Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag jämte i ämnet väckta motioner.

1930-05-22 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1930:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

1

Nr 90.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 8 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder

till förhindrande av plockning av lingon före viss

dag jämte i ämnet väckta motioner.

(2: a avd.)

I en till riksdagen den 21 februari 1930 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 187, har Kungl. Majit under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

för samma dag föreslagit riksdagen antaga i propositionen intaget förslag

till förordning örn förbud mot plockning av lingon före viss dag.

Författningsförslaget finnes såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj:ts proposition,

hänvisas, i den mån icke redogörelse härför lämnas här nedan, till berörda

statsrådsprotokoll.

I anledning av Kungl. Majrts ifrågavarande proposition hava väckts

följande likaledes till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) motion 1:311 av herr Gustafsson, Per, m. fl., likalydande med motion

11:509, av herrar Petersson i Broaryd och Svensson i Grönvik, vari

hemställts, a) att riksdagen måtte vidtaga den ändring av Kungl. Maj:ts

proposition, nr 187, att den föreslagna förordningen örn förbud mot

plockning av lingon före viss dag icke må inskränka jordägares rätt att

förfoga över lingonskörd å egen mark och b) att vederbörande utskott

måtte utforma härför nödiga lagtextändringar; samt

2) motion 11:475 av herr Mårtensson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande proposition.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar,

hänvisas till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande proposition är föranledd av att riksdagen i

skrivelse den 14 februari 1928, nr 17, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning angående inskränkning av tiden för skörd av

lingon samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kundo föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 10 sami. il höft. (Nr 90.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Tidigare behandling

av

frågan.

Motion vid

1913 års riksdag.

Motioner vid

1917 års riksdag.

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Den i riksdagens skrivelse berörda frågan har tidigare varit föremål för

behandling.

Sålunda föreslogs i en vid 1913 års riksdag inom andra kammaren väckt

motion, nr 9, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn

utredning och förslag till lag angående fridlysningstider för lingon.

Jordbruksutskottet, till vilket motionen hänvisades, hemställde, att

motionen ej måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Såsom skäl härför

anförde utskottet, att motionärens förslag örn införande av dylika

för varje län bestämda allmänna fridlysningstider enligt utskottets mening

i praktiken icke skulle låta sig genomföra, och utskottet ansåg sig

i detta hänseende allenast behöva erinra örn, hurusom i olika trakter av

de mera vidsträckta länen lingonen mognade å ganska olika tider och att

till och med i samma trakt de å t. ex. en södersluttning växande lingonen

kunde vara färdiga att avplocka veckotal innan de å en norrsluttning

växande bären nått sin mognad.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Vid 1917 års riksdag väcktes inom andra kammaren två motioner angående

förbud mot plockning av lingon före viss dag. I den ena motionen,

nr 83, föreslogs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla

örn utfärdande av en förordning, vari stadgades, att länsstyrelsen efter

landstingets hörande skulle äga att inom länet mot vite förbjuda plockning

av lingon före viss dag. I den andra motionen, nr 120, hemställdes,

att riksdagen ville i skrivelse hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

måtte verkställa utredning, örn och i vad mån bestämmelser kunde genomföras

i syfte att inom de särskilda landskommunerna i riket lingonplockning

före viss, för varje kommun årligen bestämd dag måtte vara förbjuden.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionerna hänvisades,

yttrade, bland annat, att såväl de nationalekonomiska som de

enskilda intressena otvivelaktigt skulle avsevärt gagnas av ett statsingripande,

som ginge ut på förbud mot lingonplockning före viss dag.

Utskottet hemställde, att andra kammaren måtte för sin del besluta,

det riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit täcktes snarast låta verkställa utredning, örn och i vad män bestämmelser

kunde utfärdas, genom vilka lingonplockning före viss, för lämpligt

område årligen av länsstyrelsen bestämd dag skulle vara Aud ansA7ar

förbjuden, samt för riksdagen framlägga de förslag, A7artill utredningen,

kunde föranleda.

Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med utskottets hemställan,

och beslutet delgavs första kammaren, som hänvisade ärendet till

sitt andra tillfälliga utskott. I utlåtande nr 14 hemställde ifrågavarande

utskott att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut. Denna hemställan bifölls.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90. o

Riksdagens sålunda fattade beslut meddelades Kungl. Majit i skrivelse

den 4 maj 1917, nr 117.

I anledning härav föreläde Kungl. Majit riksdagen i proposition den

5 april 1918 (nr 231) ett förslag till lag örn förbud mot plockning av lingon

före viss dag.

Förslaget hade följande huvudsakliga innehåll i Därest förhållandena

inom något hushållningssällskaps område sådant påkallade till förhindrande

av att lingon plockades, innan de uppnått lämplig mognad, skulle

länsstyrelsen, på framställning av hushållningssällskap och landsting,

äga förordna, att plockning av lingon inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav icke finge äga rum före dag, som av

länsstyrelsen bleve bestämd. Örn sådant förordnande meddelats, skulle

länsstyrelsen årligen, efter hörande av hushållningssällskapets förvaltningsutskott,

bestämma viss dag, intill vilken det i förordnandet innefattade

förbudet skulle gälla. Allteftersom omständigheterna därtill föranledde,

borde dagen bestämmas olika för olika delar av det område, som avsåges

med förordnandet. Straff inträdde för den, som plockade lingon å förbjuden

tid, och de plockade lingonen skulle vara förverkade. Bestämmelser örn

plockningstiden skulle införas i länskungörelserna och i tidning inom orten

samt anslås på lämpliga ställen inom det område, bestämmelsen avsåge.

Sådan bestämmelse skulle jämväl meddelas länsstyrelsen i angränsande

län för att, i den mån anledning därtill förekomma, där offentliggöras

på enahanda sätt.

I anledning av denna proposition väcktes inom riksdagen flera motioner,

av vilka en innefattade yrkande örn avslag och en annan avsåg sådan

ändring i föreliggande lagförslag, att ägare eller innehavare av lingonbärande

mark måtte vara oförhindrad att å denna mark plocka för egen

förbrukning avsedda lingon före den dag, som eljest kungjordes som tilllåten

för lingonplockning.

Jordbruksutskottet yttrade i sitt utlåtande, nr 82, över propositionen

och de i anledning av densamma väckta motioner, att utskottet funne de i

det framlagda lagförslaget innehållna bestämmelserna i allmänhet väl

motiverade. Sålunda ansåge utskottet i likhet med departementschefen

det vara riktigast, att avgörandet lades i länsstyrelsens hand,

men att förordnande örn förbud av här ifrågavarande slag förutsatte

en begäran härom från såväl landsting som hushållningssällskap.

Ävenså syntes dagen för förbudets upphörande lämpligen böra bestämmas

årligen efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott.

Det motionsvis väckta yrkandet örn viss företrädesrätt

till lingonplockning för ägare eller innehavare av lingonbärande

mark kunde utskottet icke biträda. Utskottet hemställde, att riksdagen

måtte antaga det av Kungl. Majit framlagda förslaget med ett par mindre

ändringar.

Proposition

till 1918 års

lagtima riksdag
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Motion vid

1927 års riksdag.

Frågans behandling

vid

1928 års riksdag.

Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna i

olika beslut, i det att andra kammaren biföll utskottets förslag, medan

första kammaren avslog såväl utskottets som Kungl. Maj:ts förslag.

Frågan bade alltså förfallit.

Frågan angående lagstiftning örn inskränkning av tiden för skörd av

lingon upptogs ånyo i en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren

väckt motion nr 243.

