Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag jämte i ämnet väckta motioner.
1930-05-22 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1930:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
1
Nr 90.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 8 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
till förhindrande av plockning av lingon före viss
dag jämte i ämnet väckta motioner.
(2: a avd.)
I en till riksdagen den 21 februari 1930 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 187, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
för samma dag föreslagit riksdagen antaga i propositionen intaget förslag
till förordning örn förbud mot plockning av lingon före viss dag.
Författningsförslaget finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj:ts proposition,
hänvisas, i den mån icke redogörelse härför lämnas här nedan, till berörda
statsrådsprotokoll.
I anledning av Kungl. Majrts ifrågavarande proposition hava väckts
följande likaledes till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) motion 1:311 av herr Gustafsson, Per, m. fl., likalydande med motion
11:509, av herrar Petersson i Broaryd och Svensson i Grönvik, vari
hemställts, a) att riksdagen måtte vidtaga den ändring av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 187, att den föreslagna förordningen örn förbud mot
plockning av lingon före viss dag icke må inskränka jordägares rätt att
förfoga över lingonskörd å egen mark och b) att vederbörande utskott
måtte utforma härför nödiga lagtextändringar; samt
2) motion 11:475 av herr Mårtensson m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,
hänvisas till motionerna.
Kungl. Maj:ts förevarande proposition är föranledd av att riksdagen i
skrivelse den 14 februari 1928, nr 17, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes
låta verkställa utredning angående inskränkning av tiden för skörd av
lingon samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kundo föranleda.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. il höft. (Nr 90.)
1
Tidigare behandling
av
frågan.
Motion vid
1913 års riksdag.
Motioner vid
1917 års riksdag.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
Den i riksdagens skrivelse berörda frågan har tidigare varit föremål för
behandling.
Sålunda föreslogs i en vid 1913 års riksdag inom andra kammaren väckt
motion, nr 9, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn
utredning och förslag till lag angående fridlysningstider för lingon.
Jordbruksutskottet, till vilket motionen hänvisades, hemställde, att
motionen ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Såsom skäl härför
anförde utskottet, att motionärens förslag örn införande av dylika
för varje län bestämda allmänna fridlysningstider enligt utskottets mening
i praktiken icke skulle låta sig genomföra, och utskottet ansåg sig
i detta hänseende allenast behöva erinra örn, hurusom i olika trakter av
de mera vidsträckta länen lingonen mognade å ganska olika tider och att
till och med i samma trakt de å t. ex. en södersluttning växande lingonen
kunde vara färdiga att avplocka veckotal innan de å en norrsluttning
växande bären nått sin mognad.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Vid 1917 års riksdag väcktes inom andra kammaren två motioner angående
förbud mot plockning av lingon före viss dag. I den ena motionen,
nr 83, föreslogs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla
örn utfärdande av en förordning, vari stadgades, att länsstyrelsen efter
landstingets hörande skulle äga att inom länet mot vite förbjuda plockning
av lingon före viss dag. I den andra motionen, nr 120, hemställdes,
att riksdagen ville i skrivelse hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit
måtte verkställa utredning, örn och i vad mån bestämmelser kunde genomföras
i syfte att inom de särskilda landskommunerna i riket lingonplockning
före viss, för varje kommun årligen bestämd dag måtte vara förbjuden.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionerna hänvisades,
yttrade, bland annat, att såväl de nationalekonomiska som de
enskilda intressena otvivelaktigt skulle avsevärt gagnas av ett statsingripande,
som ginge ut på förbud mot lingonplockning före viss dag.
Utskottet hemställde, att andra kammaren måtte för sin del besluta,
det riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit täcktes snarast låta verkställa utredning, örn och i vad män bestämmelser
kunde utfärdas, genom vilka lingonplockning före viss, för lämpligt
område årligen av länsstyrelsen bestämd dag skulle vara Aud ansA7ar
förbjuden, samt för riksdagen framlägga de förslag, A7artill utredningen,
kunde föranleda.
Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med utskottets hemställan,
och beslutet delgavs första kammaren, som hänvisade ärendet till
sitt andra tillfälliga utskott. I utlåtande nr 14 hemställde ifrågavarande
utskott att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet
fattade beslut. Denna hemställan bifölls.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90. o
Riksdagens sålunda fattade beslut meddelades Kungl. Majit i skrivelse
den 4 maj 1917, nr 117.
I anledning härav föreläde Kungl. Majit riksdagen i proposition den
5 april 1918 (nr 231) ett förslag till lag örn förbud mot plockning av lingon
före viss dag.
Förslaget hade följande huvudsakliga innehåll i Därest förhållandena
inom något hushållningssällskaps område sådant påkallade till förhindrande
av att lingon plockades, innan de uppnått lämplig mognad, skulle
länsstyrelsen, på framställning av hushållningssällskap och landsting,
äga förordna, att plockning av lingon inom hushållningssällskapets
område eller viss del därav icke finge äga rum före dag, som av
länsstyrelsen bleve bestämd. Örn sådant förordnande meddelats, skulle
länsstyrelsen årligen, efter hörande av hushållningssällskapets förvaltningsutskott,
bestämma viss dag, intill vilken det i förordnandet innefattade
förbudet skulle gälla. Allteftersom omständigheterna därtill föranledde,
borde dagen bestämmas olika för olika delar av det område, som avsåges
med förordnandet. Straff inträdde för den, som plockade lingon å förbjuden
tid, och de plockade lingonen skulle vara förverkade. Bestämmelser örn
plockningstiden skulle införas i länskungörelserna och i tidning inom orten
samt anslås på lämpliga ställen inom det område, bestämmelsen avsåge.
Sådan bestämmelse skulle jämväl meddelas länsstyrelsen i angränsande
län för att, i den mån anledning därtill förekomma, där offentliggöras
på enahanda sätt.
I anledning av denna proposition väcktes inom riksdagen flera motioner,
av vilka en innefattade yrkande örn avslag och en annan avsåg sådan
ändring i föreliggande lagförslag, att ägare eller innehavare av lingonbärande
mark måtte vara oförhindrad att å denna mark plocka för egen
förbrukning avsedda lingon före den dag, som eljest kungjordes som tilllåten
för lingonplockning.
Jordbruksutskottet yttrade i sitt utlåtande, nr 82, över propositionen
och de i anledning av densamma väckta motioner, att utskottet funne de i
det framlagda lagförslaget innehållna bestämmelserna i allmänhet väl
motiverade. Sålunda ansåge utskottet i likhet med departementschefen
det vara riktigast, att avgörandet lades i länsstyrelsens hand,
men att förordnande örn förbud av här ifrågavarande slag förutsatte
en begäran härom från såväl landsting som hushållningssällskap.
Ävenså syntes dagen för förbudets upphörande lämpligen böra bestämmas
årligen efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
Det motionsvis väckta yrkandet örn viss företrädesrätt
till lingonplockning för ägare eller innehavare av lingonbärande
mark kunde utskottet icke biträda. Utskottet hemställde, att riksdagen
måtte antaga det av Kungl. Majit framlagda förslaget med ett par mindre
ändringar.
Proposition
till 1918 års
lagtima riksdag
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
Motion vid
1927 års riksdag.
Frågans behandling
vid
1928 års riksdag.
Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna i
olika beslut, i det att andra kammaren biföll utskottets förslag, medan
första kammaren avslog såväl utskottets som Kungl. Maj:ts förslag.
Frågan bade alltså förfallit.
Frågan angående lagstiftning örn inskränkning av tiden för skörd av
lingon upptogs ånyo i en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren
väckt motion nr 243.
