Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Vaxholms stad m. m.

1930-04-25 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Vaxholms stad m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

1

Nr lil.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående

godkännande av viss överenskommelse mellan

kronan och Vaxholms stad m. m.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1930 dagtecknad proposition

(nr 180), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att dels

godkänna i statsrådsprotokollet omförmälda den 2 och den 10 oktober 1929 mellan

Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena, samt Vaxholms

stad, å andra sidan, ingångna preliminära avtal, dock med de ändringar beträffande

§§ 1, 3, 9 och 13 och med det tillägg (§ 23), som av departementschefen

föreslagits, dels ock medgiva, att till Vaxholms församling må utan ersättning

överlåtas äganderätten till — förutom de i 1912 års riksdags beslut avsedda områdena

för kyrka och kyrkogård — även den för kyrkoherdeboställe disponerade

mark, som, i likhet med sagda för kyrka och kyrkogård använda områden, å

statsrådsprotokollet vidfogade med litt A. betecknade karta utmärkts med blå

färg.

Nämnda avtalsförslag är såsom bilaga fogad vid detta utlåtande.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har till berörda statsrådsprotokoll inledningsvis anfört

följande.

»Enligt 1914 års försvarsorganisation bestod Vaxholms garnison av tre truppförband:

Vaxholms kustartilleriregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt

Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani. Förstnämnda två regementen hava

varit förlagda å Rindön och Vaxholms kastell, under det att ingenjörkompaniets

kasernbyggnad och övningsfält äro belägna å Vaxön i omedelbar närhet av

stadens planlagda område.

Såsom kommendant i Vaxholms fästning var enligt 1914 års organisation

förordnad en regementsofficer ur kustartilleriet. Till sitt biträde hade kommendanten

en fästningsstab.

Enligt 1925 års försvarsbeslut skall chefen för Vaxholms kustartilleriregemente

tjänstgöra såsom kommendant i Vaxholms fästning. Därjämte har en

viss minskning av fästningsstabens personal kommit till stånd. Av de till VaxBihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 49 haft. (Nr lil—113.) 778 30 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

holin förlagda truppförbanden har Vaxholms kustartilleriregemente väsentligt

reducerats. Regementet, som tidigare varit organiserat på regementsstab och

tre bataljoner örn sammanlagt tio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,

två minkompanier samt två yrkeskompanier (sammansatta av personal från

ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna), har numera blivit indelat på

tre bataljoner örn sammanlagt fyra artillerikompanier, två minkompanier och

ett yrkeskompani.

Vaxholms grenadjärregemente har i samband med genomförandet av 1925

års försvarsorganisation blivit helt indraget. I dess ställe har till Rindön förlagts

Göta livgardes fästningsbataljon, vilket förband i fråga örn personalstyrkan

i det närmaste kan anses motsvara en tredjedel av det indragna grenadjärregementet.

Vad slutligen angår Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani, har detta

förband, vilket alltjämt skall vara förlagt till Vaxholm och numera benämnes

kustingenjörkompani, något reducerats.

Staden Vaxholm är till sin egentliga del belägen å den kronan tillhöriga

Vaxön, men den 1 januari 1913 blev Rindön i judiciellt, kommunalt och administrativt

hänseende införlivad med Vaxholm. Under århundraden har Vaxholm

ur försvarssynpunkt ansetts vara av stor betydelse för bevakning av inloppet

till huvudstaden. Vaxholms utveckling har städse och i hög grad varit

avhängig av de militära förläggningarna å platsen. Vaxholms stad har icke

lämnat några bidrag till uppförande av de kasernetablissemang, vilka finnas

belägna å Rindön och Vaxön. Staden har ej heller på annat sätt verkställt

några direkta uppoffringar för ordnande av truppförbandens förläggningsförhållanden.

Men stadens uppkomst och utveckling har, såsom antytts, helt sammanfallit

med och varit beroende av stadens egenskap av militärförläggningsort.

De personalindragningar, som blivit en följd av 1925 års försvarsbeslut,

måste därför få djupt ingripande betydelse för Vaxholms stad.»

Departementschefen har härefter meddelat, att frågan örn beredande av kompensation

åt Vaxholm i följd av de genom 1925 års försvarsorganisation inträdda

förhållandena handlagts av kasernkommittén, vilken med utlåtande deli

12 oktober 1929 överlämnat ett den 2 och den 10 oktober 1929 dagtecknat, under

förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande med Vaxholms stad

träffat avtal.

