Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

1930-02-28 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 28 (ehman 1930 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna

under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen

till handelsdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har

Kungl. Majit i avseende å tionde huvudtiteln, innefattande anslagen till

handelsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag) att

till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,900

kronor
Till

upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet är i riksstaten

för innevarande budgetår anvisat ett anslag å enahanda belopp som det

nu äskade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till upprätthållande av handelsdepartementets

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,900 kronor.

2:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande

av kostnaderna inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2 i åberopade statsrådsprotokollet.

‘ Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

liihung till riksdagens protokoll WHO. (i sunil. 10 höft. (Nr 10.)

Departementets

verksamhet.

[I*-]

Ökad, föredragning

i

regeringsrätten.

[2-J

l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Kommers
kollegium.

[3.]

Till bestridande under tiden 1 januari—30 juni 1929 av kostnaderna

inom handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten anvisade

riksdagen för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag å 3,500 kronor. För

motsvarande ändamål under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 har riksdagen

under tionde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag

å 7,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag örn höjning av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget med 3,000 kronor är beroende av att departementets

föredragning i regeringsrätten på grund av den starkt stegrade

tillströmningen av regeringsrättsmål, särskilt patentbesvär, måst utsträckas»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom

handelsdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 10,000 kronor.

Centrala verk med underlydande stater.

3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

dels, med godkännande av det av chefen för handelsdepartementet förordade

förslaget till stat för kommerskollegium, att tillämpas från och med

den 1 juli 1930, minska det ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu

552,700 kronor, med 14,400 kronor till 538,300 kronor,

dels ock besluta, att uti den till avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, hörande tjänsteförteckn ingen må under tionde huvudtiteln,

med uteslutande av vad nu beträffande navigationsskoleinspektören

hos kommerskollegium är infört, införas följande:

Avdelning och

Verk och befattningar lönegrad enl.

löneplanen

Inspektör för handelsflottans befälsskolor .................................... B 29.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 är det ordinarie förslagsanslaget till

kommerskollegium upptaget med 552,700 kronor, varjämte för sagda tid till

förstärkning av kollegii arbetskrafter anvisats ett extra anslag av 11,784

kronor.

Den av 1929 års riksdag — efter behandling av Kungl. Maj:ts förslag

till besparingar och förenklingar i kommerskollegii organisation — godkända

staten för ämbetsverket har följande utseende:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Avlöningsstat

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................... » 105,000

Övergångsstat.

kronor 510,000.

Avlöningar, förslagsanslag

kronor 42,700.

Sistnämnda anslagspost är enligt riksdagens skrivelse den 3 juni 1929,

nr 268, beräknad med utgångspunkt från att å övergångsstat från och med

den 1 juli 1929 skulle vara upptagna följande befattningar:

Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................................

......................................... B 24

1 teknisk konsulent..............................................

.......................................... B 24

1 aktuarie ..............................................................

.......................................... B 21

2 notarier .............................................................

........................................ B 21

1 kansliskrivare .................................................

......................................... B 11.

På grund av att innehavaren av den ena av ovannämnda notariebefattningar

den 14 juni 1929 utnämnts till sekreterare i kommerskollegium, blev

emellertid endast en notariebefattning uppförd å övergångsstaten.

Sedan numera jämväl innehavaren av den återstående å övergångsstaten

för kommerskollegium uppförda notariehefattningen vunnit befordran till

högre tjänst i kollegium, har förslagsanslaget till avlöningar åt övriga å

nämnda stat upptagna befattningshavare ansetts kunna minskas med 14,424

kronor till 28,276 kronor eller till, i runt tal, 28,300 kronor. Då i övrigt

någon ändring i den för kollegium nu gällande staten icke föreslagits,

skulle sålunda vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag samma stat från och

med den 1 juli 1930 erhålla följande utseende:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 405,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................................................................ » 105,000

kronor 510,000.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 28,300

Förslagsanslag kronor 538,300.

I detta sammanhang har departementschefen meddelat, att kommerskollegium

i samband med framställt förslag örn viss omorganisation av

rikets navigationsskolor föreslagit, att den nuvarande inspektören för dessa

skolor, den å kollega ordinarie stat uppförda navigationsskoleinspektören,

skulle benämnas »inspektör för handelsflottans befälsskolor».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Kommersko

lie gil verksamhet.

[4.]

För ifrågavarande omorganisationsförslag har departementschefen under

punkt 9 av förevarande huvudtitel lämnat närmare redogörelse. Då den

föreslagna ändrade benämningen å nyssnämnda befattningshavare inverkar

å tjänsteförteckningen för kollegium, har departementschefen emellertid i

samband med behandlingen av förevarande anslag uttalat, att han icke haft

någon erinran att göra mot kollegii förslag i nu avsedda del.

Kungl. Maj:ts förslag i avseende å bestämmande av kommerskollegii

ordinarie stat och anslag till 538,300 kronor har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Av utskottets ståndpunkt till förslaget örn viss omorganisation av rikets

navigationsskolor, varom närmare förmäles under punkt 8 här nedan, följer,

att utskottet däremot ansett framställningen rörande ändrad benämning av

navigationsskoleinspektören icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med godkännande av det i

statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari

1930 förordade förslaget till stat för kommerskollegium,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930, minska det

ordinarie förslagsanslaget till kollegium, nu 552,700

kronor, med 14,400 kronor till 538,300 kronor;

samt

b) att Kungl. Maj:ts förslag örn uteslutande av vad

nu beträffande navigationsskoleinspektören är infört i

den till avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, hörande tjänsteförteckningen

samt införande i samma förteckning av benämningen

inspektör för handelsflottans befälsskolor icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 4 och 5) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till uppehållande av kommerskollegii

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget, för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 11,784

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 5

5:o) På grund av Kungl. Martts därom gjorda framställning (punkt 6)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag av 6,800 kronor.

6:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 7) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvoden åt två assistenter vid

statens elektriska inspektion för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra förslagsanslag av 13,600 kronor.

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till uppehållande

av fartygsinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 8—11 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Majits därom gjorda framställning har riksdagen,

i likhet med vad för budgetåret 1928/1929 ägt rum, till upprätthållande av

fartygsinspektionens verksamhet utöver det ordinarie förslagsanslaget för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 95,678 kronor.

Nämnda anslag är, på sätt framgår av Kungl. Majits proposition nr 161

till 1929 års riksdag, avsett att användas på följande sätti

Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Stockholm..........................................................

kronor

4,932

Avlöning åt en extra funktionär med förläggningsort

i Göteborg .................................................................

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggnings-

»

4,770

9,702

ort i Sundsvall ......................... .........

»

1,770

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggnings- ort i Stockholm......................................

Avlöning åt ett extra skrivbiträde med förläggnings-

»

1,836

ort i Göteborg ................................................

1,770

5,376

Sakkunniga biträden vid förrättningar inom Sverige

kronor

1,000

Ersättning för skrivmaterialer, lokalhyror och andra kontorskostnader

för fartygsinspektörerna och extra funktionärerna » 32,050

Resekostnads- och traktamentsersättning till fartygsinspektörerna

och extra funktionärerna ................................ .... » 47,550

Summa kronor 95,678.

Arvode åt en

assistent vid

sprängämnesinspektionen.

[6.]

Arvoden åt

två assistenter

vid statens

elektriska

inspektion.

[7.]

Fartygs
inspektionens
verksamhet.

[8.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Handelsflottans

befäl

sskolor.

[9.]

Kungl. Majlis förevarande förslag, som innebär en höjning av anslagsposterna

för ersättning till skrivmaterialier, lokalhyror m. m. samt resekostnads-

och traktamentsersättning till fartygsinspektörer och extra funktionärer

— den förra posten med 1,950 kronor och den senare med i runt

tal 2,400 kronor — har utskottet icke velat motsätta sig och får alltså hemställa,

att riksdagen må till uppehållande av forty g sinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie förslagsanslaget,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 100,000 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att

dels, med uteslutande av det under rubriken »Undervisningsanstalter för

sjöfart» uppförda ordinarie anslaget till navigationsskolorna, under samma

rubrik uppföra ett ordinarie anslag till handelsflottans befälsskolor av 173,700

kronor,

dels fastställa stat för handelsflottans befälsskolor av den lydelse, bilaga

vid statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari 1930 utvisar, att

gälla från och med den 1 juli 1930,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för innehavarna av de till inrättande

föreslagna nya tjänsterna vid nämnda skolor utfärda bestämmelser

rörande ändrade villkor i fråga örn tjänstgöringsskyldighet m. m.

Det ordinarie anslaget till navigationsskolorna är i riksstaten för budgetåret

1929/1930 upptaget med 171,000 kronor. Av detta anslag äro enligt

den för navigationsskolorna gällande staten 86,300 kronor avsedda till löner

åt föreståndare och ordinarie lärare, 64,665 kronor till arvoden åt extra

lärare, 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers

underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning

m. m., 1,200 kronor till arvode åt en särskild examensförrättare i vissa

klasser, 7,975 kronor till extra lärarkrafter vid behov, vikariatsarvoden m. m.,

varjämte till Kungl. Maj:ts disposition ställts ett belopp av 1,010 kronor.

Utöver ovannämnda anslag till navigationsskolorna äro i riksstaten under

rubriken »Undervisningsanstalter för sjöfart» uppförda dels ytterligare

två ordinarie anslag, nämligen ett reservationsanslag å 2,200 kronor

till navigationslärarkursen och ett förslagsanslag å 23,000 kronor till ålderstillägg

för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart, dels ock

ett extra förslagsanslag å 3,900 kronor till provisorisk avlöningsförbättring

för vissa lärare vid navigationsskolorna.

Navigationsskolorna äro för närvarande fem till antalet, förlagda till

Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand och Kalmar. Av dessa inrymma

de fyra förstnämnda såväl en navigationsavdelning för utbildande av

däcksbefäl som en maskinistavdelning för utbildande av maskinbefäl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Vid navigationsskolan i Kalmar finnes däremot endast navigationsavdelning.

