Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående elektrifiering av statsbanan Järna— Norrköping—Malmö jämte vissa till densamma anslutande statsbanelinjer ävensom en i ämnet väckt motion.

1930-04-08 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående elektrifiering av statsbanan Järna— Norrköping—Malmö jämte vissa till densamma anslutande statsbanelinjer ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

;Statsutskottets utlåtande Nr 109.

1

Nr 109.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående

elektrifiering av statsbanan Järna— Norrköping—Malmö

jämte vissa till densamma anslutande

statsbanelinjer ävensom en i ämnet väckt motion.

(4:e avel.)

I en till riksdagen den 7 mars 1930 avlåten proposition, nr 239, vilken hänvisats

till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att för vidtagande

av förberedande åtgärder i och för elektrifiering av statsbanelinjerna Järna—

Norrköping—Malmö, Katrineholm—Åby, örebro—Hallsberg—Mjölby, Falköping—Nässjö,

Arlöv—Lomma och Malmö—Trälleberg må av trafikmedel tagas

i anspråk erforderligt belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr H. Laurin väckt motion, nr 514, däri hemställts,

att riksdagen ville uttala sig för att sträckan Stockholm—Uppsala, eventuellt

Stockholm—Krylbo, elektrifieras i ett sammanhang med de i propositionen nr

239 föreslagna bandelarna.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

För den första elektrifieringen å statsbanorna valdes — efter tidigare verkställda

försök på bandelarna Stockholm—Järva och Tomteboda—Värtan —

den starkt trafikerade bandelen Kiruna—Riksgränsen, och arbetena härå påbörjades

år 1910. Sedermera har hela malmbanan från Riksgränsen till Svartön

elektrifierats.

Efter verkställd utredning av frågan örn fortsatt elektrifiering av statsbanenätet

igångsattes elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg, vilken slutfördes

i huvudsak under år 1926. I maj 1926 kunde tågen börja framföras med

elektrisk kraft å hela sträckan Stockholm—Göteborg. Från och med den 15

maj 1927 infördes den av elektrifieringen möjliggjorda och för dess rationella

utnyttjande avpassade »elektriska tidtabellen», innebärande väsentligt förkortade

gångtider; tidsvinsten utgjorde sålunda i runda tal vid gång över hela sträckan

för snälltågen 2, för persontågen och för godstågen mellan 10 och 12

timmar.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 48 haft. {Nr 109—110.)

7GG 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Kostnaderna för elektrifieringen av Göteborgslinjen kava uppgått till sammanlagt

43,830,107 kronor. Äv dessa utgifter hava 34,000,000 kronor bestritts

med av 1920, 1924 och 1925 års riksdagar beviljade anslag av lånemedel,

medan 9,330,107 kronor utgått av statens järnvägars förnyelsefond. Beträffande

ett i totalkostnaden ingående belopp av 6,707,023 kronor 16 öre för ändring

av telegrafverkets svagströmsledningar är ännu beroende på Kungl. Maj:ts

prövning, huruvida och i vad mån denna kostnad skall slutligen påföras elektrifieringsföretaget

eller drabba telegrafverket.

I sin i oktober 1929 avgivna berättelse rörande granskning av statens järnvägars

räkenskaper och förvaltning under år 1928 hava statens järnvägars överrevisorer

redogjort för en av dem verkställd ingående utredning rörande det

ekonomiska resultatet av elektrifieringen av linjen

Stockhol m—G ö t e b o r g.

Ur berättelsen inhämtas, att överrevisorerna uppskattat av elektrifieringen

föranledda kostnadsökningar och kostnadsminskningar i jämförelse med förhållandena

vid ångdrift på följande sätt:

Personaluppsättning

Kostnads-

ökning

Kr.

Kostnads-

minskning

Kr.

maskinavdelningen........................................................

—

1.440.000

trafikavdelninge n..........................................................

—

140,000

Bullande materielens underhåll..........................................

—

460,000

Diverse utgifter vid maskinavdelningen .......................

—

165,000

Bränslekontot .....................................................................

—

80,000

Underhåll och förnyelse av strömöverföringsanordningar

680,000

—

Förnyelse av rullande materiel..........................................

Kostnader för kapitalinvestering

60,000

—

Elektriska lokomotiv .................................................

150,000

—

Övriga anläggningar......................................................

1,280,000

—

Summa 2,170,000

2,285,000

Total årlig kostnadsminskning vid elektrifiering................

..... Kr. 115,000.