Efter att hava lämnat en historik i stadens markfråga har departementschefen

redogjort för den av kasernkommittén verkställda utredningen och omförmälda

förslag till avtal ävensom myndigheternas i ärendet avgivna yttranden.

För egen del har departementschefen anfört följande.

»Samtliga de myndigheter, såväl militära som civila, vilka haft att yttra sig

över kasernkommitténs förslag i dess helhet, hava alltså, med undantag av

arméförvaltningen, i princip anslutit sig till kasernkommitténs förslag. De

tillstyrkande myndigheterna förklara sig därvid anse, att staten av billighetsskäl

bör bereda Vaxholms stad ersättning för de förluster, som staden lidit

genom minskningen av militärförläggningen därstädes, samt att den lämpligaste

formen för denna ersättning är att finna i kasernkommitténs förslag om ett

överlåtande å staden av all den mark inom stadens planlagda område, som ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

3

erfordras för kronans egna ändamål. Ur de militära myndigheternas yttranden

må därvid särskilt framhållas, att dessa myndigheter finna förslaget icke från

militär synpunkt möta några betänkligheter — frånsett några smärre detaljer,

varom mera här nedan. I byggnadsstyrelsens yttranden framhålles jämväl, hurusom

det är förmånligare såväl ur allmän synpunkt som ur kronans, att exploateringsverksamheten

beträffande Vaxholmsmarken handhaves icke av kronan

utan av staden, varigenom å ena sidan kronan undgår de med exploateringen

förenade svårigheterna och riskerna samt å andra sidan både de allmänna intressena

kunna bättre tillgodoses och exploateringen kan lämna ett bättre ekonomiskt

resultat än vid en exploatering genom något kronans organ. Länsstyrelsen

delar byggnadsstyrelsens synpunkter och framhåller, att förslaget har

för staden ej ringa ekonomiskt värde, men att dess övervägande och verkligt

betydande värde ligger i, att därigenom staden och dess invånare äntligen och

definitivt frigöras från det kronans förmynderskap, som hittills bundit staden

och de enskilda. Länsstyrelsen sammanfattar sin mening så, att ’en för båda

parter tillfredsställande och slutgiltig lösning av Vaxholms sekellånga markfråga

nu endast kan ske på de linjer, som uppdragits i avtalsförslaget; att detta

1 allt väsentligt är väl avvägt; samt att det slutligen innebär den mest värdefulla

ersättning, som synes kunna nu beredas Vaxholm för truppindragningarna’.

Arméförvaltningen ingår icke på frågan, huruvida och i vad mån Vaxholms

stad bör tillerkännas kompensation för minskningen i därvarande militärförläggning,

och bedömer ej kasernkommitténs avtalsförslag ur synpunkten, huruvida

i detsamma — då det söker lösa såväl markfrågan som även kompensationsfrågan

— det allmännas, d. v. s. stadens, och de enskildas, d. v. s. tomtinnehavarnas,

intressen blivit rätt avvägda.

I sin kritik framför arméförvaltningen den åsikten, att det föreliggande

avtalet icke skulle fullt effektivt och i alla hänseenden, där sådant erfordras,

säkerställa tomtinnehavarnas intressen. Avtalets stadganden i §§ 5, 7 och 8

skulle nämligen dels icke vara juridiskt bindande för staden, dels ock icke vara

tillräckligt detaljerade.

Arméförvaltningens betänklighet i förra hänseendet föranledes av att de bestämmelser.

som tillförsäkra tomtinnehavarna förmåner, hava karaktären av

avtal till förmån för tredje man. Även om tomtinnehavarna ej skulle kunna

grunda någon rätt gentemot staden på de i deras intresse stadgade förbehållen,

följer därav ej, att dessa sakna rättslig sanktion. Då, såsom här är fallet, förbehållen

äro knutna vid ett gåvoavtal, möter ej på grund av stadgandet i 1 kap.

2 § jordabalken hinder för kronan att vid förbehållens åsidosättande fästa villkoret,

att överlåtelsen skall gå åter. Föreskrift härom lärer böra införas i avtalet.