Första lagutskottet anförde i utlåtande nr 29 över motionen följande:

Frågan örn tillgodogörandet av lingon bar länge varit föremål för stridiga

meningar inom riksdagen. Det är emellertid tydligt, att ju mer lingon

stiga i värde, desto mer framstår önskvärdheten av att man icke tillgodogör

sig dessa bär förr än de nått den mognad, att de bäst lämpa

sig för skörd. Denna tidpunkt växlar givetvis för de olika åren och med

hänsyn till olika väderleksförhållanden. Det lärer därför vara nödvändigt

att överlåta åt vederbörande länsstyrelser att efter hörande av hushållningssällskapens

förvaltningsutskott för varje år utfärda föreskrifter

örn tidpunkten för inträdandet av den tillåtliga skördetiden.

De emot utfärdande av dylika föreskrifter förut framställda betänkligheterna

synas utskottet icke övertygande. Utskottet finner sig alltså

kunna förorda införande av förbud mot plockning av lingon före viss tid.

Beträffande innehållet av en blivande lagstiftning i ämnet synes 1918 års

förslag kunna vara vägledande vid den omprövning, som nu torde böra

ägnas denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen,

i anledning av motionen, måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning angånde inskränkning

av tiden för skörd av lingon samt för rikdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna i

olika beslut, i det att första kammaren avslog utskottets hemställan, varemot

andra kammaren biföll densamma. Frågan hade alltså förfallit.

Även vid 1928 års riksdag upptogs frågan i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 41, vari hemställdes, att riksdagen måtte besluta i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte skyndsamt utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till lag angående inskränkning

av tiden för skörd av lingon i huvudsaklig överensstämmelse med de av

motionärerna anförda synpunkterna.

Första lagutskottet yttrade i utlåtande nr 8 över motionen, att utskottet

till den i motionen väckta frågan intoge samma såndpunkt som föregående

ar och alitsa förordade en utredning i ämnet. Denna utredning

borde dock, enligt utskottets mening, icke, såsom i motionen antyddes, utsträckas

att omfatta jämväl spörsmålet huruvida någon förmånsrätt vid

utnyttjandet av bärtillgången kunde tillförsäkras jordägaren, ett spörsmål

som syntes främmande för syftet med den av utskottet förordade ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr JO.

5

redningen. Utskottet hemställde därför, att riksdagen, i anledning av motionen,

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes

låta verkställa utredning angående inskränkning av tiden för skörd

av lingon samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Kiksdagens skrivelse har remitterats till lantbruksstyrelsen ävensom till

samtliga länsstyrelser med anmodan att avgiva utlåtande i ärendet. Lantbruksstyrelsen

har före avgivandet av sitt utlåtande infordrat yttrande

från hushållningssällskapens förvaltningsutskott.

För de sålunda av hushållningssällskapens förvaltningsutskott avgivna

yttrandena lämnar lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande följande redogörelse!
Samtliga

hushållningssällskap utom Stockholms läns och stads hava

framhållit, att missförhållanden råda beträffande skörden av lingon, i det

att särskilt i mera tätt bebyggda trakter bären till följd av rådande konkurrens

skördas i omoget tillstånd.

Uppsala, Östergötlands, Jönköpings och Kronobergs läns, Kalmar läns

norra, Kalmar läns södra, Blekinge och Hallands läns, Älvsborgs läns

norra, Skaraborgs, Värmlands, örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och

Västernorrlands läns hushållningssällskap hava i huvudsak tillstyrkt åtgärders

vidtagande i det av riksdagen angivna syfte och enligt de riktlinjer,

som uppdragits i propositionen till 1918 års lagtima riksdag.

Kristianstads, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus läns, Älvsborgs läns

södra, Västmanlands, Västerbottens och Norrbottens läns hushållningssällskap

hava emellertid förklarat en dylik lagstiftning icke vara lämplig

eller ens erforderlig.

Stockholms läns och stads, Södermanlands samt Gotlands läns hushållningssällskap

hava, utan att direkt avstyrka föreslagna bestämmelser, likväl

dragit i tvivelsmål möjligheten såväl att genom lagstiftning, på sätt

nu föreslagits, förhindra för tidig skörd av lingon som ock att övervaka

dylika bestämmelsers efterlevnad.