Såsom sammanfattande omdöme om resultatet av Göteborgslinjens

elektrifiering hava överrevisorerna yttrat:

»Ehuruväl ett uttömmande och slutgiltigt omdöme örn den ekonomiska innebörden

av elektrifieringen av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg åtminstone

för närvarande icke är möjligt att giva, hava överrevisorerna likväl med stöd

redan av den hittillsvarande erfarenheten kommit till den övertygelsen, att elektrifieringen

icke blott fullt förräntar de i densamma nedlagda penningmedlen

utan även därutöver medför vinster och — örn än icke alltid i penningar uttryckbara

—- förmåner av sådan storleksordning och art, att företagets genomförande

måste ur såväl statens järnvägars som hela landets synpunkt anses hava

varit en ekonomiskt väl motiverad åtgärd.

Det må härvid tilläggas, att de ekonomiska fördelar, som den elektriska

driften erbjuder i jämförelse med ångdrift, göra sig allt starkare gällande i

samma mån som trafiken tillväxer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

3

Överrevisorerna vilja i detta sammanhang icke underlåta att uttrycka sitt erkännande

av det synnerligen förtjänstfulla sätt, på vilket detta omfattande oell

med avsevärda tekniska svårigheter förknippade företag planlagts och bringats

till fullbordan.»

Överrevisorerna hava även berört frågan örn försatt elektrifiering

av statsba nelin jer. Att elektrifieringen av Göteborgslinjen

medfört tillfredsställande resultat i ekonomiskt hänseende innebär visserligen,

yttra överrevisorerna, icke någon säker borgen för att så skulle bliva fallet även

med andra statsbanesträckor. En närmare undersökning härutinnan har emellertid

synts överrevisorerna påkallad.

Med särskild skrivelse den 21 januari 1930 har järnvägsstyrelsen framlagt

preliminär utredning jämte förslag i fråga örn fortsatt elektrifiering

av vissa statsbanesträckor.

Ehuru fullständiga förslag och beräkningar ännu icke utarbetats, förklarar

sig styrelsen vara i tillfälle att redan nu framlägga utredningen i fråga, framförd

så långt, att bedömanden i varje fall för principbeslut kunna bliva möjliga

att fatta med stöd av densamma. Den huvudlinje, som styrelsen anser böra

närmast ifrågakomma att elektrifieras, är Järna—Norrköping—Malmö. Vid

elektrifiering av denna hava även de anslutande linjerna Katrineholm—Åby,

Örebro—Hallsbergs—Mjölby, Falköping—Nässjö, Arlöv—Lomma och Malmö

—Trälleberg, här i fortsättningen gemensamt benämnda Malmölinjerna, ansetts

böra elektrifieras. Anledning till att elektrifieringsplanen omfattar icke endast

huvudlinjen till Malmö utan även vissa anslutande bandelar, är enligt styrelsen

att man endast på så sätt kan i önskvärd utsträckning fullända och rationalisera

tågplanen samt därmed tillgodogöra sig rullande materiel och personal för

genomförande av de besparingar i personal- och materialkostnader, som elektrifieringen

möjliggör. Skulle anslutande banor alltjämt drivas med ånglok,

finge man icke nödiga förutsättningar för en verkligt god tågplan och tidtabell.

Vid föreningsstationerna med de ångdrivna linjerna måste lokomotivstationer

bibehållas. Man finge i många fall korta körsträckor för loken och liten effektiv

tjänst för såväl materiel som personal.

Beträffande elektrifieringen av nämnda bandelar hava detaljerade såväl tekniska

som ekonomiska utredningar genom järnvägsstyrelsens försorg utförts.

Vid dessa utredningar avsågs först att ej medtaga linjerna Örebro—Hallsberg

—Mjölby, Arlöv—Lomma och Malmö—Trälleberg. Det visade sig emellertid,

framhåller styrelsen, under arbetets gång av trafiktekniska och ekonomiska skäl

påkallat att vid elektrifieringsplanens genomförande även medtaga dessa bandelar

för att helt och hållet befria stationerna Hallsberg och Mjölby från ånglokomotiv

och ytterligare reducera behovet av sådana lokomotiv i Malmö.

Angående huvudgrunderna för elektrifieringens genomförande

samt beträffande de därmed förenade anläggningskostnaderna

har styrelsen anfört följande:

Enligt nu föreliggande plan skulle ström inmatas till sagda bannät från de

redan befintliga omformarestationerna i Södertälje, Sköldinge, Hallsberg och

Alingsås, sedan nödiga anordningar i dem utförts. Härutöver skulle endast två

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

nya omformarestationer behöva byggas, en i Nässjö och en i Hässleholm. Kontaktledningar

skulle framdragas över en banlängd av 856 kilometer och en sammanlagd

spårlängd av ej mindre än 1,570 kilometer. Högspänningsledning för

tillförande av ström särskilt för belysning på stationer och andra platser utefter

ifrågavarande linjer skulle utföras. Berörda anläggningar beräknas draga föl
-

jande kostnader:

Omformarestationer.............................. kronor 3,700,000

Kontaktledningar ................................. » 23,460,000

Matningsanläggningar........................... » 8,290,000

Högspänningsledning för belysning ... » 2,500,000

Diverse................................................... » 550,000

Summa kronor 38,500,000

Vidare skulle samtliga befintliga luftledningar för belysning å stationerna

och statens järnvägars svagströmsledningar utefter banan enligt förslaget förläggas

som kabelledningar samt en del ändringar vidtagas på bananläggningen.

