Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion åt byråchefen J. Döss. om ett personligt arvode

1930-04-04 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:103, Utlåtande i anledning av väckt motion åt byråchefen J. Döss. om ett personligt arvode

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

1

Nr 103.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion

åt byråchefen J. Döss.

om ett personligt arvode

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad motion, nr 221,

hava herrar C. G. Ekman i Stockholm och P. A. Hansson i Stockholm hemställt,

att riksdagen — under uttalande av önskvärdheten av att utredning, på

sätt i motionen förordats, rörande vissa befattningshavares löneställning m. m.

kommer till stånd — beslutar tillerkänna byråchefen i generalpoststyrelsen

Johannes Döss, utöver lönen såsom byråchef, ett årligt »personligt arvode»

å 6,000 kronor, att tillsvidare utgå, räknat från den 1 januari 1930, så länge

Döss kvarstår i sin befattning såsom närmaste chef för postsparbanken och

postgirorörelsen och annorlunda ej rörande nämnda befattning blivit beslutat.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttranden

från generalpoststyrelsen och kommunikationsverkens lönenämnd. Ifrågavarande

yttranden äro såsom bilagor (Bil. 1 och 2) fogade vid detta utlåtande.

Utan underskattande av den insats för postsparbanks- och postgirorörelsens

utveckling, som utförts av nuvarande chefen å generalpoststyrelsens femte byrå,

byråchefen Döss, anser sig utskottet dock ej kunna tillstyrka förevarande motion,

vilken går ut på att Döss för framtiden skulle tillerkännas en undantagsställning

i lönehänseende.

Av såväl generalpoststyrelsen som lönenämnden hava belysts en sådan åtgärds

vanskligheter liksom ock de konsekvenser densamma kan föra med sig.

Såsom lönenämnden anfört, lärer exempelvis vid kommunikationsverken finnas

åtskilliga andra byråchefer, vilka i fråga örn arbetsbörda och ansvar väl

förtjäna att jämställas med postsparbanks- och postgirobyråns chef. I detta

avseende må ock erinras, att de affärsdrivande verkens styrelser i en nyligen

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 44 käft. (Nr 103.)

Utskottets

yttrande.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

gjord framställning erinrat örn behovet av en snar allmän omprövning av den

löneställning, som rättvisligen bör tillkomma byråcheferna i dessa verk.

Oberoende av sin sålunda intagna ståndpunkt finner dock utskottet — i

likhet med lönenämnden — skäl kunna anföras för att Döss som erkänsla för

det organisatoriska arbete, han under de gångna åren utfört såsom chef för

postsparbanks- och postgirobyrån, erhåller en särskild gottgörelse. I sådant

hänseende har visserligen Kungl. Maj:t genom beslut den 20 juni 1924 redan

tillerkänt honom en gratifikation av 3,000 kronor. Med tanke särskilt på, att

den omfattande nyorganisationen av postgirorörelsen så gott som helt ägt rum

efter tiden för nämnda beslut, kan dock utskottet finna en ytterligare ersättning

motiverad, och utskottet vill för sin del tillstyrka, att framställning härom

göres hos Kungl. Maj :t, som — efter närmare utredning örn vilket belopp som

må anses skäligt — torde äga att fatta beslut i ärendet. Erinras må, att Kungl.

Majit med stöd av avlöningsreglementets bestämmelser tidigare i vissa undantagsfall

även till andra tjänstemän medgivit liknande ersättningars utbetalande

som belöning för något mera värdefullt arbete, vilket ansetts falla utom

befattningshavarens vanliga tjänsteutövning.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av den av herrar Ekman i Stockholm

och Hansson i Stockholm väckta motionen II: 221, må

hos Kungl. Majit anhålla, att byråchefen i generalpoststyrelsen

J. Döss för utfört organisationsarbete inom styrelsens

postsparbanks- och postgirobyrå må tillerkännas en ytterligare

gottgörelse med belopp, som Kungl. Majit må äga fastställa.

Stockholm den 4 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén,

E. A. Lundell, C. 1. Asplund, K. E. Andersson i Eliantorp och A. Thelin.

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,

G. Strindlund, P C. Jonsson i Eskilstuna och F. V. Sandwall.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

3

Bil. 1.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan riksdagens statsutskott i skrivelse den 7 nästlidna februari anhållit,

att generalpoststyrelsen måtte anmodas avgiva yttrande över en inom andra

kammaren väckt motion, nr 221, örn personligt arvode åt byråchefen Johannes

Döss, har Kungl. Maj:t jämlikt ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet

den 14 nästlidna februari anbefallt generalpoststyrelsen att avgiva och

till nämnda utskott senast den 10 innevarande mars överlämna sålunda begärt

yttrande.

Med anledning härav får generalpoststyrelsen anföra följande.