Jämtlands läns hushållningssällskap har anfört, att för Jämtlands län

torde de områden, inom vilka lämpligen lingonplockning före viss dag

kunde vid ansvar förbjudas, bliva ganska begränsade.

I anslutning till redogörelsen för de av hushållningssällskapens förvaltningsutskott

avgivna yttrandena påpekar lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande,

att styrelsen i sitt 1917 till första kammarens andra tillfälliga utskott

avgivna yttrande förklarat sig icke hava något att erinra mot åvägabringandet

av då föreslagen lagstiftning i ämnet, men likväl påvisat, att

en dylik lagstiftning kunde innebära vissa olägenheter, samt anför ytterligare:
Den

nu gjorda utredningen tyder på, att stor osäkerhet råder beträffande

lämpligheten att införa bestämmelser, som inskränka tiden för skörd av

lingon. Det synes lantbruksstyrelsen, som om svårigheterna vore av den

Förnyad utredning.

Hushållningssällskapens

förvaltningsutskott

och

lantbruksstyrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Länsstyrel
serna.

art, att, även om de lokala myndigheterna skulle enas örn framställning

till vederbörande länsstyrelse, att plockning av lingon inom hushållningssällskaps

område eller viss del därav icke finge äga rum före dag, som av

länsstyrelsen bestämdes, länsstyrelsen det oaktat ej skulle kunna på ett

tillfredsställande sätt meddela föreskrifter i förevarande hänseende. Det

torde nämligen vara synnerligen svårt att på sätt, som erfordrades, veckor

i förväg söka beräkna, när lingonen inom olika delar av ett län kunde

anses bliva mogna, enär ett flertal oberäkneliga faktorer inverkar härpå.

Örn härvid tilläventyrs den tidpunkt, intill vilken förbud för plockning av

lingon skulle gälla, sålunda bleve för långt framflyttad, skulle givetvis

olägenheter av allvarlig beskaffenhet därigenom kunna uppstå.

Vad som förekommit, sedan lantbruksstyrelsen avgav sitt förberörda

yttrande i samma ämne, har kommit styrelsen att ställa sig ännu mera

tveksam gentemot lämpligheten av de föreslagna bestämmelserna. Därest

i allt fall lagstiftning i ämnet anses böra komma till stånd, finner lantbrukstyrelsen

under alla omständigheter angeläget, att bestämmelserna,

på sätt i Kungl. Maj:ts proposition nr 231 vid 1918 års riksdag föreslagits,

göras fakultativa och beroende av framställning från såväl hushållningssällskap

som vederbörande landsting.

Länsstyrelserna hava i sina utlåtanden intagit mycket olika ståndpunkter

i förevarande fråga.

Tillvaron av missförhållanden med avseende å lingonskördens tillvaratagande

vitsordas av länsstyrelserna i Östergötlands, Jönköpings, Hallands,

Älvsborgs, Värmlands och Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Jönköpings

län anser frånvaron av reglerande bestämmelser därom medföra icke endast

att stora ekonomiska värden årligen gå till spillo utan även ett för

varje år allt mer och mer framträdande oefterrättlighetstillstånd. Däremot

förklara länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Malmöhus, Jämtlands

och Norrbottens län den föreslagna lagstiftningen för dessa läns vidkommande

sakna nämnvärd betydelse.

Lagstiftning örn inskränkning av tiden för skörd av lingon tillstyrke»

av länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Hallands, Värmlands

och Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Kalmar län säger sig ej hava

något att erinra mot, att åtgärder vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivas i riksdagsskrivelsen. Länsstyrelsen i

V öster norrlands län hyser tvekan, huruvida lagstiftning i ämnet bör komma

till stånd, men anser sig likväl, med hänsyn till det från flera håll vitsordade

behovet av åtgärder i syfte att förhindra plockning av omogna

lingon, icke böra avstyrka införandet av lagbestämmelser örn inskränkning

av tiden för lingonskörden. Länsstyrelsen i Västerbottens län anser

ett fastställande av viss tid för lingonplockningens början inom länet icke

lämpligen kunna genomföras, men förklarar, att, då av utredningen i ärendet

synes framgå att en reglering med hänsyn till förhållandena i sydligare

län är oavvislig, länsstyrelsen icke vill avstyrka den ifrågasatta lagstiftningens

genomförande.

