Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89

1930-05-20 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:89, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den

högre lantbruksundervisningens ordnande jämte i ämnet

väckta motioner.

Under punkt 17 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för byggnadsarbeten för den,

högre lantbruksundervisningen m. m. beräkna för budgetåret 1930/1931 ett

belopp av 621,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 14 mars 1930 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 249, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) dels besluta, att vid Ultuna skall inrättas en lantbrukshögskola och

vid Alnarp ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag;

2) dels för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbruksbögskolan

ett extra reservationsanslag av 358,200 kronor;

b) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag av

262,800 kronor;

3) dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden 1 juli 1930

—30 juni 1931 erforderliga åtgärder för tillsättande av lärarbefattningar

vid lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande Motioner.

inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

A) nr 530 av herrar Pehrsson i Bramstorp och Hammarlund, vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Majits proposition nr

249, hemställa örn förnyad utredning samt örn förslag skyndsammast

möjligt till organisation av såväl den högre som den lägre lantbruksundervisningen

och i samband därmed organisation av den statliga försöksverksamheten

;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 40 haft. (Nr 89.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

B) nr 539 av herr Nordkvist, vari hemställts, att riksdagen, med avslag

å Kungl. Maj:ts proposition nr 249, måtte besluta att hemställa hos Kungl.

Majit örn sådan lörnyad snabb utredning av den högre lantbruksundervisningens

ordnande, att högskolans samorganisation med Centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet fullständigare utredes, att

möjligheten av högskolans förläggning till Centralanstaltens område vid

Stockholm klarlägges, samt att i motionen framförda synpunkter på vissa

ämnens placering i undervisningshänseende beaktas;

C) nr 540 av herr Hedlund i Häste, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta,

1) att vid Ultuna skall inrättas en lantbrukshögskola;

2) att förflyttning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

äger rum enligt i motionen angivna grundlinjer; och

3) att Kungl. Majit till nästkommande riksdag framlägger detaljerat

förslag därom;

4) att vid Alnarp inrättas ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

enligt Kungl. Majits förslag;

5) att för budgetåret 1930/1931 anvisas:

a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan

ett extra reservationsanslag av 358,200 kronor;

h) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag

av 262,800 kronor;

6) att Kungl. Majit bemyndigas att vidtaga under tiden 1 juli 1930—30

juni 1931 erforderliga åtgärder för tillsättande av lärarebefattningar

vid lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;
D)

nr 541 av herrar Ljung och Månsson i Erlandsro, vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Majits proposition nr 249, hemställa,

att Kungl. Majit måtte med beaktande av i motionen anförda synpunkter

låta verkställa utredning samt för riksdagen så fort ske kan

framlägga förslag till ordnandet av den högre lantbruksundervisningen

och den statliga forsknings- och försöksverksamheten på jordbruksområdet;

samt

E) nr 542 av herr Magnusson i Skövde, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, dels att vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

måtte anställas en lektor med huvudsaklig undervisningsskyldighet

i trädgårdsanläggningskonst, dels ock att nödiga medel anvisas för

ändamålet.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,

hänvisas till motionerna.

Enligt gällande stadgar för de båda lantbruksinstituten vid Ultuna och

Alnarp (1918 nr 405 respektive 406), hava dessa institut till ändamål att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89. 3

meddela en på vetenskaplig forskning grundad undervisning i lanthushållningen.

Instituten omfatta dels en agronomkurs, som har till ändamål

att lämna den för ett rationellt^ jordbruks utövande erforderliga teoretiska

grundvalen, dels en konsulentkurs, som utgöres av en på agronomkursen

byggd fortsättningskurs, avsedd för utbildning av konsulenter,

lärare och andra, vilka önska förvärva djupare insikter i jordbruk

eller husdjursskötsel eller — vid Alnarp — mejerihantering. Med Alnarpsinstitutet

är förenad en lägre mejeriskola, avsedd att utbilda mejerister.