Första lagutskottet anförde i utlåtande nr 29 över motionen följande:
Frågan örn tillgodogörandet av lingon bar länge varit föremål för stridiga
meningar inom riksdagen. Det är emellertid tydligt, att ju mer lingon
stiga i värde, desto mer framstår önskvärdheten av att man icke tillgodogör
sig dessa bär förr än de nått den mognad, att de bäst lämpa
sig för skörd. Denna tidpunkt växlar givetvis för de olika åren och med
hänsyn till olika väderleksförhållanden. Det lärer därför vara nödvändigt
att överlåta åt vederbörande länsstyrelser att efter hörande av hushållningssällskapens
förvaltningsutskott för varje år utfärda föreskrifter
örn tidpunkten för inträdandet av den tillåtliga skördetiden.
De emot utfärdande av dylika föreskrifter förut framställda betänkligheterna
synas utskottet icke övertygande. Utskottet finner sig alltså
kunna förorda införande av förbud mot plockning av lingon före viss tid.
Beträffande innehållet av en blivande lagstiftning i ämnet synes 1918 års
förslag kunna vara vägledande vid den omprövning, som nu torde böra
ägnas denna fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen,
i anledning av motionen, måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning angånde inskränkning
av tiden för skörd av lingon samt för rikdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna i
olika beslut, i det att första kammaren avslog utskottets hemställan, varemot
andra kammaren biföll densamma. Frågan hade alltså förfallit.
Även vid 1928 års riksdag upptogs frågan i en inom andra kammaren
väckt motion, nr 41, vari hemställdes, att riksdagen måtte besluta i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte skyndsamt utarbeta
och för riksdagen framlägga förslag till lag angående inskränkning
av tiden för skörd av lingon i huvudsaklig överensstämmelse med de av
motionärerna anförda synpunkterna.
Första lagutskottet yttrade i utlåtande nr 8 över motionen, att utskottet
till den i motionen väckta frågan intoge samma såndpunkt som föregående
ar och alitsa förordade en utredning i ämnet. Denna utredning
borde dock, enligt utskottets mening, icke, såsom i motionen antyddes, utsträckas
att omfatta jämväl spörsmålet huruvida någon förmånsrätt vid
utnyttjandet av bärtillgången kunde tillförsäkras jordägaren, ett spörsmål
som syntes främmande för syftet med den av utskottet förordade ut
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO.
5
redningen. Utskottet hemställde därför, att riksdagen, i anledning av motionen,
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes
låta verkställa utredning angående inskränkning av tiden för skörd
av lingon samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Kiksdagens skrivelse har remitterats till lantbruksstyrelsen ävensom till
samtliga länsstyrelser med anmodan att avgiva utlåtande i ärendet. Lantbruksstyrelsen
har före avgivandet av sitt utlåtande infordrat yttrande
från hushållningssällskapens förvaltningsutskott.
För de sålunda av hushållningssällskapens förvaltningsutskott avgivna
yttrandena lämnar lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande följande redogörelse!
Samtliga
hushållningssällskap utom Stockholms läns och stads hava
framhållit, att missförhållanden råda beträffande skörden av lingon, i det
att särskilt i mera tätt bebyggda trakter bären till följd av rådande konkurrens
skördas i omoget tillstånd.
Uppsala, Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs läns, Kalmar läns
norra, Kalmar läns södra, Blekinge och Hallands läns, Älvsborgs läns
norra, Skaraborgs, Värmlands, örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och
Västernorrlands läns hushållningssällskap hava i huvudsak tillstyrkt åtgärders
vidtagande i det av riksdagen angivna syfte och enligt de riktlinjer,
som uppdragits i propositionen till 1918 års lagtima riksdag.
Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus läns, Älvsborgs läns
södra, Västmanlands, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap
hava emellertid förklarat en dylik lagstiftning icke vara lämplig
eller ens erforderlig.
Stockholms läns och stads, Södermanlands samt Gotlands läns hushållningssällskap
hava, utan att direkt avstyrka föreslagna bestämmelser, likväl
dragit i tvivelsmål möjligheten såväl att genom lagstiftning, på sätt
nu föreslagits, förhindra för tidig skörd av lingon som ock att övervaka
dylika bestämmelsers efterlevnad.