Dessutom måste telegrafverkets ledningar utflyttas eller förändras. Dessa

ändringsarbeten beräknas draga följande kostnader:

Ändring av belysningsledningar ......... kronor 1,220,000

Ändring av bananläggningen............... » 1,000,000

Ändring av svagströmsledningar:

statens järnvägars ........................... » 6,880,000

telegrafverkets (enligt uppgift från

telegrafverket) .............................. » 3,840,000

Summa kronor 12,940,000

Att omläggningen av telegrafverkets svagströmsledningar ej beräknas medföra

högre kostnad än nyss angivna beror därpå, att nämnda ledningar genom

verkets försorg till stor del redan äro omlagda till kabelledningar. Vid dylikt

förhållande och då resterande omläggning till stor del innebär en förnyelse och

modernisering, synes under inga förhållanden förestående kostnad för ändring

av telegrafverkets ledningar kunna få helt belasta elektrifieringens anläggningskonto.

Med hänsyn till förhållanden, som styrelsen i tidigare skrivelser till

Kungl. Maj :t anfört, anser styrelsen, att hela ifrågavarande anläggningskostnad

bör bäras av telegrafverket.

För den elektriska driften erfordras viss ny rullande materiel, nämligen:

63 elektriska linjelokomotiv för person- och godstågstjänst av den nu för Stockholm—Göteborg

använda typen litt. D, 21 elektriska växlingslokomotiv av den

redan använda typen litt. U, 12 motorvagnar för lokaltrafik samt 8 elektriska

ackumulatorlokomotiv för växlingstjänst och revisionsarbeten. Totalkostnaden

härför utgör 17,600,000 kronor, som fördela sig sålunda

63 lokomotiv litt. D ä kronor 200,000... kronor 12,600,000

21 » » U » » 135,000... » 2,835,000

12 motorvagnar » » 120,000... » 1,440,000

8 ackumulatorlokomotiv ..................... » 725,000

Summa kronor 17,600,000

I samband med elektrifieringen måste slutligen en hel del vagnar, särskilt

personvagnar, utrustas med elektrisk värmeledning och böra vissa stationer

förses med stationära anordningar för elektrisk uppvärmning. Kostnaden härför

uppgår till 2,800,000 kronor.

Från dessa bruttokostnader bör emellertid, framhåller järnvägsstyrelsen, ske

avdrag för vissa kostnader, nämligen för anskaffande av ny rul
-

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

o

lande materiel och för modernisering och utvidgning av stationära anläggningar

och ledningar, vilka, därest ångdrift bibehålies, oundgängligen krävas omedelbart

eller under den närmaste framtiden men vilka vid införande av elektrisk

drift bliva obehövliga.

En sammanställning av de av järnvägsstyrelsen lämnade uppgifterna angående

kostnaden för Malmölinjernas elektrifiering giver följande resultat:

Brutto-

kostnad

Avgår på

grund av att

kostnader

måste ned- läggas, om

ångdrift

bibehålles

Netto-

kostnad

Kronor

Kostnader, hänförliga till statens järnvägar.

Overföringsanläggning....................................

38,500,000

—

38,500,000

Bullande materiel .. ......................................

D:o person- och godsvagnar ......

17,600,000

14,000,000

1,700,000

j. 1,900,000

Ändring av belysningsanläggningar.................

1,220,000

—

1,220,000

» » bananläggningen...........................

1,000,000

—

1,000,000

» » statens järnvägars svagströmsledn.

6,880,000

—

6,880,000

Elektrisk värmeledning...................................

2,800,000

—

. 2,800,000

Lokstation och huvudverkstad ........................

—

700,000

— 700,000

Summa

68,000,000

16,400,000

51,600,000

Kostnad, liänförlig till telegrafverket ..................

