Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89
1930-05-20 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1930:89, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
1
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den
högre lantbruksundervisningens ordnande jämte i ämnet
väckta motioner.
Under punkt 17 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för byggnadsarbeten för den,
högre lantbruksundervisningen m. m. beräkna för budgetåret 1930/1931 ett
belopp av 621,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 14 mars 1930 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 249, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att
1) dels besluta, att vid Ultuna skall inrättas en lantbrukshögskola och
vid Alnarp ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag;
2) dels för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbruksbögskolan
ett extra reservationsanslag av 358,200 kronor;
b) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag av
262,800 kronor;
3) dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga under tiden 1 juli 1930
—30 juni 1931 erforderliga åtgärder för tillsättande av lärarbefattningar
vid lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande Motioner.
inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
A) nr 530 av herrar Pehrsson i Bramstorp och Hammarlund, vari hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Majits proposition nr
249, hemställa örn förnyad utredning samt örn förslag skyndsammast
möjligt till organisation av såväl den högre som den lägre lantbruksundervisningen
och i samband därmed organisation av den statliga försöksverksamheten
;
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 40 haft. (Nr 89.)
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
B) nr 539 av herr Nordkvist, vari hemställts, att riksdagen, med avslag
å Kungl. Maj:ts proposition nr 249, måtte besluta att hemställa hos Kungl.
Majit örn sådan lörnyad snabb utredning av den högre lantbruksundervisningens
ordnande, att högskolans samorganisation med Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet fullständigare utredes, att
möjligheten av högskolans förläggning till Centralanstaltens område vid
Stockholm klarlägges, samt att i motionen framförda synpunkter på vissa
ämnens placering i undervisningshänseende beaktas;
C) nr 540 av herr Hedlund i Häste, vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta,
1) att vid Ultuna skall inrättas en lantbrukshögskola;
2) att förflyttning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
äger rum enligt i motionen angivna grundlinjer; och
3) att Kungl. Majit till nästkommande riksdag framlägger detaljerat
förslag därom;
4) att vid Alnarp inrättas ett lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
enligt Kungl. Majits förslag;
5) att för budgetåret 1930/1931 anvisas:
a) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan
ett extra reservationsanslag av 358,200 kronor;
h) för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut ett extra reservationsanslag
av 262,800 kronor;
6) att Kungl. Majit bemyndigas att vidtaga under tiden 1 juli 1930—30
juni 1931 erforderliga åtgärder för tillsättande av lärarebefattningar
vid lantbrukshögskolan och Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut;
D)
nr 541 av herrar Ljung och Månsson i Erlandsro, vari hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Majits proposition nr 249, hemställa,
att Kungl. Majit måtte med beaktande av i motionen anförda synpunkter
låta verkställa utredning samt för riksdagen så fort ske kan
framlägga förslag till ordnandet av den högre lantbruksundervisningen
och den statliga forsknings- och försöksverksamheten på jordbruksområdet;
samt
E) nr 542 av herr Magnusson i Skövde, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
måtte anställas en lektor med huvudsaklig undervisningsskyldighet
i trädgårdsanläggningskonst, dels ock att nödiga medel anvisas för
ändamålet.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de gjorda framställningarna,
hänvisas till motionerna.
Enligt gällande stadgar för de båda lantbruksinstituten vid Ultuna och
Alnarp (1918 nr 405 respektive 406), hava dessa institut till ändamål att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89. 3
meddela en på vetenskaplig forskning grundad undervisning i lanthushållningen.
Instituten omfatta dels en agronomkurs, som har till ändamål
att lämna den för ett rationellt^ jordbruks utövande erforderliga teoretiska
grundvalen, dels en konsulentkurs, som utgöres av en på agronomkursen
byggd fortsättningskurs, avsedd för utbildning av konsulenter,
lärare och andra, vilka önska förvärva djupare insikter i jordbruk
eller husdjursskötsel eller — vid Alnarp — mejerihantering. Med Alnarpsinstitutet
är förenad en lägre mejeriskola, avsedd att utbilda mejerister.