Vid agronomkursen omfattar undervisningen två år och skall så ordnas,

att nya elever kunna mottagas varje år. Undervisningen i denna

kurs är gemensam för alla elever, som tillhöra samma årsavdelning. Vid

konsulentkursen omfattar undervisningen ett år. Konsulentkursen är

vid Ultuna uppdelad på två linjer, den ena företrädesvis för utbildning

inom jordbruksfacket och den andra företrädesvis för utbildning inom

husdjursfacket, samt vid Alnarp på tre linjer, nämligen de två nu nämnda

samt en linje för utbildning inom mejerifacket. I praktiken har sådan

uppdelning av konsulentundervisningen kommit till stånd, att jordbrukslinjen

varit förlagd till Ultuna samt husdjurs- och mejerilinjerna

till Alnarp.

Riksdagen anhöll i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1926, nr 182,

örn allsidig utredning samt förslag snarast möjligt rörande lämpligaste

sättet för ordnande av den högre lantbruksundervisningen.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 80 september 1926 därtill givet bemyndigande

tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet nio sakkunniga

personer att inom departmentet verkställa utredning samt avgiva

förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande av den högre

lantbruksundervisningen.

Efter verkställd utredning hava de sakkunniga, som antogo benämningen

»högre lantbruksundervisningssakkunniga», den 12 november

1927 avlämnat betänkande med förslag Ull den högre lantbruksundervisningens

ordnande (statens offentliga utredningar 1927: 32).

Utredningen omfattar ett flertal alternativ, erhållna genom att

såsom förutsättningar räkna med olika system för undervisningens

anordnande och olika förläggningsplatser för de särskilda undervisningsanstalterna.

I förstnämnda avseende Ilar räknats med tva

olika möjligheter, nämligen antingen att den högskolemässiga lantbruksundervisningen

skall anordnas i huvudsak fristående från undervisningen

för utbildning av driftsledare (agronomkurs), eller också att agronomkurs

normalt bildar grunden för de fortsatta högskolestudierna. Det

förstnämnda av dessa båda system för undervisningens anordnande har i

betänkandet betecknats såsom huvudalternativ A och det sistnämnda såsom

huvudalternativ B. Rörande förläggningen innefattar huvudalternativet

A följande särskilda alternativ:

s. 4 Kontrollera mot PDF

Innebörden av

Kungl. Majis

förslag.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

Engångs-

Arliga

kostnader

kostnader

kronor

kronor

Alt. Al: Högskola vid Ultuna;

agronomkurs

vid Alnarp ................

........................ 1,427,400: -

434,028: —

Alt. Ali: Högskola vid Alnarp;

agronomkurs

vid Ultuna ...............

........................ 1,478,700: —

437,370: —

Alt. A lil: Högskola i Stockholm;

agronomkurs

vid Alnarp ................

........................ 2,492,600: —

449,652: —.

De sakkunniga hava förordat upprättandet av dels

en lant-

brukshögskola vid Ultuna och dels en anstalt för agronomutbildning

samt högre mejeri- och trädgårdsundervisning vid Alnarp. Enligt de

sakkunnigas beräkningar skulle realiserandet av ifrågavarande förslag

medföra en engångskostnad av 2,066,700 kronor, därav 83,000 kronor avseende

Alnarps egendom och lantbruksskola. De årliga kostnaderna för

den sålunda reformerade och utvidgade undervisningen beräknas av de

sakkunniga till 582,636 kronor.

Vidare hava inom jordbruksdepartementet varit tillkallade fyra utredningsmän

för utredning rörande centralanstaltens för jordbruksförsök

och en blivande högre Icmtbruksundervisnings inbördes ställning, vilka

den 12 september 1929 avlämnat utredning i ämnet (statens offentliga utredningar

1929:19). Denna utredning innefattar följande fyra alternativ.

1) Anstaltens fyra avdelningar tänkas tillsammans bilda en till platsen

för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt (alternativ

A);

2) samtliga fyra avdelningar tänkas införlivade med lantbrukshögskolan

(alternativ B);

3) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas tillsammans hilda en

till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt, medan

avdelningarna för kemi och bakteriologi tänkas införlivade med lantbrukshögskolan

(alternativ C);

4) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas vara även i fortsättningen

förlagda till Experimentalfältet, medan avdelningarna för kemi

och bakteriologi tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ

D).