Däremot avstyrka länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

7

Örebro och Västmanlands län lagstiftning om förbud mot plockning av

lingon före viss dag. Länsstyrelserna i Södermanlands och Jämtlands län

förklara, att de ställa sig synnerligen tveksamma beträffande lämpligheten

av den ifrågasatta lagstiftningen. Tveksamma örn dennas lämplighet

äro även länsstyrelserna i Gotlands, Blekinge, Älvsborgs, Skaraborgs och

Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Stockholms län anser det nästan uteslutet

att genom lagstiftning råda hot på förekommande missförhållanden,

och länsstyrelsen i Östergötlands län utalar som sin mening, att det knappast

är möjligt att på ett tillfredsställande sätt lagstifta i ämnet.

Departementschefen har anfört följande.

»Den i ärendet föreliggande utredningen giver vid handen, att i vissa

trakter av vårt land lingon i stor utsträckning skördas, innan de ännu

uppnått härför lämplig mognad. Detta förhållande är ägnat att medföra

uppenbara olägenheter såväl med avseende å skördens tillvaratagande och

utnyttjande här i landet som vid den avsevärda exporten av lingon, vilken

lätt torde kunna ogynnsamt påverkas genom den nedsättning i lingonens

kvalitet, som blir en följd av den förtidiga avplockningen. Det synes

mig fördenskull vara av vikt, att anordningar vidtagas, vilka möjliggöra

förhindrandet av dylika olägenheter. Detta synes mig lämpligast

kunna ske genom förbud mot plockning av lingon före viss dag. På

skäl som av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet anfördes den

5 april 1918 anser jag nämligen icke lämpligt att stadga ett allmänt förbud

mot plockning av omogna lingon. Ej heller synes kunna förordas att,

såsom en länsstyrelse föreslagit, införa förbud mot export av lingon,

bland vilka omogna sådana uppenbarligen inginge i avsevärd myckenhet,

eller exportavgift å sådana lingon. Ett sådant förbud torde icke i väsentlig

grad undanröja föreliggande missförhållanden, så mycket mindre

som för tidigt skördade lingon kunna förvaras för eftermognad och då

torde bliva svåra att skilja från lingon, vilka avplockats mogna.

Utan tvivel komma svårigheter att möta att vid stadgande av förbud

mot lingonplockning före viss dag fastställa slutdagen för förbudet liksom

att övervaka förbudets efterlevnad. De betänkligheter, som härutinnan

möta, synas mig dock ej vara av beskaffenhet att få förhindra genomförandet

av nödiga föreskrifter i ämnet. Det kan ej begäras, att

sagda dag skall, även inom en jämförelsevis begränsad trakt, kunna motsvara

de olika skiftningar i mognadens framskridande, som där förefinnas.

Man får åtnöjas med att dagen fastställes sålunda, att praktiskt

sett lingonen å trakten i allmänhet kunna antagas vara mogna. Även

härigenom torde dock åtskilligt vinnas. Särskilt torde en dylik ordning

kunna verksamt bidraga till, att veckovis i förväg skeende rusning till

lingonplatserna förekommes. Vad angår förbudets övervakande torde

säkerligen kunna förutses att, åtminstone därest överträdelser av plockningsförbudet

i större utsträckning skulle äga rum, vederbörande jord
-

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

ägare eller andra intresserade komma att tillse, att överträdelserna

beivras.