Vid agronomkursen omfattar undervisningen två år och skall så ordnas,
att nya elever kunna mottagas varje år. Undervisningen i denna
kurs är gemensam för alla elever, som tillhöra samma årsavdelning. Vid
konsulentkursen omfattar undervisningen ett år. Konsulentkursen är
vid Ultuna uppdelad på två linjer, den ena företrädesvis för utbildning
inom jordbruksfacket och den andra företrädesvis för utbildning inom
husdjursfacket, samt vid Alnarp på tre linjer, nämligen de två nu nämnda
samt en linje för utbildning inom mejerifacket. I praktiken har sådan
uppdelning av konsulentundervisningen kommit till stånd, att jordbrukslinjen
varit förlagd till Ultuna samt husdjurs- och mejerilinjerna
till Alnarp.
Riksdagen anhöll i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 maj 1926, nr 182,
örn allsidig utredning samt förslag snarast möjligt rörande lämpligaste
sättet för ordnande av den högre lantbruksundervisningen.
Jämlikt av Kungl. Maj:t den 80 september 1926 därtill givet bemyndigande
tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet nio sakkunniga
personer att inom departmentet verkställa utredning samt avgiva
förslag rörande lämpligaste sättet för ordnande av den högre
lantbruksundervisningen.
Efter verkställd utredning hava de sakkunniga, som antogo benämningen
»högre lantbruksundervisningssakkunniga», den 12 november
1927 avlämnat betänkande med förslag Ull den högre lantbruksundervisningens
ordnande (statens offentliga utredningar 1927: 32).
Utredningen omfattar ett flertal alternativ, erhållna genom att
såsom förutsättningar räkna med olika system för undervisningens
anordnande och olika förläggningsplatser för de särskilda undervisningsanstalterna.
I förstnämnda avseende Ilar räknats med tva
olika möjligheter, nämligen antingen att den högskolemässiga lantbruksundervisningen
skall anordnas i huvudsak fristående från undervisningen
för utbildning av driftsledare (agronomkurs), eller också att agronomkurs
normalt bildar grunden för de fortsatta högskolestudierna. Det
förstnämnda av dessa båda system för undervisningens anordnande har i
betänkandet betecknats såsom huvudalternativ A och det sistnämnda såsom
huvudalternativ B. Rörande förläggningen innefattar huvudalternativet
A följande särskilda alternativ:
Innebörden av
Kungl. Majis
förslag.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
Engångs-
Arliga
kostnader
kostnader
kronor
kronor
Alt. Al: Högskola vid Ultuna;
agronomkurs
vid Alnarp ................
........................ 1,427,400: -
434,028: —
Alt. Ali: Högskola vid Alnarp;
agronomkurs
vid Ultuna ...............
........................ 1,478,700: —
437,370: —
Alt. A lil: Högskola i Stockholm;
agronomkurs
vid Alnarp ................
........................ 2,492,600: —
449,652: —.
De sakkunniga hava förordat upprättandet av dels
en lant-
brukshögskola vid Ultuna och dels en anstalt för agronomutbildning
samt högre mejeri- och trädgårdsundervisning vid Alnarp. Enligt de
sakkunnigas beräkningar skulle realiserandet av ifrågavarande förslag
medföra en engångskostnad av 2,066,700 kronor, därav 83,000 kronor avseende
Alnarps egendom och lantbruksskola. De årliga kostnaderna för
den sålunda reformerade och utvidgade undervisningen beräknas av de
sakkunniga till 582,636 kronor.
Vidare hava inom jordbruksdepartementet varit tillkallade fyra utredningsmän
för utredning rörande centralanstaltens för jordbruksförsök
och en blivande högre Icmtbruksundervisnings inbördes ställning, vilka
den 12 september 1929 avlämnat utredning i ämnet (statens offentliga utredningar
1929:19). Denna utredning innefattar följande fyra alternativ.
1) Anstaltens fyra avdelningar tänkas tillsammans bilda en till platsen
för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt (alternativ
A);
2) samtliga fyra avdelningar tänkas införlivade med lantbrukshögskolan
(alternativ B);
3) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas tillsammans hilda en
till platsen för lantbrukshögskolan förlagd fristående försöksanstalt, medan
avdelningarna för kemi och bakteriologi tänkas införlivade med lantbrukshögskolan
(alternativ C);
4) jordbruks- och husdjursavdelningarna tänkas vara även i fortsättningen
förlagda till Experimentalfältet, medan avdelningarna för kemi
och bakteriologi tänkas införlivade med lantbrukshögskolan (alternativ
D).