Jämtlands läns hushållningssällskap har anfört, att för Jämtlands län
torde de områden, inom vilka lämpligen lingonplockning före viss dag
kunde vid ansvar förbjudas, bliva ganska begränsade.
I anslutning till redogörelsen för de av hushållningssällskapens förvaltningsutskott
avgivna yttrandena påpekar lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande,
att styrelsen i sitt 1917 till första kammarens andra tillfälliga utskott
avgivna yttrande förklarat sig icke hava något att erinra mot åvägabringandet
av då föreslagen lagstiftning i ämnet, men likväl påvisat, att
en dylik lagstiftning kunde innebära vissa olägenheter, samt anför ytterligare:
Den
nu gjorda utredningen tyder på, att stor osäkerhet råder beträffande
lämpligheten att införa bestämmelser, som inskränka tiden för skörd av
lingon. Det synes lantbruksstyrelsen, som om svårigheterna vore av den
Förnyad utredning.
Hushållningssällskapens
förvaltningsutskott
och
lantbruksstyrelsen.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
Länsstyrel
serna.
art, att, även om de lokala myndigheterna skulle enas örn framställning
till vederbörande länsstyrelse, att plockning av lingon inom hushållningssällskaps
område eller viss del därav icke finge äga rum före dag, som av
länsstyrelsen bestämdes, länsstyrelsen det oaktat ej skulle kunna på ett
tillfredsställande sätt meddela föreskrifter i förevarande hänseende. Det
torde nämligen vara synnerligen svårt att på sätt, som erfordrades, veckor
i förväg söka beräkna, när lingonen inom olika delar av ett län kunde
anses bliva mogna, enär ett flertal oberäkneliga faktorer inverkar härpå.
Örn härvid tilläventyrs den tidpunkt, intill vilken förbud för plockning av
lingon skulle gälla, sålunda bleve för långt framflyttad, skulle givetvis
olägenheter av allvarlig beskaffenhet därigenom kunna uppstå.
Vad som förekommit, sedan lantbruksstyrelsen avgav sitt förberörda
yttrande i samma ämne, har kommit styrelsen att ställa sig ännu mera
tveksam gentemot lämpligheten av de föreslagna bestämmelserna. Därest
i allt fall lagstiftning i ämnet anses böra komma till stånd, finner lantbrukstyrelsen
under alla omständigheter angeläget, att bestämmelserna,
på sätt i Kungl. Maj:ts proposition nr 231 vid 1918 års riksdag föreslagits,
göras fakultativa och beroende av framställning från såväl hushållningssällskap
som vederbörande landsting.
Länsstyrelserna hava i sina utlåtanden intagit mycket olika ståndpunkter
i förevarande fråga.
Tillvaron av missförhållanden med avseende å lingonskördens tillvaratagande
vitsordas av länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Hallands,
Älvsborgs, Värmlands och Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Jönköpings
län anser frånvaron av reglerande bestämmelser därom medföra icke endast
att stora ekonomiska värden årligen gå till spillo utan även ett för
varje år allt mer och mer framträdande oefterrättlighetstillstånd. Däremot
förklara länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Malmöhus, Jämtlands
och Norrbottens län den föreslagna lagstiftningen för dessa läns vidkommande
sakna nämnvärd betydelse.
Lagstiftning örn inskränkning av tiden för skörd av lingon tillstyrke»
av länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Värmlands
och Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Kalmar län säger sig ej hava
något att erinra mot, att åtgärder vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivas i riksdagsskrivelsen. Länsstyrelsen i
V öster norrlands län hyser tvekan, huruvida lagstiftning i ämnet bör komma
till stånd, men anser sig likväl, med hänsyn till det från flera håll vitsordade
behovet av åtgärder i syfte att förhindra plockning av omogna
lingon, icke böra avstyrka införandet av lagbestämmelser örn inskränkning
av tiden för lingonskörden. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser
ett fastställande av viss tid för lingonplockningens början inom länet icke
lämpligen kunna genomföras, men förklarar, att, då av utredningen i ärendet
synes framgå att en reglering med hänsyn till förhållandena i sydligare
län är oavvislig, länsstyrelsen icke vill avstyrka den ifrågasatta lagstiftningens
genomförande.