Navigationsavdelning omfattar sjökaptens-, styrmans- och skepparklass,

maskinistavdelning lia maskinist- (övermaskinist-), 2:a maskinistoch

3:e maskinistklass. Lärokursen i skepparklass och 3:e maskinistklass

pågår omkring tre månader, under det att undervisningen i övriga klasser

pågår ett helt läsår, fördelat på höst- och vårtermin.

Vid varje navigationsskola finnes en föreståndare, som jämväl undervisar

i sjökaptensklassen. Föreståndare utnämnes av Kungl. Majit. Därjämte

finnas vid varje skola en eller flera, vid samtliga skolor tillhopa

18, ordinarie lärare, som utnämnas av överstyrelsen för skolorna. I staten

för skolorna avsedda extra lärare förordnas jämväl av överstyrelsen.

Såsom överstyrelse fungerade till och med år 1919 marinförvaltningen,

varefter kommerskollegium övertagit uppdraget.

Direktion för navigationsskola utses av stadsfullmäktige i den stad, där

skolan är förlagd. Staden tillhandahåller enligt åtagande vid skolans

upprättande lokal för skolan samt bostadslägenhet för föreståndaren.

Elev vid navigationsskola erlägger vissa mindre avgifter till skolan och

användas dessa, i den mån den skolan tillkommande delen av anslaget

till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll

och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. befinnes

otillräcklig, såsom bidrag för nämnda ändamål.

Navigationsskolornas nuvarande organisation grundar sig på beslut av

1911 års riksdag. Dessförinnan funnos i riket 10 navigationsskolor, förlagda

till Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Strömstad, Karlshamn,

Kalmar, Västervik, Visby och Gävle. Enligt Kungl. Majits förslag till

1911 års riksdag skulle skolornas antal begränsas till 7, förlagda till

Stockholm, Göteborg, Malmö, Härnösand, Kalmar, Gävle och Västervik.

Riksdagen beslöt emellertid indragning av jämväl de två sistnämnda

skolorna.

Sedan Kungl. Majit efter förslag av kommerskollegium den 5 oktober

1923 beslutat indragning från och med den 1 januari 1924 av 3ie maskinistklassen

vid navigationsskolan i Malmö och en 2ia maskinistklass vid

navigationsskolan i Stockholm, finnas följande klasser inrättade vid de

nu förefintliga navigationsskolorna i

Kla

s e r

Navigationsskolan i

:

Sjö-

kaptens-

Styr-

mans-

Skeppar-

lia ma- skinist-

2:a ma- skinist-

3:e ma- skinist-

Stockholm ...............................

i

2

1

1

i

i

Göteborg...................................

2

2

i

2

2

i

Malmö...................................

i

2

i

1

1

—

Härnösand ...............................

i

1

i

1

1

i

Kalmar.......................................

i

1

i

—

—

—

Summa

6

8

5

O

5

a

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Antalet elever i de olika klasserna är mycket växlande. Jämlikt vid

1911 års omorganisation givna riktlinjer tillser emellertid överstyrelsen,

att elevantalet icke i någon klass överstiger 24. Ett större antal har

nämligen ansetts omöjliggöra det personliga handledande av eleverna,

som i ett flertal läroämnen erfordras.

I ett den 4 februari 1925 avgivet betänkande rörande omorganisation

av kommerskollegium och vissa kollegium underlydande myndigheter

föreslog 1923 års besparingskommitté beträffande navigationsskolorna indragning

av skolorna i Härnösand och Kalmar samt av två klasser, en

l:a maskinist- och en 2:a maskinistklass, vid navigationsskolan i Göteborg»

dock att, i mån av behov, i Härnösand skulle anordnas skeppar- och 3ie

maskinistkurser samt i Kalmar skepparkurser.

På grundval av den ytterligare utredning, som i anledning av kommitténs

framställning ägde rum, framlade Kungl. Majit i statsverkspropositionen

till 1926 års riksdag förslag rörande vissa inskränkningar i navigationsskolornas

organisation. I anslutning till en av kommerskollegium

gjord hemställan örn indragning med utgången av läsåret 1925/1926 av

sjökaptensklassen och lia maskinistklassen vid navigationsskolan i Härnösand

föreslog Kungl. Majit riksdagen, att å övergångsstat skulle från och

med den 1 juli 1926 uppföras två lärarbefattningar vid nämnda skola.

Förslaget vann ej riksdagens bifall. I anledning av väckta motioner

anhöll emellertid riksdagen, som för budgetåret 1926/1927 uppförde ordinarie

anslaget till navigationsskolorna med oförändrat belopp, i skrivelsenr

234, att Kungl. Majit ville låta verkställa en allsidig utredning av

frågan, huru befälsutbildningen för den svenska handelsflottan måtte

kunna lämpligen ordnas, och vidtaga de åtgärder, som med anledning av

denna utredning kunde visa sig erforderliga.

Genom beslut den 19 november 1926 uppdrog Kungl. Majit åt kommerskollegium

att verkställa den av riksdagen begärda utredningen, därvid

kollegium bemyndigades att för utredningsarbetet anlita biträde av samtidigt

högst två sakkunniga personer. Med stöd av detta bemyndigande

har kollegium för ändamålet såsom sakkunniga ( forty gsbefälssakkunniga)

anlitat direktören i Sveriges Fartygsbefäls Förening, sjökaptenen N. P.

Larsson och vice verkställande direktören i Stockholms Rederiaktiebolag

Svea, kommendörkaptenen B. R. von Sydow ävensom för viss tid, varunder

von Sydow tillfälligtvis frånträdde sitt uppdrag, ordföranden i

Sveriges Segelfartygsförening, tullkontrollören C. Rudberg.

Sedan examensförrättaren i lia och 2ia maskinistklasserna, mariningenjören

C. C. Böös på uppdrag av kollegium utarbetat och till kollegium

överlämnat viss utredning med förslag rörande de åtgärder, som borde

vidtagas för vinnande av en förbättrad undervisning vid navigationsskolornas

maskinistavdelningar, ävensom förslag till vissa organisatoriska

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

9

förändringar beträffande samma avdelningar samt yttranden över berörda

förslag inhämtats från navigationsskolorna och Svenska Maskinbefäls-Förbundet,

tillkallade kollegium den 17 november 1928 efter bemyndigande

av Kungl. Majit förenämnde Böös samt verkställande direktören

i nyssnämnda förbund, övermaskinisten S. L. Åström ävensom ordinarie

läraren å maskinistavdelningen vid navigationsskolan i Göteborg,

civilingenjören P. G. Koos att såsom sakkunniga biträda kollegium vid utarbetande

av slutligt förslag rörande ordnandet av utbildningen av maskinister

för den svenska handelsflottan. Dessa sakkunniga (maskinbefälssakkunniga)

hava den 5 mars 1929 avgivit betänkande med förslag i

ämnet.

Samtliga utredningar hava ägt rum under direkt ledning av föredraganden

inom kollegium i navigationsskoleärenden, kommendörkaptenen

A. Carell.

Över det av maskinbefälssakkunniga avgivna betänkandet hava yttranden

avgivits av föreståndare och lärare vid navigationsskolorna i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Härnösand, direktionerna för nämnda skolor,

Sveriges Redareförening, Sveriges Allmänna Sjöfartsförening, Stockholms

Rederiförening och Svenska Maskinbefäls-Förbundet.

Vidare hava föreståndarne och lärarne vid rikets samtliga navigationsskolor

utlåtit sig över uppgjort förslag till timplaner m. m. vid skolornas

navigationsavdelningar.

I skrivelse den 30 september 1929 har därefter kommerskollegium framlagt

på ovannämnda i olika avseenden verkställda utredningar fotade förslag

till viss omorganisation av navigationsskolorna samt modernisering av

undervisningen vid desamma.

Kollegii uttalanden återfinnas å sid. 14—44 och 52—63 i statsrådsprotokollet.

Departementschefens yttranden återgivas å sid. 44—52 samt 64 och 65 i

samma protokoll.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två lika lydande motioner, väckta, den ena, nr 144, inom förstå

kammaren av herr I. Österström och den andra, nr 218 inom andra kammaren

av herr M. V. Sandström m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition örn indragning från

och med nästa budgetår av l:a maskinistklassen i Härnösand;

dels ock en inom andra kammaren av herr C. Brännberg m. fl. väckt

motion, nr 106, vari föreslagits, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

måtte anhålla, att realskoleexamen icke må sättas som villkor för inträde

vid rikets navigationsskolor, eller om detta icke kan bifallas,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla, att förslaget till

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

nytt reglemente för rikets navigationsskolor måtte underställas riksdagens

prövning.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande och under punkterna 9—11 här nedan omförmälda

förslag angående omorganisation av undervisningen vid navigationsskolorna

m. m., vilka förslag utskottet samtidigt förehaft till behandling,

har utskottet ägnat en ingående omprövning.

Ehuru det synts utskottet önskvärt, att de spörsmål, varom fråga är, nu

kunnat erhålla en definitiv lösning, har utskottet dock av nedan angivna

skäl funnit sig böra förorda att därmed må tillsvidare anstå.

Redan det förhållandet, att det föreliggande förslaget måste, framförallt

genom den förlängning av olika kurser, förslaget förutsätter, komma att

medverka till ett skärpande av den brist på vissa grupper av befäl, varpå

den svenska handelsflottan för närvarande lider — särskilt framträdande

är ju bristen på andraklassmaskinister — synes utskottet vara ägnat att

gentemot förslaget framkalla starka betänkligheter.

En annan omständighet, som föranlett utskottet att intaga förenämnda

ståndpunkt, föreligger däri, att den utredning, som ligger till grund för

förslaget, icke synes vara präglad av den allsidighet, som frågornas vikt

och invecklade beskaffenhet bort förutsätta. Utskottet vill i detta hänseende

erinra örn, att ingen egentlig representant för rederinäringen haft tillfälle

att under visst skede av utredningsarbetet medverka vid detsamma.

