Narvik till England, vilket arbete blir fullbordat i senare delen av mars

månad. Därefter torde en och annan av de i bilagda uppgift angivna arbetare

erhålla anställning hos firman Bröderna Bohman, till vilka kungl, domänstyrelsen

utarrenderat sågområdet med bostäder m. m. under en tid

av ett eventuellt två år. I skrivelse till mig har emellertid nämnda firma

på min begäran meddelat, att deras behov av arbetare är 11 å 12

man, därav 8 man från annat håll såsom varande vana cirkelsågare. På

grund härav torde de flesta i nämnda uppgift angivna personer bliva

arbetslösa i senare delen av mars månad. Flertalet av dessa arbetare,

som under en följd av år varit anställda som sågverksarbetare, äro på

grund av relativt hög ålder och ovana vid ett så ansträngande arbete

som timmerhuggning m. m. icke skickade för skogsarbete i allmänhet.

Omedelbart efter sågbranden den 22 juni 1929, då arbetslöshet för

större delen av personalen inträdde, lät jag kungöra, att de arbetare, som

önskade erhålla sysselsättning med sommarhuggning av pappersved och

pimps, skulle genast anmäla sig å revirexpeditionen i och för ingivande

av förslag härom till kungl, domänstyrelsen. Endast tvenne arbetare anmälde

sig, vilka dock genast erhöllo arbete med slipersbilning ända in

på senhösten.

Frånsett de ovannämnda sågverksarbetarna och de arbetare, som genom

nedläggandet av Porjus smältverk blivit uppsagda från sina anställningar

— enligt uppgift från driftingenjören utgöra dessa 23 gifta

och 8 ogifta arbetare — torde man kunna påräkna, att genom initiativ

från revirförvaltaren skogsarbetena även i framtiden komma att givas

så pass omfattning, att därav för sin existens beroende personer i orten

erhålla arbetstillfällen i ungefär samma omfattning som under föregående

åren.

På grund härav anser jag, att något riksdagens ingripande i denna

angelägenhet icke för närvarande erfordras, då kungl, domänstyrelsen

på revirförvaltarens och överjägmästarens förslag utövar prövnings- och

beslutanderätt i hithörande frågor, åt vilka för närvarande måste ägnas

särskild uppmärksamhet.

Motionärens påkallande av skogsvårdsarbeten, exempelvis huggning

och framforsling av kolved å kronoskogarna, är värt allt beaktande. Något

hinder för dylika arbetens igångsättande till sommaren och kommande

vinter föreligger dock icke, då tillgången till lämplig kolved i

goda drivningslägen är mycket god. Men något riksdagens eller Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

7

Maj:ts initiativ erfordras väl ej heller härför, då kungl, domänstyrelsen

för visso snabbt skulle behandla och besluta angående en dylik framställning

från intresserade köpare. I förevarande fall måste man dock fråga:

»Vem skall köpa denna kolved och vart skall den framforslas?»

Å såväl kronans som enskildes skogar finnes så att säga obegränsad

tillgång å kolved i lämpliga drivningslägen, vadan kolfrågan torde vara

tämligen lätt löst i sammanhang med allvarliga planer å järntillverkning

av norrbottensmalm.

Det enda jag i detta sammanhang anser mig böra påpeka är, att köpare

av virkesposter från kronoskogarna borde föreläggas, att vid virkesdrivningarna

i möjligaste mån begagna sig av arbetare i respektive orter

eller åtminstone från det revir eller den kommun, där virkesposterna äro

belägna.

Vad till sist angår arbetstillfällens beredande åt den arbetslösa personalen

vid Kronsågen och Porjus smältverk, torde det vara av behovet påkallat,

att, så snart lämplig årstid inträtt, igångsätta beslutad väganläggning

Porjus—Luleluspen. Redan förra året gjorde jag upprepade framställningar

till vägstyrelsen i Gällivare att fortast och i avvaktan på

statsbidrags erhållande finansiera detta företag för arbetslöshetens minskande.

Mina framställningar ledde dock icke till någon åtgärd. Avskrift

av länsstyrelsens beslut angående väganläggningen ifråga bifogas.

Porjus den 19 februari 1930.

e. f.

Uno Tilly.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

N. Bergsjö.

Länsstyrelsens i Norrbottens läns utslag i anledning av

väckt förslag om anläggning av allmän väg från Porjus

till Luleluspen inom Jokkmokks sockens och Gällivare

tingslags särskilda väghållning sdistrikt, givet Luleå i

landskansliet den 14 september 1929.

Efter vederbörligt förordnande har distriktschefen, majoren Hans

Nilsson upprättat ett den 15 april 192G dagtecknat förslag till anläggning

av 3.5 meters bred enklare väg från Porjus till Luleluspen. Enligt förslaget,

som den 14 december 1926 granskats i kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

skulle vägen få en längd av 8,998 meter och har beräknats

kosta 66,700 kronor, varav för 1,141 meter inom Jokkmokks socken 6,000

kronor och för 7,857 meter inom Gällivare socken 60,700 kronor.

Länsstyrelsen, som tagit handlingarnas innehåll i övervägande, finner

sådana omständigheter icke vara för handen, att den ifrågasatta vägförbindelsen

Porjus—Luleluspen kan hänföras till ödebygdsväg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

Emellertid och då en vägförbindelse uti ifrågavarande sträckning får

anses vara för den allmänna samfärdseln i orten nyttig och nödig, prövar

länsstyrelsen, med stöd av 4 § väglagen, skäligt förplikta de väghållningsskyldige

inom Jokkmokks sockens och Gällivare tingslags särskilda

väghållningsdistrikt att mot åtnjutande av det statsbidrag, som

kan varda beviljat, var inom sitt distrikt hygga och för framtiden underhålla

bygdeväg av enklare typ från Porjus till Luleluspen i enlighet

med ovanberörda, av majoren Nilsson upprättade förslag.