På grund av vad sålunda anförts torde arméförvaltningens nu ifrågavarande

invändning beträffande SS 5, 7 och 8 — liksom också beträffande § 14, som

avser dispositionen av fiskerätten — i avtalet med Vaxholms stad icke böra

hindra avtalets godkännande med det av mig förordade tillägget.

Icke heller synas skäl finnas för att i avtalet intaga bestämmelser örn amorteringstider

och räntesatser m. m. dyl. Ty det lärer icke föreligga anledning

till ett antagande, att stadens myndigheter emot. stadens invånare skulle uppställa

oberättigade krav — detta så mycket mindre som konkurrensen fran

banker och andra låneinstitut utesluta alltför hårda villkor från stadens sida.

Arméförvaltningen anför vidare, att vid de förestående tomtregleringarna

konflikter kunde väntas uppkomma, vid vilkas avgörande markägaren hade det

bestämmande inflytandet, och att det då skulle vara förmånligare, örn vid tvisternas

slitande markägaren utgjordes av kronan, enär kronan representerades

av en å annan ort fungerande, från staden och dess invånare fristående myndig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

Utskottets

yttrande.

liet. Då emellertid tomtindelningen avgöres av länsstyrelsen efter de i fastighetsbildningslagen,

byggnadsstadgan och byggnadsordningen angivna grunder,

torde ur den anförda .synpunkten betänklighet ej möta mot avtalsförslaget. Såsom

byggnadsstyrelsen anfört, synes därjämte allt skäl föreligga för kronan

att söka undgå att få såsom markägare intaga en nog så besvärlig och ömtålig

ställning härvidlag, samt förty även med hänsyn härtill för kronan finnas anledning

att överflytta exploateringen, och vad därmed sammanhänger, å staden.

Det synes mig, att det föreliggande avtalet på ett riktigt sätt avvägt allmänna

och enskilda intressen, att det därvid även innebär en rimlig och lämplig

form för kompensation till staden, samt att Vaxholmsmarkens exploateringsfråga

såmedelst löses på ett ur kronans och ur det allmännas synpunkt fördelaktigt

sätt.

Vad angår kasernkommitténs förslag om att till Vaxholms församling skulle

utan ersättning överlåtas, förutom i enlighet med statsmakternas beslut år 1912

den för kyrka och kyrkogård disponerade kvartersmarken, även den mark, som

disponeras för kyrkoherdeboställe, ansluter jag mig till detta förslag. Jag återkommer

till denna fråga i samband med detaljgranskningen av avtalsförslaget.»

Med förmälan att departementschefen funnit sig kunna i princip biträda

kasernkommitténs förslag, har departementschefen härefter övergått till en

granskning av de särskilda bestämmelserna i det mellan kommittén och Vaxholms

stad upprättade villkorliga avtalet. Beträffande ifrågavarande detaljgranskning

får utskottet hänvisa till sid. 30—39 av statsrådsprotokollet.

Utskottet förutsätter, att betalningsvillkoren för tomtinnehavarna av Vaxholms

stadsfullmäktige bestämmas på sådant sätt, att de utan svårighet böra

kunna fullgöras samt att inbetalning av någon del av köpeskillingen för tomterna

ej påfordras, innan lagfart erhållits.

Med nu gjorda erinringar finner sig utskottet kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 21

februari 1930 omförmälda den 2 och den 10 oktober 1929 mellan

Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena, samt

Vaxholms stad, å andra sidan, ingångna preliminära avtal, dock

med de ändringar beträffande §§ 1, 3, 9 och 13 och med det tilllägg

(§ 23), som av departementschefen föreslagits,

b) medgiva, att till Vaxholms församling må utan ersättning

överlåtas äganderätten till — förutom de i 1912 års riksdags

beslut avsedda områdena för kyrka och kyrkogård — även den

för kyrkoherdeboställe disponerade mark, som, i likhet med sagda

för kyrka och kyrkogård använda områden, å statsrådsprotokollet

vidfogade med litt. A. betecknade karta utmärkts med blå färg.

Stockholm den 25 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

O

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Berqqvist, J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G.

Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Limdell och C. I.

Asplund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-FrÖsterud, P. M. Olsson

i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, O.

Andersson i Höör, G. Strindlund och K. S. V. Ward.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

Bilaga.

Mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll

av Kungl. Marits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Vaxholms stad,

å andra sidan, träffas härmed följande avtal:

§ I
Av

det kronan tillhöriga markområdet å Vaxön överlåter kronan utan vederlag

med full äganderätt till Vaxholms stad:

dels all den mark, som enligt gällande stadsplan erfordras för gator, torg och

andra allmänna platser i staden, däri inräknat den göder örn Hamngatan liggande

delen av exercisfältet, vilket område å senaste stadsplanekartan benämnes

Lägret och i areal innehåller omkring 19,500 kvadratmeter;

dels och de inom stadens planlagda område å Vaxön belägna tomter, vilka

upptagits i de tre tomtförteckningar, som fogats vid detta avtal, och som betecknats

med Bil. A. (upplåtna tomter), Bil. B. (ej upplåtna tomter) och Bil. C. (för

allmänna ändamål disponerade tomter).

I överlåtelsen ingår jämväl den rätt kronan må äga till det vatten, som

gränsar intill de överlåtna markområdena.

§ 2.

De enligt § 1 till staden överlåtna mark- och vattenområdena må av staden

tillträdas den 1 oktober 1930 eller vid den senare tidpunkt, som efter särskild

överenskommelse lian bliva bestämd.

§ 3.

Under förutsättning att staden inom fem år efter det detta avtal blivit av

Kungl. Majit godkänt förvärvar äganderätten till den därå uppförda, »Föreningen

för kustartilleristhem i Vaxholm» nu tillhöriga soldathemsbyggnaden,

överlåter kronan vidare till Vaxholms stad med full äganderätt och utan vederlag

den norr örn Torg- och Hamngatorna belägna delen av exercisfältet, vilken

å senaste stadsplanekarta benämnes Lägerhöjden och i areal innehåller omkring

47,350 kvadratmeter.

I överlåtelsen av Lägerhöjden ingår jämväl den rätt kronan må äga till det

vatten, som gränsar intill det överlåtna området.

Lägerhöjden med tillhörande vattenrätt äger staden under angiven förutsättning

tillträda samma dag, som staden såsom ägare tillträder förutnämnda soldathemsbyggnad,

dock tidigast den 1 oktober 1930.

§ 4.

Kronan förbehåller sig äganderätten till de tomter, som under I och II upptagits

i den med Bil. D. vid detta avtal fogade tomtförteckning (tomter, som

disponeras av militära myndigheter och av Vaxholms församling).

§5.

För de i Bil. C. angivna tomter, som avgiftsfritt upplåtits till Stockholms

läns landsting, frälsningsarmén, missionsföreningen och goodtemplarföreningen,

må staden, så länge tomterna begagnas för nuvarande ändamål, icke fordra någon

tomtavgift.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

7

Överlåtelse av dessa tomter med äganderätt till nuvarande innehavare må

äga rum på de villkor, staden finner skäligt bestämma, dock att staden vid försäljning

av dylik tomt, som sker före den 1 oktober 1945, icke ma påfordra att

erhålla högre köpeskilling än det i Bil. C. angivna, av Vaxholms stadsfullmäktige

fastställda tomtvärdet å respektive tomt.

§ 6.

De avtal, som upprättats mellan kronan och enskilda personer rörande upplåtande

med tomträtt enligt lagen den 14 juni 1907 av vissa utav de i Bil. A.

upptagna tomter, skola bestå, och skall staden vara berättigad att uppbära de

tomträttsavgälder, som förfalla till betalning efter den dag, då staden enligt bestämmelserna

i § 2 tillträtt de överlåtna markområdena.

Staden övertager efter sistnämnda dag alla skyldigheter, som enligt tomträttskontrakten

åligga tomtägaren.

§ 7.

Efter det staden tillträtt de överlåtna markområdena, skall staden vara pliktig

att på därom gjord framställning till den, som med tomträtt innehar i Bil. A.

upptagen tomt, försälja tomten med den jämkning, som kan erfordras för genomförande

av stadsplan och tomtindelning.

Därest tomträttshavare före den 1 oktober 1945 begär att få friköpa tomt,

vartill han sålunda äger friköpsrätt, skall staden vara pliktig försälja tomten

för en köpeskilling, motsvarande det i Bil. A. angivna, av Vaxholms stadsfullmäktige

fastställda tomtvärdet, jämnat upp till helt tiotal kronor.

§8.

