Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa mindre förändringar i riksdagens arbetsformer.

1930-04-07 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1930:22, Utlåtande i anledning av väckt motion angående vissa mindre förändringar i riksdagens arbetsformer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 7 april 1930 kl. 5 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

vissa mindre förändringar i riksdagens arbetsformer.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 204, har herr Julin, Teodor,

hemställt, att riksdagen ville vidtaga de ändringar i vederbörliga stadganden,

varigenom i motionen föreslagna ändringar av riksdagens arbetsformer skulle

bliva genomförda.

Den i motionen givna framställningen är i huvudsak följande:

»1) Koncentration av debatterna i plenum är ett stort och viktigt önskemål.

Redan nu har ju praxis för dessa debatter utbildat en form, som just syftar

till koncentration. Debatt öppnas allenast, då någon har missnöje att anmäla

mot vederbörande utskotts ståndpunkt i en fråga. Reservant eller, där sådan

ej finnes, avvisad förslagsställare inleder debatten. Utskottet skickar fram en

försvarstalare, vanligen sin ordförande. Först efter dessa huvudtalare gå andra

talare upp, och då huvudtalarna böra hava anfört huvudsynpunkterna på frågan

väntar man, att de följande talarna endast skola uppehålla sig vid vissa

avgränsade detaljer. Så sker också vanligtvis, men ej alltid. Den ordning jag

här tecknat grundar sig ej på någon bestämmelse och ofta nog ej ens på någon

överenskommelse mellan de medverkande. Därför brytes också emellanåt den

goda ordningen. En andra-hands-talare anser sig ofta för säkerhets skull böra

förbereda ett stort tal, i vilket hela den då föreliggande frågan lägges upp,

för den händelse att de väntade första-hands-talama mot förmodan ej skulle

uppträda, och det är inte alltid så lätt att förvandla ett planerat stort tal till

ett lämpligt litet, även örn detta skulle vara aldrig så lämpligt ur debattens

och kanske till och med sakens synpunkt.

Funnes en bestämd ordning för första-hands-talamas framträdande fastställd,

skulle detta säkerligen verka så, att många andra-hands-talare aldrig uppträdde.

Att insnöra debatter i någon slags tvångströja vore emellertid olyckligt, men

man kunde komma ett gott stycke på väg till en bättre ordning genom att utrusta

en viss talesman med sådan befogenhet, att hans ingripande i debatten

ej kunde befaras utebliva. Jag syftar på möjligheten att tilldela en av utskottsmajoriteten

inom sig utsedd talare med samma rätt att ingripa i kammardebatterna,

som nu är tillerkänd ledamot av statsrådet. Denne utskottsmajoritetens

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 5 sami. l4 höft. (Nr 22—24.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

talesman kunde få titeln referent, och han skulle som sådan angivas i vederbörande

utskottsutlåtande. Det skulle åligga referent att vara beredd att omedelbart

i kamrarna (en referent för varje kammare skulle givetvis utses) lämna

de upplysningar och göra de inlägg, som oppositionen mot utskottsmajoritetens

mening kunde komma att kräva, och göra detta just med tanke på att

därigenom förhindra, att debatterna onödigtvis förlängdes. Vad här föreslås

torde vara prövat och befunnet fördelaktigt i ett flertal länder.

2) Kungl. Maj:ts propositioner i riksdagen skola av någon bland statsråden

tillställas båda riksdagens kamrar (R. O. 54). Motion i riksdagen skall skriftligen

(i 2 exemplar) avlämnas till vederbörande kammares protokoll, d. v. s. avlämnas

vid plenum. (R. O. 55, O. St. 17 och A. O. 11.)

överlämnande av proposition och motion sker som bekant genom en slags

ceremoni. Vederbörande har att invänta, att föredragningslistan för pågående

plenum är genomgången, och att då begära ordet och anmäla sitt ärende, varefter

talmannen låter hos talaren avhämta de handlingar denne har att avlämna.