Jag kan ej heller finna, att avgörande betydelse bör tillmätas den av

ett par länsstyrelser framförda synpunkten, att ett förbud mot plockning

av lingon före viss dag skulle innebära ett betänkligt intrång i vederbörande

jordägares rätt. Intrånget torde ej vara större än som följer

exempelvis av nu gällande förbud mot jakt under viss tid eller vissa

andra allmänna föreskrifter inom jordbrukshusbållningens område.

Emellertid måste försiktighet iakttagas vid plockningsförbuds införande,

så att det icke kommer till tillämpning inom områden, där detsamma

är obehövligt eller eljest olämpligt, utan stadgas endast för trakter, där

ett starkt behov av dylikt förbud gjort sig gällande och en mera allmän

folkmening önskar det. På grund härav synes mig nödvändigt att, såsom

i 1918 års förslag ifrågasatts, medgiva förbudets begränsning till

viss trakt samt att göra införandet av förbud beroende av framställning

från såväl landsting som hushållningssällskap. En ytterligare garanti

för att nyssnämnda synpunkter skola röna tillbörligt beaktande synes

mig kunna vinnas genom att låta det slutliga avgörandet, huruvida förbud

skall stadgas eller icke, bliva beroende av Kungl. Maj:ts prövning.

Slutligen vill jag anmärka, att det icke synes mig lämpligt att vid stadgande

av förbud mot plockning av lingon före viss dag giva jordägaren

någon förmånsrätt. Detta är en från nu föreliggande förslag fristående

fråga, sammanhängande med det omtvistade spörsmålet örn jordägares

särskilda rätt till å hans mark växande vilda bär.»

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår, att så gott som samtliga

i frågan hörda myndigheter anse, att missförhållanden råda beträffande

skörden av lingon, i det att särskilt i mera tätt bebyggda trakter bären

till följd av rådande konkurrens skördas i omoget tillstånd. Såväl ur

de enskilda intressenas synpunkt som nationalekonomiskt sett måste

det därför, enligt utskottets mening, framstå såsom en angelägenhet av

vikt, att möjlighet erhålles att motverka i detta avseende nu förekommande

olägenheter. För vinnande av sådant syfte anser även utskottet

den lämpligaste utvägen vara att stadga förbud mot lingonplockning

före viss dag. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle lagstiftningen äga

fakultativ karaktär: för att sådant förbud skulle få för viss trakt införas

skulle nämligen erfordras Kungl. Maj:ts medgivande till framställning därom

från landsting och hushållningssällskap. Även utskottet finner, att härigenom

skapas en tillfredsställande garanti för att förbud, varom här är

fråga, icke komme till tillämpning beträffande andra områden än sådana,

där enligt en allmän utbredd mening ett sådant förbud kunde anses erforderligt

och önskvärt. Uppenbart är också, att de betänkligheter, som på vissa

håll mera allmänt hysas mot denna lagstiftning, komme att leda till, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

9

densamma å sådana trakter icke infördes. Utskottet anser sig därför

böra understryka, att genom den valfrihet, som alltså komme att förefinnas,

de skäl som anföras mot lagstiftningen, i icke ringa grad förlora

sin betydelse. Mot införande av ett förbud av nu ifrågavarande slag har

ofta framförts den invändningen, att det vore svårt att på förhand beräkna,

när lingonen inom olika områden skola anses mogna, men denna svårighet

torde dock vara av den art, att den i huvudsak kan övervinnas.

Större tvekan synes däremot berättigad med anledning av den ojämnhet,

som onekligen kan föreligga rörande mognadstiden å olika lokaler av visst

område; beroende på att den ena lokalen kan lia ett varmare läge än

den andra. Utskottet vill icke förneka, att häri ligger en ganska allvarlig

olägenhet, som icke helt kan frånkommas. Utskottet finner emellertid, att

denna olägenhet väsentligen skulle förminskas, örn markägaren undantoges

från förbudet, varigenom han bleve i tillfälle att tillgodogöra sig de

särskilt tidigt mognade lingonen. Någon större betänklighet mot ett sådant

undantag torde icke kunna resas, ty det torde kunna förväntas, att

markägaren själv såsom regel icke skulle låta skörda jämväl de omogna

lingonen. Genom ett sådant undantag skulle också markägaren erhålla intresse

av att väl vårda sina lingonbärande marker, och man skulle även

vinna den fördelen, att efterlevandet av bestämmelser örn förbud mot lingonplockning