Inom riksdagen hava också väckts motioner — däribland även sådana,

som icke hänvisats till statsutskottets behandling — vilka gå ut på jämkningar

i skilda hänseenden i det framlagda förslaget, och dessa yrkanden

synas icke utan vidare kunna avvisas.

Av sagda skäl har utskottet alltså kommit till den uppfattningen, att nu

ifrågavarande spörsmål böra undergå en förnyad och skyndsam omprövning,

innan ett slutgiltigt avgörande sker. Härvid synes utskottet såsom ett

huvudönskemål framträda, att en reform på detta område icke bör få medverka

till en ökning av den nuvarande befälsbristen ävensom ej heller försvåra

en rekrytering till befälsgraderna för manskapet ombord å fartyg eller

från de medborgargrupper, av vilka hittills en stor kontingent av fartygsbefäl

rekryterats. Utskottet förväntar, att de i ovan nämnda motioner framförda

synpunkterna komma under förnyat övervägande. I sammanhang härmed

torde ock böra förebringas en klarläggande utredning beträffande

frågan, huru statens omkostnader skulle komma att gestalta sig under en

längre tid framåt, därest för erhållande av styrmansbrev och skepparbrev

av l:a klass fordran å segelfartygstjänst med de av kommerskollegium föreslagna

modifikationerna i gällande bestämmelser skulle bibehållas.

Under uttalande härav och med framhållande av önskvärdheten av att

frågan örn behovet av särskilda maskinlaboratorier för navigationsundervis
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

11

ningen prövas i samband med övriga spörsmål, som röra sagda undervisning,

har utskottet alltså funnit sig böra hemställa, att nuvarande organisation av

navigationsskolorna må under kommande budgetår kvarstå oförändrad. Härav

följer, att ordinarie anslaget till navigationsskolorna bör upptagas med oförändrat

belopp, 171,000 kronor, samt att extra förslagsanslaget till provisorisk

avlöningsförbättring för lärare vid navigationsskolorna bestämmes till

samma belopp, som för innevarande budgetår anvisats, eller 3,900 kronor.

Beträffande den under punkt 11 av statsrådsprotokollet gjorda framställningen

örn ett anslag å 15,000 kronor för anskaffning av radiopejlingsapparater

(punkt 10 här nedan) har utskottet funnit detta ändamål vara

av så trängande natur, att anslaget torde böra beviljas. Vad angår den

under punkt 12 av statsrådsprotokollet gjorda hemställan örn anslag å

25,000 kronor för praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan

(punkt 11 här nedan), har utskottet visserligen hyst tvekan, huruvida

detta förslag, vid den ställning utskottet i huvudfrågan intagit, bör

föranleda något positivt beslut vid innevarande års riksdag, men utskottet

har efter närmare övervägande funnit, att ett så starkt samband mellan

frågan örn navigationsskolornas omorganisation och nämnda anslagsfråga

icke föreligger, att ett avslag å den förstnämnda frågan nödvändigt

måste medföra avslag jämväl å den sistberörda. Vid sådant förhållande

och då behovet av medel för praktisk utbildning av däcksbefäl — utöver

vad som utgår från handels- och sjöfartsfonden — synes styrkt, har

utskottet ansett sig böra hemställa örn beviljande av anslag för ändamålet.

På frågans nuvarande stadium synes dock anslaget böra begränsas

till 15,000 kronor.

Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

och i anledning av herr Österströms och herr Sandströms

m. fl. ovanberörda motioner, 1:144 och II: 218,

upptaga ordinarie anslaget till navigationsskolorna med

oförändrat belopp, 171,000 kronor; samt

b) att herr Brännbergs m. fl. motion, II: 106, må

anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till provisorisk

avlöningsförbättring för lärare vid handelsflottans befälsskolor anvisa ett

extra förslagsanslag av 4,800 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor.

Provisorisk

avlöningsförbättring

för

lärare vid

handelsflottans

befälsskolor.

[10.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Anskaffning 10:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

jpejiings- n) och under hänvisning till vad utskottet under punkt 8 i ämnet anfört,

apparater, får utskottet hemställa,

[n.]

att riksdagen må för anskaffning av radiopejlingsapparater

till navigationsskolorna för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Praktisk ut- lito) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för praktisk

däcksbefäl aför utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan å riksstaten för

den svenska budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

handels
flottan.

[12.] Under åberopande av vad utskottet under punkt 8 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må för praktisk utbildning av däcksbefäl

för den svenska handelsflottan för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Skeppstad- 12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13) att höja det ordinarie

ningskostnad. förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad, nu 32,200 kronor, med 7,800

1 *■* kronor till 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 65 i statsrådsprotokollet.

Anledningen till den föreslagna anslagsökningen är, att anslaget under

de senaste budgetåren visat sig otillräckligt. Sålunda hava nettoutgifterna

uppgått till under budgetåret 1924/1925 40,741 kronor 23 öre, under budgetåret

1925/1926 51,235 kronor 48 öre, under budgetåret 1926/1927 36,570

kronor 89 öre, under budgetåret 1927/1928 41,225 kronor 41 öre och under

budgetåret 1928/1929 41,692 kronor 2 öre.

utskottets Utskottet har icke haft något att erinra mot förevarande förslag och hemyttrande.

stäUer alltså>

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till skeppsmätningskostnad, nu 32,200 kronor, med

7,800 kronor till 40,000 kronor.

Trots- och fyr- 13io) Beträffande Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget

ättmngen. fjff lots- och fyrinrättningen (punkt 14) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

13

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att dels till säker- Säkerhetshetsanstalter

för sjöfarten å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett ^sjöfållen.

extra reservationsanslag av 552,000 kronor, dels ock medgiva, att en av [15.]

riksdagen år 1921 under reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten

anvisad anslagspost å 33,000 kronor till anskaffning av en kombinerad

Aga lys- och ljudboj med undervattensklocka jämte förankringsgods, avsedd

att utläggas utanför Vinga, må i stället användas för inköp av en lys- och

klockboj med bestämd luftmistsignalkaraktär att utläggas å bojstationen

sydsydvästvart från grundet Esten vid södra inloppet till Karlskrona.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 75—91 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår bar till anordnande av dylika anstalter anvisats

ett anslag av 363,200 kronor, varav ett belopp av 125,000 kronor avser

beräknad kostnad för färdigställande av nytt tjänstefartyg för östra lotsdistriktet;

återstoden, 238,200 kronor, är fördelad på nio av de femton

övriga arbeten, som lotsstyrelsen förordade till utförande under innevarande

budgetår.

Det av Kungl. Majit för budgetåret 1930/1931 för ändamålet i fråga

äskade anslaget är avsett att användas enligt följande fördelning!

Halva kostnaden för en lotsmotorkutter av stål för Gävle

lotsplats .............................................. kronor 49,000

Ombyggnad av reservfyrskeppet nr 28 m. m............. » 265,000

Lys- och ljudboj utanför ön Vinga ...................... » 12,000

Anordnande av förbättrade förhållanden för lotsnings
tjänsten

vid Kalmar lotsplats .......................... » 40,000

Förbättrande av bostadsförhållandena vid Nidingens fyrplats

.................................................. » 41,000

Anordnande av båthamn vid Gåsörens lotsuppassnings
ställe

.................................................. » 45,000

Anordnande av fyrbelysning vid Oxdjupet .............. » 4,500

Modernisering av södra lotsdistriktets expeditionsbyggnad

m. m................................................... » 30,500

Anordnande av fyrbelysning av farleden Kyrkosund—

Kråksundsgap ........................................ » 65,000

Summa kronor 552,000.

Vid den granskning, utskottet ägnat Kungl. Majits under förevarande utskottets

punkt framställda anslagskrav, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att yttrandemedel

för de olika ändamålen anvisas. Storleken av de äskade anslagsbeloppen

har icke heller givit utskottet anledning till erinran. Då utskottet

ävenledes ansett sig böra biträda vad Kungl. Majit i övrigt under förevarande

punkt föreslagit, får utskottet hemställa,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

att riksdagen må

a) till säkerhetsanstalter för sjöfarten å riksstaten

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 552,000 kronor; samt

b) medgiva, att en av riksdagen år 1921 under

reservationsanslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten

anvisad anslagspost å 33,000 kronor till anskaffning

av en kombinerad Aga lys- och ljudboj med

undervattensklocka jämte förankringsgods, avsedd

att utläggas utanför Vinga, må i stället användas för

inköp av en lys- och klockboj med bestämd luftmistsignalkaraktär

att utläggas å bojstationen sydsydvästvart

från grundet Esten vid södra inloppet till

Karlskrona.

Patent- och 15:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 16) att, med godre9%ltrklt”B*''

kännande av det utav departementschefen i statsrådsprotokollet över hantig]

delsärenden den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för patent- och

registreringsverket, att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höja det

ordinarie förslagsanslaget till ämbetsverket, nu 1,162,700 kronor, med 6,000

kronor till 1,168,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91—94 i statsrådsprotokollet.

Den av riksdagen nu godkända staten för patent- och registreringsverket

har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ kronor 495,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vikariats
ersättningar

m. m., förslagsvis ............................................ » 225,000

Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens underhåll,

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll, m. m., förslagsvis ........... » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna prenumerationsavgifter

och dylikt, kungörelser, böcker och tidskrifter

samt bindningskostnader, förslagsvis ................................... » 180,000

Återställda registeringsavgifter, förslagsvis ........................ » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern, förslagsvis

........................................................................... » 2,600

Avlöning åt en å övergångsstat uppförd registrator............ » 6,400

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis.................... » 40,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis............-.......................................... » 125,000

Summa kronor 1,162,700.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

15

Kungl. Majlis nu föreliggande förslag innebär allenast den ändring i

staten för patent- och registreringsverket, att anslaget till pensioner åt avskedade

tjänstemän höjts med 6,000 kronor eller från 40,000 till 46,000

kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 180,

inom första kammaren av herrar N. J. F. Almkvist och K. Schlyter och

den andra, nr 222, inom andra kammaren av herrar C. Ekman och A.

