Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen Under åttonde huvudtiteln, punkt 271, gjorda framställning angående anslag till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader jämte tre i ämnet väckta motioner.

1930-05-05 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1930:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen Under åttonde huvudtiteln, punkt 271, gjorda framställning angående anslag till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader jämte tre i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1930 kl. 1 e. m.

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande i anledning av

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen Under åttonde

huvudtiteln, punkt 271, gjorda framställning angående

anslag till bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader jämte tre i ämnet väckta

motioner.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit

under åttonde huvudtiteln (punkt 271 av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

att, bland annat, till bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 19,560 kronor att utgå i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit och med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll, sid. 673—702.

Kungl. Majits ifrågavarande framställning, vilken hänvisats till statsutskottet

för förberedande behandling, har efter överenskommelse mellan

statsutskottet och bankoutskottet behandlats av sammansatt utskott.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr K. G. Westman m. fl., nr 194, och den andra inom andra kammaren av

herr E. Wigforss m. fl., nr 216, i vilka motioner hemställts, att riksdagen,

med avslag å punkt 271 av åttonde huvudtiteln i statsverkspropositionen i

vad den rör organiserandet av ortnamnsundersökningen, måtte besluta att

dels uttala, att ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna förordats;

dels medgiva inrättandet åt professor Gustav Fredrik Jöran Sahlgren av

en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet,

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sami. 2 avd. 1 haft. (Nr 1—2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

med rätt att åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6

juni 1925, nr 211, angående villkor och bestämmelser beträffande avlöningsförhållanden

för professorer m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet samt med uppdrag för Sahlgren

att leda ortnamnsundersökningar och förestå ortnamnsarkivet samt vara

ledamot av ortnamnskommittén och sekreterare för ortnamnsärenden,

dels ock en inom första kammaren av herr K. G. Westman m. fl. väckt

motion, nr 195, vari hemställts, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln

till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade

kostnader för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra anslag av 6,500 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan, hänvisa till motionerna.

Sedan gammalt hava i Sverige vetenskapliga undersökningar bedrivits

beträffande våra olika folkmål. Sedermera har ortnamnsforskningen framträtt,

och slutligen hava jämväl folkminnesundersökning arna kommit att intaga en

betydelsefull plats i det vetenskapliga arbetet.

Aven från statens sida har sedan åtskilliga år understöd i viss utsträckning

lämnats här ifrågavarande ändamål.

Vidare hava under senare år, från och med år 1926, understöd av lotterimedel

för här ifrågavarande forskningar blivit av Kungl. Majit beviljade

till ganska avsevärda belopp.

Efter utförliga utredningar, för vilka närmare redogöres i propositionen

nr 115 till 1929 års riksdag, föreslog Kungl. Majit i sagda proposition

riksdagen att, bland annat,

dels medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn och folkminnen finge organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen angivits, nämligen att såsom ledande organ för

folktraditionsundersökningarna i riket skulle fungera tre nämnder, ortnamnsnämnden,

folkmålsnämnden och folkminnesnämnden, vilkas medlemmar

skulle tillsättas av Kungl. Majit på förslag av de arbetande institutionerna,

samt en centralnämnd, utsedd av Kungl. Majit;

dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-, ortnamnsoch

folkminnesundersökningarna finge från och med den 1 juli 1929 inrättas

följande personliga tjänster, vilkas innehavare skulle från allmänna

indragningsstaten åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna

i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen, nämligen

:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av

folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 3

för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,

lönegraden B 28,

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,

lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren såsom ledare

av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, lektorn, filosofie doktorn Karl Hilding Celander såsom ledare

av folkminnesundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow såsom medarbetare

vid folkminnesundersökningen, lönegraden B 28;

dels föreskriva, att nu nämnda personer skulle vara skyldiga att i tilllämpliga

delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente

stadgade villkoren och bestämmelserna, än även 1907 års lag angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning till

samma lag i pensionshänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän

vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen hörande

verk;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband

med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna indragningsstaten

anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor att utgå under den tid,

Sahlgren innehade sin ovan omförmälda personliga befattning;

dels och till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa narnnregleringsärenden

m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M. Understöd

åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå enligt den fördelning och i

enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kunde finna skäl föreskriva.

Över Kungl. Majlis ifrågavarande förslag och de med anledning härav

väckta motionerna inhämtades av riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig

ordning yttranden dels från statskontoret, i vad gällde organisationsfrågan,

dels ock från allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i vad anginge

de ifrågasatta tjänsternas placering i lönegrader och löneklasser.

I skrivelse den 1 juni 1929, nr 279, i anledning av Kungl. Majrts proposition

angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn och folkminnen ävensom en i ämnet väckt motion, anförde riksdagen

bland annat följande:

Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande

allmogekulturen i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet framhållits,

en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning

har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl genom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och bankoatskotts utlåtande Nr 1.

anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava, särskilt

under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten

tillgodo. Riksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt örn

verkställandet av en allsidig utredning örn organiserandet av insamlingen

och utforskandet av den svenska allmogekulturen. Riksdagen är medveten

om att det i här föreliggande fråga kan anses föreligga fara i dröjsmål och

att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för att stödja de pågående insamlingsarbetena

och giva åt desamma en systematisk och målmedveten ledning.

Riksdagen kan emellertid, trots att riksdagen sålunda delar de synpunkter,

som föranlett framläggandet för riksdagen av här föreliggande förslag,

icke ansluta sig till detsamma. Trots den betydande nedskärning, som den

av 1923 års sakkunniga, den s. k. folkminneskommittén, föreslagna organisationen

undergått, förefaller det riksdagen, som örn denna organisation

ännu i Kungl. Maj:ts förslag bibehållits i en alltför vidlyftigt tilltagen form.

Kostnaderna för de olika nämnderna hava visserligen nedbringats till ett

minimum, då alla andra kostnader än resekostnads- och traktamentsersättningar

borttagits. Men det förefaller dock riksdagen, som örn det i vart

fall borde göras till föremål för ytterligare prövning, huruvida icke organisationen

skulle kunna ytterligare förenklas.