Enligt generalpoststyrelsens uppfattning lärer det icke kunna bestridas, att

avlöningen till byråcheferna i generalpoststyrelsen överhuvud taget är allt

för låg i förhållande till dem åvilande arbete och ansvar, och att därför byråchefernas

löneställning är i behov av en väsentlig förbättring. Detsamma gäller

givetvis även beträffande byråcheferna i statens övriga affärsdrivande

verk. Generaldirektörerna och cheferna för postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket hava också i dagarna ingått

till Kungl. Maj :t med en skrivelse i fråga örn förbättrad löneställning för

byråcheferna i nämnda verk. Under framhållande av att det missförhållande,

som nu råder i fråga örn löne ställningen för byråcheferna, vore av så allvarlig

beskaffenhet, att verkscheferna icke längre kunde underlåta att bringa denna

fråga under Kungl. Maj:ts prövning, hava de anhållit, att Kungl. Maj :t ville

snarast möjligt låta utreda frågan örn byråchefernas i de affärsdrivande verken

löneställning och anställningsform. Generalpoststyrelsen förutsädter, att

frågan i hela dess vidd oförtövat kommer att göras till föremål för ingående

behandling, så att densamma kan föreläggas nästa års riksdag. Enligt generalpoststyrelsens

mening bör emellertid hinder icke möta, att den motionsvis

framförda frågan innefattande reglering av avlöningen åt chefen för generalpoststyrelsens

femte byrå (postsparbanks- och postgirobyrån) redan nu upptages

till prövning och avgörande särskilt för sig. Det synes generalpoststyrelsen

ställt utom allt tvivel, att de arbetsuppgifter, som åvila chefen för femte

byrån, äro av så ansvarsfull beskaffenhet och att av innehavaren krävas sådana

egenskaper i olika hänseenden, att det icke kan anses rimligt, att han

avlönas med så lågt belopp, som nu är fallet. Otillräckligheten av hans löneförmåner

framträder ännu mera vid den jämförelse, som i detta fall ligger

nära till hands att göra med likställda befattningshavare i det enskilda förvärvslivet.

Generalpoststyrelsen finner sig därför utan tvekan böra tillstyrka

avlöningsförhöjning åt chefen för femte byrån.

Vid övervägande av frågan vilket belopp, som skäligen bör tillerkännas denne,

anser generalpoststyrelsen sig böra ifrågasätta, huruvida det av motionärerna

föreslagna årliga lönetillägget av 6,000 kronor utöver utgående byrachefslön

må vara riktigt avvägt med hänsyn till den avlöning, som utgår till generaldirektören

och chefen för postverket, ävensom till för närvarande gällande avlöningar

för generaldirektörer tillsatta genom fullmakt, exempelvis cheferna

för statskontoret och riksräkenskapsverket. Generalpoststyrelsen delar narn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

ligen icke den av motionärerna uttalade uppfattningen, att skillnaden i lön mellan

verkets chef och chefen för femte byrån med den av motionärerna föreslagna

avlöningen kan anses tillräckligt stor. Generalpoststyrelsen ställer sig

också tveksam, huruvida det må vara riktigt, att, såsom följden skulle Wiva

av ett bifall till motionärernas förslag, ställa chefen för generalpoststyrelsens

femte byrå i avlöningshänseende högre än generaldirektörerna och cheferna för

statskontoret och riksräkenskapsverket. För sin del skulle styrelsen finna en

avlöningsförhöjning till chefen för generalpoststyrelsens femte byrå av 4,000

kronor per år, åtminstone under nuvarande förhållanden, vara riktigare avvägd.

Vad härefter vidkommer spörsmålet örn personlig ersättning åt nuvarande

innehavaren av byråchefsbefattningen, Johannes Döss, för det arbete han nedlagt

såväl vid den omorganisation av postsparbanken, som skedde från och

med år 1923, som även i och för införande av postgirorörelsen här i landet samt

densammas igångsättande och närmare ordnande, anser generalpoststyrelsen

sig icke böra underlåta att erinra därom, att Kungl. Maj:t, med stöd av § 40

i avlpningsreglementet den 19 juni 1919 för postverket m. fl. verk, medgivit,

att till byråchefen Döss finge såsom ersättning för organisationsarbete i samband

med postsparbankens inordnande i postverket utbetalas en gratifikation

å 3,000 kronor att utgå av postsparbanksmedel. Därest det anses, att byråchefen

Döss må tilldelas någon ytterligare ersättning, särskilt med hänsyn

till hans arbete i och för postgirorörelsens organisation — varemot generalpoststyrelsen

icke har något att erinra — bör enligt styrelsens mening dylik

ersättning med lämpligt belopp utgå såsom engångsersättning och icke, på

sätt av motionärerna föreslagits, inläggas i den årslön, byråchefen Döss äger

att såsom chef för femte byrån för framtiden uppbära.