Beträffande samtliga nu angivna fyra alternativ förutsätta utredningsmännen

att den del av verksamheten vid centralanstaltens botaniska avdelning,

som avser de odlade växternas livsvillkor och förädling, införlivas

med lantbrukshögskolan.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition ansluter sig till de högre lantbruksundervisningssakkunnigas

förslag örn upprättande dels vid Ultuna

av en från undervisningen för utbildning av driftsledare (agronomkurs)

fristående lantbrukshögskola dels ock vid Alnarp av särskild anstalt för

agronomutbildning samt högre mejeri- och trädgårdsutbildning. Där
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89. 5

emot innefattar propositionen icke något förslag till lösning av fragan

om centralanstaltens för jordbruksförsök ställning till den högre lantbruksundervisningen.

Motionerna II: 530, 539 och 541 innefatta hemställan örn avslag a Kungl.

Maj:ts förevarande proposition och begäran örn ny utredning rörande

ordnandet av den högre lantbruksundervisningen. Avslagsyrkandena

grunda sig icke på någon från Kungl. Majit avvikande mening rörande

behovet av att åvägabringa en högskoleutbildning på jordbrukets område

utan hänföra sig till vissa principiella meningsskiljaktigheter beträffande

lämpligaste sättet för lösningen av denna fråga. I samtliga tre

nu berörda motioner och jämväl i motionen II: 540 — vilken i vissa avseenden

innefattar ett biträdande av Kungl. Maj:ts förslag — framhålles

såsom oeftergivligt, att frågan örn centralanstaltens ställning till den

högre lantbruksundervisningen löses samtidigt med lantbrukshögskolefrågan,

och uttala sig motionärerna för en samorganisation i en eller

annan form. I motionen II: 540 upptages i sådant avseende de i ovan

sistberörda sakkunnigebetänkande med B och C betecknade alternativen.

Motionen II: 530 innefattar därtill krav på att i detta sammanhang jämväl

upptages frågan örn den lägre lantbruksundervisningens organisation.

Beträffande vidare huvudlinjerna för den högre lantbruksundervisningens

organisation hava i motionerna framkommit olika meningar. Sålunda

åsyftar motionen II: 541 lantbrukshögskolefrågans lösning genom

påbyggnad av lantbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp till två jämställda

med i vissa avseenden specialiserade högskolor, i samband varmed

den vid centralanstalten bedrivna verksamheten skulle uppdelas å

och infogas i dessa högskolor. I samband härmed har jämväl berörts

frågan örn lantmäteriundervisningen och utbildningen av statens lant-''

bruksingenjörer. Motionerna II: 539 och 540 innebära ett godtagande

i princip av den uppfattningen, att endast en lantbrukshögskola bör

inrättas. Med avseende å förläggningsplatsen åter hävdas i den senare

motionen, att högskolan bör förläggas till Ultuna, under det att i motionen

11:539 lämnas företräde åt en förläggning till centralanstaltens

område invid Stockholm.

Motionen II: 542 slutligen, vilken endast berör en detalj i förevarande

proposition, avser inrättande vid förenämnda institut vid Alnarp av en

lektorstjänst med huvudsaklig undervisningsskyldighet i trädgårdsanläggningskonst.

Riksdagen har i sin ovanberörda skrivelse 1926 örn utredning och förslag

rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande kraftigt understrukit

behovet av en omorganisation på detta område. Genom den

i ärendet verkställda utredningen och de däröver avgivna yttrandena

Motionerna•

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

har detta behov till alla delar bestyrkts. Att utskottet likväl icke

finner sig kunna biträda det av Kungl. Maj:! nu framlagda förslaget

till frågans lösning sammanhänger närmast med att utskottet beträffande

centralanstaltens för försöksväsendet ställning till den högre lantbruksundervisningen

hyser en principiellt annan uppfattning än den som

kommit till uttryck i Kungl. Maurts förevarande proposition.