Ankommande de i Bil. A. upptagna tomter, vilka äro upplåtna med annan

nyttjanderätt än tomträtt, skall staden vara pliktig att till varje husägare, som

det begär, försälja eller upplåta det till hans hus hörande område med den jämkning,

som kan erfordras för genomförandet av stadsplan och tomtindelning.

Därest husägaren före den 1 oktober 1945 begär att få friköpa sådant område,

må staden icke fordra högre köpeskilling än som motsvarar det i Bil. A.

upptagna, av Åboholms stadsfullmäktige fastställda tomtvärdet för respektive

område, jämnat upp till helt tiotal kronor.

Önskar husägaren, att området skall till honom upplåtas med tomträtt eller

med annan nyttjanderätt, skall han hava rätt att med företräde framför andra

få området till sig upplåtet med dylik rätt. Härvid må staden för tiden intill

den 1 oktober 1945 icke betinga sig högre årlig avgäld än den, som svarar mot

den i Bil. A. angivna, av Afholms stadsfullmäktige fastställda tomtavgift för

respektive område, jämnat upp till helt tiotal öre.

§ 0.

Därest Vaxholms stad i överlåtelsehandlingar eller upplåtelseavtal intager

bestämmelser örn, att staden utan ersättning skall äga rätt framdraga telegraf-,

telefon- och andra elektriska ledningar över tomt, upplåten med äganderätt,

tomträtt eller annan nyttjanderätt, ävensom att däri nedlägga elektriska kablar

samt gas-, vatten- och avloppsledningar, skall jämväl kronan tillförsäkras dylik

rätt.

Kronan skall vara berättigad att i samma utsträckning och på enahanda sätt

som staden framdraga dylika ledningar och kablar över och i stadens gator,

torg och andra allmänna platser, dock med skyldighet för kronan att städse

återställa marken i förutvarande skick.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

§ 10.

Skatter och emera, som avila den till staden enligt §§ 1 oell 3 överlåtna marken,

och som belöpa på tiden efter tillträdesdagen, skola, i den mån de icke

enligt gällande kontrakt utgöras av tomtinnehavaren, gäldas av staden.

§ U.

Kr onan förbehåller sig rätt att med företräde framför alla andra använda

hamnar och kajer för kronans båtar och farkoster ävensom för båtar och farkoster,

vilka för kronans räkning förhyrts eller uteslutande för dess räkning

befraktats.

Därest så befinnes erforderligt, skall särskilt avtal upprättas till närmare

fastställande av den kronan enligt denna paragraf förbehållna rätt.

§ 12.

Kronan skall icke vara skyldig att till staden erlägga hamnumgälder, ej

Keller avgifter för begagnandet av tilläggsplatser eller andra för sjöfartens främjande

och bekvämlighet av staden gjorda anordningar än lyftkranar, förråd,

elektriska kraftledningar och övriga liknande anordningar.

§ 13.

Kronan förbinder sig att tillsvidare och med tio års ömsesidig uppsägningstid

till staden med nyttjanderätt utan vederlag upplåta

a) den kronan tillhöriga tomten litt. B. i kvarteret Batteriet;

b) den del av kvarteret Sommarvilan (nr 160 och 161), som å den till detta

avtal hörande, med litt. A. betecknade och av t. f. stadsingeniören Carlquist

upprättade kartan avgränsats med blågrön kantfärg.

I avtal örn upplåtelse av sagda områden skola intagas bestämmelser örn:

att staden skall bestrida alla kostnader för områdenas tillsyn, belysning och

underhåll; att staden icke skall äga att annat än efter plan, som av kronans

vederbörande myndighet godkänts, å områdena uppföra byggnader, nedhugga

träd eller vidtaga andra väsentliga ändringar;

ävensom beträffande området under a) att kronan skall vara berättigad att

använda detta område för truppövningar samt militärpersonalens gymnastikoch

idrottsövningar,

samt beträffande området under b) (del av Officersparken) att staden skall

vara skyldig hålla och bekosta av vederbörande statsmyndighet godkänt stängsel

omkring det upplåtna området samt på egen bekostnad förflytta där nu

befintlig uthusbyggnad till av vederbörande myndighet anvisad plats å återstående

del av kronans intilliggande kvartersmark.

§ U.