Beträffande samtliga nu angivna fyra alternativ förutsätta utredningsmännen
att den del av verksamheten vid centralanstaltens botaniska avdelning,
som avser de odlade växternas livsvillkor och förädling, införlivas
med lantbrukshögskolan.
Kungl. Maj:ts förevarande proposition ansluter sig till de högre lantbruksundervisningssakkunnigas
förslag örn upprättande dels vid Ultuna
av en från undervisningen för utbildning av driftsledare (agronomkurs)
fristående lantbrukshögskola dels ock vid Alnarp av särskild anstalt för
agronomutbildning samt högre mejeri- och trädgårdsutbildning. Där
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89. 5
emot innefattar propositionen icke något förslag till lösning av fragan
om centralanstaltens för jordbruksförsök ställning till den högre lantbruksundervisningen.
Motionerna II: 530, 539 och 541 innefatta hemställan örn avslag a Kungl.
Maj:ts förevarande proposition och begäran örn ny utredning rörande
ordnandet av den högre lantbruksundervisningen. Avslagsyrkandena
grunda sig icke på någon från Kungl. Majit avvikande mening rörande
behovet av att åvägabringa en högskoleutbildning på jordbrukets område
utan hänföra sig till vissa principiella meningsskiljaktigheter beträffande
lämpligaste sättet för lösningen av denna fråga. I samtliga tre
nu berörda motioner och jämväl i motionen II: 540 — vilken i vissa avseenden
innefattar ett biträdande av Kungl. Maj:ts förslag — framhålles
såsom oeftergivligt, att frågan örn centralanstaltens ställning till den
högre lantbruksundervisningen löses samtidigt med lantbrukshögskolefrågan,
och uttala sig motionärerna för en samorganisation i en eller
annan form. I motionen II: 540 upptages i sådant avseende de i ovan
sistberörda sakkunnigebetänkande med B och C betecknade alternativen.
Motionen II: 530 innefattar därtill krav på att i detta sammanhang jämväl
upptages frågan örn den lägre lantbruksundervisningens organisation.
Beträffande vidare huvudlinjerna för den högre lantbruksundervisningens
organisation hava i motionerna framkommit olika meningar. Sålunda
åsyftar motionen II: 541 lantbrukshögskolefrågans lösning genom
påbyggnad av lantbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp till två jämställda
med i vissa avseenden specialiserade högskolor, i samband varmed
den vid centralanstalten bedrivna verksamheten skulle uppdelas å
och infogas i dessa högskolor. I samband härmed har jämväl berörts
frågan örn lantmäteriundervisningen och utbildningen av statens lant-''
bruksingenjörer. Motionerna II: 539 och 540 innebära ett godtagande
i princip av den uppfattningen, att endast en lantbrukshögskola bör
inrättas. Med avseende å förläggningsplatsen åter hävdas i den senare
motionen, att högskolan bör förläggas till Ultuna, under det att i motionen
11:539 lämnas företräde åt en förläggning till centralanstaltens
område invid Stockholm.
Motionen II: 542 slutligen, vilken endast berör en detalj i förevarande
proposition, avser inrättande vid förenämnda institut vid Alnarp av en
lektorstjänst med huvudsaklig undervisningsskyldighet i trädgårdsanläggningskonst.
Riksdagen har i sin ovanberörda skrivelse 1926 örn utredning och förslag
rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande kraftigt understrukit
behovet av en omorganisation på detta område. Genom den
i ärendet verkställda utredningen och de däröver avgivna yttrandena
Motionerna•
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
har detta behov till alla delar bestyrkts. Att utskottet likväl icke
finner sig kunna biträda det av Kungl. Maj:! nu framlagda förslaget
till frågans lösning sammanhänger närmast med att utskottet beträffande
centralanstaltens för försöksväsendet ställning till den högre lantbruksundervisningen
hyser en principiellt annan uppfattning än den som
kommit till uttryck i Kungl. Maurts förevarande proposition.