På sätt framgår av propositionen bar departementschefen i likhet med

de utredningsmän, som haft att utreda frågan örn centralanstaltens ställning

till en blivande lantbrukshögskola, ansett att frågan örn den högre

lantbruksundervisningens ordnande borde nu upptagas till avgörande

utan direkt sammanhang med spörsmålet örn den statliga försöksverksamhetens

anknytning till nämnda undervisning. Skulle vid en utredning

rörande försöksverksamheten, som departementschefen ansett böra

komma till stånd, befinnas lämpligt anknyta vissa grenar av försöksverksamheten

till lantbrukshögskolan, borde detta enligt departementschefens

mening utan större olägenhet kunna ske även efter högskolans inrättande.

Emellertid framhöllo redan tre av de högre lantbruksundervisningssakkunniga

i en reservation till förenämnda betänkande, att vid en omorganisation

av den högre lantbruksundervisningen en samorganisation

av lantbrukshögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök vore i

hög grad önskvärd. I åtskilliga av de över de sakkunnigas betänkande

avgivna yttrandena hava, såsom närmare framgår av den i propositionen

lämnade redogörelsen, förordats en samorganisation i en eller

annan form av ifrågavarande anstalter, varvid jämväl understrukits

vikten av att redan från början anstalter träffades i sådant syfte. I

de fyra motioner, vilka upptagit högskolefrågan i hela dess vidd, har

ock enstämmigt framställts krav i enahanda riktning.

För egen del vill utskottet erinra, hurusom centralanstalten för jordbruksförsök,

vilken ursprungligen avsetts att utgöra en försöksanstalt,

mer och mer kommit att intaga ställningen av en anstalt för vetenskaplig

forskning på jordbrukets område, en utveckling varemot i och för

sig icke torde vara något att erinra. Vid angivet förhållande och då

det vetenskapliga forskningsarbetet här liksom inom andra områden

otvivelaktigt närmast måste anses hava sin plats inom den högre undervisningsanstalten

på området i fråga, framstår i öppen dag, att en

samorganisation hör äga rum mellan den högre lantbruksundervisningen

och den ifrågavarande försöksanstalten. Härtill kommer att

en sådan anordning jämväl torde vara ägnad att i icke oväsentlig mån

bidraga till en begränsning av statens utgifter för de ändamål, varom

här är fråga. Utskottet håller sålunda före, att den högre lantbruksundervisningen

hör ordnas i anknytning till den centrala försöksanstalten.

Såsom framgår av en i propositionen återgiven, av särskilda sakkunniga

verkställd utredning beträffande centralanstaltens och en blivande

högre lantbruksundervisnings inbördes ställning, kunna härvid

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

flera olika möjligheter tänkas ifrågakomma. De sakkunniga hava sålunda

framlagt fyra särskilda alternativ i sådant avseende. Emellertid

hava de sakkunniga med hänsyn till de direktiv, som givits rörande sistberörda

utredning, begränsat sitt arbete till att undersöka, på vad sätt

centralanstalten vid förflyttning, helt eller delvis, syntes kunna anknytas

till en blivande lantbrukshögskola och sålunda icke ansett sig hava

anledning upptaga frågan, huruvida en förflyttning över huvud taget

av hela centralanstalten eller delar därav kunde för ett lämpligt ordnande

av ifrågavarande angelägenhet anses lämplig och önsklig. På

sätt ovan nämnts har departementschefen ansett frågan örn den högre

lantbruksundervisningen kunna upptagas till avgörande utan direkt

sammanhang med spörsmålet örn försöksverksamhetens anknytning till

nämnda undervisning.

Även med tillgång till de sakkunnigas föreliggande, otvivelaktigt beaktansvärda

alternativ till samorganisation mellan ifrågavarande anstalter

anser sig utskottet icke utan Kungl. Maj :ts föregående prövning och övervägande

av det lämpligaste sättet för denna frågas lösning böra nu upptaga

saken till slutligt avgörande. Då utskottet vidare icke kan bortse

från de enligt utskottets mening väsentliga olägenheter i olika avseenden,

som skulle föranledas av att först efter högskolefrågans lösning

besluta örn centralanstaltens anknytning till nämnda undervisning, finner

sig utskottet i överensstämmelse med de motionsvis gjorda yrkandena

icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande proposition utan anser,

att Kungl. Maj:! hör underkasta ifrågavarande spörsmål det ytterligare

övervägande, som kan krävas med hänsyn till vad utskottet ovan

anfört.