Forssell, vari hemställts, att fyra förste byråingenjörsbefattningar å patentoch

registreringsverkets stat måtte från och med den 1 juli 1930 uppflyttas

från 24:e till 26:e lönegraden, att å samma stat en byrådirektörsbefattning

måtte inrättas å verkets aktiebolagsavdelning, likaledes från nyss angivna

tid, samt att riksdagen i följd härav måtte besluta höja det ordinarie förslagsanslaget

till patent- och registreringsverket, nu 1,162,700 kronor, med

5,460 kronor till 1,168,160 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vad till en början angår det i ovanberörda motioner först framförda

förslaget örn uppflyttning av fyra förste byråingenjörsbefattningar å patentoch

registreringsverkets stat från 24:e till 26:e lönegraden i avlöningsreglementet

för civila statsförvaltningen, har detta spörsmål, vilket ju

berör frågan örn de förutvarande andragradstjänsternas placering i lönehänseende

— såsom ock i motionerna framhållits — vid upprepade tillfällen

motionsvis bragts inför riksdagens prövning.

Vid 1926 års riksdag väcktes sålunda en motion i ämnet och så skedde

även vid 1928 och 1929 års riksdagar. Ingen av dessa motioner vann

emellertid riksdagens bifall. Såsom skäl för riksdagens ståndpunkt angavs,

att prövningen av förslaget om uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande

tjänster syntes böra anstå, till dess frågan örn ämbetsverkets omorganisation

blivit slutligen avgjord.

Även det andra i nu förevarande motioner framförda förslaget om inrättande

av ytterligare en ordinarie byrådirektörsbefattning å ämbetsverkets

aktiebolagsavdelning har genom motion vid 1929 års riksdag underställts

riksdagen. Av enahanda skäl, som anförts beträffande yrkandet

om förste byråingenjörernas uppflyttning, blev emellertid även detta förslag

av riksdagen avslaget.

Vid den prövning, utskottet ägnat de sålunda nu ånyo motionsvis väckta

förslagen — örn vilkas realiserande ämbetsverket ock gjort framställning i

sin skrivelse till Kungl. Majit med anslagsäskanden för budgetåret 1930/1931

— har utskottet i likhet med departementschefen ansett tidpunkten för ifrågavarande

spörsmåls avgörande ännu icke vara inne. Visserligen har det

synts utskottet önskvärt, om frågorna nu kunnat slutgiltigt prövas, men

Utskottets

yttrande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

utskottet kar dock ansett sig icke kunna avvika från den ståndpunkt, riksdagen,

enligt vad ovan nämnts, förut intagit till sagda spörsmål. Enligt

vad chefen för finansdepartementet under »För flera huvudtitlar gemensamma

frågor» anfört, kommer ock vederbörande ekonomisakkunnige att

under början av innevarande år till granskning och utredning upptaga

frågan örn patent- och registreringsverkets omorganisation och torde denna

fråga alltså kunna underställas nästkommande års riksdags prövning. Vid

sådant förhållande finner sig utskottet icke kunna biträda motionärernas

förslag. Utskottet vill ävenledes erinra därom, att frågan örn de förutvarande

andragradstjänstemännens placering i lönegrad icke ännu är slutligt

avgjord för befattningshavare i vissa andra verk.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Almkvists och Schlyters samt

herrar Ekmans och Forssells ovanberörda motioner, 1:180

och II: 222, må med godkännande av det utav chefen för

handelsdepartementet i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas från

och med den 1 juli 1930, höja det ordinarie förslagsanslaget

till ämbetsverket, nu 1,162,700 kronor med

6,000 kronor till 1,168,700 kronor.

Kostnader,

som föranledas

av överståthållar

ämbetets

och länsstyrelsernas

befattning

med vissa

slag av regist

r erina.

[17.]

16:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till bestridande

av kostnaderna för den Överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande

befattning med registreringar och anmälningar till förenings- med flera

register för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000

kronor,

ävensom medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande avgifter för

sådana registreringar och anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda

uppbördsmedel.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 94 och

95 i statsrådsprotokollet.

Enligt de av Kungl. Majit den 30 december 1910 godkända grunder

för förändrad uppställning av riksstaten skulle avgifter, som inflöte till

de lokala registreringsmyndigheterna, Överståthållarämbetet och länsstyrelserna,

och vöre avsedda för bestridande av kostnaderna för de av dessa

myndigheter omhänderhavda registreringar och kungöranden örn anmälningar

till förenings-, försäkrings- och handelsregistren, icke vidare, såsom

dittills, sammanföras med de avgifter, som inflöte till patent- och registreringsverket

och avsåge uppehållandet av dess verksamhet. I enlighet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

med planen för budgetomläggningen skulle efter 1912 års ingång de registreringsavgifter,

som inflöte hos Överståthållarämbetet och länsstyrelserna,

samt de utgifter, som i anledning av denna registreringsverksamhet uppkomme

hos nämnda myndigheter, behandlas sålunda, att utgifterna skulle

avföras å det förslagsanslag, som bleve i riksstaten för ändamålet anvisat,

och de inflytande avgifterna tillföras samma förslagsanslag såsom särskilda

uppbördsmedel.

Till grund för beräkningen av det belopp, till vilket ett dylikt anslag

borde bestämmas, lades två av statskontoret upprättade tablåer, utvisande

den ena uppbörden av avgifterna och den andra utgifterna för dylik registrering

under åren 1900—1909. Skillnaden mellan uppbörds- och utgiftsbeloppen

— med en av försiktighet tillagd marginal av 1,000 kronor —

ansågs böra bestämma det föreslagna anslagets storlek.

I anslutning till ovannämnda beräkning har riksdagen alltsedan år 1912

anvisat ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för den nämnda myndigheter åliggande befattning med registreringar

och anmälningar till förenings- m. fl. register, varjämte riksdagen medgivit,

att de till myndigheterna inflytande avgifterna för dylika registreringar

och anmälningar finge tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

Anslagen jämte de influtna anmälningsavgifterna hava emellertid, även

efter vissa vidtagna avgiftsförhöjningar, icke förslagit till bestridande av

de med registreringen förenade kostnaderna. Sålunda har statsverkets kassafond

under åtskilliga budgetår fått täcka merutgifter å sagda anslag, varierande

mellan omkring 32,000—2,300 kronor. För budgetåret 1928/1929 utgjorde

merutgiften i runt tal 14,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att med anledning av de överskridanden,

som ägt rum å anslaget, inom handelsdepartementet verkställts en utredning

angående åtgärder i syfte att få anslaget att räcka till för sitt ändamål

samt att hithörande frågor komme att upptagas till prövning i samband

med inom departementet pågående arbete med upprättande av förslag till

ny näringsfrihetsförordning m. m. Oavsett resultatet av detta arbete har

emellertid med hänsyn till de överskridanden, som ägt rum, en höjning av

anslaget från 4,000 till 10,000 kronor ansetts erforderlig.

Utskottet har ej haft något att erinra mot den sålunda föreslagna höjningen

av anslaget och får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av kostnaderna för den Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna åliggande befattning

med registreringar och anmälningar till förenings- med

flera register för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor; samt

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sami. 10 höft. (Nr 10.) 2

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Försäkringsinspe

Pionen.

[18.]

Statens

provnings
anstalt.

[19.]

b) medgiva, att de till nämnda myndigheter inflytande

avgifter för sådana registreringar och anmälningar må

tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.,

17:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till försäkringsinspektionen

(punkt 18) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

18:o) Kungl. Ma,j:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att, med godkännande

av det av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens provningsanstalt,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930, höja det ordinarie

förslagsanslaget till statens provningsanstalt, nu 326,100 kronor, med 3,000

kronor till 329,100 kronor. “ • •'' V.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 101 — 104

i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 är det ordinarie förslagsanslaget

till statens provningsanstalt upptaget med 326,100 kronor.

Den av riksdagen godkända staten för provningsanstalten har följande

utseende:

Arlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ................................................ kronor 165,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................................................. » 42,000

Inspektörens arvode ........................................ » 1,000 kronor''208,000

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ..............................

Omkostnadsstat.

kronor 30,600

Till gas och elektrisk ström, förslagsanslag kronor 9,000

» värme, förslagsanslag .......................... » 5,000

» inventarier och inventariers underhåll » 6,000

» bibliotek .................................................... » 2,500

» glasvaror, förslagsanslag ........................ » 4,000

» tillfälliga biträden, tjänsteresor m. m.,

förslagsanslag........................................ » 28,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

19

Till laboratorieutensilier, kemikalier, mate
rialier,

förbrukningsartiklar, prov
ningsanordningar

m. m., förslagsanslag.

....................................................... kronor 17,000

» expenser, förslagsanslag ........................ » 13,000

» försäkring av byggnader och utrust
ning,

underhåll av tomten m. m.,

förslagsanslag ................................... » 3,000 kronor 87,500

Förslagsanslag kronor 326,100.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att anslagsposten till expenser

skulle med hänsyn till de överskridanden av anslaget, som ägt rum under

de senaste budgetåren, höjas med 3,000 kronor eller från 13,000 kronor till

16,000 kronor. Utgifterna å denna post hava uppgått till i runda tal 17,000

kronor under budgetåret 1926/1927, 15,500 kronor under budgetåret 1927/1928

och 16,500 kronor under budgetåret 1928/1929.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må, med godkännande av det av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för

statens provningsanstalt, att tillämpas från och med

den 1 juli 1930, höja det ordinarie förslagsanslaget till

statens provningsanstalt, nu 326,100 kronor, med 3,000

kronor till 329,100 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till

underhållande

av handelshögskolan

i

Stockholm.

[20.]

Export
stipendier.

[21.]

Statsunderstöd

till auktoriserade

handelskamrar

i riket.

[22.]

Handel och sjöfart.

19:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag (punkt 20)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 105 — 107) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, under förutsättning att verksamheten

vid handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i

huvudsak den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande

av samma skola under läsåret 1930/1931 å riksstaten

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 40,000 kronor,

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse

utbetalas med hälften under senare halvåret 1930

och återstående hälften under förra halvåret 1931 under

villkor, att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan

komma att finnas inrättade under hela läsåret

1930/1931.

20:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

21) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 107—110) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till exportstipendier, att användas i

enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 26 september

1921, nr 636, å riksstaten för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

21:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 110 och lil) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom understöd under år 1930 till

auktoriserade handelskamrer i riket, att utgå med ett

belopp av 2,000 kronor till envar handelskammare

under av chefen för handelsdepartementet i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1930 förordade

villkor, å riksstaten för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 24,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

21

22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23) att såsom understöd

för år 1930, på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över

handelsärenden den 3 januari 1930 förordats, till svenska handelskamrar i

utlandet å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

60.500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. lil—116 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920

års riksdag för beredande av statsunderstöd under år 1921 dels å 15,000

kronor till vardera av de svenska bandelskamrarna i London och Paris, dels

å 10,000 kronor till var och en av de svenska bandelskamrarna i Nordamerikas

förenta stater och Schweiz samt svenska föreningens i retrograd handelskommitté

eller den svenska handelskammare, som kunde komma att

träda i bandelskommitténs ställe, dels ock å 5,000 kronor till svenska

bandel skam maren i Sydney å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, å 65,000 kronor.

För år 1922 höjdes anslagsbeloppet till 67,500 kronor, att utgå med

20.000 kronor till handelskammaren i London, med 15,000 kronor till vardera

av bandelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater, med

10.000 kronor till handelskammaren i Schweiz samt med 7,500 kronor till

handelskammaren i Sydney.

För år 1924, liksom för år 1923, utgick statsbidraget med ett till 50,000

kronor nedsatt belopp. Understöd utgick för nämnda år med 17,500 kronor

till handelskammaren i London, med 12,500 kronor till vardera av

handelskamrarna i Paris och Nordamerikas förenta stater samt med 7,500

kronor till handelskammaren i Sydney.

För vartdera av åren 1925 och 1926 utgick anslagsbeloppet med ett till

52.500 kronor förhöjt belopp. För år 1927 höjdes beloppet ytterligare till

55.000 kronor. Härav utgingo till en var av handelskamrarna i Paris och

Nordamerikas förenta stater enahanda belopp som under åren 1923 och

1924 eller 12,500 kronor. Samma understödsbelopp har även för vartdera

av åren 1928 och 1929 anvisats åt dessa båda handelskamrar. Understödet

till handelskammaren i London har för åren 1925—1929 utgått med

20.000 kronor eller samma belopp, varmed understödet utgick till kammaren

för år 1922. Understödet till handelskammaren i Sydney, vilket

för vartdera av åren 1925 och 1926 utgått med enahanda belopp som under

åren 1922—1924 eller 7,500 kronor, har för vartdera av åren 1927 och

1928 utgjort 10,000 kronor samt för år 1929 12,500 kronor.

För innevarande budgetår utgör sålunda det sammanlagda statsbidraget

57,500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle statsbidraget till handelskammaren

i New York för år 1930 höjas med 3,000 kronor till 15,500

kronor.

Statsunderstöd

till

svenska

handelskamrar

i u1 landet.

[23.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

Sveriges allmänna

exportförening.

[24.]

Bidrag till

en internationell

byrå i

Bryssel för

handelsstatistik.

[25.]

Ersättning

till sjömanshusen.

[26.]

“ I likhet med departementschefen anser utskottet, att den verksamhet, som

utövas av de svenska handelskamrarna i utlandet, är av den betydelse för

vårt lands utrikeshandel, att åt kamrarna allt fortfarande bör beredas ekonomiskt

stöd från statens sida.

Då utskottet icke haft något att erinra mot storleken av de av Kungl.

Majit för handelskamrarna äskade bidragsbeloppen, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må såsom understöd för år 1930, på sätt

av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 3 januari 1930 förordats, till svenska

handelskamrer i utlandet å riksstaten för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 60,500 kronor.

23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

24) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 116 — 120) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, under villkor att Sveriges allmänna

exportförening under år 1930 bedriver sin verksamhet

i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i företedd förslagsstat för samma år angivits, samt

att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper

deltager en av Kungl. Majit förordnad revisor,

såsom bidrag till föreningens verksamhet under

sistnämnda år å riksstaten för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

24:o) På grund av Kungl. Majits förslag (punkt 25) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 120 och 121) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige belöpande

delen av kostnaderna under år 1931 för en internationell

byrå i Bryssel för handelsstatistik å riksstaten

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 600 kronor.

25:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 26)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 121—125) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10. 23

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, å riksstaten för budgetåret 1930/1931

till ersättning åt sjömanshusen anvisa ett extra anslag

av 162,000 kronor för beredande under år 1930 åt sjömanshusen

av skälig ersättning för dem åliggande bestyr

med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt

för andra dem åvilande uppgifter för statsverkets räkning.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till läkarundersökning

av sjöfolk i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1930 angivna grunder för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 125 och

126 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1918 har riksdagen beviljat extra anslagsmedel till läkarundersökning

av sjöfolk. Anslaget, som är av förslagsanslags natur, har

utgått med för vart och ett av åren 1918—1922 27,000 kronor, för tiden 1

januari—30 juni 1923 25,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1923/1924

och 1924/1925 35,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 55,000 kronor, för

budgetåret 1926/1927 50,000 kronor och för ett vart av de tre senaste budgetåren

35,000 kronor. Beträffande användningen av respektive anslag hava

gällt och gälla de bestämmelser, vilka meddelats i förordningen den 31 december

1917 (nr 932) angående läkarintyg för sjöfolk med däri genom förordning

den 14 augusti 1918 (nr 680) samt kungörelser den 30 december

1922 (nr 631) och den 22 maj 1925 (nr 264) gjorda ändringar.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av anslagets

belastning under de senaste budgetåren — för budgetåret 1927/1928 omkring

42,500 kronor och för budgetåret 1928/1929 omkring 50,500 kronor.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till läkarundersökning av sjöfolk

i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden den 3 januari 1930 angivna

grunder för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

27:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 127) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

Läkarundersökning

av

sjöfolk.

[27.]

Utskottets

yttrande.

Arvoden åt två

dispaschörsassistenter.

[28.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Bidrag till

uppehållande

av internationell

patrulleringstjänst

i

norra

Atlanten.

[29.]

Drift- och

underhållskostnader

pr

statens isbrytarfartyg,

[30.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa till

arvode med 2,000 kronor åt envar av två dispaschörsassistenter,

anställda den ene i Stockholm och den andre

i Göteborg, ett extra anslag av 4,000 kronor.

28:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 29) och under hänvisvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 127 och 128) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till täckande av den å Sverige för

år 1930 belöpande delen av kostnaderna för uppehållande

av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten

å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 9,500 kronor.

29:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

dels till bestridande av drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000

kronor,

dels ock medgiva, att chefen å fartyget må äga åtnjuta — utöver vederbörliga

avlöningsförmåner i övrigt — ett särskilt arvode av 600 kronor för

år, med rätt för honom att efter dylik tjänstgöring under tre verksamhetsår

erhålla ett tillägg till samma arvode av likaledes 600 kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 128—132

i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Majits därom gjorda framställningar anvisade riksdagen för

vart och ett av budgetåren 1925/1926—1927/1928 till bestridande av driftoch

underhållskostnader för statens isbrytarfartyg ett extra förslagsanslag

av 140,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 utgjorde anslaget ifråga 300,000 kronor.

Med hänsyn till bland annat inträdd väsentlig sänkning i priset för pannbrännolja

har 1929 års riksdag med bifall till Kungl. Majits därom framlagda

förslag för nu löpande budgetår till bestridande av kostnaderna för isbrytaren

anvisat ett till 250,000 kronor reducerat anslag.

Det nu äskade anslaget uppgår sålunda till samma belopp som det för

innevarande budgetår beviljade.

“ På grund av den maktpåliggande uppgift, som är anförtrodd fartygschefen

å statsisbrytaren, och därmed förenad synnerligen krävande tjänstgöring

har det nu föreslagna årsarvodet ansetts böra till honom utgå utöver vederbörliga

avlöningsförmåner i övrigt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

25

Då utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag såväl i vad

detsamma avser anslag för bestridande av de kostnader, varom nu är fråga,

som tillerkännande av särskilt arvode till föreslaget belopp åt fartygschefen

å statsisbrytaren, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av drift- och underhållskostnader

för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor; samt

b) medgiva, att chefen å fartyget må äga åtnjuta —

utöver vederbörliga avlöningsförmåner i övrigt — ett

särskilt arvode av 600 kronor för år, med rätt för honom

att efter dylik tjänstgöring under tre verksamhetsår

erhålla ett tillägg till samma arvode av likaledes

600 kronor.

30:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till anskaffande

av ytterligare ett statens isbrytarfartyg (punkt 31), dels ock till täckande

av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en internationell

byrå i Paris för utställningar (punkt 32J kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att i riksstaten för

budgetåret 1930/1931 upptaga

dels det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna»

ingående anslaget till manufakturernas befrämjande med 4,000

kronor,

dels ock de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen med följande

belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena

med 21,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan

mindre industri med 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom

industri och hantverk med 9,500 kronor kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade

tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

Anskaffande

av ytterligare

ett statens isbrytarfartyg.

Bidrag till

en internationell

byrå i

Paris för utställningar.

[31 o. 32.]

Befrämjande

i allmänhet av

slöjderna.

[34.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 135—141

i statsrådsprotokollet.

Det i anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av slöjderna» ingående

anslaget till manufakturernas befrämjande utgick tidigare med ett belopp

av 13,500 kronor örn året. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

nedsattes anslaget av 1923 års riksdag till 8,000 kronor och av 1925

års riksdag till 4,000 kronor.