På sätt framgår av propositionen bar departementschefen i likhet med
de utredningsmän, som haft att utreda frågan örn centralanstaltens ställning
till en blivande lantbrukshögskola, ansett att frågan örn den högre
lantbruksundervisningens ordnande borde nu upptagas till avgörande
utan direkt sammanhang med spörsmålet örn den statliga försöksverksamhetens
anknytning till nämnda undervisning. Skulle vid en utredning
rörande försöksverksamheten, som departementschefen ansett böra
komma till stånd, befinnas lämpligt anknyta vissa grenar av försöksverksamheten
till lantbrukshögskolan, borde detta enligt departementschefens
mening utan större olägenhet kunna ske även efter högskolans inrättande.
Emellertid framhöllo redan tre av de högre lantbruksundervisningssakkunniga
i en reservation till förenämnda betänkande, att vid en omorganisation
av den högre lantbruksundervisningen en samorganisation
av lantbrukshögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök vore i
hög grad önskvärd. I åtskilliga av de över de sakkunnigas betänkande
avgivna yttrandena hava, såsom närmare framgår av den i propositionen
lämnade redogörelsen, förordats en samorganisation i en eller
annan form av ifrågavarande anstalter, varvid jämväl understrukits
vikten av att redan från början anstalter träffades i sådant syfte. I
de fyra motioner, vilka upptagit högskolefrågan i hela dess vidd, har
ock enstämmigt framställts krav i enahanda riktning.
För egen del vill utskottet erinra, hurusom centralanstalten för jordbruksförsök,
vilken ursprungligen avsetts att utgöra en försöksanstalt,
mer och mer kommit att intaga ställningen av en anstalt för vetenskaplig
forskning på jordbrukets område, en utveckling varemot i och för
sig icke torde vara något att erinra. Vid angivet förhållande och då
det vetenskapliga forskningsarbetet här liksom inom andra områden
otvivelaktigt närmast måste anses hava sin plats inom den högre undervisningsanstalten
på området i fråga, framstår i öppen dag, att en
samorganisation hör äga rum mellan den högre lantbruksundervisningen
och den ifrågavarande försöksanstalten. Härtill kommer att
en sådan anordning jämväl torde vara ägnad att i icke oväsentlig mån
bidraga till en begränsning av statens utgifter för de ändamål, varom
här är fråga. Utskottet håller sålunda före, att den högre lantbruksundervisningen
hör ordnas i anknytning till den centrala försöksanstalten.
Såsom framgår av en i propositionen återgiven, av särskilda sakkunniga
verkställd utredning beträffande centralanstaltens och en blivande
högre lantbruksundervisnings inbördes ställning, kunna härvid
7
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
flera olika möjligheter tänkas ifrågakomma. De sakkunniga hava sålunda
framlagt fyra särskilda alternativ i sådant avseende. Emellertid
hava de sakkunniga med hänsyn till de direktiv, som givits rörande sistberörda
utredning, begränsat sitt arbete till att undersöka, på vad sätt
centralanstalten vid förflyttning, helt eller delvis, syntes kunna anknytas
till en blivande lantbrukshögskola och sålunda icke ansett sig hava
anledning upptaga frågan, huruvida en förflyttning över huvud taget
av hela centralanstalten eller delar därav kunde för ett lämpligt ordnande
av ifrågavarande angelägenhet anses lämplig och önsklig. På
sätt ovan nämnts har departementschefen ansett frågan örn den högre
lantbruksundervisningen kunna upptagas till avgörande utan direkt
sammanhang med spörsmålet örn försöksverksamhetens anknytning till
nämnda undervisning.
Även med tillgång till de sakkunnigas föreliggande, otvivelaktigt beaktansvärda
alternativ till samorganisation mellan ifrågavarande anstalter
anser sig utskottet icke utan Kungl. Maj :ts föregående prövning och övervägande
av det lämpligaste sättet för denna frågas lösning böra nu upptaga
saken till slutligt avgörande. Då utskottet vidare icke kan bortse
från de enligt utskottets mening väsentliga olägenheter i olika avseenden,
som skulle föranledas av att först efter högskolefrågans lösning
besluta örn centralanstaltens anknytning till nämnda undervisning, finner
sig utskottet i överensstämmelse med de motionsvis gjorda yrkandena
icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förevarande proposition utan anser,
att Kungl. Maj:! hör underkasta ifrågavarande spörsmål det ytterligare
övervägande, som kan krävas med hänsyn till vad utskottet ovan
anfört.