I övrigt synes utskottet frågan örn den högre lantbruksundervisningens

ordnande böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t

i förevarande proposition framlagda förslaget. Utskottet kan sålunda

icke ansluta sig till den i motionen II: 541 framförda synpunkten örn utbyggande

till högskolor av båda de nuvarande lantbruksinstituten vid

Ultuna och Alnarp utan håller före, att ifrågavarande undervisning bör

koncentreras till en högskola. Med avseende å platsen för högskolans

förläggande kunna såsom framgår av propositionen, till vilken utskottet

i detta avseende vill hänvisa, anföras starka skäl för såväl Ultuna som

Alnarp. Ur synpunkten av landet i dess helhet anser utskottet emellertid

i likhet med departementschefen, att företräde hör lämnas för en förläggning

till mellersta Sverige. Med hänsyn till den av utskottet förordade

sainorganisationen mellan lantbrukshögskolan och den inom

Stockholms stads område belägna centralanstalten torde — förutom, såsom

Kungl. Maj:ts förevarande proposition och motionen 11:540 innebär,

Ultuna — jämväl på sätt i motionen II: 539 ifrågasatts den nuvarande

platsen för centralanstalten böra komma under närmare över
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

vägande. Det slutliga valet i förevarande hänseende torde sålunda böra

stå mellan Ultuna och Stockholm.

Vid det förnyade övervägande av lantbrukshögskolefrågan, som utskottet

anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par ytterligare motionsvis

berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. I motionen

11:541 har sålunda framhållits, att enligt Kungl. Maj:ts på de sakkunnigas

betänkande grundade förslag skulle för inträde vid lantbrukshögskolan

fordras bland annat avlagd studentexamen med godkända betyg

i vissa särskilt angivna ämnen eller på annat sätt ådagalagda motsvarande

kunskaper, i samband varmed departementschefen visserligen uttalat, att

det borde allvarligt övervägas, huruvida icke statsmakterna direkt borde

medverka till att i fall, då det skulle vara förenat med betydande svårigheter

för högskoleaspiranter att skaffa sig de kunskaper, varom bär vore

fråga, genom särskilt avpassade undervisningskurser det underlättades

för ifrågavarande aspiranter att skaffa sig erforderlig förutbildning.

Dessa inträdesfordringar skulle enligt motionärernas mening från möjligheten

att komma in i lantbrukshögskolan utestänga den grupp unga

män från jordbrukarhemmen, som hittills, efter genomgången folkhögskola

eller lantmannaskola och erforderlig komplettering vunnit inträde

vid lantbruksinstituten. Mot dessa fordringar har också i flera av de över de

sakkunnigas betänkande avgivna yttrandena framställts erinringar. För

egen del vill utskottet, med hänsyn till de i förevarande avseende uttalade

betänkligheterna i fråga örn Kungl. Maj:ts förslag, framhålla angelägenheten

av att i samband med det förnyade övervägandet av lantbrukshögskolefrågan

förslag jämväl utarbetas till sådana anordningar,

som utan att eftersätta kravet på de teoretiska kunskaper, som måste anses

såsom en oundgänglig förutsättning för ett framgångsrikt bedrivande

av studier vid lantbrukshögskolan, kunna vara ägnade att underlätta för

ungdom, tillhörande den jordbrukande befolkningen, att vinna inträde

vid högskolan.

I motionen II: 530 har uttalats vissa betänkligheter mot läggningen av

den i propositionen föreslagna agronomkursen vid Alnarp för utbildande

. närmast av driftsledare för det större jordbruket, vilken enligt motionärernas

mening erbjöde ur det praktiska jordbrukets synpunkt sämre utbildningsmöjligheter

än de nuvarande agronomkurserna vid Ultuna och

Alnarp. För egen del hyser jämväl utskottet den uppfattningen, att i

förevarande avseende ett förnyat övervägande torde vara av behovet påkallat

i syfte att göra ifrågavarande utbildning mera praktiskt betonad.