Kungl. Majit har vidare, i anslutning till 1928 års sakkunnigas, de s. k.

folktraditionssakkunnigas förslag, föreslagit, att den för forskningsarbetena

nödvändiga vetenskapliga ledningen skulle fast anställas och bekostas med

statsmedel. Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar vore av den

natur, att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom en begränsad

tid, har nu föreslagits, att de personer, åt vilka den vetenskapliga ledningen

skulle anförtros, borde placeras å allmänna indragningsstaten. Härigenom

skulle åt de förtjänta vetenskapsidkare, vilka av Kungl. Majit föreslagits i

enlighet med de folktraditionssakkunnigas förslag, beredas önskvärd säkerhet

i anställnings- och pensionsvillkor, på samma gång som man undveke de

svårigheter, som bleve förenade med tjänsternas uppförande på ordinarie

stat.

I en inom riksdagen väckt motion har framhållits, att det måste ingiva

betänkligheter, att innehavarna av de olika befattningarna inom den tilltänkta

organisationen de facto skola utses av riksdagen. Det kan, framhålles

det i motionen, under dessa förhållanden svårligen sägas råda full visshet

därom, att just de föreslagna personerna äro de enda, som därvid rättvisligen

böra komma under övervägande.

Statskontoret har i sitt i ärendet avgivna utlåtande framhållit, att för fall

sådana som det nu förevarande snarare brukade vidtagas anordningen med

inrättande av tjänster å extra stat,, men att några större betänkligheter

knappast borde möta mot vidtagande av den föreslagna anordningen.

Riksdagen kan icke undgå att dela de betänkligheter, som framförts mot

förslaget att uppföra de vetenskapliga ledarbefattningarna på allmänna indragningsstaten.

En anordning av detta slag har, som jämväl statskontoret

framhållit, huvudsakligen kommit till användning endast när det gällt att

vid en statsinstitution binda en arbetskraft, som dokumenterat sig såsom

utomordentligt skicklig på ett visst verksamhetsområde, vilket annars ej

ansetts böra få särskild företrädare vid institutionen i fråga.

Riksdagen vill ingalunda förneka önskvärdheten av att befattningarna

som ledare av undersökningarna gives en fastare karaktär, så att de för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 5

sagda befattningar lämpligaste personerna må finna det fördelaktigt att åtaga

sig befattningarna och kvarstå vid desamma, så länge undersökningarna

pågå. Av vikt är vidare, att dessa befattningar icke gives sådan karaktär,

att de komma att kvarbliva efter den tid — 15 ä 20 år -—- som beräknats

för undersökningarnas slutförande. Med hänsyn till vad nyss anförts finner

riksdagen det dock vara önskvärt, att en förnyad undersökning vidtages

beträffande möjligheterna av att på ett annat sätt än av Kungl. Majit föreslagits

skapa den önskvärda tryggheten för de erforderliga befattningshavarna.

I samband härmed torde jämväl till förnyad prövning böra upptagas

frågan, huruvida ett så stort antal befattningar, som av Kungl. Majit

nu föreslagits, är oundgängligen erforderligt för ledningen av insamlingsarbetena

och för det insamlade materialets nödtorftiga bearbetning under

insamlingstiden.

Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års sakkunniga

förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet, jämväl

i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda årliga

summa, som härtill krävdes, skulle—enligt uppgifter från respektive undersökningscentraler

— belöpa sig till 342,000 kronor. Departementschefen

håller före, att det för närvarande varken är möjligt eller lämpligt att framlägga

en mera detaljerad plan beträffande dessa medel, utan det torde få

ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter årliga framställningar av

vederbörande institutioner besluta örn anvisande av lotterimedel till de olika

ändamålen.

Riksdagen kan icke finna annat än att de krav, som från de olika undersökningscentralernas

sida framställts för här ifrågavarande ändamål, äro

synnerligen vittgående. Det synes, som om, innan riksdagen går in för att

skapa större fasthet i ledningen och organisationen av insamlingsarbetena,

om möjligt någon närmare utredning borde ske beträffande de kostnader,

som själva undersöknings- och fältarbetena komma att draga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har riksdagen icke funnit sig kunna

bifalla Kungl. Majits nu framlagda förslag.

Däremot är det enligt riksdagens mening önskvärt, att en förnyad utredning

örn organiserandet av här ifrågavarande undersökningar med det snaraste

kommer till stånd.

Riksdagen vill alltså hos Kungl. Majit hemställa om verkställandet av en

dylik utredning. Då, såsom förut påpekats, här ifrågavarande insamlingsarbeten

äro av brådskande natur, torde det vara att hoppas, att det skall

bliva möjligt att framlägga på denna utredning grundat förslag redan för

1930 års riksdag.

I ovanberörda motion har hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga anslag under enahanda rubriker

och till samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål,

som i propositionen nr 115 omförmälas.

Riksdagen har beslutat att, med bifall till sagda motion, för budgetåret

1929/1930 för ovannämnda ändamål bevilja anslag med enahanda belopp

som under innevarande budgetår.

Riksdagen slutade med att

dds anmäla, att riksdagen avslagit Kungl. Majits proposition nr 115,

dels hemställa, att Kungl. Majit måtte låta verkställa förnyad utredning

angående organisationen av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

och folkminnen ävensom att på denna utredning grundat förslag om möjligt

måtte föreläggas 1930 års riksdag,

dels ock anmäla, att riksdagen under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1929/1930 för här ifrågavarande ändamål beviljat anslag med enahanda

belopp som under budgetåret 1928/1929.

I en till Kungl. Maj:t ställd, till filosofiska fakultetens vid universitetet i

Uppsala humanistiska sektion ingiven framställning har nu ortnamnskommittén

hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva, att vid Uppsala

universitet må från och med den 1 juli 1930 inrättas en personlig professur

för docenten Sahlgren i ämnet nordisk ortnamnsforskning, med uppdrag

för honom att idka vetenskaplig forskning och meddela undervisning i sitt

ämne och i samband därmed förestå svenska ortnamnsarkivet och leda ortnamnsundersökningar

i riket, samt — under förutsättning av riksdagens

bifall till denna framställning —

att anslag till sekreterararvode m. m. under budgetåret 1930/1931 måtte

beredas kommittén med ett belopp av 4,000 kronor.