lättare kunde kontrolleras, då ju markägaren härav skulle få

ett personligt intresse. Enligt utskottets mening borde undantaget allenast

avse lingonplockning för markägarens egen räkning men däremot icke

äga giltighet, örn markägaren upplåtit rätten till lingonplockning. Missbruk

av undantagsställningen skulle eljest kunna tänkas. Självfallet är,

att något krav icke bör uppställas på att ägaren personligen skulle utföra

plockningen; denna borde sålunda efter uppdrag av markägaren få verkställas

jämväl av hans familjemedlemmar och tjänstefolk. Samma skäl

torde kunna åberopas för att jämväl undantaga arrendator beträffande

av honom brukad jordbruksfastighet. Utskottet Ilar alltså ansett,

att en lagstiftning på detta område jämväl bör innefatta en undantagsbestämmelse

av ovan antydd innebörd. Ehuru utskottet — såsom framgår

av det föregående — icke i övrigt har något att invända mot Kungl.

Maj:ts förslag, har utskottet dock funnit, att med beslut i frågan bör

anstå i avvaktan på utredning genom Kungl. Maj:ts försorg jämväl i det

av utskottet härovan sist berörda avseende, helst som det lärer kunna göras

gällande, att genom tillkomsten av denna undantagsföreskrift författningen

skulle erhålla civillags natur. Utskottet har sålunda icke kunnat

nu tillstyrka den föreslagna lagstiftningen.

Under åberopande av det anförda, får utskottet hemställa,

1) att förevarande proposition må av riksdagen

lämnas utan bifall;

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 10 sunil, il höft. (Nr 90.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

TJtskottet.

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla att Kungl. Majit ville med beaktande av vad

utskottet här ovan anfört, efter erforderlig utredning

för riksdagen framlägga nytt förslag till åtgärder till

förhindrande av plockning av lingon före viss dag;

samt

3) att de i anledning av propositionen väckta motionerna

Ii 311 och lii 509 samt lii 475 må anses

besvarade genom utskottets hemställan under 1) och 2).

Stockholm den 22 maj 1930.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

frän första kammaren: herrar Sederholm, Elof B. Andersson, Gabrielsson, von Stockenström,

August W. Johansson, Dalberg och Kropp samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Carlström, Uddenberg, Månsson

i Erlandsro, Weibull, Lindgren, Andersson i Tungelsta och Pehrsson i Bramstorp.

Reservationer

1) av herrar Johansson i Uppmälby, Dalberg, Kropp, Uddenberg och

Andersson i Tungelsta, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

»Utskottet, som icke förbiser, att vissa olägenheter uppstå därigenom

att lingon, såsom ofta sker, plockas innan de hunnit mogna, anser dock i

likhet med ett flertal av de hörda ortsmyndigheterna, att ett förbud mot

plockning av lingon före viss dag på grund av de praktiska olägenheter,

som därmed äro förenade, icke kan medföra avsett resultat. Det torde

nämligen möta svårigheter att bestämma den dag, då lingonen inom ett

område kunna anses vara mogna, icke minst på grund av den omständigheten,

att bärens mognadstid varierar i hög grad alltefter de olika lokaler,

där bären växa. Vidare torde det vålla stora svårigheter att övervaka

efterlevnaden av ett förbud mot lingonplockning, ett förhud vilket

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

för övrigt, såsom i motionen II: 475 framhälls, av många torde komma

att anses stridande mot det allmänna rättsmedvetandet. Då utskottet

alltså håller före, att utfärdande av förbud mot plockning av lingon före

viss dag skulle medföra större olägenheter än fördelar, hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med bifall till motionen II: 475

avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

2) att motionerna 1:311 och 11:509 må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.