3,840.000

3,840,000

Totalkostnad

71,840,000

16,400,000

55,440,000

Härefter har järnvägsstyrelsen upptagit till undersökning frågan, på vad

sätt Malmölinjernas elektrifiering inverkar på de årliga kostnaderna

för drift, underhåll, förnyelse och ränta. Med ledning av den

erfarenhet i berörda hänseenden, som vunnits från den elektrifierade linjen

Stockholm—Göteborg, förklarar sig styrelsen vara i tillfälle att genomföra

relativt rättvisande beräkningar. Närmast har styrelsen redogjort för omfattningen

av de besparingar, vilka genom elektrifieringen synts böra

vinnas och vilka styrelsen beräknar sålunda:

Minskat personalbehov vid maskinavdelningen, 560 man ä

3,500 kronor ........................................................................... kronor 1,960,000

Minskat personalbehov vid trafikavdelningen, cirka 40 man

ä 4,100 kronor...................... » 164,000

Stenkol .................................''.................................................... * 2,892,000

Lokunderhåll, i jämförelse med ånglok per lokkilometer

(8,400,000) 9 öre lägre kostnad (enligt vunnen erfarenhet) » 756,000

Lokstallar, kol- och vattenstationer, smörjmateriel m. m.,

besparing 3 öre per lokkilometer ..................................... » 252,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Belysniogsstrum, direkt beräkningsbar utgiftsminskning genom

anordnande av särskild överföringsledning på toppen

av kontaktledningsstolparna ................................................ kronor 180,000

Minskad kostnad för godsvagnar och presenningar samt

vagn- och presenningshyror................................................... » 40,000

Summa anförda kostnadsminskning kronor 6,244,000

Utöver de sålunda beräknade kostnadsminskningarna uppkomma emellertid,

fortsätter styrelsen, andra sådana minskningar, vilka svårligen kunna siffermässigt

beräknas.

Det årliga värdet av de indirekta fördelar, som vinnas genom elektrifieringen,

uppskattas till ett belopp av i runt tal 1,000,000 kronor.

Gent emot nu antydda besparingar och fördelar måste givetvis ställas vissa

av elektrifieringen betingade årskostnader. Beträffande

dessa kostnader, vilka kunna sammanfattas i två poster, räntekostnad och kostnad

för strömtillförsel, har järnvägsstyrelsen anfört följande:

Den på statens järnvägar belöpande nettokostnaden för ifrågavarande anläggningar

har beräknats till 51.6 miljoner kronor. Räntekostnaden härför,

beräknad efter en räntefot av 4.65 procent, utgör 2,400,000 kronor. Skulle, i

strid mot styrelsens uppfattning, anses, att hänsyn bör tagas till även den kostnadsdel,

som hänför sig till telegrafverkets ledningar, så stiger räntekostnaden

till 2,578,000 kronor.

Kostnaden för strömtillförsel har, efter förberedande undersökningar hos

vattenfallsstyrelsen och Sydsvenska kraftaktiebolaget som tänkta leverantörer

av den elektriska energien, beräknats till 3,339,000 kronor, varav 2,149,000

kronor ^för leverans av elektrisk energi och 1,190,000 kronor för skötsel och

underhåll, inklusive avsättning till förnyelsefond, av omformarestationer och

ledningar.

Någon ökad kostnad för förnyelse av elektriska lokomotiv har ej ansetts böra

upptagas, enär kostnaden för de elektriska lokomotiven så avsevärt understiger

kostnaden för ersatta ånglokomotiv, att förnyelsekostnaden, även örn högre förnyelseprocent

beräknas för de elektriska lokomotiven, ej kan beräknas överstiga

motsvarande kostnad för ånglokomotiv.

Nytillkommande årliga kostnader beräknas sålunda till ett belopp av

5,739,000 kronor, eller, örn den på telegrafverkets ledningar belöpande räntekostnaden

även medräknas, 5,917,000 kronor.

Slutresultaten av de ekonomiska beräkningar, för

vilka här redogjorts, framgå av följande sammanställning:

Direkta besparingar .......................................... kronor 6,244,000

Kostnadsökning för statens järnvägars del...... » 5,739,000

Direkt vinst kronor 505,000

Kostnadsökning, därest även den på telegrafverket

belöpande kostnaden medräknas ...... kronor 5,917,000

Direkt vinst kronor 327,000

Värdet av indirekta fördelar ........................... kronor 1,000,000

Med hänsyn till storleken av den personal, som genom elektrifieringen berak

nas bliva obehövlig, har järnvägsstyrelsen ansett det vara av intresse att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

7

klarlägga möjligheterna att utan alltför stora svårigheter avveckla personalöverskottet.

I denna del innehåller styrelsens framställning följande:
På

grund av den sedan åratal tillhaka inställda rekryteringen har personalens

medelålder stigit avsevärt och antalet tjänstehavare i åldersklasserna närmast

pensionsåldern är i starkt stigande. Under åren 1931—35 beräknas sålunda

ungefär 800 man vid maskinavdelningen komma att avgå med pension

eller på grund av dödsfall, varav ungefär 350 lokförare. Även örn det nu ej

alltid låter sig göra att vid uppstående vakanser å de linjer, som ej beröras av

förevarande elektrifiering, återbesätta desamma med personal, som blivit övertalig,

så torde dock i stort sett några större svårigheter ej behöva uppstå. I varje

fall äro svårigheterna övergående och skäligen ej av beskaffenhet att böra inverka

på ett beslut örn elektrifiering. Vid huvudverkstäderna torde förhållandena

vara ungefär enahanda, i det att där ungefär 30 man örn året beräknas

komma att avgå under de närmaste 5 åren. Vid trafikavdelningen beräknas

i runt tal 1,000 man komma att avgå under åren 1931—35. Örn trafikökningen

fortgår, såsom genomsnittligen under senaste tid, bliva givetvis svårigheterna

med personalöverskottets avveckling än mindre.