Rätten till fiske i de enligt §§ 1 och 3 överlåtna vattenområdena må icke av

staden upplåtas, och skall denna rätt tillkomma samtliga innevånare i staden

samt personalen vid de till orten förlagda truppförband och annan därstädes

bosatt militärpersonal.

§ 15.

De köpeskillingsmedel, vilka komma att i följd av detta avtal inflyta till

Vaxholms stad, skola jämte åbelöpande avkastning för sig redovisas och förvaltas

såsom en särskild fond. Till fonden skola jämväl ingå alla avgälder för

tomter, vilka enligt detta avtal förvärvats av staden, men av staden upplåtas

under tomt- eller annan nyttjanderätt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

9

Fondens förvaltning och disposition skall ske enligt bestämmelser, vilka

efter Vaxholms stadsfullmäktiges förslag fastställas av Konungen, varvid skall

iakttagas, att de till fonden inflytande ränte- och avgäldsmedel skola i första

hand användas till bestridande av den kostnad för anläggning och underhåll av

genom detta avtal å staden överlåtna gator och allmänna platser, vilken eljest

skulle hava ålegat ägaren, respektive innehavaren av angränsande tomt.

§ 16.

De handlingar och kartor, vilka finnas förvarade hos arméförvaltningens

fortifikationsdepartement och uteslutande beröra de till staden enligt §§ 1 och

3 överlåtna mark- och vattenområdena, skola av fortifikationsdepartementet å

tillträdesdagen överlämnas till staden.

§ 17.

Kronan överlåter utan vederlag med full äganderätt till Vaxholms stad följande

markområden, belägna å Vaxön utom stadens planlagda område, nämligen

a) ett område örn cirka 200 kvadratmeter, beläget vid Ingenjörvägen och å

en till detta avtal hörande, av t. f. stadsingenjören Carlquist upprättad, med

litt. B. betecknad karta utmärkt med gul färg och bokstaven A. (Å detta område

har Vaxholms stad låtit uppföra en kombinerad pump- och transformatorstation)

;

b) ett område örn cirka 14,100 kvadratmeter, beläget sydväst om Myrholmen

och å förenämnda karta litt. B. betecknat med gul kantfärg och bokstaven B.

(Å detta område har staden låtit anlägga en sopstation.)

§ 18.

För tillfart till det i § 17 under b) omförmälda markområdet skall staden

vara berättigad nyttja nu befintliga vägar till området.

§ 19.

De enligt § 17 till staden överlåtna markområdena må, i den mån desamma

enligt särskilda upplåtelseavtal icke redan disponeras av staden, tillträdas den

1 oktober 1930 eller vid den senare tidpunkt, som efter särskild överenskommelse

kan bliva bestämd.

§ 20.

Staden skall bestrida alla kostnader, som kunna uppkomma för att erhålla avstyckning

av och lagfart å den fasta egendom, som enligt detta avtal överlåtes

å staden.

§ 21.

Staden förbinder sig att tillhandahålla den statsinstitution, som kan komma

att bliva förlagd till Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompanis kasernetablissement

å Vaxön, vatten av fullgod beskaffenhet till en kvantitet av cirka

100 kubikmeter per dygn.

Sedan staden visat, till vilket belopp självkostnadspriset för vatten under

nästföregående kalenderår uppgått, skall kronan för löpande året för varje

kubikmeter levererat vatten erlägga betalning efter ett pris, som med tio procent

skall överstiga nämnda självkostnadspris. Rörande de närmare villkoren

för vattenleveransen skall särskilt kontrakt upprättas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

§ 22.

Staden skall vara skyldig'' att, så länge nuvarande innehavaren av kyrkoherdetjänsten

i Vaxholms pastorat kvarstår i sin tjänst, till honom årligen utgiva

50 kronor från och med den dag, då kyrkoherden avstår från nyttjanderätt

till tomten nr 1 i kvarteret Neptunus.

Av detta avtal jämte därvid fogade kartor och fyra tomtförteckningar hava

upprättats två exemplar, av vilka Kungl. Maj :t och kronan erhållit det ena samt

Vaxholms stad det andra exemplaret.

Stockholm den 2 oktober 1929.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

/ Sten Grönvall.

Vaxholm den 10 oktober 1929.

KARL MARTIN. K. F. S. HEDLUND. OSCAR A. OLSSON.

CARL FRÖLIN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.