»

2) av herrar Sederholm, Gabrielsson och Månsson i Erlandsro, som ansett,

att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

’Av den ovan---ovan antydd innebörd. Med beslut i fråga örn

denna undantagsbestämmelse torde emellertid böra anstå i avvaktan på

närmare utredning helst som det lärer kunna göras gällande, att genom

en sådan föreskrift författningen skulle erhålla civillags natur. Örn

sådan utredning anser utskottet framställning böra göras till Kungl.

Maj:t. Detta synes utskottet dock icke böra utgöra hinder för att såsom

ett provisorium godtaga det av Kungl. Majit nu framlagda författningsförslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet, att riksdagen

må besluta

1) att med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å motionen 11:475 antaga

härvid fogade förslag till förordning örn förbud mot

plockning av lingon före viss dag;

2) att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att

Kungl. Majit ville efter verkställd närmare utredning

förelägga riksdagen förslag jämväl i det av utskottet

här ovan särskilt berörda avseendet;

3) att motionerna 1:311 och 11:509 må anses besvarade

genom utskottets hemställan under 1) och 2).’

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

Bilaga.

Förslag

till

Förordning om förbud mot plockning av lingon före viss dag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Därest förhållandena sådant påkalla till förhindrande av att lingon

plockas innan de uppnått lämplig mognad, äger Konungen på framställning

av hushållningssällskap och landsting förordna, att inom visst område

plockning av lingon, där dessa ej omedelbart förtäras i samband med plockningen,

icke må äga rum före dag, som av länsstyrelsen varder bestämd.

2 §.

Har förordnande, varom i 1 § sägs, meddelats, skall länsstyrelsen årligen,

efter hörande av hushållningssällskapets förvaltningsutskott, bestämma

den dag, intill vilken det i förordnandet innefattade förbudet

skall gälla.

Allteftersom omständigheterna därtill föranleda, må dagen bestämmas

olika för olika delar av det område, som med förordnandet avses.

Länsstyrelsens beslut skall träda i tillämpning utan hinder av anförda

besvär.

3*.

Överträder någon meddelat förbud mot plockning av lingon, straffes

med böter från och med fem till och med femhundra kronor och havé

tillika förbrutit de plockade lingonen eller gälde, där de ej längre äro i

hans besittning, deras värde.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse, varom

i denna paragraf sägs, fortsätter densamma, skall, när han varder därtill

lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits

fällas till särskilt ansvar.

4 §.

För förseelse, som begås av harn under femton år, svare fader, målsman

eller husbonde, därest förseelsen skett med hans vetskap och ej visas

kan, att han gjort vad på honom ankommit för att förekomma densamma.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.

13

5 *.

Förseelse, varom i denna förordning sägs, åtalas av allmän åklagare,

som jämväl har att verkställa beslag å vara, som anses jämlikt § 3 förbruten.

6 $.

Beslagtagen vara må, utan avvaktan å domstols beslut i målet, försäljas

å offentlig auktion eller, därest den beslagtagna varan är av obetydligt

värde, under band; börande köpeskillingen, intill dess laga kraft vunnet

utslag meddelats, nedsättas hos länsstyrelsen.

7 §.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, så ock behållna försäljningssumman

för förbruten vara samt värdet av vara, som ej kunnat

tillrättaskaffas, tillfälle kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

8 §.

Beslut, som meddelas jämlikt 2 §, skall, tillika med erinran örn påföljden

för förseelse däremot, genom länsstyrelsens försorg på statsverkets

bekostnad införas i länskungörelserna och i en eller flera tidningar inom

orten samt anslås på lämpliga ställen inom det område beslutet avser.

Sådant beslut skall jämväl meddelas länsstyrelse i angränsande län

för att, i den mån anledning därtill förekommer, där offentliggöras på sätt

nyss är sagt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1930.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930.

10 sami.

il haft. (Nr 90.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till förhindrande av plockning av lingon före viss dag. a1 i texten