Slutligen torde böra framhållas, att — liksom var fallet å linjen Stockholm—

Göteborg —• åtminstone någon del av den erforderliga ledningspersonalen å

Malmölinjerna torde kunna rekryteras bland personal, som blir övertalig vid

maskinavdelningen, överflyttning till banavdelningen och trafikavdelningen

torde även kunna ifrågakomma.

Med avseende å arbetsplanen för elektrifieringsföretaget

upplyser järnvägsstyrelsen, att en av styrelsen skisserad plan för arbetenas

utförande omfattar en arbetstid av omkring 3 år, vartill skulle komma

cirka 6 månader för efterarbeten. Under förutsättning att arbetet kunde få

igångsättas den 1 juli 1931 skulle huvudlinjen Järna—Norrköping—Malmö—

Trälleberg jämte bilinjen Katrineholm—Åby kunna i sin helhet öppnas för elektrisk

drift i början av år 1934, och sedan skulle linjen Nässjö—Falköping

och linjen Mjölby—Hallsberg—Örebro kunna öppnas för sådan drift under

loppet av året.

Arbetsplanen för kontaktledningsarbetet förutsätter enligt styrelsen en

arbetsstyrka intill omkring 650 man. Härutöver skulle erfordras omkring 80

man under 8 månader för kabelarbetet och 120 man under 18 månader för byggnaden

och montaget av omformarestationerna.

Samtliga lokomotiv och motorvagnar beräknas kunna vara levererade den

1 juli 1934, men redan den 1 januari samma år beräknas erforderliga lokomotiv

levererade för upptagande av trafiken på huvudlinjen.

Avslutningsvis har järnvägsstyrelsen i sin förevarande skrivelse framhållit,

att de ekonomiska förutsättningarna för det stora och betydelsefulla elektrifieringsföretaget

synas vara så noggrant klarlagda, att det med säkerhet kan

sägas av dem framgå, att elektrifieringen kommer att medföra direkta besparingar,

vilka väl uppväga de ränte- och andra kostnader, som genom densamma

uppkomma. Det kan därför enligt stj^relsen redan sägas, att de betydande indirekta

fördelar i förkortad rese- och godsbefordringstid m. m.. som trafikanterna

i och med elektrifieringen erhålla, och den avsevärda inkomstökning,

vilken som följd härav kommer att tillföras järnvägarna, få beräknas vinnas

utan någon statens kostnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Styrelsen förklarar sig sålunda, därtill också föranledd av de goda erfarenheterna

från de redan vid statsbanorna utförda elektrifieringarna, beredd att

uttala sig för och tillstyrka den bär ifrågasatta ytterligare elektrifieringens

företagande. Styrelsen inser dock, att vid det stora ärendets slutliga prövning

hänsyn jämväl äro att taga till statsekonomiska och andra förhållanden, liggande

utanför de järnvägstekniska och järnvägsekonomiska synfälten. Styrelsen

har därför och i betraktande av frågans omfattning och vidd ej ansett det

vara lämpligt att redan nu framkomma med ett direkt förslag till elektrifieringens

företagande med äskande av begynnelseanslag därför, utan styrelsen

har, med förebringande av huvudresultaten av sina gjorda utredningar,

velat i princip underställa statsmakterna frågan örn det, särskilt med hänsyn

till den för våra förhållanden mycket stora kapitalkonsumtion, som elektrifieringen

förutsätter, kan vara lämpligt att skrida till ett realiserande av planen

för densamma. Skulle denna fråga komma att besvaras med ja, har styrelsen

förklarat sig kunna i god tid, för sakens vidare behandling vid 1931 års riksdag,

inkomma med mera detaljerad arbets- och finansplan samt anslagsäskande.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av vattenfallsstyrelsen, telegrafstyrelsen,

chefen för generalstaben och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Vattenfallsstyrelsen har till bedömande upptagit frågan örn möjligheterna

för tillgodoseende av de anspråk på energileverans, vilk g i samband med den

föreslagna elektrifieringen komma att ställas på styrelsen, samt örn de kapitalutlägg,

som härför erfordras. I dessa avseenden har styrelsen sammanfattningsvis

uttalat, att realiserandet av planerna på den ifrågasatta järnvägselektrifieringen

för vattenfallsstyrelsens vidkommande medförde endast en förskjutning

på relativt kort tid av tidpunkten för investering av kapital, som

förr eller senare måste tillföras vattenkraftsaffären.