I händelse denna framställning skulle lämnas utan bifall, har kommittén

hemställt örn anslag för sistnämnda ändamål med oförändrat belopp eller

8,000 kronor.

I skrivelse den 14 september 1929 har vidare centralstyrelsen för landsmålsföreningarna

i Lund — för den händelse något förslag till omorganisation

av landsmålsforskningen icke skulle komma att föreläggas 1930 års

riksdag — hemställt örn proposition till sagda riksdag om ett anslag å

extra stat för budgetåret 1930/1931 å 6,000 kronor till systematisk undersökning

och bearbetning av sydsvenska folkmål, att utgå på de närmare

villkor, som Kungl. Majit funne för gott att bestämma.

Departementschefen har till en början anfört, att de skäl, som förlidetår

föranledde honom att förorda framläggandet för riksdagen av förslag i här

förevarande ämne, i allt väsentligt kvarstode orubbade.

Departementschefen har vidare framhållit, att han vid den förnyade prövning,

han underkastat hithörande spörsmål, alltmer stärkts i den uppfattningen,

att den organisationsplan, som framlagts för 1929 års riksdag, i

sina grunddrag vore den, som mest lämpade sig för de här förhandenvarande,

exceptionella förhållandena. Undersökningsarbetet hade härigenom

kunnat beredas på en gång stadga och smidighet, den erforderliga staben

av vetenskapsmän hade kunnat få trygghet i anställningsvillkor m. m. och

på samma gång hade arbetets karaktär av något i tiden bestämt avgränsat

blivit tillräckligt framhävd.

Med hänsyn till de erinringar, som av riksdagen gjorts mot detta förslag,

hade departementschefen emellertid ansett sig böra söka nå fram till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

7

en annan lösning, med vilken han sökt tillgodose de av riksdagen i dess

skrivelse framställda önskemålen.

Departementschefen har till en början erinrat därom, att det för 1929

års riksdag framlagda förslaget omfattade såväl folkmåls- och ortnamnssom

även folkminnesundersökningarna. Han hade därvid framhållit, att de

områden, där den vetenskapliga forskningen nått längst och där en längre

erfarenhet kunde tjäna till ledning, vore de, som hänförde sig till folkmålsoch

ortnamnsforskningen. Folkminnesforskningen i inskränkt mening vore

till tiden den yngsta av dessa grenar. Meningarna angående den lämpligaste

organisationen av denna sistnämnda undersökningsgren hade gått

mycket i sär, och departementschefen ville ej förneka, att det vore förenat

med rätt stora vanskligheter att söka vinna för densamma en fastare organisation,

då erfarenheten icke härvid kunde lämna det stöd, som vore erforderligt.

Departementschefen hade därför kommit till den uppfattningen,

att det torde för närvarande framstå såsom angelägnast att söka bereda ett

verksamt stöd åt dialekt- och ortnamnsundersökningarnas ledning och att

man kunde låta anstå med frågan om folkminnesundersökningarna i avvaktan

på att inom de sistnämnda småningom framväxte mera fasta former

av beskaffenhet att sedermera kunna erhålla statsmakternas stöd.

Departementschefen har härefter framhållit, att riksdagens erinringar och

önskemål örn ytterligare utredningar hänförde sig huvudsakligen till följande

punkter: 1) huruvida den 1929 föreslagna organisationen skulle kunna

ytterligare förenklas; 2) huruvida det vore möjligt att på annat än i

propositionen till 1929 års riksdag föreslaget sätt skapa den önskvärda

tryggheten åt de för ifrågavarande undersökningar erforderliga befattningshavarna;

3) huruvida ett så stort antal befattningshavare, som av Kungl.

Majit då föreslagits, vore oundgängligen erforderligt för ledningen av insamlingsarbetena

och för det insamlade materialets nödtorftiga bearbetning

under insamlingstiden; 4) de kostnader, som själva undersöknings- och fältarbetena

kunde beräknas komma att draga.

Departementschefen har upptagit var och en av dessa punkter till omprövning

och framlagt de förnyade förslag, till vilka han efter ett ytterligare

övervägande av dessa frågor kommit.

Den första punkten avser en förenkling av den administrativa organisationen.

Departementschefen finner en sådan vara möjlig och har i sådant

avseende förordat, att man nu skulle bortse fran de år 1929 ifrågasätta

nämnderna, folkmålsnämnden, ortnamnsnämnden och centralnämnden. Aven

örn dessa nämnder skulle vara ägnade att bliva högst nyttiga organ för en

systematisk ledning av ifrågavarande undersökningar, ansåge departementschefen,

att de icke vore oundgängligen nödvändiga, utan att man tillsvidare

torde kunna tillgodose behovet av gemensam ledning förmedelst redan förefintliga

institutioner, nämligen landsmålsarkivet i Uppsala, landsmålsföreningarnas

centralstyrelse i Lund och ortnamnskommittén.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

Några särskilda administrationskostnader för ledningen av folkmålsundersökningen

skulle sålunda icke erfordras, då departementschefen förutsatte,

att samarbetet mellan institutionerna i Uppsala och Lund kunde uppehållas

tillsvidare på sätt hittills skett. Beträffande ledningen av ortnamnsundersökningarna

hade denna hittills utövats av ortnamnskommittén, vilken tillika

för närvarande hade sig ålagda uppgifter som administrativt organ för namnregleringsärenden.

