Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående sådana ändringar i grundlagarna, att den samhällsomstörtande propagandan må kunna stävjas eller åtminstone försvåras.

1930-03-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1930:13, Utlåtande i anledning av väckt motion angående sådana ändringar i grundlagarna, att den samhällsomstörtande propagandan må kunna stävjas eller åtminstone försvåras.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 6 mars 1930 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

sådana ändringar i grundlagarna, att den samhällsomstörtande

propagandan må kunna stävjas eller

åtminstone försvåras.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 399, har herr Edberg hemställt,

»att riksdagen avlåter en skrivelse till Kungl. Maj :t, i vilken riksdagen anhåller,

att Kungl. Maj:t måtte igångsätta en utredning, syftande till sådana förändringar

i grundlagarna att den samhällsomstörtande propagandan måtte kunna

stävjas eller åtminstone försvåras och att Kungl. Maj :t därefter måtte för riksdagen

framlägga de förslag, vartill denna utredning kan föranleda.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Det i förevarande motion berörda rättsområdet är för närvarande i huvudsak

reglerat i allmän lag, icke i grundlag. Sålunda meddelas i strafflagen bestämmelser

om straff för vissa handlingar av här ifrågavarande art; i kap. 8,

§§ 1—3 straffbelägges förräderi, stämpling till förräderi och försök att förleda

till förräderi, i kap. 10, § 14 uppmaning till brott och prisande av brottslig

handling. Enligt strafflagen kap. 2, § 19 kunna brott av angiven art medföra

den påföljd, att vederbörande icke må utöva allmän befattning eller rösträtt

vid politiska och kommunala val eller eljest i kommunala angelägenheter.

I grundlagarna finnas endast ett par bestämmelser, som stå i visst sammanhang

med de nämnda. I § 26 riksdagsordningen stadgas bland annat, att riksdagsmannabefattning

ej kan utövas av den, som på grund av ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning eller genom utslag, som icke vunnit

laga kraft, är dömd till sådan straffpåföljd. Det bör ock erinras, att enligt

§ 110 regeringsformen riksdagsman endast efter beslut med fem sjättedels

majoritet i vederbörande kammare kan ställas under tilltal eller berövas sin

frihet för sina gärningar eller yttranden i egenskap av riksdagsman.

Att härutöver i grundlagarna upptaga bestämmelser på angivna område finner

utskottet olämpligt. Frågan om eller i vad mån ändringar i anförda eller

andra i allmän lag givna bestämmelser kunna vara påkallade ligger utanför

utskottets befogenhet att pröva.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 6 haft. (Nr 13.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

Då motionären i motiveringen till sitt förslag jämväl berör frågan örn en ökning

av den befogenhet, som tillkommer talmännen i riksdagens kamrar, vill

utskottet framhålla, att detta spörsmål visserligen synes förtjänt av beaktande

men torde böra upptagas i annat sammanhang än det nu föreliggande.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 6 mars 1930.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg*, David Bergström*,

2 hulin , Stendahl, G. IV. Hansson, Hellberg*, K. J. Ekman*, Vennerström*, Sundberg,

Engberg*, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg, Persson i

Trången , Pehrsson i Göteborg, Andersson i Igelboda, Lindmark och Björck i

Kristianstad.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) Av herr K. J. Ehman.

Den propaganda, mot vilken förevarande motion vänder sig, utgår ifrån en

revolutionär strävan att överändakasta den lagliga samhällsordningen och är,

såsom motionären påpekat, så mycket mer beklaglig, som den hämtar stöd och

hjälp utifrån och ställer sig i tjänst hos främmande intressen.

Vad som till förhindrande eller försvårande av denna propaganda bör åtgöras

faller väl till stor del utanför grundlagarnas område; men uppenbart

är, att även på detta område luckor finnas, varigenom samhällets reaktion mot

den landsfördärvliga propagandan ställes utan erforderligt stöd. Sålunda kan

påpekas, att vissa hithörande bestämmelser i grundlagarna, särskilt § 52 riksdagsordningen

samt § 1 p. 4 och § 3 tryckfrihetsförordningen, ej fullt täcka

behovet av samhällsskyddande bestämmelser under nu rådande förhållanden.