I betraktande av vikten att frågan örn den högre lantbruksundervisningens

ordnande snarast möjligt bringas till sin lösning, finner utskottet

angeläget, att nytt förslag i ämnet förelägges 1931 års riksdag.

Även örn, med hänsyn till det sammanhang, som lantbrukshögskolan

såsom utbildningsanstalt för bland annat lärare vid den lägre lantbruksundervisningen

torde äga med denna undervisning, det såsom i motionen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89. 9

11:530 anförts skulle vara önskvärt, att jämväl sistnämnda fråga kunde

lösas samtidigt med lantbrukshögskolefrågan, synes på grund av

vad utskottet uttalat rörande tiden för framläggande av nytt förslag

till den högre lanthruksundervisningens ordnande någon direkt hemställan

i sådant avseende icke böra göras.

Av den ställning, som utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, torde framgå, att utskottet självfallet icke kan inga på den i

motionen II: 542 berörda detaljen i samma förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke

må vinna riksdagens bifall;

2) att riksdagen må med anledning av motionerna

11:530, 539, 540 och 541 i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla örn den närmare utredning rörande den högre

lanthruksundervisningens ordnande, som kan påkallas

med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört,

samt örn framläggande för 1931 års riksdag av förnyat

förslag i ämnet;

3) att motionerna II: 530, 539, 540, 541 och 542, i den

mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

här ovan anfört och hemställt, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Elof B. Andersson, Linders,

Carl E. Eriksson, von Stockenström, Fritiof Gustafson och Henriksson* samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste,* Uddenberg,

Svensson i Grönvik, Månsson i Erlandsro,* Weibull och Olsson i Rödingsberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 40 haft. (Nr 89.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

Utskottet.

Reservationer:

1) av herr Sederholm,

2) av herrar Nilsson i Kabbarp, Henriksson, Månsson i Erlandsro och

Weibull, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»Kiksdagen har i sin ovanherörda skrivelse 1926 om utredning och förslag

rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande kraftigt

understrukit behovet av en omorganisation på detta område. Genom

den i ärendet verkställda utredningen och de däröver avgivna yttrandena

har detta behov till alla delar bestyrkts. Att utskottet likväl finner

sig icke kunna biträda det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget beror

huvudsakligen på tvenne omständigheter. Utskottet anser nämligen,

dels, i olikhet med Kungl. Majit, att spörsmålet örn centralanstaltens

för försöksväsendet framtida ställning bör ordnas i omedelbart

sammanhang med. frågan örn den högre lantbruksundervisningen, dels

också att organisationen av denna senare bör ske på annat sätt än Kungl.

Majit föreslagit.

På sätt framgår av propositionen har departementschefen i likhet med

de utredningsmän, som haft att utreda frågan örn centralanstaltens ställning

till en blivande lantbrukshögskola, ansett att frågan örn den högre

lantbruksundervisningens ordnande borde nu upptagas till avgörande

utan direkt sammanhang med spörsmålet örn den statliga försöksverksamhetens

anknytning till nämnda undervisning. Skulle vid en utredning

rörande försöksverksamheten, som departementschefen ansett böra

komma till stånd, befinnas lämpligt anknyta vissa grenar av försöksverksamheten

till lantbrukshögskolan, borde detta enligt departementschefens

mening utan större olägenhet kunna ske även efter högskolans

inrättande. Emellertid framhöllo redan tre av de högre lantbruksundervisningssakkunniga

i en reservation till deras betänkande, att

vid en omorganisation av den högre lantbruksundervisningen en samorganisation

av lantbrukshögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök

vore i hög grad önskvärd. I åtskilliga av de över de sakkunnigas

betänkande avgivna yttrandena hava, såsom närmare framgår av den i

propositionen lämnade redogörelsen, förordats en samorganisation i en

eller annan form av ifrågavarande anstalter, varvid jämväl understrukits

vikten av att redan från början anstalter träffades i sådant syfte.

I de fyra motioner, vilka upptagit högskolefrågan i hela dess vidd, har

ock enstämmigt framställts krav i enahanda riktning.