Härutinnan ville departementschefen icke förorda någon

ändring. Emellertid ville departementschefen framhålla det enligt hans mening

oegentliga, att denna kommitté, vilken till sin natur vore av en mera

permanent beskaffenhet, skulle, såsom benämnd kommitté, få sina kostnader

täckta förmedelst det för kommittéer av en helt annan beskaffenhet avsedda

anslaget under åttonde huvudtiteln till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga. Departementschefen förordar, att ortnamnskommittén såsom

sådan bibehalles, eventuellt under namn av ortnamnskommissionen eller

ortnamnsnämnden, men att dess ekonomiska förhållanden regleras på annat

Satt.

Den andra punkten, i vilken riksdagen framhöll önskvärdheten av en

ytterligare utredning, avsåg, anför departementschefen vidare, möjligheterna

av att på annat sätt än Kungl. Majit 1929 föreslagit — d. v. s. genom

uppförande av tjänster å allmänna indragningsstaten —- skapa den önskvärda

tryggheten för de erforderliga befattningshavarna. Departementschefen

hade i detta avseende övervägt de olika alternativ, som kunde befinnas

tänkbara, och ehuru han härvid nödgats vidhålla det principiellt riktiga

i den uppfattning, som låg till grund för förslaget 1929, hade han

dock ansett det vara möjligt att finna en antagbar lösning på ett annat sätt,

örn också härvid den erforderliga tryggheten för vederbörande befattningshavare,

särskilt i avseende å den egna pensioneringen, icke bleve i samma

grad tillgodosedd. Departementschefen har därför förordat den utväg, som

statskontoret i sitt till 1929 års riksdag avgivna utlåtande angivit, nämligen

att de erforderliga tjänsterna uppfördes å extra stat. I detta fall torde,

anför departementschefen, lönerna böra utgå i enlighet med bestämmelserna

i 33 § i kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Innehavare av sådan befattning

ägde åtnjuta lön enligt löneklass, som vore närmast lägre än den, som

skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare av ordinarie tjänst

inom ifrågavarande lönegrad. Tillika föreskreves här, att för befattningshavare,

örn vilken i nämnda paragraf vöre fråga, skulle i övrigt i tillämpliga

delar gälla de stadganden, som för ordinarie tjänstemän inom motsvarande

lönegrader meddelats i avlöningsreglementet jämte till reglementet hörande

tillämpnings- och tilläggsbestämmelser.

Befattningshavare, som erhölle sin avlöning enligt nu angivna bestämmelser,

vore sålunda i allt väsentligt — dock med undantag för rätten till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

9

egen pension — likställda med ordinarie befattningshavare under den tid

anställningen varade. Vad frånvaron av rätt till pension beträffade vore

detta visserligen en stor olägenhet. Emellertid ansåge departementschefen

sig böra erinra om att frågan om pensionering av icke-ordinarie befattningshavare

sedan länge stått på dagordningen och väl inom en icke alltför

långt avlägsen framtid också torde komma att nå sin lösning. Skulle

emellertid för någon av här ifrågavarande befattningshavare frågan om

pension redan dessförinnan bliva aktuell, ansåge departementschefen sig

kunna utgå från att Kungl. Majit och riksdagen — såsom redan skett i

talrika fall beträffande icke-ordinarie befattningshavare i statens tjänst —

komme att åt honom bevilja särskild pension.

Befattningarna torde, anför departementschefen vidare, böra ledigförklaras

och sökas på sedvanligt sätt; som lämplig mellaninstans torde humanistiska

sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund kunna tjäna. Sedan jämväl

kanslern för rikets universitet yttrat sig i ärendet, torde meddelandet av

förordnande böra ankomma på Kungl. Majit. Därest denna tillsättningsprocedur

komme att taga längre tid i anspråk, syntes hinder icke möta för

Kungl. Majit att efter vederbörandes hörande från och med den 1 juli

1930 förordna om uppehållande av den eller de tjänster, där sådant kunde

befinnas vara önskvärt, till dess att ovanberörda tillsättning ägt rum.

Departementschefen har härefter övergått till den tredje punkten, där riksdagen

fann en ytterligare utredning önskvärd. Den avsåg, huruvida ett så

stort antal befattningshavare, som 1929 föreslagits, vore oundgängligen nödvändigt

för ledningen av insamlingsarbetena och för det insamlade materialets

nödtorftiga bearbetning under insamlingstiden.

Vad då ortnamnsforskningen beträffade, hade 1929 års förslag inneburit

allenast inrättande av en befattning, i det Kungl. Majit då föreslagit en personlig

tjänst i lönegraden B 30 åt docenten Sahlgren såsom ledare av ortnamnsundersökningen.

Nu förelåge en framställning från ortnamnskommittén,

vilken framställning tillstyrkts av de akademiska myndigheterna,

om inrättandet av en personlig professur för Sahlgren. Hur önskvärt det

än hade varit att för här ifrågavarande forskningsarbete kunna få bibehålla

en vetenskapsman av Sahlgrens framstående och av alla sakkunniga betygade

skicklighet, funne departementschefen sig dock icke kunna biträda

denna framställning.

En ledare av ortnamnsundersökningarna torde dock alltjämt vara erforderlig,

och departementschefen har förordat, att en dylik befattning med

uppdrag tillika att vara föreståndare för ortnamnsarkivet inrättas. I enlighet

med vad tidigare framhållits borde innehavaren av denna befattning

vara ledamot och sekreterare i ortnamnskommittén. För denna befattning

syntes — i vart fall till en början — en placering i lönegraden B 28 vara

lämpligen avvägd. Departementschefen funne det vara ofrånkomligt, att

ortnamnsarkivet jämväl i fortsättningen bleve förlagt till Uppsala.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

Härefter har departementschefen berört de övriga kostnader, som vid ett

bifall till det nu framlagda begränsade organisationsförslaget vore erforderliga

för ortnamnskommittén. Man syntes liksom i det tidigare förslaget

böra räkna med ett belopp av 2,500 kronor för bestridande av de kostnader,

vilka föranleddes av den befattning, som kommittén i dess egenskap av kameral

instans hade med namnregleringsärenden. Dessa kostnader bade hittills

bestritts av åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Departementschefen har

nu förordat, att detta belopp må inräknas i kostnaderna för ortnamnsundersökningen.