Från detta anslag hava under en längre följd av år anvisats bidrag till

Chalmers tekniska institut i Göteborg för upprätthållande av verksamheten

vid den i samband med institutet stående mekanisk-tekniska materialprovningsanstalten.

Därutöver hava ur anslaget utanordnats diverse

mindre belopp till främjande av olika, slöjdväsendet närstående ändamål.

Anslagsbeloppen till övriga under denna punkt omförmälta reseunderstöd

äro för innevarande budgetår bestämda att utgå på följande sätt:

till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena kronor 15,000

» » » idkare av hantverk och annan mindre

industri .............................................. » 5,400

» reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri

och hantverk .................................... » 7,100

» reseunderstöd åt andra tekniker än bergstekniker ____ » 7,500

Summa kronor 35,000.

Vid anmälan av frågan örn anslag för nu ifrågavarande ändamål för

nästkommande budgetår har departementschefen anfört följande:

»Vad först angår det i anslagstiteln ''Befrämjande i allmänhet av slöjderna’

ingående anslaget till manufakturernas befrämjande, tillstyrker

jag, att anslaget i den riksstat, varom nu är fråga, upptages med oförändrat

belopp, 4,000 kronor.

Vidkommande därefter de i samma anslagstitel ingående särskilda reservationsanslagen

till reseunderstöd tillåter jag mig framhålla, att det

för utvecklandet av yrkeskunskapen inom vårt lands industri och hantverk

torde vara av synnerlig vikt, att åt personer, tillhörande olika yrkesgrupper

inom sagda näringsgrenar, så långt sig göra låter, beredes tillfälle

att å ort och ställe taga del av och studera de nya uppfinningar, arbetsmetoder

och organisatoriska anordningar, vilka i den period av hastigt

fortskridande teknisk utveckling, vari vi befinna oss, tid efter annan å

skilda platser prövas, utexperimenteras och bringas i tillämpning. För

beredandet av dylika studiemöjligheter har den statliga stipendieverksamhet,

varom här är fråga, en viktig uppgift att fylla. Starka skäl synas

mig följaktligen tala för att denna verksamhet även i fortsättningen uppehälles.

Som skäl för en höjning av de olika anslagsbeloppen har framhållits

dels de nuvarande anslagens otillräcklighet i och för sig för ett tillfredsställande

uppehållande av ifrågavarande stipendieverksamhet, dels ock

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

det speciella behovet av medel för understödjande av studiebesök å nästa

års utställning i Stockholm. Även jag är av den uppfattningen, att en

höjning av anslagen är välbehövlig. Jag erinrar örn att arsanslaget för de

senaste åren varit allenast 35,000 kronor mot 85,000 kronor åren 1910—

1912, 93,000 kronor år 1913 och 108,000 kronor år 1914. Vad Stockholmsutställningen

vidkommer, tillåter jag mig erinra örn att vid åtskilliga

tidigare tillfällen understöd av statsmedel utgått för besökande av utställningar

såväl inom som utom landet. Samma skäl, som legat till

grund för dessa understöd, torde även nu tala för att anslag av statsmedel

anvisas för dylikt ändamål. Med hänsyn till önskvärd sparsamhet med

statens medel finner jag mig likväl förhindrad att tillstyrka den av kommerskollegium

i ärendet gjorda framställningen i vidare mån, än att

för tillgodoseende närmast av behovet av medel för studiebesök vid meranämnda

utställning i Stockholm anslagen höjas med ett sammanlagt belopp

av 11,000 kronor. I ungefärlig proportion till de av kollegium för

sistnämnda ändamål beräknade beloppen torde den av mig nu förordade

ökningen fördelas med 6,000 kronor å anslaget till reseunderstöd åt arbetare,

med 2,600 kronor å anslaget till reseunderstöd åt idkare av hantverk

och annan mindre industri samt med 2,400 kronor å anslaget till

reseunderstöd åt verkmästare och förmän. Jag tillstyrker förty, att å

riksstaten för budgetåret 1930/1931 anslag äskas för reseunderstöd åt arbetare

i de särskilda näringsyrkena med 21,000 kronor, för reseunderstöd

åt idkare av hantverk och annan mindre industri med 8,000 kronor, för

reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri och hantverk

med 9,500 kronor och för reseunderstöd åt andra tekniker än bergstekniker

med 7,500 kronor.

Beträffande frågan örn medgivande för blivande studieresande att färdas

å s. k. truppbiljett till och från utställningen torde denna fråga framdeles

i annan ordning böra upptagas till prövning.»

Utskottet har funnit utredningen i ärendet giva vid handen, att skäl

föreligga för förhöjning av anslagen till nu ifrågavarande reseunderstöd. Då

utskottet icke haft något att erinra mot storleken av de äskade anslagsökningarna

samt ansett sig böra biträda vad Kungl. Majit i övrigt under

förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931

upptaga

a) det i den ordinarie anslagstiteln »Befrämjande

i allmänhet av slöjderna» ingående anslaget till manunufakturernas

befrämjande med 4,000 kronor, samt

b) de i samma anslagstitel ingående reservationsanslagen

med följande belopp, nämligen

reservationsanslaget till reseunderstöd åt arbetare

i de särskilda näringsyrkena 21,000 kronor,

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

reservationsanslaget till reseunderstöd åt idkare av

hantverk och annan mindre industri med 8,000 kronor,

reservationsanslaget till reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och hantverk med 9,5ÖÖ

kronor,

och reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt

bergshanteringen, med 7,500 kronor.

Understöd 32:o) Med tillstyrkande av bifall till ”Kungl. Majits därom gjorda framUtförsvensk™

fällning (punkt 35) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

hemslöjd. 141—143) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

t35-]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, åt föreningen för svensk hemslöjd

såsom bidrag till uppehållande av dess verksamhet för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 8,000

kronor.

Understöd åt 33:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt”36)

SVförekningeid och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 143—145) i ämnet

[36.] innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, åt svenska slöjdföreningen såsom

bidrag för uppehållande av dess verksamhet under år

1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 10,000 kronor.

Arvoden åt 34:o) Med anledning av Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt

torvingevjörer 37] och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 145—147) i

[37.] ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvoden åt torvingenjörer

m. m., i enlighet med vad av departementschefen i

statsrådsprotokollet över handelsärenden den 3 januari

1930 förordats, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

UnderstödJ 35:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 38) och

*hiJtverksT under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 147—149) i ämnet inneorganisation.

håller, får utskottet hemställa,

[38.]

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

29

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) under i statsrådsprotokollet över handelsärenden den

3 januari 1930 angivna villkor såsom bidrag till Sveriges

hantverksorganisations allmänna verksamhet under år

1930 å riksstaten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 4,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till organisationens verksamhet

genom hantverksinstitutet under år 1930 å riksstaten

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 39) att

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att

enligt av Kungl. Majit föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 75 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1930/1931,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,820

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—153 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med av Kungl. Majit därom gjord framställning anvisade 1917

års riksdag till statsunderstöd åt bantverksidkare för utbildande av lärlingar

samt till lärlingspremier å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag

högst, å 8,000 kronor.

Sedan kommerskollegium avgivit förslag rörande användningen av sagda

anslag, fastställde Kungl. Majit den 2 november 1917, i huvudsaklig

överensstämmelse med kollegii förslag, dels bestämmelser rörande statsunderstöd

för utbildande av lärlingar och rörande statspremier åt dylika,

dels ock bestämmelser rörande statsunderstöd till hantverksföreningar,

anslutna till Sveriges hantverksorganisation, för utdelande av lärlingspremier.

Ändringar i dessa bestämmelser hava sedermera skett den 25

oktober 1918, den 9 juli 1920 och den 3 maj 1929.

Statsunderstödet till hantverksmästare, vilket ursprungligen bestämdes

till 300 kronor, utgår numera med 400 kronor i den ordning, att 125 kronär

utbetalas vid första, 100 kronor vid andra och 75 kronor vid tredje

årets slut, sedan för varje gång av ombud för Sveriges hantverksorganisation

avgivits utlåtande, huruvida mästaren, för så vitt på honom ankomme,

bedrivit lärlingens utbildande på ett för utbildningens fullbordande

vid tredje årets slut ändamålsenligt sätt. Återstående 100 kronor

utbetalas, sedan styrkt blivit, att lärlingen genom avlagt prov eller på

annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Dessutom är lärlingen själv,

om han efter avlagt prov undfått Sveriges hantverksorganisations utlär
-

Befrämjande

av praktisk

lärlingsutbildning

hos hantverksmästare.

[39.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

lingsta vis, berättigad till en utlärlingspenning av 20 kronor och kan,

om han i utlärlingsbeviset tillerkänts högsta vitsord för skicklighet i yrket,

dessutom erhålla statspremium av högst 100 kronor.

I fråga örn planen för utbildningens anordnande finnas, utöver bestämmelsen

örn lägst 3 års lärotid, endast allmänt hållna föreskrifter. Sålunda

åligger det mästaren bland annat att bedriva lärlingens utbildande

på sådant sätt, att denne, för såvitt på mästaren beror, kan efter den föreskrivna

lärotidens utgång genom prov visa sig kompetent att erhålla

hantverksorganisationens utlärlingsbevis, samt att ställa sig till efterrättelse

de anvisningar eller föreskrifter rörande lärlingsutbildningen, som

av kommerskollegium eller eljest kunna komma att utfärdas.

Anslagen till statsunderstöd åt hantverksmästare samt till utlär] ingspenningar

och statspremier hava utgått med synnerligen varierande

belopp, beroende därpå, att anslag ej anvisats samtidigt för understöd

till fullständig utbildning av en lärlingsgrupp i taget utan endast för ett

läroår i sänder, att understöden ökats såväl till storlek som antal, samt att

de, från att till en början hava anvisats i förskott för ett läroår, sedan utgått

i efterskott och successivt helt avskrivits. Från och med budgetåret

1927/1928 hava emellertid ånyo anvisats anslag för utbildande av nya

lärlingsgrupper. För löpande budgetår har anslag anvisats med 38,410

kronor. Anvisandet av anslag för de senaste tre budgetåren utgör en följd

av 1926—1928 års riksdagars beslut. I enlighet med dessa beslut har nämligen

Kungl. Maj:t bemyndigat kommerskollegium att bevilja statsunderstöd

åt hantverksidkare för utbildande av lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåren 1926/1927—1928/1929, dock högst 75 lärlingar

för ett vart av dessa budgetår.

