Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till elektrisk värmeledning i Gripsholms slott.

1930-01-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:12, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till elektrisk värmeledning i Gripsholms slott.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1930 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

örn anslag till elektrisk värmeledning i

Gripsholms slott.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 45 av det vid

propositionen'' fogade utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag) att till elektrisk värmeledning i Gripsholms slott

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 175—181

av åberopade statsrådsprotokollet.

I Gripsholms slott förvaras — enligt vad departementschefen framhållit

■— en svenska staten tillhörig, ur såväl historisk som konstnärlig synpunkt

ytterst värdefull tavelsamling, innehållande omkring 2,000 porträtt

från skilda tider. Därjämte inrymmer slottet en mängd kulturhistoriskt

intressanta möbler och konstföremål i övrigt. Porträttsamlingen, som står

under nationalmusei vård och hålles tillgänglig för allmänheten, kan i omfattning

och betydelse tävla med Europas främsta historiska porträttgallerier.

Samlingen har tidigare under en lång följd av år på grund av brist på

medel icke kunnat erhålla lämplig vård och konserveringsbehandling, vilket

medfört att tavlorna i stor utsträckning skadats genom fukt och kyla i de

oeldade slottssalarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts den 21 januari 1927 givna uppdrag härinom

byggnadsstyrelsen av civilingenjören Ernst Heineman verkställts en

teknisk och ekonomisk utredning rörande införande av elektrisk uppvärmning

på Gripsholms slott. De av Heineman beräknade anläggningskostnaderna

för genomförande av ett av byggnadsstyrelsen förordat alternativ

uppgå till 55,700 kronor. Eörslaget utgår från en erforderlig temperatur av

+ 1° C. Då temperaturen i slottsrummen utan uppvärmning under kalla

vintrar nedgår till —6° ä —8°, har sålunda räknats med en temperaturhöjning

av 7° ä 9°. Enligt förslaget skulle från vattenfallsstyrelsens transformator
Biliang

till riksdagens protokoll W30. 6 sami. 12 käft. (Nr 12—10.)

107 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

station, belägen invid staden Mariefreds norra gräns, dragas en högspänningskabel

över den kronan tillhöriga Kungsladugården till fängelsetornets

källare, där man skulle anordna en transformator jämte tillhörande högspänningsapparater.

Slottsarldtekten har i huvudsak anslutit sig till förslaget. Han har emellertid

framhållit, att detsamma vid genomförande borde i detalj granskas

med hänsyn såväl till föreliggande estetiska önskemål som till de praktiska

svårigheter, vilka i stor omfattning mötte, samt att denna granskning borde

ske genom av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien tillsatta sakkunniga,

varjämte lämplig arkitekt dagligen borde övervaka arbetet. Beträffande

kostnaderna för anläggningen har slottsarkitekten påyrkat höjning av vissa

i kostnadsberäkningen upptagna poster, nämligen till byggnadsarbeten, till

arvoden samt till oförutsedda utgifter. "Vad de beräknade årskostnaderna

för värmeledningens drift angår, har slottsarkitekten ansett särskild ersättning

böra utgå för skötsel av värmeledningen.

Riksantikvarien har varmt tillstyrkt anordnande av elektrisk uppvärmning

i Gripsholms slott i enlighet med det föreliggande förslaget. Under anslutning

till av slottsarkitekten anförda synpunkter har riksantikvarien emellertid

framhållit nödvändigheten av att en arkitekt och en kulturhistoriskt

skolad kontrollant, vilka borde utses av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien,

finge tillfälle att i detalj granska förslaget med avseende på ledningarnas

framdragande och värmekropparnas placering m. m. ävensom att följa

arbetets utförande och därvid föranstalta om de ändringar i förslaget, som

kunde befinnas vara påkallade.

Ståthållarämbetet å Gripsholms slott har tillstyrkt förslaget, under förutsättning

att arbetet utfördes under sakkunnig ledning på sätt riksantikvarien

i sitt yttrande föreslagit. Då det syntes vara av vikt att slottet i sin helhet

finge samma uppvärmning, ville ämbetet förorda, att värmeledningen utsträcktes

att omfatta jämväl förborgens byggnader. Varken för värmeledningens

anläggning eller för dess drift stöde några medel till ståthållarämbetets

förfogande. Särskild ersättning borde utgå för värmeledningens skötsel.

Chefen för nationalmuseum har förklarat sig i stort sett icke hava något

att erinra mot förslaget, under förutsättning att museichefen själv eller genom

representant bleve i tillfälle att kontrollera arbetena med hänsyn till

de i slottet förvarade målningarna.

Byggnadsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:

Anläggningskostnaden, som av ingenjören Heineman år 1927 beräknats

till 55,700 kronor, måste enligt styrelsens mening numera, särskilt på grund

av inträdd prisstegring beträffande installationsmaterial, beräknas högre. Enligt

styrelsens förslag borde kostnaderna upptagas på följande sätt (inom

parentes angives för varje post det av Heineman uppskattade beloppet):

s. 3 Kontrollera mot PDF

<Statsutskottets utlåtande Nr 12.

3

Elektrisk anläggning:

högspänningskabel..................................................

transformator och huvudfördelningscentral

huvudledningar och gruppcentraler ..................

gruppledningar......................................................

värmeelement med strömbrytare och kontakter

Kronor.

Byggnadsarbeten .......

Arvoden och kontroll

Oförutsedda utgifter .

7.500 (6,000)

11.000 (9,500)

6.500 (5,000)

5.500 (4,000)

17.000 (12,000)

12,500 (12,400)

4.000 (2,800)

6.000 (4.000)

Summa kronor 70,000 (55,700)

Posten arvoden hade ökats med hänsyn till slottsarkitekten, byggnadsrådet

F. Lilljekvists förslag att vid arbetets utförande borde anlitas en av

byggnadsstyrelsen utsedd arkitekt ävensom till riksantikvariens yrkande, att

arbetet borde följas av en kulturhistoriskt sakkunnig kontrollant, vilka förslag

byggnadsstyrelsen för sin del biträdde. I betraktande av arbetets art

hade jämväl posten oförutsedda utgifter höjts.

De årliga driftkostnaderna hade av Heineman beräknats till 8,793 kronor

75 öre. Häri vore dock icke inräknad ersättning för värmeanläggningens

skötsel. Med hänsyn till att det av Heineman angivna kostnadsbeloppet måste

anses vara rent teoretiskt beräknat, syntes årskostnaden böra, till dess tillräcklig

erfarenhet vunnits rörande värmebehov och strömåtgång, beräknas

till 10,000 kronor.

Under förutsättning att arbetena med installation av anläggningen kunde

påbörjas omkring den 1 juli 1930, skulle anläggningen kunna tagas i bruk

vid värmesäsongens början påföljande höst, varför medel till driftkostnaderna

skulle erfordras redan under första budgetåret.

För egen del har departementschefen med hänsyn till den prisstegring å

elektrisk installationsmaterial, som inträtt under tiden efter avslutandet av

Heinemans utredning, ansett sig icke kunna ifrågasätta någon minskning

av det utav byggnadsstyrelsen föreslagna beloppet. Till detta ståndpunktstagande

bidroge även den omständigheten, att det på grund av byggnadens

karaktär vore fråga örn synnerligen ömtåliga och på förhand delvis svårbedömliga

arbeten. Anläggningsarbetet syntes böra verkställas genom byggnadsstyrelsens

försorg och ske i samråd med riksantikvarien, ståthållarämbetet

på Gripsholms slott samt chefen för nationalmuseum, varjämte, såsom

även i den av byggnadsstyrelsen reviderade kostnadsberäkningen förutsatts,

arbetena torde böra övervakas av en arkitekt samt en kulturhistoriskt skolad

kontrollant, vilka borde utses av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien.

I likhet med departementschefen finner sig utskottet böra tillstyrka, att utskottets

elektrisk värmeledning införes i Gripsholms slott i enlighet med det av yttrande.

byggnadsstyrelsen förordade förslaget.

Utskottet har ansett sig jämväl böra godtaga det av byggnadsstyrelsen

angivna kostnadsbeloppet. Utskottet har dock härvid utgått ifrån att kraven

på arbetets utförande på ett pietetsfullt sätt skola kunna tillgodoses

utan en alltför omständlig och kostsam kontroll.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 12.

att riksdagen må till elektrisk värmeledning i Gripsholms slott

för budgetåret 1930/1931 under sjätte huvudtiteln anvisa ett

extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

Stockholm den 28 januari 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. G. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist, J.

Nilsson i Malmö, E. J. G. Bosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Bydén,

E. A. Lundell, G. I. Asplund samt P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, A. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M.

Olsson i Blädinge, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, B. F-.son Holmgren, E. J. Wigforss,

J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro och J. Jönsson i Revinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:14 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning om anslag till elektrisk värmeledn a1 i texten