År och dag som ovan.

På länsstyrelsens vägnar:

Arvid Lidén.

H. Glimstedt.

Rätt avskrivet betygar:

O. E. Hohn.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

Uno Tilly.

N. Bergsjö.

Till Norrbottens länshjälpkommitté, Luleå.

Undertecknad får härmed översända rapport över arbetslösheten inom

Jokkmokks socken för januari månad 1930.

Under månaden har från Porjus bokföringsdistrikt 98 personer anmält

sig såsom arbetslösa, därav 38 försörjningspliktiga och 60 icke försörjningspliktiga

män.

Av här anmälda 46 lediga platser har endast 7 kunnat tillsättas trots

att de obesatta platserna erbjudits de arbetslösa.

Först vilja vi framhålla att någon arbetslöshet i egentlig mening ej

har gjort sig gällande de senaste två åren, utan har jämförelsevis god

tillgång å arbete förefunnits i den öppna arbetsmarknaden, så att tillgång

och efterfrågan å arbete varit ungefär jämställda. Dock vilja vi

tillägga att under första halvåret 1929 var arbetstillgången större än

efterfrågan, så att vi med här befintlig arbetskraft ej kunde fylla behovet,

varför arbetskraft måste anskaffas från andra kommuner.

Samma förhållande gör sig för närvarande gällande. Arbetet inom

skogsbruket har funnits i så riklig mängd, och förefinnes ännu, så att

någon arbetslöshet inom denna yrkesgren förekommer ej. Det som i

detta avseende refererats i pressen måste man beteckna såsom ren överdrift.

Skulle hädanefter en del missförhållanden uppstå torde detta få tillskrivas

bristande förmåga och energi av inom Porjus kyrkobokföringsdistrikt

boende befolkning, att i god tid förse och nyttiggöra sig av den

rikliga tillgång på skogsarbete som funnits att tillgå.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

9

Det är ju otänkbart att skogsarbetet skall kunna förläggas med hänsyn

till en befolknings bostadsort. Såsom det synes oss, så fordrar befolkningen

i Porjus att arbete skall finnas att tillgå i samhällets närhet; och

att åstadkomma någon rörlighet till förflyttning å andra arbetsplatser

har visat sig synnerligen svårt. Det har urartat därhän, att vanliga grovoch

diverse arbetare, som varit anställda en kortare eller längre tid vid

statens arbeten av ett eller annat slag, betrakta sig såsom en särskild

yrkesgrupp, och i anledning härav anse de sig ej kunna utföra annat

förvärvsarbete. Således bliva dessa så att säga ett flytande arbetsöverskott,

som vid god arbetstillgång å andra områden konstigt nog ej låter

höra av sig, men vid befarad eller verklig knapphet på arbete framträder

såsom de mest fordrande.

Vi få särskilt hänvisa till det referat i Norrbottens Tidningen av den

10 januari över arbetslöshetsmötet i Porjus där det sägs, att en hel skara

unga kraftiga män gå sysslolösa, detta är ju ett missförhållande som de

unga männen förorsaka sig själva, skogsarbetet är särskilt lämpat för

ungt och kraftigt folk, rikliga tillfällen till sådant arbete har funnits

och finnes ännu. Men vi äro övertygade örn att från Porjus få vi ej

räkna med att erhålla några av dessa unga kraftiga karlar till avverkningsplatserna.

Vid det åberopade arbetslöshetsmötet framfördes förslag örn eventuellt

igångsättande av arbeten med kolning, vedhuggning etc., detta är ju

skogsarbete men av sämre art än vad som nu går att erhålla, och kommer

ej att uppnå den prisnivå ifråga örn dagsförtjänst, som en skogsarbetare

nu kan betinga sig.

Den 18 februari entledigas alla samtliga arbetare vid Porjus smältverk,

att läget för dessa blir mycket bekymmersamt är givet och arbetslöshetskommittén

är för närvarande tveksam över vad som bör göras.

Framställning har inkommit från smältverkets arbetare, att kommunen

skulle hos arbetslöshetskommissionen begära tillstånd att lämna kontant

arbetslöshetsunderstöd. Med den kännedom vi lia av ett dylikt förfarande

och den demoraliserande inverkan kontantunderstödsprincipen

har på folkmoralen, anser sig kommittén i anledning härav ej kunna gå

med på denna framställning, annat än i sådant fall att vi förvägrades

rätt att hänvisa de som anses lämpliga till statligt nödhjälpsarbete.

Med vad som här ovan anförts hava vi viljat bibringa länshjälpkommittén

kännedom om verkliga arbetslöshetsläget inom kommunen och vår

syn på saken, och hoppas vi örn länshjälpkommitténs välvilliga medverkan

till ordnandet av den kris, som uppkommer genom nedläggandet av

driften vid Porjus smältverk.

Jokkmokk den 1 februari 1930.

För Jokkmokks sockens arbetslöshetskommitté:

Sten Stenman.

Ordf.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

N. Bergsjö.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 saini. 38 höft. (Nr 86)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86.

Herr över jägmästaren J. Wallmark, Luleå.

Härmed få vi meddela, att det är vår avsikt att använda de i Porjus

kvarvarande domänverkets arbete 11 stycken i våra cirkelsågar å nämnda

plats. Sågningen torde påbörjas i mars eller så fort vi erhålla de

köpta motorerna.

Jörn den 22 februari 1930.

Högaktningsfullt

BRÖDERNA BOHMAN.

J. H. Bohman.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

N. Bergsjö.

301796. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.