Däremot avstyrka länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
7
Örebro och Västmanlands län lagstiftning om förbud mot plockning av
lingon före viss dag. Länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län
förklara, att de ställa sig synnerligen tveksamma beträffande lämpligheten
av den ifrågasatta lagstiftningen. Tveksamma örn dennas lämplighet
äro även länsstyrelserna i Gotlands, Blekinge, Älvsborgs, Skaraborgs och
Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Stockholms län anser det nästan uteslutet
att genom lagstiftning råda hot på förekommande missförhållanden,
och länsstyrelsen i Östergötlands län utalar som sin mening, att det knappast
är möjligt att på ett tillfredsställande sätt lagstifta i ämnet.
Departementschefen har anfört följande.
»Den i ärendet föreliggande utredningen giver vid handen, att i vissa
trakter av vårt land lingon i stor utsträckning skördas, innan de ännu
uppnått härför lämplig mognad. Detta förhållande är ägnat att medföra
uppenbara olägenheter såväl med avseende å skördens tillvaratagande och
utnyttjande här i landet som vid den avsevärda exporten av lingon, vilken
lätt torde kunna ogynnsamt påverkas genom den nedsättning i lingonens
kvalitet, som blir en följd av den förtidiga avplockningen. Det synes
mig fördenskull vara av vikt, att anordningar vidtagas, vilka möjliggöra
förhindrandet av dylika olägenheter. Detta synes mig lämpligast
kunna ske genom förbud mot plockning av lingon före viss dag. På
skäl som av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet anfördes den
5 april 1918 anser jag nämligen icke lämpligt att stadga ett allmänt förbud
mot plockning av omogna lingon. Ej heller synes kunna förordas att,
såsom en länsstyrelse föreslagit, införa förbud mot export av lingon,
bland vilka omogna sådana uppenbarligen inginge i avsevärd myckenhet,
eller exportavgift å sådana lingon. Ett sådant förbud torde icke i väsentlig
grad undanröja föreliggande missförhållanden, så mycket mindre
som för tidigt skördade lingon kunna förvaras för eftermognad och då
torde bliva svåra att skilja från lingon, vilka avplockats mogna.
Utan tvivel komma svårigheter att möta att vid stadgande av förbud
mot lingonplockning före viss dag fastställa slutdagen för förbudet liksom
att övervaka förbudets efterlevnad. De betänkligheter, som härutinnan
möta, synas mig dock ej vara av beskaffenhet att få förhindra genomförandet
av nödiga föreskrifter i ämnet. Det kan ej begäras, att
sagda dag skall, även inom en jämförelsevis begränsad trakt, kunna motsvara
de olika skiftningar i mognadens framskridande, som där förefinnas.
Man får åtnöjas med att dagen fastställes sålunda, att praktiskt
sett lingonen å trakten i allmänhet kunna antagas vara mogna. Även
härigenom torde dock åtskilligt vinnas. Särskilt torde en dylik ordning
kunna verksamt bidraga till, att veckovis i förväg skeende rusning till
lingonplatserna förekommes. Vad angår förbudets övervakande torde
säkerligen kunna förutses att, åtminstone därest överträdelser av plockningsförbudet
i större utsträckning skulle äga rum, vederbörande jord
-
Departements
chefen.
Utskottet.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
ägare eller andra intresserade komma att tillse, att överträdelserna
beivras.
Jag kan ej heller finna, att avgörande betydelse bör tillmätas den av
ett par länsstyrelser framförda synpunkten, att ett förbud mot plockning
av lingon före viss dag skulle innebära ett betänkligt intrång i vederbörande
jordägares rätt. Intrånget torde ej vara större än som följer
exempelvis av nu gällande förbud mot jakt under viss tid eller vissa
andra allmänna föreskrifter inom jordbrukshusbållningens område.