Telegrafstyrelsen har beträffande storleken av de kostnader, som böra beräknas

för omändring av telegrafverkets svagströmsledningar utmed järnvägslinjerna,

erinrat, att järnvägsstyrelsens förslag upptoge även elektrifieringen av

linjen Arlöv—Lomma, och att kostnaden för ändring av telegrafverkets ledningar

å denna sträcka icke inginge i beloppet 3,840,000 kronor. Telegrafstyrelsen

beräknade kostnaden för ändring av telegrafverkets ledningar å sträckan

Arlöv—Lomma till 270,300 kronor, vadan totalkostnaden alltså bleve 4,110,300

kronor. Då i telegrafstyrelsens beräkrtingar för omändring av telegrafverkets

ledningar med anledning av elektrifieringen icke upptagits några som helst

kostnader för arbeten, som innebure modernisering av telegrafverkets anläggningar,

och telegrafverket icke heller genom omändringen erhölle några fördelar,

vore telegrafstyrelsen av den bestämda åsikten att ifrågavarande, uteslutande

av elektrifieringen förorsakade kostnader, 4,110,300 kronor, helt och

hållet skulle belasta elektrifieringens anläggningskonto.

Chefen för generalstaben har framlagt vissa synpunkter och framställt en

del krav huvudsakligen med avseende på det tekniska genomförandet av elektrifieringen,

bland annat i fråga örn sättet för tillförsel av elektrisk kraft för

tågdriften.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

9

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava bland annat framhållit, att det vore

av stor nationalekonomisk betydelse att genom fortsatt elektrifiering av statens

järnvägar i allt större omfattning'' utnyttja de vattenkraftstillgångar, som finnas

inom vårt land, och därigenom i motsvarande mån frigöra landet från behovet

av import av kolbränsle. Det nu av järnvägsstyrelsen framlagda förslaget

måste därför tilldraga sig det största intresse. Förslagets genomförande skulle

emellertid medföra mycket betydande kostnader, varför det slutliga avgörandet

givetvis måste föregås av ingående överväganden med beaktande av alla på

frågan inverkande omständigheter.

Ehuru det föreliggande förslagets genomförande skulle medföra en högst

betydande ökning av statens upplåningsbehov under de närmaste åren, ansåge

sig fullmäktige dock böra tillstyrka, att förslaget lades till grund för en framställning

till riksdagen. Det syntes jämväl fullmäktige önskvärt, att elektrifieringsplanen

förelädes den nu församlade riksdagen i och för en principiell prövning.

Departementschefen har anfört följande:

»I årets statsverksproposition hava några medel icke beräknats till åtgärder

för elektrifiering av ifrågavarande järnvägslinjer. Enligt vad järnvägsstyrelsen

meddelat, har styrelsen tidigare haft för avsikt att till Kungl. Maj:ts prövning

framlägga förevarande ärende först hösten 1930 i och för en eventuell behandling

av frågan vid 1931 års riksdag. Att styrelsen redan nu bragt ärendet

under omprövning har enligt vad styrelsen upplyst sin orsak dels i de av statens

järnvägars överrevisorer gjorda uttalandena beträffande resultaten av

Göteborgslinjens elektrifiering, därvid även spörsmålet örn fortsatt elektrifiering

av statsbanelinjer bragts på tal, dels ock däruti, att den stegring av trafiken,

som tog sin början hösten 1928 och som åtminstone genomsnittligt taget

synes alltjämt fortgå, aktualiserat problemet, på vad sätt denna växande trafik

lämpligen bör avvecklas. De alternativa utvägar, som härvidlag föreligga, äro

å ena sidan fortsatt elektrifiering och å andra sidan ökad kapacitet i ångdrift, i

vilket senare fall man emellertid, såsom av utredningen framgår, tämligen snart

måste skrida såväl till ökad kapitalinvestering av jämförelsevis betslande mått,

särskilt för anskaffning av nya lokomotiv, som ock till nyrekrytering av

maskinpersonal.

Med hänsyn till det samband, som spörsmålet örn fortsatt elektrifiering på

sätt nu antytts äger med andra inom kort aktuella och ekonomiskt betydelsefulla

frågor beträffande statsbaneaffären, synes det vara av vikt att statsmakterna

snarast möjligt taga ståndpunkt till berörda spörsmål. En elektrifiering

av Malmölinjerna bör, örn den skall vidtagas, av naturliga skäl helst komma

till stånd före den tidpunkt, då eljest en kostsam utökning och modernisering

av lokomotiv- och vagnparken samt en omfattande nyrekrytering av personal

blir nödvändig; att uppskjuta genomförandet till efter nämnda tidpunkt kan

lätt innebära ekonomiska vanskligheter. Jag finner därför angeläget, att frågan

bringas under omprövning redan vid innevarande års riksdag. Den av järnvägsstyrelsen

utarbetade, i dess huvuddrag framlagda planen för åtgärdens

genomförande samt de av styrelsen förebragta utredningarna rörande företagets

ekonomiska förutsättningar synas mig, jämte den av överrevisorerna framlagda

undersökningen beträffande resultaten av Göteborgslinjens elektrifiering, innebära

fullt tillräcklig grundval för ett allsidigt principiellt bedömande av frågan.