För expenser, häri även inberäknat kostnaderna för avslutandet av redogörelserna

för ortnamnen i Alvsborgs och Värmlands län, torde man böra,

liksom fallet var vid framläggande av 1929 års förslag, räkna med ett belopp

av 4,000 kronor, varjämte ett belopp av likaledes 4,000 kronor torde

bliva erforderligt för vissa vetenskapliga arbeten m. m.

Den fjärde punkten, i fråga örn vilken riksdagen begärde en utredning,

avsåg de kostnader, som själva undersöknings- och fältarbetena kunde beräknas

komma att draga. 1928 års folktraditionssakkunniga beräknade ett

årligt belopp av 342,000 kronor att utgå av lotterimedel, vilket belopp avsåg

ej endast ortnamns- och folkmålsundersökningarna utan även folkminnesundersökningarna.

Säkerligen kunde, framhåller departementschefen, denna

summa begränsas, men vid verkställda undersökningar hade det visat sig

fullständigt uteslutet att kunna komma till några säkra beräkningsgrunder,

givetvis på grund av de osäkra faktorer, som här vore för handen. Så

mycket torde kunna sägas, att ju mer arbetet forcerades, desto större bleve

kostnaderna, och att i samma mån insamlingsarbetena skedde i långsammare

tempo, komme årskostnaderna att begränsas.

Att framlägga en detaljerad plan i detta hänseende torde, framhåller departementschefen,

ej vara möjligt. Kostnaderna vore i största utsträckning

beroende på omfattningen och arten av den arbetskraft, som vid varje särskilt

tillfälle funnes att förfoga över. Departementschefen har i detta sammanhang

framhållit, att deltagarna i fältarbetena i stor utsträckning utgjordes

av frivilliga medarbetare, vilka mot ringa eller ofta ingen ersättning,

endast av intresse för saken, ägnade mycken tid och arbete häråt.

Härtill komme vidare, att förefintligbeten av tillgängliga lotterimedel och

de härpå från andra håll framställda kraven också alltid måste tagas i betraktande.

För att om möjligt vinna någon utgångspunkt för kostnadsfrågans

bedömande har departementschefen erinrat, att ortnamnskommittén

under senare år erhållit 40,000 kronor om året. Detta belopp torde, framhåller

departementschefen, vara att betrakta som ett nödvändigt minimum.

Vad så beträffade den tid, som ännu kunde vara erforderlig för insamlings-

och undersökningsarbetenas bedrivande, torde givetvis även här vara

omöjligt lämna några exakta uppgifter. Insamlingstiden stöde, framhåller

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 11

departementschefen, i ett bestämt förhållande till härför tillgängliga medel.

Departementschefen har erinrat, att man räknat med en tid av 15 å 20 år.

Härefter har departementschefen så slutligen övergått till en beräkning

av de kostnader, som vid ett bifall till hans nu framlagda förslag skulle

behöva upptagas å riksstaten.

Han har då först erinrat, att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits

ett anslag till ortnamnskommitténs sekreterare m. m. å 8,000 kronor.

Härtill komme ett belopp av omkring 2,500 kronor från anslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga för kostnaderna för ortnamnskommitténs

handläggning av namnregleringsärenden.

Vid ett bifall till förslaget skulle ledaren av ortnamnsundersökningarna,

som skulle stationeras i Uppsala, erhålla avlöning enligt lönegraden B 28 i

enlighet med bestämmelserna i 33 § av gällande avlöningsreglemente för

icke-ordinarie befattningshavare. Kostnaderna härför å E-ort uppginge i

lägsta löneklassen, den tjugusjunde, till 8,580 kronor. Härjämte torde man

böra räkna med en särskild post för löneförhöjning. Departementschefen

ansåge sig emellertid till en början endast behöva räkna med ett ålderstilllägg.

Skulle det visa sig, att en blivande innehavare av här ifrågavarande

befattning redan omedelbart efter befattningens tillträdande prövades berättigad

att komma i åtnjutande av flera ålderstillägg, torde härför erforderliga

medel kunna tillfälligtvis bestridas ur de till expenser beräknade medlen.

För ett kommande år torde emellertid i så fall anslaget böra höjas med

erforderligt belopp. Första ålderstillägget i här ifrågavarande lönegrad uppginge

till (9,060 — 8,580) 480 kronor, vilket belopp torde beräknas såsom

en särskild post. Posterna för bestridande av kostnaderna för namnregleringsärenden

och för expenser skulle, enligt vad tidigare framhållits, behöva

beräknas till respektive 2,500 kronor och 4,000 kronor. Till vissa vetenskapliga

arbeten m. m. torde beräknas 4,000 kronor. För ortnamnskommittén

beräknades alltså såsom erforderligt sammanlagt 19,560 kronor.

Ifrågavarande summa, 19,560 kronor, utgjorde ett efter angivna beräkningsgrunder

erhållet klumpanslag, som torde böra fördelas av Kungl. Majit

efter i huvudsak berörda grunder, varvid Kungl. Majit skulle äga att i ovanstående

poster, med undantag av den första, vidtaga den ökning eller minskning,

som kunde visa sig vara av behovet påkallad, endast anslagets slutsumma

icke överskredes.

Motionärerna hava upptagit ortnamnskommitténs ovanberörda framställning

örn en personlig professur för professor Jöran Sahlgren i nordisk ortnamnsforskning

och därvid anfört bland annat följande: Sahlgren vore tydligen

utan gensägelse den för uppdraget mest kompetente ortnamnsforskaren

i landet och hans överlägsenhet vore så uppenbar och allmänt erkänd,

att det t. o. m. vore sannolikt, att om den föreslagna professuren och ledarbefattningen

ansloges till ansökan ledig, ingen sökande skulle anmäla sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

att med honom konkurrera. De tre närmast efter Sahlgren kompetenta,

som enligt kommitténs mening möjligen kunde komma i fråga som ledare,

torde knappast kunna förväntas komma att söka den av Kungl. Maj:t föreslagna

befattningen på extra stat, ifall en sådan komme till stånd. De innehade

redan nu eller hade utsikter att snart erhålla befattningar, som bjöde

dem lika goda förmåner eller som bättre överensstämde med deras personliga

läggning och intressen. Sahlgren ställde sig alltjämt till förfogande,

under förutsättning att tjänsten erhölle den karaktär, som kommittén föreslagit.