Emellertid måste försiktighet iakttagas vid plockningsförbuds införande,
så att det icke kommer till tillämpning inom områden, där detsamma
är obehövligt eller eljest olämpligt, utan stadgas endast för trakter, där
ett starkt behov av dylikt förbud gjort sig gällande och en mera allmän
folkmening önskar det. På grund härav synes mig nödvändigt att, såsom
i 1918 års förslag ifrågasatts, medgiva förbudets begränsning till
viss trakt samt att göra införandet av förbud beroende av framställning
från såväl landsting som hushållningssällskap. En ytterligare garanti
för att nyssnämnda synpunkter skola röna tillbörligt beaktande synes
mig kunna vinnas genom att låta det slutliga avgörandet, huruvida förbud
skall stadgas eller icke, bliva beroende av Kungl. Maj:ts prövning.
Slutligen vill jag anmärka, att det icke synes mig lämpligt att vid stadgande
av förbud mot plockning av lingon före viss dag giva jordägaren
någon förmånsrätt. Detta är en från nu föreliggande förslag fristående
fråga, sammanhängande med det omtvistade spörsmålet örn jordägares
särskilda rätt till å hans mark växande vilda bär.»
Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att så gott som samtliga
i frågan hörda myndigheter anse, att missförhållanden råda beträffande
skörden av lingon, i det att särskilt i mera tätt bebyggda trakter bären
till följd av rådande konkurrens skördas i omoget tillstånd. Såväl ur
de enskilda intressenas synpunkt som nationalekonomiskt sett måste
det därför, enligt utskottets mening, framstå såsom en angelägenhet av
vikt, att möjlighet erhålles att motverka i detta avseende nu förekommande
olägenheter. För vinnande av sådant syfte anser även utskottet
den lämpligaste utvägen vara att stadga förbud mot lingonplockning
före viss dag. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle lagstiftningen äga
fakultativ karaktär: för att sådant förbud skulle få för viss trakt införas
skulle nämligen erfordras Kungl. Maj:ts medgivande till framställning därom
från landsting och hushållningssällskap. Även utskottet finner, att härigenom
skapas en tillfredsställande garanti för att förbud, varom här är
fråga, icke komme till tillämpning beträffande andra områden än sådana,
där enligt en allmän utbredd mening ett sådant förbud kunde anses erforderligt
och önskvärt. Uppenbart är också, att de betänkligheter, som på vissa
håll mera allmänt hysas mot denna lagstiftning, komme att leda till, att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
9
densamma å sådana trakter icke infördes. Utskottet anser sig därför
böra understryka, att genom den valfrihet, som alltså komme att förefinnas,
de skäl som anföras mot lagstiftningen, i icke ringa grad förlora
sin betydelse. Mot införande av ett förbud av nu ifrågavarande slag har
ofta framförts den invändningen, att det vore svårt att på förhand beräkna,
när lingonen inom olika områden skola anses mogna, men denna svårighet
torde dock vara av den art, att den i huvudsak kan övervinnas.