Den av 1926 års riksdag först tillämpade principen om bemyndigande

— utan anslagsanvisning — beträffande igångsättande av utbildning av

en ny lärlingsgrupp har följts även vid 1929 års riksdag, som för budgetåret

1929/1930 lämnat motsvarande medgivande som för näst föregående

budgetår.

Statsunderstöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier

hava utgått med 3,000 kronor för vart och ett av åren 1918—1921, 4,000

kronor för år 1922, 2,000 kronor för budgetåret 1923/1924, 1,000 kronor för

ett vart av budgetåren 1924/1925—1927/1928 samt 2,000 kronor för vartdera

av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930. Det å riksstaten för budgetåret

1929/1930 anvisade anslaget till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare slutar sålunda å ett sammanlagt belopp av

40,410 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren, nr 143, av herr G. A. Larsén och den andra inom andra karn
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

31

maren, nr 141, av herr A. Andersson i Falkenberg m. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta

dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att enligt

av Kungl. Maj:t föreskrivna grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare

för utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid från

tidpunkt under budgetåret 1930/1931,

dels ock till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 19301/931 anvisa ett extra anslag av 43,945

kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Sveriges hantverksorganisation har under ett flertal år i sin till

Kungl. Maj:t ställda ansökan anhållit örn ökat anslag till lärlingsutbildningen

inom vårt land. Även i sin den 10 augusti 1929 dagtecknade skrivelse

om anslag under budgetåret 1930/1931 framföres ånyo denna anhållan,

med begäran örn att nuvarande antalet lärlingsunderstöd, som är begränsat

till högst 75 stycken, måtte utökas till 100 stycken och att motsvarande

ökning i anslaget måtte beviljas. Som av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 1, under tionde huvudtiteln sid. 149—153 framgår, har Kungl.

Maj :t icke ansett sig kunna förorda bifall till ovanberörda framställning.

Betydelsen av rekryteringen och yrkesutbildningen inom hantverket

torde under senare åren alltmer hava vunnit förståelse inom såväl hantverk

som industri. Genom den utveckling, som dessa näringsgrenar under

senare tider genomgått, torde för alla deras målsmän framstå som en

trängande nödvändighet, att yrkeskunnigheten icke allenast bibehålies,

utan än ytterligare utvecklas. Genom industriens rationaliseringssträvanden

har den praktiska lärlingsutbildningen inom denna näringsgren allt

mer och mer lämnats åt sitt öde. För att fylla behovet av kvalificerad arbetskraft

drager industrien till sig sådana arbetare som vunnit sin grundläggande

yrkesutbildning inom hantverket. Hantverksårens lärlingsbildning

har således fått den dubbla uppgiften att lägga grunden för yrkeskunnigheten

icke endast bland sina egna yrkesutövare, utan även i

mycket stor utsträckning för den yrkeskunniga arbetarstammen inom

industrien. Härutav torde än mera framstå nödvändigheten av att hantverkskåren

vinner ökat stöd i sitt betydelsefulla arbete vid lärlingsutbildningen

inom de olika yrkena.

Härutöver torde böra erinras örn den över allt i vårt land förekommande

ungdomsarbetslösheten. Denna ungdom har svårt att vinna anställning,

mången gång icke därför att arbete saknas, utan beroende därav,

att lärlingsutbildningen är för yrkesutövaren, hantverkaren, en ekonomisk

utgift, som hans av hård konkurrens pressade näringsgren icke

kan motstå. Han måste därför ofta, ehuru för yrkets fortsatta utveckling

varmt intresserad, anställa endast fullt yrkeskunniga arbetare, då

detta för honom medför mindre besvär och lämnar bättre ekonomisk av
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

kastning. Härutav torde i någon mån den rådande ungdomsarbetslösheten

finna sin förklaring.

I nu gällande bestämmelser för statsunderstöd till hantverksmästare

för lärlingsutbildning är lärlingstiden fastställd till minst tre år och

statsunderstöden till 400 kronor. Av detta utbetalas 125 kronor under

första, 100 kronor under andra och 75 kronor vid tredje årets slut. Återstående

100 kronor utbetalas, sedan styrkt blivit att lärlingen genom avlagt

prov eller på annat sätt visat sig vara utlärd i yrket. Ett bifall till

hantverksorganisationens framställning skulle således för budgetåret

1930/1931 medföra en ökning av härför i statsverkspropositionen under

tionde huvudtiteln äskade anslaget 40,820 kronor med 3,125 kronor, eller

till 43,945 kronor.

Kommerskollegium, som anmodats yttra sig över Sveriges hantverksorganisations

ovanberörda framställning, giver den också sitt förord och

framhåller den stora betydelse, som denna lärlingsutbildning har för

såväl hantverk som industri. Kommerskollegium rent av förutsätter betydelsen

vara så stor, att den genom erhållande av än högre anslag skulle

kunna ytterligare väsentligen utvidgas.»

I likhet med departementschefen Anner sig utskottet böra tillstyrka, att

anslag, motsvarande understöd enligt de fastställda bestämmelserna för de

årsgrupper lärlingar, vilkas utbildning jämlikt medgivande av 1927—1929

års riksdagar redan pågår, anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Att,

på sätt föreslagits, ett belopp av 3,000 kronor ställes till förfogande för

användande till understöd åt hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier,

har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Emellertid anser sig utskottet, med hänsyn till de omständigheter kommerskollegium

anfört och motionärerna åberopat för en ökning av lärlingsunderstöden

från nuvarande 75 till 100 stycken, icke böra motsätta sig anvisande

av det jämförelsevis ringa belopp, som ett bifall till kommerskollegii,

av motionärerna understödda framställning skulle komma att medföra för

statsverket. Under hänvisning till de skäl, som till stöd för sagda förslag

anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och herrar Larséns och Anderssons

i Falkenberg m. A. ovanberörda motioner, 1:143 och

II: 141,

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium

att enligt av Kungl. Majit föreskrivna

grunder bevilja statsunderstöd åt hantverksmästare för

utbildande av högst 100 lärlingar med utbildningstid

från tidpunkt under budgetåret 1930/1931; samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

33

b) till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 43,945 kronor.

37:o) Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 40) att såsom bidrag

till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153—162

i statsrådsprotokollet.

Den 27 september 1922 fastställde Kungl. Maj :t stadgar för svenska industriens

standardiseringskommission, vars uppgift, bland annat, är att

befordra en riktigt avvägd standardisering inom industriell produktion

och teknisk verksamhet samt medverka till att härför erforderliga undersökningar

och arbeten utföras ävensom att utgöra centralorganisation för

standardiseringsarbetena inom landet.

Kommissionen utgöres av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande samt

minst 18, högst 24 ledamöter. Av ledamöterna, vilka väljas för en tid

av tre år, utses en av envar av cheferna för försvars-, kommunikationsoch

handelsdepartementen, övriga ledamöter utses av Sveriges industriförbund,

ingenjörsvetenskapsakademien, järnkontoret, svenska teknologföreningen

m. fl. sammanslutningar. Kommissionens räkenskaper granskas

av två revisorer, av vilka den ene utses av chefen för handelsdepartementet.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 23 maj 1924 tillerkändes kommissionen

ett understöd av 25,000 kronor, att utgå från manuf aktur förlagslånefondens

räntemedel med 15,000 kronor under år 1924 och 10,000 kronor under

år 1925.

Vidare har riksdagen till uppehållande av den industriella standardiseringsverksamheten

anvisat för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag av

20,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 ett dylikt anslag av 25,000 kronor

samt för ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 ett dylikt

anslag av 35,000 kronor.

Rörande utbetalningen av det för sistnämnda budgetår beviljade anslaget

har Kungl. Maj:t meddelat föreskrifter genom beslut den 3 maj

1929, varvid föreskrivits, att ena hälften skulle utbetalas efter den 1 juli

samma år och återstoden, sedan kommissionen hos kommerskollegium på

ett tillfredsställande sätt styrkt, att från enskilt håll till den industriella

standardiseringsverksamhetens befrämjande lämnats antingen bidrag i

penningar, utfört arbete eller annan antaglig form eller ock utfästelser

örn dylikt bidrag till belopp eller värde, motsvarande under budgetåret

1929/1930 minst 150 procent av statsanslaget. Vidare har stadgats skyl
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 samt. 10 höft. (Nr 10.) 3

Uppehållande

av den industriella

standardiseringsverksamheten.

[40.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Utskottets

yttrande.

dighet för kommissionen att senast den 1 oktober 1930 till chefen för handelsdepartementet

och kommerskollegium avlämna redogörelse för kommissionens

verksamhet under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930, vilken redogörelse

jämväl skulle innefatta redovisning för de lyftade anslagsmedlens

användning.

Utöver nyssnämnda, av riksdagen beviljade anslag har Kungl. Maj:t

såsom ytterligare understöd till uppehållande av ifrågavarande verksamhet

ur manufakturförlagslånefonden anvisat för budgetåret 1925/1926 ett

belopp av 10,000 kronor, för vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928

ett belopp av 15,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1928/1929 och

1929/1930 ett belopp av 17,000 kronor att till kommissionen utbetalas under

liknande villkor, som bestämts rörande utbetalningen av riksstatsanslaget.

Kungl. Majit har härjämte beviljat vissa ytterligare understöd

för standardiseringsarbetets befrämjande, nämligen dels såsom bidrag

till resekostnader åt vissa personer för bevistande av kongresser

och dylikt, dels till ersättande av utav svenska teknologföreningen

förskotterade medel till täckande av svenska elektrotekniska kommitténs

årsavgifter till den internationella elektrotekniska kommissionen m. m.,

dels ock såsom bidrag till standardiseringskommissionens deltagande i viss

utställning å byggnadsområdet. Slutligen hava under femte huvudtiteln

särskilda understöd utgått för arbetet med standardisering av byggnadsmaterial.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av ifrågasatt

utvidgning av standardiseringsarbetet till nya områden.