Enligt järnvägsstyrelsens kalkyler skulle elektrifieringen, även om hänsyn

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 109

tages endast till faktorer vilka kunna siffermässigt fastställas, medföra en icke

obetydlig direkt vinst. Härtill skulle vidare komma åtskilliga i siffror visserligen

svårberäkneliga men i sak betydelsefulla indirekta fördelar såväl för

järnvägsföretaget som för landet i dess helhet.

Den direkta vinsten har av styrelsen beräknats till ett belopp av 505,000

kronor årligen eller, örn kostnaderna för omändring av telegrafverkets svagströmsledningar

även skulle påföras statens järnvägar, 327,000 kronor årligen.

Med anledning av vad telegrafstyrelsen anfört rörande kostnaden föf omändring

av dylika ledningar utmed linjen Arlöv—Lomma torde vinsten i det senare fallet

böra beräknas reducerad till omkring 314,000 kronor. Frågan, huruvida och i

vad mån utgifterna för omändring av telegrafverkets svagströmsledningar böra

bäras av statens järnvägar, kan emellertid för närvarande icke lämpligen avgöras.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har spörsmålet örn täckande

av motsvarande kostnader för elektrifieringen av Göteborgslinjen ännu

icke blivit av Kungl. Majit avgjort.

Givetvis är det förenat med svårigheter att beträffande samtliga de på järnvägsstyrelsens

förevarande beräkningar inverkande faktorerna fälla ett fullt

säkert omdöme. Med avseende å de omständigheter, som härvidlag torde böra

tillmätas den största betydelsen, nämligen stenkolsprisets storlek, möjliga personalbesparingar

samt räntekostnader, synes styrelsen hava utgått från siffror,

som med hänsyn till rådande förhållanden torde kunna sägas vara på den säkra

sidan. Jämväl i övrigt förefalla järnvägsstyrelsens beräkningar att vara utförda

med tillbörlig försiktighet. Måhända kan ett tillgodoseende av de utav

chefen för generalstaben framförda önskemålen beträffande sättet för tillförseln

av elektrisk energi föranleda någon ökning i den av styrelsen beräknade

anläggningskostnaden. Icke heller denna kostnadsökning lärer dock kunna

bliva av sådan storlek, att den kan avsevärt påverka de gjorda beräkningarna örn

företagets ekonomi.

I detta sammanhang bör för övrigt betonas, att den beräknade vinsten och

fördelarna av företaget komma att avsevärt stegras i den mån trafiken växer.

Erfarenheterna från Göteborgslinjen hava nämligen visat, att det vid elektrisk

drift — i motsats till vad fallet är vid ångdrift — föreligger möjlighet att

upptaga en kraftig trafikökning utan nämnvärd stegring i driftkostnaderna.

Ku berörda omständighet synes vara av icke ringa vikt för frågans bedömande,

särskilt örn hänsyn tages till den inverkan, som de nyligen beslutade taxenedsättningarna

kunna väntas få på trafikens omfattning.

Värdet av de indirekta fördelar, som genom elektrifieringen beräknats kunna

vinnas men som icke äro möjliga att kalkylationsmässigt fastställa på tillförlitligt

sätt, bär av järnvägsstyrelsen uppskattats till ett belopp av omkring

1,000,000 kronor. Även om det här rör sig endast örn en mycket approximativ

uppskattning, synas dock erfarenheterna rörande utfallet av Göteborgslinjens

elektrifiering tala för, att ifrågavarande fördelar, särskilt de rent trafiktekniska,

äro av stor järnvägsekonomisk betydelse. Bland dessa fördelar är särskilt att

framhålla den betydande förkortning av tågens körtid, som genom elektrifieringen

åvägabringas, med därav följande möjligheter till ökning i trafik och

trafikinkomster, samt de avsevärt ökade resurserna att möta tillfälliga eller mera

permanenta trafikstegringar. Icke minst med tanke på samfärdseln mellan de

tätbefolkade provinser, som beröras, liksom på Sveriges förbindelser med kontinenten

äro dessa omständigheter beträffande Malmölinjerna av vikt. Beaktas

bör ock att, enligt vad erfarenheten vid Göteborgslinjen bekräftat, elektrifieringen

medför en avgjord förbättring av driftsäkerheten i jämförelse med förhållandena

vid ångdrift.