I behandlingen av detta ärende hava förutom undertecknade samt byråcheferna

Kihlmark, Hasselrot och Lager deltagit postsparbanksfullmäktige K.

Eriksson, H. S. Tamm och A. Amnér, vilka instämde i styrelsens yttrande beträffande

ett lönetillägg av 4,000 kronor för år åt byråchefen Döss, varjämte

de ansågo riktigt, att åt honom beviljades en engångsersättning, som enligt deras

mening borde sättas till omkring 10,000 kronor. Stockholm den 10 mars

1930.

Jaques Pramberg.

Kungl. Generalpoststyrelsen:

ANDERS ÖRNE.

IG. Linden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

5

Bil. 2.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remissresolution den 14 februari 1930 har Kungl. Majit anbefallt

kommunikationsverkens lönenämnd att avgiva och senast den 10 mars 1930

till riksdagens statsutskott överlämna yttrande över en i skrivelse från statsutskottet

den 7 februari 1930 omförmäld, inom andra kammaren av herrar

C. G. Ekman och P. A. Hansson väckt motion, nr 221, angående personligt arvode

åt byråchefen Johannes Döss; och får lönenämnden i anledning av det sålunda

mottagna åläggandet anföra följande.

Uti ifrågavarande motion har hemställts, att riksdagen måtte — under uttalande

av önskvärdheten att utredning, på sätt i motionen förordas, rörande

den löneställning m. m., som bör tillkomma byråchefstjänsten å generalpoststyrelsens

V:e byrå (postsparbanks- och postgirobyrån), kommer till stånd

—• besluta tillerkänna den nuvarande innehavaren av nämnda byråchefsbefattning,

J. Döss, utöver lönen såsom byråchef, ett årligt »personligt arvode» av

6,000 kronor, att tillsvidare utgå, räknat från den 1 januari 1930, så länge

Döss kvarstår i sin befattning såsom närmaste chef för postsparbanken och

postgirorörelsen och annorlunda ej blivit rörande nämnda befattning beslutat.

Inledningsvis torde lönenämnden få framhålla, att därest den i motionen

gjorda hemställan örn särskilt lönetillägg till byråchefen Döss vinner godkännande

bemälde byråchef skulle erhålla en löneställning, som icke blott nådde

upp till utan till och med överstege den, som intages av flertalet verkschefer

inom den civila statsförvaltningen.

Genom det föreslagna lönetillägget av 6,000 kronor skulle Döss, som för

närvarande uppbär lön enligt 30 :e lönegraden och 32 :a löneklassen, omedelbart

komma i åtnjutande av en sammanlagd löneinkomst, frånsett dyrtidstilllägg,

av 17,460 kronor, vilket belopp i betraktande av att han den 1 oktober

1930 blir berättigad till uppflyttning i 33 :e löneklassen, då skulle ökas till

17,940 kronor. Då lön till generaldirektör, tillsatt genom fullmakt, för närvarande

utgår enligt lönegrad A 3 eller med ett belopp av 17,040 kronor, skulle

sålunda Döss’ sammanlagda inkomst av lön och tilläggsarvode å hans befattning

med 900 kronor överstiga de sådan verkschef tillkommande löneförmåner.

En jämförelse med mera framskjutna poster inom de affärsdrivande verken

giver vid handen, att bemälde byråchef skulle i lönehänseende bliva ungefär

jämställd med överdirektören och souschefen vid statens järnvägar (arvode

18,000 kronor) och gynnsammare ställd än överingenjör vid statens järnvägar

och överdirektör vid domänverket (arvode 17,000 kronor).

För sin del hyser lönenämnden redan av denna anledning starka betänkligheter

mot att, innan någon närmare utredning verkställts rörande den löneställning,

som för framtiden bör tillkomma chefen å generalpoststyrelsens V :e

byrå, tilldela den nuvarande innehavaren av nämnda chefsbefattning den avsevärda

löneförhöjning, varom här är fråga. Motionärerna hava visserligen

avsett, att den föreslagna särskilda löneförmånen skulle utgå allenast i avvaktan

på resultatet av en av dem ifrågasatt utredning av sagda art. Ett beslut

i enlighet med motionärernas hemställan måste dock, såvitt nämnden kan

bedöma, vara ägnat att föregripa en sådan utredning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

Även ur andra synpunkter synes ett tillmötesgående av motionärernas framställning

giva anledning till erinran. Nämnden syftar härvid närmast på de

konsekvenser, som vid bifall till motionärernas förslag örn årligt personligt

lönetillägg åt byråchefen Döss kunna vara att befara nied avseende å befattningshavare

å byråchefs ställning inom andra grenar av statsförvaltningen.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört det pressande och

ansvarsfulla arbete, som är förenat med chefskapet över poststyrelsens postsparbanks-

och girobyrå. Örn det också torde förhålla sig så, att det egentliga

reorganisations- och nyorganisationsarbetet på byråns omfattande arbetsfält

numera kan betraktas såsom väsentligen avslutat, åtminstone vad postsparbanksrörelsen

angår, lärer ingen vilja bestrida riktigheten av vad motionärerna

i berörda hänseende uttalat.