Han vore nu utnämnd till professor i nordiska språk i Lund, men

det vore uppenbart, att han, på grund av arten av sin begåvning och inriktningen

av sitt vetenskapliga arbete ända sedan studentåren, komme att

göra den svenska vetenskapen ännu större tjänster såsom professor i ortnamnsforskning

och ledare av ortnamnsundersökningarna vid arkivet i Uppsala.

Och i detta arbete kunde han, såvitt nu kunde ses, icke ersättas av

någon annan. Någon anmärkning mot förslaget med hänsyn till att det nu

avsåge en universitetsprofessur, syntes motionärerna icke med fog kunna

framställas. I kommitténs tidigare förslag hade likaledes ingått skyldighet

att meddela instruktion och undervisning åt studenter vid universitetet, och

under de gångna åren hade sådan undervisning i icke ringa utsträckning

meddelats. Det vore tydligt, att undersökningsarbetet endast kunde vinna

på, att ledaren i ställning som professor komme i närmare kontakt med de

studerande både på det högre och lägre stadiet, vilka komme att deltaga i

undersökningen. Avsevärda besparingar i undersökningskostnaderna kunde

göras genom det arbete, som lärjungarna kostnadsfritt nedlade på seminarieuppgifter

och avhandlingar. Att Sahlgrens vetenskapliga meriter till fullo

motsvarade kraven på en personlig professur, syntes motionärerna heller icke

lida något som helst tvivel. De fältarbeten, som alltfort skulle ledas av

Sahlgren, ifall professuren tillsattes, bekostades sedan 1927 av lotterimedel.

Ortnamnskommittén hade hittills varje år åtnjutit 40,000 kronor, vilka belopp

helt tagits i anspråk. För användningen av dessa anslag läge till

grund en utförlig plan, som hade åtföljt kommitténs, av Kungl. Majit beviljade

ansökan om lotterimedel 1927. Vad beträffade tiden för insamlingsarbetets

avslutande erinrade motionärerna om vad som härom sagts i propositionen.

Humanistiska sektionen vid universitetet i Uppsala hade framhållit,

att även sedan själva insamlingsarbetet blivit väsentligen avslutat,

återstode en så vidlyftig och betydelsefull bearbetning av materialet, att man

med visshet kunde förutse, att den eventuelle professorn därav komme att

för sin återstående tjänstetid få full sysselsättning. Sahlgren vore nu 45 år

gammal.

Det syntes motionärerna riktigt, att undersökningens ledare, såsom Kungl.

Majit föreslagit, bleve ledamot av ortnamnskommittén och fungerade såsom

dess sekreterare i ortnamnsärenden.

I ekonomiskt hänseende ställde sig kommitténs förslag billigare än det

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

13

som framlades i kungl, propositionen. Om Sahlgren utsåges till ledare, kunde

det hittills utgående anslaget å 8,000 kronor på extra stat till sekreterararvoden,

expenser etc. minskas med 4,000 kronor eller den del, som kunde

beräknas falla på arbeten som utfördes av Sahlgren. Departementschefen

framhöll det principiellt oriktiga i att kostnaderna för kommitténs handläggning

av namnregleringsärenden, hittills cirka 2,000—3,000 kronor om

året, alltfort komme att belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag. Örn

dessa utgifter uppfördes på extra stat och beräknades till samma belopp

som i kungl, propositionen, tillkomme en post på 2,500 kronor. Vid bifall

till ortnamnskommitténs, av motionärerna nu på nytt upptagna och för riksdagen

framlagda förslag skulle, med ovannämnda modifikation, de årliga

kostnaderna i riksstaten ställa sig på följande sätt:

till avlöning åt Jöran Sahlgren såsom professor vid Uppsala

universitet i nordisk ortnamnsforskning, å allmänna

indragningsstaten.....................kronor 12,000: —

» kostnader för kommitténs handläggning av namnregleringsärenden,

å extra stat..................kronor 2,500: —

» expenser etc., å extra stat.................... »_4,000: —

Summa kronor 18,500: —

Kostnadsberäkningen för ortnamnskommittén i statsverkspropositionen

slutade på 19,560 kronor.

Också i utförandet måste kommitténs förslag komma att draga lägre kostnader

än Kungl. Maj:ts, då det vore otänkbart, att någon ny ledare, även

örn han vore jämngod med Sahlgren i skicklighet, skulle kunna genomföra

undersökningsplanen på lika kort tid som Sahlgren, som för närvarande

stöde mitt upp i arbetet och vore fullt insatt i alla detaljer.

Enligt motionärernas åsikt vore alltså det av ortnamnskommittén framlagda

och av universitetsmyndigheterna tillstyrkta förslaget till ortnamnsundersökningens

ordnande på en gång det effektivaste och det billigaste.

Det innebure all önsklig trygghet för verksamhetens ostörda och lyckliga

fortgång. Ett bifall till departementschefens förslag måste däremot efter

all sannolikhet medföra ett lamslående för lång tid framåt av ett betydelsefullt

nationellt undersökningsarbete, som för närvarande av allt att döma

och främst genom Sahlgrens medverkan befunne sig i en kraftig och synnerligen

löftesrik utveckling.

Av flera skäl, för vilka närmare redogjorts i riksdagens skrivelse den 1

juni 1929, nr 279, fann sig 1929 års riksdag icke kunna bifalla det förslag

till organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och

folkminnen, som då av Kungl. Maj:t framlagts för riksdagen. I sin nämnda

skrivelse hemställde emellertid riksdagen, att Kungl. Majit måtte låta verkställa

förnyad utredning angående organisationen av ifrågavarande under
-

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

sökningar, ävensom att på denna utredning grundat förslag om möjligt måtte

föreläggas 1930 års riksdag.