I detta sammanhang böra ej heller förbises vare sig den fördel av elektrifieringen,

som ligger i att beroendet av utländskt lokomotivbränsle minskas, med

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsxitskottets utlåtande Nr 109.

11

den inverkan detta förhållande kail hava beträffande landets handelsbalans,

eller de förmåner de förbättrade transportmöjligheterna bereda för handeln och

näringslivet i allmänhet.

I betraktande av vad jag nu anfört finner jag för mili del de av järnvägsstyrelsen

framlagda beräkningarna samt gjorda uttalandena i övrigt giva ett

gott stöd för sannolikheten av att en elektrifiering av Malmölinjerna kommer

att bliva för statsbaneaffären fördelaktig samt för landet i dess helhet till avsevärt

gagn. Stort avseende måste naturligen härvidlag fästas vid de erfarenheter,

vilka vunnits av Göteborgsl in jens elektrifiering. Rörande detta företags utfall

i ekonomiskt hänseende torde tidigare delade meningar hava rått, men den av

statens järnvägars överrevisorer numera verkställda ingående utredningen i

ämnet synes mig hava ådagalagt, att elektrifieringens genomförande måste

anses hava inneburit en ur skilda synpunkter lycklig åtgärd.

På sålunda anförda skäl är jag beredd att nu tillstyrka elektrifiering av

Malmölinjerna. Såsom av utredningen framgår, skulle detta företag visserligen

kräva ett kapitalutlägg av betydande mått, men med hänsyn till vad förut anförts

rörande företagets räntabilitet och de med detsamma förenade allmänna

fördelarna lärer ett dylikt kapitalutlägg få anses motiverat. Räntelagets utveckling

torde också få betraktas såsom gynnsam för kapitalanskaffningen.

Den ytterligare utredning, som kan erfordras rörande vissa detaljfrågor,

lär böra verkställas inom sådan tid, att ett fullständigt förslag jämte finansieringsplan

kan föreläggas 1931 års riksdag, då anslag för ändamålet torde böra

äskas å budgeten. Vid den fortsatta beredningen av frågan böra av chefen för

generalstaben i ärendet framställda önskemål i möjligaste mån vinna beaktande.

Därest riksdagen biträder den uppfattning i frågan, som jag bär gjort gällande.

och statsmakterna alltså i princip uttala sig för elektrifieringens genomförande,

är det önskvärt, att detaljutredningar och andra förberedande åtgärder

i och för elektrifieringen vidtagas redan före den tidpunkt, då beslut örn ansl

agan nvi anin g kan fattas. För detta ändamål torde erforderligt belopp av

trafikmedel böra få användas. Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas.

»

Till grund för den nu preliminärt framlagda planen för införande av elektrisk

drift å södra stambanan och vissa därmed sammanhängande järnvägslinjer

hava kunnat läggas erfarenheterna från den redan elektrifierade stambanelinjen

Stockholm—Göteborg. Enligt de erfarenheter, som därvid vunnits, lärer befogad

anledning finnas lill antagande, att en elektrifiering av jämväl de nu

avsedda linjerna skall ställa sig såväl drifttekniskt som ekonomiskt tillfredsställande.

För ett beslut i ärendet utan uppskov talar bland annat önskvärdheten att

kunna undvika en kostsam utökning och modernisering av nuvarande ånglokomotiv-

och vagnuppsättning ävensom en eljest erforderlig nyrekrytering av

personal, allt åtgärder, som tillsvidare undanskjutits i avvaktan på en eventuellt

fortsatt elektrifiering.

Utskottet vill sålunda för sin del tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag

örn förberedande åtgärders vidtagande för en elektrifiering av statsbanelinjen

Järna—Norrköping—Malmö jämte övriga i propositionen angivna bansträckor.

Att riksdagen i anledning av en väckt enskild motion nu skulle uttala

sig för en omedelbar ytterligare utsträckning av denna redan i och för sig

mycket omfattande elektrifieringsplan jämväl till linjen Stockholm—Uppsala,

eventuellt Stockholm—Krylbo, kail utskottet däremot ej finna tillrådligt.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majlis förevarande proposition oell med

avstyrkande av den i ämnet väckta motionen får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till förevarande proposition, må

medgiva, att för vidtagande av förberedande åtgärder i och för

elektrifiering av statsbanelinjerna Järna—Norrköping—Malmö,

Katrineholm—Åby, Örebro—Hallsberg—Mjölby, Falköping—

Nässjö, Arlöv—Lomma och Malmö—Trälleberg må av trafikmedel

tagas i anspråk erforderligt belopp;

b) att herr Laurins i ämnet väckta motion (II: 514) ej må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J.

M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell, Oscar Olsson och J. G.

Walles;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i

Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp och G. Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av statsbanan Järna —Norrköping—Malmö jämte vissa till densamma ansluta s. 1 i texten