I övrigt synes utskottet frågan örn den högre lantbruksundervisningens
ordnande böra ske i huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t
i förevarande proposition framlagda förslaget. Utskottet kan sålunda
icke ansluta sig till den i motionen II: 541 framförda synpunkten örn utbyggande
till högskolor av båda de nuvarande lantbruksinstituten vid
Ultuna och Alnarp utan håller före, att ifrågavarande undervisning bör
koncentreras till en högskola. Med avseende å platsen för högskolans
förläggande kunna såsom framgår av propositionen, till vilken utskottet
i detta avseende vill hänvisa, anföras starka skäl för såväl Ultuna som
Alnarp. Ur synpunkten av landet i dess helhet anser utskottet emellertid
i likhet med departementschefen, att företräde hör lämnas för en förläggning
till mellersta Sverige. Med hänsyn till den av utskottet förordade
sainorganisationen mellan lantbrukshögskolan och den inom
Stockholms stads område belägna centralanstalten torde — förutom, såsom
Kungl. Maj:ts förevarande proposition och motionen 11:540 innebär,
Ultuna — jämväl på sätt i motionen II: 539 ifrågasatts den nuvarande
platsen för centralanstalten böra komma under närmare över
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
vägande. Det slutliga valet i förevarande hänseende torde sålunda böra
stå mellan Ultuna och Stockholm.
Vid det förnyade övervägande av lantbrukshögskolefrågan, som utskottet
anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par ytterligare motionsvis
berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. I motionen
11:541 har sålunda framhållits, att enligt Kungl. Maj:ts på de sakkunnigas
betänkande grundade förslag skulle för inträde vid lantbrukshögskolan
fordras bland annat avlagd studentexamen med godkända betyg
i vissa särskilt angivna ämnen eller på annat sätt ådagalagda motsvarande
kunskaper, i samband varmed departementschefen visserligen uttalat, att
det borde allvarligt övervägas, huruvida icke statsmakterna direkt borde
medverka till att i fall, då det skulle vara förenat med betydande svårigheter
för högskoleaspiranter att skaffa sig de kunskaper, varom bär vore
fråga, genom särskilt avpassade undervisningskurser det underlättades
för ifrågavarande aspiranter att skaffa sig erforderlig förutbildning.
Dessa inträdesfordringar skulle enligt motionärernas mening från möjligheten
att komma in i lantbrukshögskolan utestänga den grupp unga
män från jordbrukarhemmen, som hittills, efter genomgången folkhögskola
eller lantmannaskola och erforderlig komplettering vunnit inträde
vid lantbruksinstituten. Mot dessa fordringar har också i flera av de över de
sakkunnigas betänkande avgivna yttrandena framställts erinringar. För
egen del vill utskottet, med hänsyn till de i förevarande avseende uttalade
betänkligheterna i fråga örn Kungl. Maj:ts förslag, framhålla angelägenheten
av att i samband med det förnyade övervägandet av lantbrukshögskolefrågan
förslag jämväl utarbetas till sådana anordningar,
som utan att eftersätta kravet på de teoretiska kunskaper, som måste anses
såsom en oundgänglig förutsättning för ett framgångsrikt bedrivande
av studier vid lantbrukshögskolan, kunna vara ägnade att underlätta för
ungdom, tillhörande den jordbrukande befolkningen, att vinna inträde
vid högskolan.
I motionen II: 530 har uttalats vissa betänkligheter mot läggningen av
den i propositionen föreslagna agronomkursen vid Alnarp för utbildande
. närmast av driftsledare för det större jordbruket, vilken enligt motionärernas
mening erbjöde ur det praktiska jordbrukets synpunkt sämre utbildningsmöjligheter
än de nuvarande agronomkurserna vid Ultuna och
Alnarp. För egen del hyser jämväl utskottet den uppfattningen, att i
förevarande avseende ett förnyat övervägande torde vara av behovet påkallat
i syfte att göra ifrågavarande utbildning mera praktiskt betonad.
I betraktande av vikten att frågan örn den högre lantbruksundervisningens
ordnande snarast möjligt bringas till sin lösning, finner utskottet
angeläget, att nytt förslag i ämnet förelägges 1931 års riksdag.