Större tvekan synes däremot berättigad med anledning av den ojämnhet,
som onekligen kan föreligga rörande mognadstiden å olika lokaler av visst
område; beroende på att den ena lokalen kan lia ett varmare läge än
den andra. Utskottet vill icke förneka, att häri ligger en ganska allvarlig
olägenhet, som icke helt kan frånkommas. Utskottet finner emellertid, att
denna olägenhet väsentligen skulle förminskas, örn markägaren undantoges
från förbudet, varigenom han bleve i tillfälle att tillgodogöra sig de
särskilt tidigt mognade lingonen. Någon större betänklighet mot ett sådant
undantag torde icke kunna resas, ty det torde kunna förväntas, att
markägaren själv såsom regel icke skulle låta skörda jämväl de omogna
lingonen. Genom ett sådant undantag skulle också markägaren erhålla intresse
av att väl vårda sina lingonbärande marker, och man skulle även
vinna den fördelen, att efterlevandet av bestämmelser örn förbud mot lingonplockning
lättare kunde kontrolleras, då ju markägaren härav skulle få
ett personligt intresse. Enligt utskottets mening borde undantaget allenast
avse lingonplockning för markägarens egen räkning men däremot icke
äga giltighet, örn markägaren upplåtit rätten till lingonplockning. Missbruk
av undantagsställningen skulle eljest kunna tänkas. Självfallet är,
att något krav icke bör uppställas på att ägaren personligen skulle utföra
plockningen; denna borde sålunda efter uppdrag av markägaren få verkställas
jämväl av hans familjemedlemmar och tjänstefolk. Samma skäl
torde kunna åberopas för att jämväl undantaga arrendator beträffande
av honom brukad jordbruksfastighet. Utskottet Ilar alltså ansett,
att en lagstiftning på detta område jämväl bör innefatta en undantagsbestämmelse
av ovan antydd innebörd. Ehuru utskottet — såsom framgår
av det föregående — icke i övrigt har något att invända mot Kungl.
Maj:ts förslag, har utskottet dock funnit, att med beslut i frågan bör
anstå i avvaktan på utredning genom Kungl. Maj:ts försorg jämväl i det
av utskottet härovan sist berörda avseende, helst som det lärer kunna göras
gällande, att genom tillkomsten av denna undantagsföreskrift författningen
skulle erhålla civillags natur. Utskottet har sålunda icke kunnat
nu tillstyrka den föreslagna lagstiftningen.
Under åberopande av det anförda, får utskottet hemställa,
1) att förevarande proposition må av riksdagen
lämnas utan bifall;
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 sunil, il höft. (Nr 90.)
2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
TJtskottet.
2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla att Kungl. Majit ville med beaktande av vad
utskottet här ovan anfört, efter erforderlig utredning
för riksdagen framlägga nytt förslag till åtgärder till
förhindrande av plockning av lingon före viss dag;
samt
3) att de i anledning av propositionen väckta motionerna
Ii 311 och lii 509 samt lii 475 må anses
besvarade genom utskottets hemställan under 1) och 2).
Stockholm den 22 maj 1930.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
frän första kammaren: herrar Sederholm, Elof B. Andersson, Gabrielsson, von Stockenström,
August W. Johansson, Dalberg och Kropp samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Carlström, Uddenberg, Månsson
i Erlandsro, Weibull, Lindgren, Andersson i Tungelsta och Pehrsson i Bramstorp.
Reservationer
1) av herrar Johansson i Uppmälby, Dalberg, Kropp, Uddenberg och
Andersson i Tungelsta, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande
lydelse:
»Utskottet, som icke förbiser, att vissa olägenheter uppstå därigenom
att lingon, såsom ofta sker, plockas innan de hunnit mogna, anser dock i
likhet med ett flertal av de hörda ortsmyndigheterna, att ett förbud mot
plockning av lingon före viss dag på grund av de praktiska olägenheter,
som därmed äro förenade, icke kan medföra avsett resultat. Det torde
nämligen möta svårigheter att bestämma den dag, då lingonen inom ett
område kunna anses vara mogna, icke minst på grund av den omständigheten,
att bärens mognadstid varierar i hög grad alltefter de olika lokaler,
där bären växa. Vidare torde det vålla stora svårigheter att övervaka
efterlevnaden av ett förbud mot lingonplockning, ett förhud vilket
11
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
för övrigt, såsom i motionen II: 475 framhälls, av många torde komma
att anses stridande mot det allmänna rättsmedvetandet. Då utskottet
alltså håller före, att utfärdande av förbud mot plockning av lingon före
viss dag skulle medföra större olägenheter än fördelar, hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med bifall till motionen II: 475
avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
2) att motionerna 1:311 och 11:509 må anses besvarade
genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.