En något utvidgad rätt för talmännen i riksdagens kamrar att ingripa mot

talare, som även i andra avseenden, än dem grundlagarna nu angiva, missbruka

den riksdagsman tillförsäkrade yttrandefriheten; en effektiv begränsning

av rätten att fortfara med utgivandet av tidningar och periodiska skrifter,

sedan deras brottsliga karaktär och syftning konstaterats; införandet i § 3

tryckfrihetsförordningen av ansvarsbestämmelser för de nya former av brotts
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

3

liga uttalandea i tryck, som under senare tid vuxit fram m. m., torde vara

åtgärder, som utan vidare kunna betecknas såsom önskvärda eller till och med

nödvändiga. _ ,

Jämväl utanför grundlagsbestämmelsernas verkningsområde torde åtgärder

mot den samhällsupplösande propagandan vara befogade, särskilt till förhindrande

av barnens indragande i rörelsen; och skulle ändring av grundlagarnas

bestämmelser i den av motionären åsyftade riktning komma att genomföras,

lära åtgärder även i nyssnämnda och andra avseenden ej utebliva.

Givet är, att för vidtagande av åtgärder, särskilt inom det av grundlagarna

reglerade tillämplighetsområdet, en allsidig utredning, jämväl med beaktande

av vad uti andra civiliserade länder åtgjorts, är nödvändig, varvid lämpligen

torde böra beaktas, huruvida icke även åtgärder böra vidtagas för att göia

redan gällande bestämmelser mera effektiva än de hittills ofta visat sig vara.

I anledning härav hemställes,

att riksdagen med anledning av förevarande motion matte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville,

efter verkställd utredning, snarast möjligt för riksdagen framlägga

förslag till sådana i berörda motion påyrkade lagändringar,

att den samhällsfientliga propagandan må kunna stävjas

eller åtminstone väsentligen försvåras.

2) av herrar Pehrsson i Göteborg och Lindmark, som ansett, att utskottets

motivering bort hava följande lydelse:

»Det i förevarande motion-----egenskap av riksdagsman.

Utskottet har allvarligt beaktat de av motionären uttalade farhågorna inför

den illojala propaganda, som systematiskt bedrives för att undergräva och med

våld omstörta den lagliga samhällsordningen, i synnerhet som denna propaganda

hämtar direktiv och stöd utifrån och ställer sig i tjänst hos främmande

intressen. Statsmakterna kunna icke lämna denna verksamhet, ej minst i den

mån den pågår bland barn och ungdom, opåaktad.

En utredning angående medlen till effektivt värn mot denna samhallsfara

kan jämväl synas påkallad. Särskilt kunde en utredning örn de åtgärder mot

samhällsfientlig propaganda av olika art, som vidtagits i skilda civiliserade

land, och detta både inom och utom det västerländska kulturområdet, bliva av

stort värde. . o „ ..

Motionären föreslår emellertid, utan att närmare inga pa detaljiorsiag eller

lämna några riktlinjer, att denna utredning skulle »syfta till förändringar i

grundlagarna». Utskottet kan icke i det avseendet dela motionärens uppfatt
liing.

o .

Om nya lagbestämmelser behövas för att stävja eller åtminstone försvara

den samhällsomstörtande propagandan, torde de huvudsakligen falla inom allmän

lags område.

En effektivare tillämpning av gällande bestämmelser torde högst avsevärt

kunna motverka överklagade missförhållande. Men allt detta ligger helt utan
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13

för motionärens yrkande. Det som framför allt behöves, ett stärkande av den

allmänna medborgaranda, som kräver att gällande lag skall åtlydas, torde icke

genom någon utredning kunna framkallas.

Då motionären i motiveringen till sitt förslag berör frågan örn ökad befogenhet

tor talmannen i riksdagens kamrar gentemot riksdagsman, som missbrukar

honom tillhörande yttrandefrihet, vill utskottet framhålla, att detta spörsmål,

som fortjanar allt beaktande, torde, i den mån det för sin lösning förutsätter

lagändring, böra upptagas i annat sammanhang.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

300803

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.