Även örn, med hänsyn till det sammanhang, som lantbrukshögskolan
såsom utbildningsanstalt för bland annat lärare vid den lägre lantbruksundervisningen
torde äga med denna undervisning, det såsom i motionen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89. 9
11:530 anförts skulle vara önskvärt, att jämväl sistnämnda fråga kunde
lösas samtidigt med lantbrukshögskolefrågan, synes på grund av
vad utskottet uttalat rörande tiden för framläggande av nytt förslag
till den högre lanthruksundervisningens ordnande någon direkt hemställan
i sådant avseende icke böra göras.
Av den ställning, som utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, torde framgå, att utskottet självfallet icke kan inga på den i
motionen II: 542 berörda detaljen i samma förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke
må vinna riksdagens bifall;
2) att riksdagen må med anledning av motionerna
11:530, 539, 540 och 541 i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla örn den närmare utredning rörande den högre
lanthruksundervisningens ordnande, som kan påkallas
med hänsyn till vad utskottet här ovan anfört,
samt örn framläggande för 1931 års riksdag av förnyat
förslag i ämnet;
3) att motionerna II: 530, 539, 540, 541 och 542, i den
mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet
här ovan anfört och hemställt, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 maj 1930.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Elof B. Andersson, Linders,
Carl E. Eriksson, von Stockenström, Fritiof Gustafson och Henriksson* samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste,* Uddenberg,
Svensson i Grönvik, Månsson i Erlandsro,* Weibull och Olsson i Rödingsberg*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 40 haft. (Nr 89.)
2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
Utskottet.
Reservationer:
1) av herr Sederholm,
2) av herrar Nilsson i Kabbarp, Henriksson, Månsson i Erlandsro och
Weibull, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»Kiksdagen har i sin ovanherörda skrivelse 1926 om utredning och förslag
rörande den högre lantbruksundervisningens ordnande kraftigt
understrukit behovet av en omorganisation på detta område. Genom
den i ärendet verkställda utredningen och de däröver avgivna yttrandena
har detta behov till alla delar bestyrkts. Att utskottet likväl finner
sig icke kunna biträda det av Kungl. Majit nu framlagda förslaget beror
huvudsakligen på tvenne omständigheter. Utskottet anser nämligen,
dels, i olikhet med Kungl. Majit, att spörsmålet örn centralanstaltens
för försöksväsendet framtida ställning bör ordnas i omedelbart
sammanhang med. frågan örn den högre lantbruksundervisningen, dels
också att organisationen av denna senare bör ske på annat sätt än Kungl.
Majit föreslagit.
På sätt framgår av propositionen har departementschefen i likhet med
de utredningsmän, som haft att utreda frågan örn centralanstaltens ställning
till en blivande lantbrukshögskola, ansett att frågan örn den högre
lantbruksundervisningens ordnande borde nu upptagas till avgörande
utan direkt sammanhang med spörsmålet örn den statliga försöksverksamhetens
anknytning till nämnda undervisning. Skulle vid en utredning
rörande försöksverksamheten, som departementschefen ansett böra
komma till stånd, befinnas lämpligt anknyta vissa grenar av försöksverksamheten
till lantbrukshögskolan, borde detta enligt departementschefens
mening utan större olägenhet kunna ske även efter högskolans
inrättande. Emellertid framhöllo redan tre av de högre lantbruksundervisningssakkunniga
i en reservation till deras betänkande, att
vid en omorganisation av den högre lantbruksundervisningen en samorganisation
av lantbrukshögskolan och centralanstalten för jordbruksförsök
vore i hög grad önskvärd. I åtskilliga av de över de sakkunnigas
betänkande avgivna yttrandena hava, såsom närmare framgår av den i
propositionen lämnade redogörelsen, förordats en samorganisation i en
eller annan form av ifrågavarande anstalter, varvid jämväl understrukits
vikten av att redan från början anstalter träffades i sådant syfte.
I de fyra motioner, vilka upptagit högskolefrågan i hela dess vidd, har
ock enstämmigt framställts krav i enahanda riktning.