I fråga örn folkminnesforskningen har departementschefen på i statsrådsprotokollet

anförda skäl ansett, att med vidtagandet av åtgärder härutinnan

borde tills vidare anstå. Beträffande ortnamns- och folkmålsundersökningarna

föreligger däremot nu till riksdagens prövning ett nytt förslag, och

har utskottet haft att behandla detta förslag i vad detsamma avser ortnamnsundersökningarna.

Utskottet finner sig helt kunna ansluta sig till den redan av 1929 års

riksdag uttalade uppfattningen, att ett utforskande av den gamla svenska,

i traditionen ännu fortlevande allmogekulturen i dess olika yttringar är en

nationell angelägenhet av betydande mått. 1929 års riksdag uttalade vidare,

att riksdagen vore medveten örn att det i här förevarande fråga kunde anses

föreligga fara i dröjsmål och att det vore hög tid, att åtgärder vidtoges

för att stödja de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en

systematisk och målmedveten ledning. Jämväl till detta uttalande ansluter

utskottet sig, och med hänsyn härtill finner utskottet det tillfredsställande,

att åtgärder nu föreslagits för att, i viss utsträckning, möjliggöra ett förverkligande

av de sålunda framställda önskemålen.

Vad till en början beträffar ledningen av ortnamnsundersökningarna har

denna hittills utövats av ortnamn skom mitten, vilken tillika för närvarande

har sig ålagda uppgifter som administrativt organ för namnregleringsärenden.

Härutinnan har departementschefen icke ansett någon ändring vara

behövlig. Däremot har föreslagits, att kostnaderna för denna kommitté,

vilka hittills bestritts från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, framdeles skulle bestridas

med ett särskilt å riksstaten upptaget anslag, beräknat till 2,500 kronor.

I samband härmed skulle ortnamnskommitténs benämning ändras till ortnanmskommissionen

eller ortnamnsnämnden. Emot vad sålunda föreslagits

har utskottet icke funnit något att erinra.

I fråga örn ledningen av ortnamnsforskningen innebar Kungl. Maj:ts för

1929 års riksdag framlagda förslag, att en personlig tjänst i lönegraden

B 30 skulle inrättas å allmänna indragningsstaten åt dåvarande docenten,

numera professorn i nordiska språk vid universitetet i Lund J. Sahlgren.

Av skäl, som närmare angåvos i riksdagens skrivelse den 1 juni 1929, nr

279, fann riksdagen sig ej kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag härom. Från

ortnamnskommittén föreligger nu en av de akademiska myndigheterna förordad

framställning örn inrättandet av en personlig professur i ortnamnsforskning

åt Sahlgren. Departementschefen har — under uttalande av det

önskvärda i att man för här ifrågavarande forskningsarbete hade kunnat

få bibehålla en vetenskapsman av Sahlgrens framstående och av alla sakkunniga

betygade skicklighet — emellertid icke ansett sig kunna biträda

denna framställning. Departementschefen har i stället förordat, att å extra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och banJcoutskotts utlåtande Nr 1. 15

stat — med avlöning i lönegraden B 28 samt med tillämpning av 33 § i

kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen — skulle uppföras en befattning som

ledare av ortnamnsundersökningarna, ledamot och sekreterare i ortnamnskommittén

och föreståndare för ortnamnsarkivet. I motionerna 1: 194 och

11:216 har upptagits ortnamnskommitténs ovanberörda förslag, att en personlig

professur skulle inrättas för Sahlgren.

Utskottet har visserligen av de i ärendet förebragta handlingarna funnit

Sahlgrens skicklighet för den föreslagna befattningen väl styrkt. Utskottet

finner sig emellertid icke kunna tillmötesgå motionärernas hemställan redan

av den anledningen, att enligt utskottets mening — och i överensstämmelse

med en praxis, som hittills så gott som undantagslöst blivit följd — en

personlig professur torde böra inrättas efter förslag av Kungl. Majit och

icke på grundvalen av ett motionsvis framställt förslag.

Den av Kungl. Majit föreslagna placeringen av den ifrågasatta befattningen

— i lönegraden B 28 — finner utskottet vid en jämförelse med de för

docenter och lektorer nu utgående avlöningsförmånerna så avvägd, att det

enligt utskottets uppfattning måste anses såsom mycket sannolikt, att en

kompetent innehavare av befattningen skall kunna finnas. I vart fall finner

utskottet anledning föreligga att försöka det av Kungl. Majit föreslagna

tillvägagångssättet. Skulle de i motionerna uttalade farhågorna besannas,

lärer det få ankomma på Kungl. Majit och riksdagen att vidtaga de förnyade

åtgärder, som då kunna befinnas erforderliga.

Genom tillämpning av 33 § i avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare

erhåller vidare den blivande innehavaren av den föreslagna

befattningen de flesta av de förmåner, som tillkomma en ordinarie befattningshavare.

Samtidigt understrykes härigenom, att det här endast är

frågan om en tillfällig anordning, avseende den tid, som åtgår för insamlingsarbetena

och den därmed sammanhängande bearbetningen av det insamlade

materialet.

Jämväl med hänsyn till den ståndpunkt, som 1929 års riksdag intog mot

Kungl. Majits då framlagda förslag — vilket, i vad detsamma avsåg ortnamnsforskningens

organiserande, i huvudsak var av samma innebörd som

det nu motionsvis framlagda förslaget — finner sig utskottet icke kunna

tillstyrka här förevarande motioner utan vill förorda Kungl. Majits förslag

i ämnet.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit beträffande organiserandet av ortnamnsundersökningarna

och de härmed förenade kostnaderna har icke givit

utskottet anledning till erinran.

I anslutning härtill samt till vad utskottet nyss förordat torde det i motionen

I: 195 framställda yrkandet, i vad detsamma skiljer sig från Kungl.