»
2) av herrar Sederholm, Gabrielsson och Månsson i Erlandsro, som ansett,
att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
’Av den ovan---ovan antydd innebörd. Med beslut i fråga örn
denna undantagsbestämmelse torde emellertid böra anstå i avvaktan på
närmare utredning helst som det lärer kunna göras gällande, att genom
en sådan föreskrift författningen skulle erhålla civillags natur. Örn
sådan utredning anser utskottet framställning böra göras till Kungl.
Maj:t. Detta synes utskottet dock icke böra utgöra hinder för att såsom
ett provisorium godtaga det av Kungl. Majit nu framlagda författningsförslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet, att riksdagen
må besluta
1) att med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition och med avslag å motionen 11:475 antaga
härvid fogade förslag till förordning örn förbud mot
plockning av lingon före viss dag;
2) att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att
Kungl. Majit ville efter verkställd närmare utredning
förelägga riksdagen förslag jämväl i det av utskottet
här ovan särskilt berörda avseendet;
3) att motionerna 1:311 och 11:509 må anses besvarade
genom utskottets hemställan under 1) och 2).’
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
Bilaga.
Förslag
till
Förordning om förbud mot plockning av lingon före viss dag.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Därest förhållandena sådant påkalla till förhindrande av att lingon
plockas innan de uppnått lämplig mognad, äger Konungen på framställning
av hushållningssällskap och landsting förordna, att inom visst område
plockning av lingon, där dessa ej omedelbart förtäras i samband med plockningen,
icke må äga rum före dag, som av länsstyrelsen varder bestämd.
2 §.
Har förordnande, varom i 1 § sägs, meddelats, skall länsstyrelsen årligen,
efter hörande av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, bestämma
den dag, intill vilken det i förordnandet innefattade förbudet
skall gälla.
Allteftersom omständigheterna därtill föranleda, må dagen bestämmas
olika för olika delar av det område, som med förordnandet avses.
Länsstyrelsens beslut skall träda i tillämpning utan hinder av anförda
besvär.
3*.
Överträder någon meddelat förbud mot plockning av lingon, straffes
med böter från och med fem till och med femhundra kronor och havé
tillika förbrutit de plockade lingonen eller gälde, där de ej längre äro i
hans besittning, deras värde.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom
i denna paragraf sägs, fortsätter densamma, skall, när han varder därtill
lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits
fällas till särskilt ansvar.
4 §.
För förseelse, som begås av harn under femton år, svare fader, målsman
eller husbonde, därest förseelsen skett med hans vetskap och ej visas
kan, att han gjort vad på honom ankommit för att förekomma densamma.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
13
5 *.
Förseelse, varom i denna förordning sägs, åtalas av allmän åklagare,
som jämväl har att verkställa beslag å vara, som anses jämlikt § 3 förbruten.
6 $.
Beslagtagen vara må, utan avvaktan å domstols beslut i målet, försäljas
å offentlig auktion eller, därest den beslagtagna varan är av obetydligt
värde, under band; börande köpeskillingen, intill dess laga kraft vunnet
utslag meddelats, nedsättas hos länsstyrelsen.
7 §.
Böter, som ådömas enligt denna förordning, så ock behållna försäljningssumman
för förbruten vara samt värdet av vara, som ej kunnat
tillrättaskaffas, tillfälle kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmän strafflag.
8 §.
Beslut, som meddelas jämlikt 2 §, skall, tillika med erinran örn påföljden
för förseelse däremot, genom länsstyrelsens försorg på statsverkets
bekostnad införas i länskungörelserna och i en eller flera tidningar inom
orten samt anslås på lämpliga ställen inom det område beslutet avser.
Sådant beslut skall jämväl meddelas länsstyrelse i angränsande län
för att, i den mån anledning därtill förekommer, där offentliggöras på sätt
nyss är sagt.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1930.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930.
10 sami.
il haft. (Nr 90.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag. a1 i texten