Det^ synes emellertid lönenämnden vara uppenbart, att skäl liknande dem,

som sålunda kunna anföras för förbättrade löneförmåner åt byråchefen Döss,

skulle med fog kunna för enahanda syfte åberopas även till förmån för innehavare

av en del andra mera krävande byråchefstjänster inom statsförvaltningen.

Särskilt i fråga örn åtskilliga av de vid kommunikationsverken anställda

byråcheferna torde kunna sägas, att dessa med hänsyn till av dem buren

arbetsbörda med ty åtföljande ansvar väl kunna jämställas med chefen

för poststyrelsens postsparbanks- och postgirobyrå.

Det synes därför lönenämnden icke tillrådligt att, innan en ingående undersökning

verkställts rörande konsekvenserna av en sådan åtgärd, bereda bemälde

byråchef den undantagsställning i lönehänseende, som skulle följa av ett

bifall till den föreliggande motionen. Ett beslut i enlighet med motionärernas

yrkande skulle under nuvarande förhållanden sannolikt av andra befattningshavare

i byråchef sgraden uppfattas som ett underskattande av det arbete, dessa

sistnämnda utföra i statens tjänst.

^Lönenämnden har för sin del intet att erinra mot att den av motionärerna

påyrkade undersökningen rörande ifrågavarande befattnings rätta löneställning

och, i samband därmed, rörande den befogenhet, som bör tillkomma dess

innehavare, kommer till stånd. Därest en dylik undersökning befinnes böra

verkställas, synes det sålunda nämnden kunna ifrågasättas, huruvida densamma

bör begränsas att omfatta allenast den i motionen omhandlade byråchefstjänsten.

^ Lönenämnden håller nämligen före, att ett bättre avvägande av

löneförmånerna för byråcheferna i allmänhet inom den del av statsförvaltningen,

varmed lönenämnden närmast har att taga befattning, skulle icke blott

innebära ett rättvist erkännande åt den personliga insatsen i förvaltningsarbetet

utan även vara ägnat att underlätta rekryteringen av dessa viktiga befattningar,

öka tillgången på högt kvalificerade krafter och sålunda tjäna ett verkligt

statsintresse.

Örn ock sålunda nämnden, såsom av det anförda framgår, icke finner sig

kunna förorda bifall till motionärernas nu föreliggande förslag örn ett årligt

personligt arvode åt Döss utöver den honom såsom byråchef tillkommande lönen,

finner dock nämnden vägande skäl föreligga, att Döss för det förtjänstfulla

arbete, han nedlagt vid omorganiseringen av postsparbanksrörelsen och

nyorganiserandet av postgirorörelsen, erhåller särskild ersättning av statsmedel

i annan form än den av motionärerna åsyftade.

I sådant hänseende synes det nämnden ligga närmast till hands, att riksdagen

— i viss anslutning till vad 40 § av gällande avlöningsreglemente för

kommunikationsverken härutinnan stadgar — medgiver, att till Döss må utbetalas

en särskild gratifikation såsom erkänsla från statens sida för hans ifrågavarande

arbete.

Det lärer icke ankomma på lönenämnden att avgiva något förslag i fråga

örn det belopp, som härutinnan må anses skäligt. Nämnden torde emellertid få

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 103.

7

omförmäla, att Kungl. Maj:t genom ett den 14 maj 1926 fattat beslut medgivit,

att till en hos järnvägsstyrelsen anställd byråchef, vilken haft uppdraget

att planlägga och leda arbetet med elektrifieringen av linjen Stockholm—Göteborg,

finge såsom särskild ersättning för hans ifrågavarande uppdrag utbetalas

en gratifikation av 12,000 kronor.

I avgörandet av förevarande ärende hava deltagit undertecknad lönenämndens

ordförande samt ledamöterna Englund, Eriksson, N. A. Nilsson, Wallin

och Wold. Undertecknad ordförande samt ledamoten Wallin hava under ärendets

behandling framhållit, att vid den förevarande motionens handläggning

torde förtjäna tagas under övervägande, huruvida icke en kombinerad lösning

kunde vinnas, gående dels å den väg motionärerna föreslagit, dels å den väg,

som av lönenämnden förordats, med i fråga örn båda lämpligen avvägda belopp.

Stockholm den 5 mars 1930.

DAVID BERGSTRÖM.

/ Alfred Carlsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:174 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ett personligt arvode åt byråchefen J. Döss. s. 11 i texten