För egen del vill utskottet erinra, hurusom centralanstalten för jord
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
11
bruksförsök, vilken ursprungligen avsetts att utgöra en försöksanstalt,
åtminstone i fråga om flertalet avdelningar, mer oell mer kommit att
intaga ställningen av en anstalt för vetenskaplig forskning på jordbrukets
område, en utveckling varemot i och för sig icke torde vara något
att erinra. Vid angivet förhållande och då det vetenskapliga forskningsarbetet
här liksom på andra områden otvivelaktigt närmast måste
anses böra vara förenat med den högre undervisningen på området i
fråga, framstår i öppen dag, att en samorganisation bör äga rum mellan
den högre lantbruksundervisningen och den ifrågavarande försöksanstalten.
En sådan anordning torde bäst tjäna såväl undervisningen som
forskningen och den praktiska försöksverksamheten. Med en sådan anordning
torde ock möjlighet förefinnas för vissa ekonomiska besparingar.
Utskottet håller sålunda före, att den vetenskapliga forskning och försöksverksamhet
på jordbrukets område, som nu handhaves av centrala
försöksanstalten, bör ordnas i anknytning till den högre lantbruksundervisningen.
Enligt det av Kungl. Majit framlagda förslaget skulle den egentliga
högre lantbruksundervisningen ordnas på så sätt, att lantbruksinstitutet
vid Ultuna ombildas till en lantbrukshögskola, medan däremot Alnarps
lantbruks- och mejeriinstitut skulle anförtros vissa andra uppgifter.
Ett sådant sammanförande av den högre lantbruksundervisningen
till en enda plats måste enligt utskottets mening bliva förenat med allvarliga
olägenheter. Visserligen kan det sägas, att denna undervisning
till stor del är av sådan art, att den icke är bunden av eller hänför sig
till de naturliga förutsättningar, som äro till finnandes i en viss landsdel,
men å andra sidan måste även den högre lantbruksundervisningen,
liksom den lägre, i vissa avseenden och kanske de mest betydelsefulla
delarna, anpassa sig efter de yttre betingelserna. Uppenbart är också,
att jordbrukets allmänna ståndpunkt i den ort, där ifrågavarande undervisning
bedrives, måste utöva ett väsentligt inflytande på undervisningen
i de viktigaste ämnena, såsom jordbrukslära, husdjurslära och
jordb ruksekonomi.
På grund av dessa i korthet antydda omständigheter skulle det enligt
utskottets mening vara ett missgrepp, att nedlägga den högre lantbruksundervisning,
som hittills förekommit i landets i fråga örn jordbrak mest
framstående del, och förlägga densamma till Ultuna eller Stockholm. Utskottet
håller före, att den högre lantbruksundervisningen i stället bör
ordnas på så sätt, att de båda nuvarande lantbruksinstituten ombildas och
utbyggas till lanbrukshögskolor. Härigenom skulle denna undervisning
kunna försiggå med vederbörligt hänsynstagande till de vitt skilda förhållandena
i vårt land och sålunda bliva till största möjliga gagn för jordbruket
i dess helhet. Vissa andra fördelar skulle, såsom i motionen II: 541
framhållits, också kunna vinnas med en sådan anordning. Utskottet vill
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
sålunda uttala sin anslutning till de i detta avseende i nämnda motion
framförda synpunkterna.