Majits förslag, icke böra vinna riksdagens bifall.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å ovannämnda av herr K. G. Westman m. fl.

samt herr E. Wigforss m. fl. väckta motioner (1:194 och

195 samt II: 216), motionen 1: 195 i vad densamma skiljer

sig från Kungl. Maj:ts förslag, till bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 19,560 kronor

att utgå i enlighet med vad departementschefen under punkt

271 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3

januari 1930 angivit och med den närmare fördelning och

enligt de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva.

Stockholm den 5 maj 1930.

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från statsutskottet: herrar Bergqvist, Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Nilsson i

Bonarp, Wigforss och Danielsson;

samt från bankoutskottet: herrar C. E. Svensson, Lindgren, Pettersson i (Hovetorp

och Winkler.

Reservation

av herrar Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Wigforss, Danielsson och Pettersson

i Olovstorp, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Av flera — — — — — — — —---—---— års riksdag.

I fråga — — — —------avser ortnamnsundersökningarna.

Utskottet finner —----------framställda önskemålen.

Vad till — — —--—--• —--—--- — — att erinra.

I fråga — — — — —---—- — — — —--— för Sahlgren.

Mot motionärernas förslag kan anföras, att det endast sällan förekommit,

att en personlig professur inrättats på grundvalen av ett motionsvis framställt

förslag. I här föreliggande fall synas emellertid enligt utskottets uppfattning

sådana särskilda omständigheter föreligga, som göra ett undantag

från en annars gällande regel befogat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

17

I fråga om professor Sahlgrens skicklighet för den föreslagna professuren

råder ingen som helst meningsskiljaktighet, liksom icke heller därom, att

han är den för ledningen av undersökningarna mest kompetente ortnamnsforskaren

i landet. Både dessa undersökningar och den vetenskapliga forskningen

synas sålunda bäst främjas genom motionärernas förslag. Sahlgren

har visserligen såsom professor i nordiska språk vid Lunds universitet möjlighet

att ägna någon del av sin tid åt ortnamnsforskningen. Men i likhet

med motionärerna finner utskottet det uppenbart, att Sahlgren, på grund av

arten av sin begåvning och inriktningen av sitt vetenskapliga arbete, kommer

att göra den svenska vetenskapen större tjänster såsom professor i ortnamnsforskning

och ledare av ortnamnsundersökningarna. Denna rent praktiska

synpunkt på den föreliggande frågan har varit för utskottet i främsta

rummet avgörande. De praktiska fördelarna av anordningen med Sahlgren

såsom ledare av undersökningsarbetet belysas även därav, att med denna

anordning bortfaller ett anslag på 4,000 kronor för särskilda vetenskapliga

undersökningar. Dessa undersökningar komma att ingå som en del av det

Sahlgren åliggande arbetet. Med avseende på den för ortnamnsundersökningarna

erforderliga tidrymden vill utskottet framhålla, att, enligt vad

humanistiska sektionen vid universitetet i Uppsala anfört, det med visshet

torde kunna förutses, att även sedan själva insamlingsarbetet blivit väsentligen

avslutat, en vidlyftig och betydelsefull bearbetning av det insamlade

materialet återstår och att den eventuelle professorn därav kommer att för

sin återstående tjänstetid få full sysselsättning. Med hänsyn härtill synas

inga olägenheter vara att befara därav, att man giver den blivande innehavaren

av befattningen ordinarie anställning.

Vad slutligen beträffar frågans ekonomiska sida skulle ett bifall till motionärernas

förslag medföra någon besparing för statsverket. Därest Sahlgren

kunde förvärvas för här ifrågavarande arbete, skulle, såsom nämnts,

det av Kungl. Maj-:t äskade anslaget å 4,000 kronor till vetenskapliga arbeten

ej bliva erforderligt. Däremot skulle, i överensstämmelse med vad

Kungl. Majit föreslagit, under åttonde huvudtiteln upptagas dels ett belopp

å 2,500 kronor till kostnader för ortnamnsnämndens handläggning av namnregleringsärenden

och dels ett belopp å 4,000 kronor till expenser m. m.,

vilka båda belopp lämpligen synas böra sammanföras till ett anslag. Den

sammanlagda kostnaden vid ett bifall till motionärernas förslag skulle sålunda

bliva 18,500 kronor mot 19,560 kronor enligt Kungl. Majits förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts har utskottet ansett sig böra förorda

bifall till det i motionerna framlagda förslaget i vad detsamma skiljer sig

från Kungl. Majits förslag. I övrigt har Kungl. Majits förslag icke givit

utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med bifall till ovannämnda av herr K. G. Westman

Bihang till riksdagens protokoll HISÖ. 6 sami. 2 avd. 1 höft. (Nr 1—2.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande Nr 1

m. fl. samt herr E. Wigforss m. fl. väckta motioner (I: 194

och 195 samt II: 216)

T. medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska

ortnamn må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner

förordats;

II: a) medgiva, att för professorn i nordiska språk vid universitetet

i Lund, filosofie doktorn Gustav Fredrik Göran

Sahlgren må vid universitetet i Uppsala från och med den

1 juli 1930 inrättas en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning,

med uppdrag för Sahlgren att leda ortnamnsundersökningar

och förestå ortnamnsarkivet samt vara

ledamot av ortnamnsnämnden och sekreterare för ortnamnsärenden

ävensom med de åligganden i övrigt för Sahlgren,

som av Kungl. Majit bestämmas,

b) föreskriva, att Sahlgren skall vara skyldig såväl att i

tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessurer

i allmänhet för åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner

stadgade villkoren och bestämmelserna som ock att

vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig avgå

från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad efter

samma grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer,

frånträda sin ifrågavarande professur,

c) bestämma, att Sahlgren skall såsom innehavare av den

föreslagna professuren från allmänna indragningsstaten åtnjuta

en avlöning av 12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön

och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte efter fem

års tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen å 1,000 kronor,

ävensom varda i pensionshänseende likställd med ordinarie

universitetsprofessor och följaktligen vara underkastad bestämmelserna

i 1907 års lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension;

III. till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i

riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå i enlighet med

vad i det föregående angivits och med den närmare fördelning

och enligt de villkor, Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.