Utlåtande i anledning av väckt motion om Kelloggpakten och folkförbundsakten — den senares komplettering med betonande, att antagandet av ett världsspråk är ett oavvisligt mål för fredsrörelsen.
1930-02-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1930:8, Utlåtande i anledning av väckt motion om Kelloggpakten och folkförbundsakten — den senares komplettering med betonande, att antagandet av ett världsspråk är ett oavvisligt mål för fredsrörelsen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.
9
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 13 lebruari 1930 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
Kelloggpakten och folkförbundsakten — den senares komplettering
med betonande, att antagandet av ett världsspråk
är ett oavvisligt mål för fredsrörelsen.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 219, har herr Lindhagen
hemställt, »att riksdagen — med anledning av den förestående revisionen
av folkförbundets akt till överensstämmelse med Kelloggpakten — ville
hos Kungl. Majit begära svenskt initiativ till aktens komplettering med
ett betonande, att antagandet genom internationell överenskommelse av
ett världsspråk vid sidan av modersmålet är ett oavvisligt mål för fredsrörelsen».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Frågan örn ett internationellt hjälpspråk har varit föremål för
behandling inom Nationernas förbund. År 1922 antog förbundsförsamlingen
en resolution, enligt vilken kommissionen för intellektuellt samarbete
skulle avgiva utlåtande »rörande olika sidor av spörsmålet örn ett inter
nationellt hjälpspråk». Ifrågavarande kommission förklarade sig i ett
1923 avgivet betänkande icke kunna »anbefalla ett konstgjort språk till
Nationernas förbunds församlings uppmärksamhet»; detta betänkande
godkändes av förbundsrådet, varefter frågan icke kommit före.
Inom den svenska riksdagen lia vid upprepade tillfällen förslag framställts
örn svenskt initiativ till en internationell överenskommelse rörån
de antagande av ett världsspråk. Dessa förslag ha emellertid av kamrarna
avslagits. Däremot har den svenska riksdagen som bekant beviljat
anslag för undervisning i esperanto.
Utskottet anser det icke påkallat att i detta sammanhang ingå vare sig
på frågan örn världsspråksidéens värde eller betydelse eller på spörsmålet
örn sättet för denna idés praktiska förverkligande. I varje fall kan
nämligen, enligt utskottets tanke, ett svenskt initiativ till världsspråksprincipens
inskrivande i Nationernas förbunds akt icke anses lämpligt,
överhuvud torde genom införandet i denna akt av en abstrakt programförklaring
av i motionen angivet innehåll intet vara att vinna. Ett svenskt
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 2 haft. (Nr. 4—8.) 2
Utskottets
yttrande.
10 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8.
initiativ i frågan synes så mycket mindre att tillråda, som, enligt vad
utskottet erinrat, världsspråksfrågan redan behandlats inom Nationernas
förbund utan att något positivt resultat uppnåtts.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 13 februari 1930.
På konstitutionsutskottets vägnar
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg*, David Bergström, Stendahl, G.
TV. Hansson*, Hellberg*, Sandegård, Larsén, Stenberg, Mellén*, Magnusson i
Tumhult, Jansson i Edsbäcken, Borg, Persson i Trången, Karlsson i Vadstena,
Fast, Holmström och Björck i Kristianstad.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
300705, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.