Utskottet har vid prövning av Kungl. Majits förevarande förslag ställt

sig synnerligen tveksamt ifråga örn behovet och lämpligheten av en höjning

av det nu å riksstaten anvisade anslaget för uppehållande av den industriella

standardiseringsverksamheten och detta så mycket mer, som de enskilda

intressenternas bidrag — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar — fastställts

till minst 150 procent — mot förut bestämda 100 procent — av det

understöd av statsmedel, som tilldelats dem. En rikligare medelstillgång

har ju härigenom beretts verksamheten ifråga. Då utskottet emellertid ej vill

motsätta sig anvisandet av det äskade anslaget, sker detta under uttalande

av den bestämda förväntan, att ytterligare höjning av anslaget icke,

åtminstone för den närmaste framtiden, ifrågasättes.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av

den industriella standardiseringsverksamheten för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

35

38:o> Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för verkställande

av undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges

geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning

inmutade (punkt 41) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Ingenjorsveten.sfc st psa kilde ml en.

39:o) Beträffande Kungl. Majlis förslag angående anslag för bedrivande

av tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet

(punkt 43) samt till anskaffande av en anläggning för oljeutvinning

ur trä (punkt 44) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

diverse.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 79,928 kronor, med 8 kronor

till 79,936 kronor; dock att i anslaget må göras den

jämkning, som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

Undersöknings-

och försvarsarbeten

å områden,

som genom

Sveriges geologiska

undersöknings

försorg

äro eller

kunna varda

för kronans

räkning inmutade.

[41.]

Teknisktvetenskaplig

forskningsverksamhet

inom kraftoch

bränsleområdet.

Anskaffande

av en anläggning

för oljeutvinning

ur trä.

[43 och 44.]

Trycknings
kostnader.

[45.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

41:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga (punkt 46), till extra utgifter (punkt 47), för beredande

av tillfällig löneförbättring åt viss personal inom den civila statsförvaltnin
-

Extra ut- gen (punkt 48) samt till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattgxfter.

ningshavare i de till handelsdepartementet hörande ämbetsverk och kårer

löneprbäu- (Pun^ 49) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtan
ring

för viss den; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

personal inom

den civila anmäla.

statsförvaltningen.

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i sta
-

tens tjänst.

[46—49.]

Motioner om 42:o) Beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

anslag mi kammaren, nr 44, av herrar Hj. von Sydow och A. Thorberg och den andra

anordnande

av en företags- inom andra kammaren, nr 78, av herrar C. Carleson och B. G. Prytz anrakning

m .m gående anslag till anordnande av en företagsräkning ävensom två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren, nr 186, av herr

J. Pålsson och den andra inom andra kammaren, nr 299, av herr J. Jönsson

i Bevinge örn anslag för fortsatta försök med torvkolning enligt viss

ny metod kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Övriga ordinarie anslag.

övriga 43:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

''^anslag 6 budgetår äro uppförda under tionde huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

37

att samtliga de ordinarie anslag under tionde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 28 februari 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid iörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén,

E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld, D- A. Petrén, I. Hj. E- Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson,

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P.

M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, O. Andersson

i Höör och C. J. Högström.

Reservation

vid punkt 15 (patent- och registreringsverket)

av herrar Rosén, Anderson i Råstock, Bengtsson i Norup och Järte, vilka

ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Martts förslag

och herrar Almkvists och Schlyters samt C. Ekmans

och A. Forssells motioner, 1:180 och II: 222, må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid

patent- och registreringsverket på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör........................................................ A 3

20 byrådirektörer ........................................................ B 28

4 förste byråingenjörer ............................................ B 26

2 skrivbiträden

. B 2;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

b) godkänna följande stat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................................ kronor 509,190

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vikariatsersättningar

m. m., förslagsvis................................ » 216,970

Renskrivning och skrivmaterialier, fastighetens

underhåll, bränsle, lyse,

renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll,

m. m., förslagsvis .................... » 72,000

Publikationer, efter avdrag av influtna

prenumerationsavgifter och dylikt,

kungörelser, höcker och tidskrifter

samt bindningskostnader, förslagsvis

....................................................... » 180,000

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis

................................................ » 16,000

Bidrag till patentunionens internationella

byrå i Bern, förslagsvis ........ » 2,600

Avlöning åt en å övergångsstat uppförd

registrator................................... » 6,400

Pensioner åt avskedade tjänstemän,

förslagsvis ............................................ » 46,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................... » 125,000

Summa kronor 1,174,160.

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till patent- och

registreringsverket, nu 1,162,700 kronor, med 11,460

kronor till 1,174,160 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

39

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ................................................................

136,800

3

Departementets verksamhet, förslagsanslag....................

15,900

4

Ökad föredragning i regeringsrätten................................

10,000

Säger för departementet

160,800

25,900

B. Centrala verk med underlydande stater.

Kommerskollegium:

1

Kommerskollegium, förslagsanslag ............................

538,300

2

Kommerskollegii verksamhet.......................................

11,784

3

Bergsstaten, förslagsanslag ................................................

99,500

Sprängämnesinspektionen:

4

Inspektionen, förslagsanslag .......................................

10,500

5

Arvode åt en assistent, förslagsanslag ........................

6,800

Statens elektriska inspektion:

6

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

30,100

7

Arvoden åt två assistenter, förslagsanslag ................

13,600

Fartygsinspektionen:

8

Inspektionen, förslagsanslag ........................................

185,700

9

Inspektionens verksamhet............................................

100,000

Undervisningsanstalter för sjöfart:

10

Navigationsskolorna ....................................................

171,000

11

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navi-

gationsskolorna, förslagsanslag ................................

3,900

12

Navigationslärarkursen, reservationsanslag ................

2,200

13

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter

för sjöfart, förslagsanslag ........................................

23,000

14

Radiopejlingsapparater till navigationsskolorna, reser-

1

vationsanslag ............................................................

15,000

15

Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska

handelsflottan...........................................................

15,000

196,200

33,900

1

; i6

Skeppsmätningskostnad, förslagsanslag............................

40,000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

17

18

19

20

21

22

Lots- och fyrväsendet:

Lots- och fyrinrättningen, förslagsanslag...................

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag ...

Patent- och registreringsverket, förslagsanslag ............

Kostnaderna för den Överståthållarämbetet och läns- styrelserna åliggande befattning med registreringar

och anmälningar till förenings- m. fl. register,

förslagsanslag ................................................................

Försäkringsinspektionen, förslagsanslag ........................

Statens provningsanstalt, förslagsanslag ........................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

*6,310,360

1,168,700

140,000

329,100

552,000

10,000

Säger för centrala verk med underlydande stater

9,048.460

728,084

C. Handel och sjöfart.

1

Handelshögskolan i Stockholm........................................

40,000

2

Exportstipendier, reservationsanslag................................

20,000

3

Auktoriserade handelskamrer i riket ............................

24,000

4

Svenska handelskamrar i utlandet ................................

60,500

5

Sveriges allmänna exportförening....................................

20,000

6

Internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik, för-

slagsanslag ....................................................................

600

7

Ersättning åt sjömanshusen ............................................

162,000

8

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag................

40,000

9

Arvoden åt två dispaschörsassistenter............................

4,000

10

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten, för-

slagsanslag ....................................................................

9,500

11

Drift- och underhållskostnader för statens isbrytar-

fartyg, förslagsanslag....................................................

250,000

12

Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg,

reservationsanslag ........................................................

*1,500,000

13

Internationell byrå i Paris för utställningar, förslagsanslag

* 2,000

Säger för handel och sjöfart

2,132,600

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

1

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad

till bergshanteringen hör, reservationsanslag ............

4,000

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

2

Manufakturernas befrämjande .................... 4,000

Reservationsanslag:

3

Reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena ........ 21,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10.

41

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Reseunderstöd åt idkare av hant-

verk och annan mindre industri 8,000

5

Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industri och

hantverk ................................ 9,500

6

Reseunderstöd åt teoretiskt och

praktiskt bildade tekniker, som

icke ägna sig åt bergshante-

ringen .................................... 7,500 46,000

50,000

Befrämjande av hemslöjden:

7

Befrämjande av hemslöjden ........ 15,000

8

Föreningen för svensk hemslöjd.... 8,000

9

Svenska slöjdföreningen ................ 10,000

15,000

18,000

65,000

18,000

10

Arvoden åt torvingenjörer m. m.....................................

Sveriges hantverksorganisation:

20,000

11

Sveriges hantverksorganisations allmänna verksamhet

4,000

12

Sveriges hantverksorganisations verksamhet genom

hantverksinstitutet....................................................

7,000

11,000

13

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-

verksmästare ................................................................

43,945

14

Industriella standardiseringsverksamheten ....................

40,000

15

Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg

äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade,

reservationsanslag............................................................

* 75,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd

69,000

207,945

E. Ingenjörsvetenskapsakademien.

1

Ingenjörsvetenskapsakademien ......................................

40,000

2

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-

I

och bränsleområdet, reservationsanslag ....................

* 90,0001

3

Anläggning för oljeutvinning ur trä, reservationsanslag

* 150,000

Säger för ingenjörsvetenskapsakademien

40,000

240,000

1

F. Diverse.

1

Rese- och traktamenlspenningar, förslagsanslag...........

45,000

2

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

85,000

1 3

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............................

79,936

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 19,''W. 6 sami. 10 höft. (Nr 10.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr 10.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

* 140,000

5

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

* 25,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 42,000

7

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

* 940,000

Säger för diverse

374,936

982,000

Summa

9,693,196

4,316,529

* Av Kungl. Majit töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

800886. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1930:10a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under s. 1 i texten