Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion örn åtgärder mot vår tids ''politiska maktlöshet, såvitt på grundlagarna ankommer.

1930-04-07 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1930:16, Utlåtande i anledning av väckt motion örn åtgärder mot vår tids ''politiska maktlöshet, såvitt på grundlagarna ankommer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 7 april 1930 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion örn

åtgärder mot vår tids ''politiska maktlöshet, såvitt på

grundlagarna ankommer.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 240, har herr Lindhagen hemställt,

»att riksdagen ville hos regeringen begära:

1) tillsättandet av en allsidig och kompetent kommission för diskussion och

övervägande av vår tids politiska maktlöshet och vad, såvitt på grundlagarna

ankommer, bör kunna åtgöras däremot;

2) föreläggande för denna kommission att särskilt sysselsätta sig med följande

grundlagsfrågor:

a) de förslappade dragen i riksdagens nya ansikte i följd av riksdagens upplösning

i två tämligen likformigt sammansatta kamrar utan koncentration i

någondera av maktens och ansvarets förpliktelser mot samtid och eftervärld,

b) det ruinerande regeringsbildandet genom nationens inriktande på konturlösa

diskussioner örn, vilka partiledare böra intaga regeringsmakten, med undanskymmande

av folkets livsfrågor, som vid ett sådant tillfälle först och sist

böra till allmänt betraktande läggas på bordet,

c) den andliga fattigdom, som breder ut sig över folket genom att sålunda

bildade regeringar anse sig förpliktade att i stort icke vara sig själva och därigenom

taga döden på ett gående till grunden av tingen och även på principdiskussionen

i landet örn tidens mäktigaste frågor av inrepolitisk såväl som

internationell natur,

d) en sanering av dylik regeringskonst bland annat rent av genom eventuellt

förbud för riksdagsman och enkannerligen person i officiell partipolitisk ledareställning

att kunna utnämnas till medlem i en regering, vilken i stället bör sammansättas

av andra personer ur den miljö, som anses böra övertaga regeringsuppdraget,

e) regeringsbildandets uppbyggande i övrigt, såvitt möjligt, på klart och

vidhållet ställningstagande till tidslägets grundproblem på olika områden,

f) värnandet från regeringsmakten särskilt av individernas rätt till arbetstillfällena

i landet och självbestämning gent emot de juridiska personernas

växande, godtyckliga maktutövning,

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 5 sami. 8 käft. (Nr 16.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

g) en granskning i sistnämnda sammanhang även av tryckfrihetens upplösning

genom dess förtrustning i press och bokförlag samt medborgarnas därav

föranledda trångmål, mot vilka de, såvitt rörer sanningslösa beskyllningar, lia

att uppställa allenast en för de flesta fall oanvändbar och till den numera förtrustade

tryckfrihetens skydd ensidigt organiserad tryckfrihetsprocess;

3) framläggande för riksdagen av de förslag till ändringar i grundlagarna,

som av förenämnda övervägande kunna föranledas.»

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Efter utskottets mening kunna de förhållanden, som av motionären berörts,

icke genom grundlagsändringar väsentligt påverkas eller förbättras, även örn

åtgärder till det politiska livets reformerande på annat sätt, vilket ytterst synes

vara motionärens syfte, kunde tänkas möjliga. Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 7 april 1930.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström*, David Bergström, Stendahl*, G.

W. Hansson, Hellberg, K. J. Ekman*, Vénnerström*, Sundberg*, Larsén, Åkerberg*,

Engberg, Gustafson i Kasenberg*, Jansson i Edsbäcken, Hallén*, Karlsson i Vadstena,

Petersson i Broaryd*, Holmström*, Alströmer* och Björck i Kristianstad*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

300S20

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.