För egen del vill utskottet erinra, hurusom centralanstalten för jord
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

11

bruksförsök, vilken ursprungligen avsetts att utgöra en försöksanstalt,

åtminstone i fråga om flertalet avdelningar, mer oell mer kommit att

intaga ställningen av en anstalt för vetenskaplig forskning på jordbrukets

område, en utveckling varemot i och för sig icke torde vara något

att erinra. Vid angivet förhållande och då det vetenskapliga forskningsarbetet

här liksom på andra områden otvivelaktigt närmast måste

anses böra vara förenat med den högre undervisningen på området i

fråga, framstår i öppen dag, att en samorganisation bör äga rum mellan

den högre lantbruksundervisningen och den ifrågavarande försöksanstalten.

En sådan anordning torde bäst tjäna såväl undervisningen som

forskningen och den praktiska försöksverksamheten. Med en sådan anordning

torde ock möjlighet förefinnas för vissa ekonomiska besparingar.

Utskottet håller sålunda före, att den vetenskapliga forskning och försöksverksamhet

på jordbrukets område, som nu handhaves av centrala

försöksanstalten, bör ordnas i anknytning till den högre lantbruksundervisningen.

Enligt det av Kungl. Majit framlagda förslaget skulle den egentliga

högre lantbruksundervisningen ordnas på så sätt, att lantbruksinstitutet

vid Ultuna ombildas till en lantbrukshögskola, medan däremot Alnarps

lantbruks- och mejeriinstitut skulle anförtros vissa andra uppgifter.

Ett sådant sammanförande av den högre lantbruksundervisningen

till en enda plats måste enligt utskottets mening bliva förenat med allvarliga

olägenheter. Visserligen kan det sägas, att denna undervisning

till stor del är av sådan art, att den icke är bunden av eller hänför sig

till de naturliga förutsättningar, som äro till finnandes i en viss landsdel,

men å andra sidan måste även den högre lantbruksundervisningen,

liksom den lägre, i vissa avseenden och kanske de mest betydelsefulla

delarna, anpassa sig efter de yttre betingelserna. Uppenbart är också,

att jordbrukets allmänna ståndpunkt i den ort, där ifrågavarande undervisning

bedrives, måste utöva ett väsentligt inflytande på undervisningen

i de viktigaste ämnena, såsom jordbrukslära, husdjurslära och

jordb ruksekonomi.

På grund av dessa i korthet antydda omständigheter skulle det enligt

utskottets mening vara ett missgrepp, att nedlägga den högre lantbruksundervisning,

som hittills förekommit i landets i fråga örn jordbrak mest

framstående del, och förlägga densamma till Ultuna eller Stockholm. Utskottet

håller före, att den högre lantbruksundervisningen i stället bör

ordnas på så sätt, att de båda nuvarande lantbruksinstituten ombildas och

utbyggas till lanbrukshögskolor. Härigenom skulle denna undervisning

kunna försiggå med vederbörligt hänsynstagande till de vitt skilda förhållandena

i vårt land och sålunda bliva till största möjliga gagn för jordbruket

i dess helhet. Vissa andra fördelar skulle, såsom i motionen II: 541

framhållits, också kunna vinnas med en sådan anordning. Utskottet vill

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

sålunda uttala sin anslutning till de i detta avseende i nämnda motion

framförda synpunkterna.

Mot förslaget att i vårt land inrätta tvenne lantbrukshögskolor kan

invändas, att en sådan torde vara tillräcklig för att fylla behovet av högre

lantbruksundervisning. Härtill kan erinras, dels att antalet studerande

torde bliva större, örn det finns två högskolor, förlagda till olika delar

av landet, och gagnet av undervisningen därmed också större, dels att,

då för exempelvis ingenjörsutbildning finnas två högskolor samt för den

allmänna högre utbildningen två universitet och två högskolor, torde det

icke kunna anses vara ett oberättigat krav, att två högskolor för lanthushållningen

upprätthållas. Genom ett inordnande av den statliga forsknings-

och försöksverksamheten på jordbruket i dessa högskolor skulle

för övrigt, såsom redan antytts, de sammanlagda kostnaderna för hela

den berörda verksamheten icke behöva överskrida vad som med hänsyn

till jordbrukets betydelse för vårt land kan anses skäligt,

Vid det förnyade övervägande av lantbrukshögskolefrågan, som utskottet

anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par ytterligare motionsvis

berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. I motionen

11:541 har sålunda framhållits, att enligt Kungl. Maj:ts på de sakkunnigas

betänkande grundade förslag skulle för inträde vid lantbrukshögskolan

fordras bland annat avlagd studentexamen med godkända betyg

i vissa särskilt angivna ämnen eller på annat sätt ådagalagda motsvarande

kunskaper, i samband varmed departementschefen visserligen

uttalat, att det borde allvarligt övervägas, huruvida icke statsmakterna

direkt borde medverka till att i fall, då det skulle vara förenat med betydande

svårigheter för högskoleaspiranter att skaffa sig de kunskaper,

varom här vöre fråga, genom särskilt avpassade undervisningskurser

det underlättades för ifrågavarande aspiranter att skaffa sig erforderlig

förutbildning. Hessa inträdesfordringar skulle enligt motionärernas

mening från möjligheten att komma in i lantbrukshögskolan utestänga

den grupp unga män från jordbrukar hemmen, som hittills, efter genomgången

folkhögskola eller lantmannaskola och erforderlig komplettering,

vunnit inträde vid lantbruksinstituten. Mot dessa fordringar ha

också i flera av de över de sakkunnigas betänkande avgivna yttrandena

framställts erinringar. För egen del vill utskottet, med hänsyn till de i

förevarande avseende uttalade betänkligheterna i fråga om Kungl.

Maj:ts förslag, framhålla angelägenheten av att i samband med det förnyade

övervägandet av lantbrukshögskolefrågan förslag jämväl utarbetas

till sådana anordningar, som utan att eftersätta kravet på de teoretiska

kunskaper, som måste anses såsom en oundgänglig förutsättning

för ett framgångsrikt bedrivande av studier vid lantbrukshögskolan*,

kunna vara ägnade att underlätta för ungdom, tillhörande den jordbrukande

befolkningen, att vinna inträde vid högskolan.

Även örn, med hänsyn till det sammanhang, som lantbrukshögskolan

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

13

såsom ^bildningsanstalt för bland annat lärare vid den lägre lantbruksundervisningen

torde äga med denna undervisning, det såsom i motionen

II: 530 anförts skulle vara önskvärt, att jämväl sistnämnda fråga kunde

lösas samtidigt med lantbrukshögskolefrågan, synes på grund av angelägenbeten

av en snar lösning av den alltför länge undanskjutna frågan

örn vår högre lantbruksundervisnings ordnande någon direkt hemställan

i sådant avseende icke böra göras.

Av den ställning, som utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, torde framgå, att utskottet självfallet icke kan ingå på den i

motionen II: 542 berörda detaljen i samma förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke

må vinna riksdagens bifall;

2) att riksdagen må med anledning av motionen

11:541 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn

den närmare utredning rörande den högre lantbruksundervisningens

ordnande, sorn- kan påkallas med

hänsyn till vad utskottet här ovan anfört, samt örn

framläggande för riksdagen snarast möjligt av förnyat

förslag i ämnet;

3) att motionerna II: 530, 539, 540 och 542 i den mån

de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet

här ovan anfört och hemställt, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.»

3) av herrar Andersson i Fältenborg och Linders, som ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

Kiksdagen har i---utskottet ovan anfört (sid. 7 andra stycket).

Vad härefter beträffar platsen för den högre lantbruksundervisningens

förläggning finner utskottet de starkaste skälen tala för att den saken

avgöres först i sammanhang med själva organisationsfrågan.

Vid det förnyade-------mera praktiskt betonad.

I betraktande av vikten att frågan örn den högre lantbruksundervisningens

ordnande snarast möjligt bringas till sin lösning, finner utskottet

angeläget, att nytt förslag i ämnet örn möjligt förelägges 1931 års

riksdag.

Även om med-------hemställer utskottet,

1) = utskottet;

2) att riksdagen må---örn framläggande för

riksdagen av förslag i ämnet;

3) = utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 40 hafi. (Nr H9.) 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående den högre lan thruksundervisningens ordnande jämte i ämnet väckta motioner. s. 8 i texten