Ceremonien har givetvis sitt värde genom den offentlighet densamma

skänker åt överlämnandet, men är som ceremonier i allmänhet något hinderlig

för arbetet. Å andra sidan kan även offentligheten i fråga missbrukas. Man

vågar väl säga, att så i viss mån sker i första kammaren, där ceremonien anses

berättiga till att väckt motion direkt remitteras till utskott utan att bliva

uppförd å föredragningslista, vilket medför, att endast det fåtal kammarledamöter,

som lyckats höra vad talaren-motionären vid tillfället eventuellt anfört,

får kännedom örn motionens tillvaro.

När proposition skall överlämnas, begagna sig statsråden numera av sin

rätt enligt R. O. 53 på så sätt, att de, utan att invänta att föredragningslistan

är genomgången eller ens att invänta att pågående handläggning av visst ärende

är slutfört, begära ordet och anmäla propositionen. Detta praktiska tillvägagångssätt

medför emellertid en praktisk olägenhet, därför att protokollet

så slaviskt följer vad som passerar i kammaren, att man, för att finna protokollsuppgiften

örn propositions avlämnande, kan få leta igenom ett långt

diskussionsprotokoll för ett helt annat ärende. Rättelse häruti skulle enklast

ske genom att protokollsföringen ändras så, att, där ej särskilda skäl för annat

äro, ärenden, uppförda å föredragningslista för dagen, i protokollet återfinnas

i listans obrutna ordning och andra händelser i kamrarna före, respektive

efter dessa ärenden. Därigenom skulle också den tryckta föredragningslistan

kunna ersätta den mycket saknade innehållsförteckningen till kamrarnas protokollshäften.

Vad angår ceremonien vid avlämnande av motioner synes den böra helt avskaffas

och ersättas med skyldighet för motionär att å plenum anmäla och

avlämna sina motionshandlingar till sekreteraren samt skyldighet för sekreteraren

att omedelbart låta förse motionen med nummer och meddela motionären

detta samt, efter det föredragningslistan genomgåtts, tillkännagiva nummerserien

för alla under ifrågavarande plenum avlämnade motioner. Remiss

av motioner till utskott skulle sedan ske i den ordning, som nu är vanlig i

andra kammaren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

3

3) Den tryckta föredragningslistans användbarhet som innehållsförteckning

till kammarprotokollet skulle i hög grad ökas, örn den trycktes i samma sidstorlek

som övrigt riksdagstryck och med trycket så placerat på papperet, att

detta lämpade sig att vikas som omslag kring protokollshäftet. För att listan

ej skulle undsticka sig bland papperen på pulpeterna borde den tryckas a rätt

stort papper, vars överskjutande vita delar sedan kunde avlägsnas av den,

som önskade använda listan till innehållsförteckningen för kammarprotokollet.

»

Då föreliggande motion blivit hänvisad till konstitutionsutskottet, måste antagas,

att de av motionären önskade bestämmelserna varit avsedda att införas

i grundlag eller reglementariska föreskrifter för riksdagen. Emellertid gäller

flertalet av dessa bestämmelser detaljer, som efter utskottets tanke böra ordnas

av vardera kammaren för sig genom dess ordningsstadga, resp. arbetsordning

och förty icke skola av konstitutionsutskottet prövas.

Vad angar motionärens förslag örn utskottsreferenter, anser utskottet dels

denna fråga böra ses i ett vidare sammanhang, dels en anordning med dylika

referenter ofrånkomligen medföra vissa ytterligare anordningar med minoritetsreferenter

liksom ock vissa konsekvenser exempelvis i avseende å motionärs

rätt att i särskild ordning erhålla ordet.

På dessa skäl och under hänvisning till det förslag örn utredning angående

riksdagens arbetsformer, som utskottet i sitt memorial nr 21 framlagt, får utskottet

hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 7 april 1930.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg*, David Bergström, Thulin, Stendahl,

G. W. Hansson, K. J. Ekman*, Vennerström, Sundberg, Thorén, Gustafson i

Kasenberg, Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg, Andersson i Igelboda*, Karlsson

i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Holmström, Norling i Lesjöfors och Björck i

Kristianstad.

*1 Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.