Mot förslaget att i vårt land inrätta tvenne lantbrukshögskolor kan
invändas, att en sådan torde vara tillräcklig för att fylla behovet av högre
lantbruksundervisning. Härtill kan erinras, dels att antalet studerande
torde bliva större, örn det finns två högskolor, förlagda till olika delar
av landet, och gagnet av undervisningen därmed också större, dels att,
då för exempelvis ingenjörsutbildning finnas två högskolor samt för den
allmänna högre utbildningen två universitet och två högskolor, torde det
icke kunna anses vara ett oberättigat krav, att två högskolor för lanthushållningen
upprätthållas. Genom ett inordnande av den statliga forsknings-
och försöksverksamheten på jordbruket i dessa högskolor skulle
för övrigt, såsom redan antytts, de sammanlagda kostnaderna för hela
den berörda verksamheten icke behöva överskrida vad som med hänsyn
till jordbrukets betydelse för vårt land kan anses skäligt,
Vid det förnyade övervägande av lantbrukshögskolefrågan, som utskottet
anser bör komma till stånd, torde jämväl ett par ytterligare motionsvis
berörda spörsmål böra närmare uppmärksammas. I motionen
11:541 har sålunda framhållits, att enligt Kungl. Maj:ts på de sakkunnigas
betänkande grundade förslag skulle för inträde vid lantbrukshögskolan
fordras bland annat avlagd studentexamen med godkända betyg
i vissa särskilt angivna ämnen eller på annat sätt ådagalagda motsvarande
kunskaper, i samband varmed departementschefen visserligen
uttalat, att det borde allvarligt övervägas, huruvida icke statsmakterna
direkt borde medverka till att i fall, då det skulle vara förenat med betydande
svårigheter för högskoleaspiranter att skaffa sig de kunskaper,
varom här vöre fråga, genom särskilt avpassade undervisningskurser
det underlättades för ifrågavarande aspiranter att skaffa sig erforderlig
förutbildning. Hessa inträdesfordringar skulle enligt motionärernas
mening från möjligheten att komma in i lantbrukshögskolan utestänga
den grupp unga män från jordbrukar hemmen, som hittills, efter genomgången
folkhögskola eller lantmannaskola och erforderlig komplettering,
vunnit inträde vid lantbruksinstituten. Mot dessa fordringar ha
också i flera av de över de sakkunnigas betänkande avgivna yttrandena
framställts erinringar. För egen del vill utskottet, med hänsyn till de i
förevarande avseende uttalade betänkligheterna i fråga om Kungl.
Maj:ts förslag, framhålla angelägenheten av att i samband med det förnyade
övervägandet av lantbrukshögskolefrågan förslag jämväl utarbetas
till sådana anordningar, som utan att eftersätta kravet på de teoretiska
kunskaper, som måste anses såsom en oundgänglig förutsättning
för ett framgångsrikt bedrivande av studier vid lantbrukshögskolan*,
kunna vara ägnade att underlätta för ungdom, tillhörande den jordbrukande
befolkningen, att vinna inträde vid högskolan.
Även örn, med hänsyn till det sammanhang, som lantbrukshögskolan
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.
13
såsom ^bildningsanstalt för bland annat lärare vid den lägre lantbruksundervisningen
torde äga med denna undervisning, det såsom i motionen
II: 530 anförts skulle vara önskvärt, att jämväl sistnämnda fråga kunde
lösas samtidigt med lantbrukshögskolefrågan, synes på grund av angelägenbeten
av en snar lösning av den alltför länge undanskjutna frågan
örn vår högre lantbruksundervisnings ordnande någon direkt hemställan
i sådant avseende icke böra göras.
Av den ställning, som utskottet intagit till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, torde framgå, att utskottet självfallet icke kan ingå på den i
motionen II: 542 berörda detaljen i samma förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke
må vinna riksdagens bifall;
2) att riksdagen må med anledning av motionen
11:541 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn
den närmare utredning rörande den högre lantbruksundervisningens
ordnande, sorn- kan påkallas med
hänsyn till vad utskottet här ovan anfört, samt örn
framläggande för riksdagen snarast möjligt av förnyat
förslag i ämnet;
3) att motionerna II: 530, 539, 540 och 542 i den mån
de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet
här ovan anfört och hemställt, icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
3) av herrar Andersson i Fältenborg och Linders, som ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:
Kiksdagen har i---utskottet ovan anfört (sid. 7 andra stycket).
Vad härefter beträffar platsen för den högre lantbruksundervisningens
förläggning finner utskottet de starkaste skälen tala för att den saken
avgöres först i sammanhang med själva organisationsfrågan.
Vid det förnyade-------mera praktiskt betonad.
I betraktande av vikten att frågan örn den högre lantbruksundervisningens
ordnande snarast möjligt bringas till sin lösning, finner utskottet
angeläget, att nytt förslag i ämnet örn möjligt förelägges 1931 års
riksdag.
Även om med-------hemställer utskottet,
1) = utskottet;
2) att riksdagen må---örn framläggande för
riksdagen av förslag i ämnet;
3) = utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. 40 hafi. (Nr H9.) 3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående den högre lan thruksundervisningens ordnande jämte i ämnet väckta motioner. s. 8 i texten