Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten jämte i ämnet väckta motioner.

1930-04-25 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

1

Nr 123.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder

i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags

skuldförhållande till staten jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 14 mars 1930 avlåten proposition, nr 253, vilken hänvisats

till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen dels besluta, att Markaryd—Veinge

och Hässleholm—Markaryds järnvägar skola av staten förvärvas

i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder,

dels för statens förvärvande av Hässleholm—Markaryds järnväg för budgetåret

1930/1931 under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 525,000 kronor, dels ock höja den i förslaget till

riksstat för budgetåret 1930/1931 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna

inkomstposten »övriga lånemedel» med motsvarande belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 323, av herrar

E. Berling och M. Kropp och den andra inom andra kammaren, nr 522, av herr

K. Bergström i Hälsingborg, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen I: 323.

Den 26 november 1886 beviljade Kungl. Majit vissa personer koncession å

järnväg örn 1.435 meters spårvidd från Vittsjö kyrkoby i Kristianstads län

till Hässleholms station å södra stambanan. Vidare beviljade Kungl. Majit

den 9 augusti 1889 vissa personer koncession å järnväg av samma spårvidd

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 52 käft. (Nr 123.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 1S3-

från Vittsjö kyrkoby till Markaryds kyrkoby i Kronobergs län. Sedan jämlikt

Kungl. Maj:ts särskilda medgivanden koncessionerna å berörda järnvägsanläggningar

överlåtits å Vittsjö—Hässleholms järnvägsaktiebolag respektive

Vittsjö—Markaryds järnvägsaktiebolag, förklarade Kungl. Majit den 21 maj

1897, att bela järnvägssträckningen från Hässleholm över Vittsjö till Markaryd

skulle vara att anse såsom en särskild järnväg, benämnd Hässleholm—

Markaryds järnväg; och har denna järnväg med Kungl. Majits medgivande

den 10 december 1897 överlåtits å Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.

Den 11 september 1896 beviljade Kungl. Majit vissa personer koncession

å järnväg av 1.435 meters spårvidd från Markaryds station å förenämnda

Vittsjö—Markaryds järnväg till Veinge station å dåvarande Västkustbanan,

numera införlivad med statens järnvägar. Därefter fastställde Kungl. Majit

den 23 april 1897 kostnadsberäkning för järnvägsanläggningen Markaryd—

Veinge, slutande å 1,127,000 kronor, samt beviljade för utförande av samma

järnvägsanläggning ett lån å 563,000 kronor ur allmänna järnvägslanefonden.

Sedan koncessionen jämlikt Kungl. Majits medgivande den 11 juni 1897

överlåtits å Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag, utbetalte riksgäldskontoret

under åren 1897, 1898 och 1900 av det beviljade lånet tillhopa 561,000

kronor till nämnda bolag.

Jämväl för anläggning av Hässleholm—Markaryds järnväg har statslån

utgått, i det att Kungl. Majit den 10 augusti 1888 för utförande av bandelen

Vittsjö—Hässleholm beviljade ett lån å 410,000 kronor ur allmänna

järnvägslånefonden. Den 12 oktober 1889 nedsatte Kungl. Majit på grund

av uppkommen minskning i anläggningskostnaden för järnvägen lånet till

404,000 kronor. Lånet utbetaltes i sin helhet till bolaget under åren 1890

—1892.

Sedermera har Kungl. Majit efter beslut av 1919 års riksdag (skrivelse

nr 20) den 14 mars 1919 medgivit, att av de den 31 december 1918 förfallna

annuitets- och räntebelopp, 424,065 kronor 56 öre, å ifrågavarande lån å

404,000 kronor ett belopp av 400,000 kronor finge räknat från och med år

1919 på vissa angivna villkor kapitaliseras såsom särskilt lån till Hässleholm—Markaryds

j ärnvägsaktiebolag

I skrivelse den 10 mars 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort

framställning örn reglering av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande

till staten m. m. Fullmäktige hava därvid lämnat en redogörelse

för vad i dessa frågor förekommit. Av denna redogörelse inhämtas följande:

Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag har endast delvis kunnat fullgöra

sin betalningsskyldighet för statslånet. Under tiden från lånets utlämnande

till och med den 31 december 1929 har bolaget till riksgäldskontoret inbetalat

inalles 641,000 kr. Då de ränte- och annuitetsbelopp, vilka under

nämnda tid förfallit till betalning, sammanlagt uppgå till 810,645 kronor

och då därjämte överränta debiterats å de uteblivna inbetalningsbeloppen

har såväl hela skulden som den förfallna delen därav efter hand ökats. Vid

1929 års slut uppgick skulden till följande belopp:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

3

Icke förfallen

Förfallen

Summa

skuld

skuld

Kapital......

.......kr. 409,548.68

kr. 151,451.32

kr. 561,000.—

Ränta......

....... > 4,556.23

» 373,158.96

» 377,715.19

Överränta.....

....... > -

» 28,947.-

> 28,947—

Anståndsränta . . .

....... » 45,154.87

> -

» 45,154.87

Summa kr. 459,259.78

kr. 553,557.28

kr. 1,012,817.06

I april 1928 ingav bolaget till riksgäldskontoret en anhållan om att fullmäktige

ville, i likhet med vad tidigare ägt rum beträffande ett flertal andra

neskilda järnvägar, föranstalta örn utredning rörande bolagets ekonomiska

ställning, i syfte att åtgärder sedermera måtte vidtagas för lämplig nedskrivning

av skulden för statslånet. Med anledning härav uppdrogo fullmäktige

åt en delegation, bestående av riksgäldssekreteraren J. Hägglund,

överingenjören Hj. Fogelmarck, byråchefen G. Englund och numera byråchefen

S. Norrman att verkställa undersökning av bolagets ekonomiska ställning

och att i samband därmed utreda möjligheten av bolagets sammanslagning

med Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.

Under tiden för delegationens arbete avgåvos emellertid anbud å Markaryd—

Veinge järnväg dels av staden Halmstad — ägare till den största aktieposten

i bolaget — och dels av Hässleholm—Markaryds jämvägsaktiebolag. Beträffande

innebörden av anbuden hänvisas till det följande.

Hen av fullmäktige tillsatta delegationen har efter att hava tagit del av

handlingarna i ärendet avgivit en den 23 december 1929 dagtecknad utredning,

ur vilken torde få återgivas följande:''

Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar med en längd

av 34.8 respektive 36.2 kilometer korsades vid Markaryd av Skåne—Smålands

järnväg (linjen från Värnamo till Kärreberga å Hälsingborg—Hässleholms

järnväg). Mellan de båda järnvägarna, som tillhörde olika bolag, hade i vissa

avseenden träffats överenskommelse örn samarbete, såsom beträffande gemensam

trafikchef, gemensam verkstadsdrift och gemensam nyttjanderätt till

Markaryds järnvägsstation. Sistnämnda gemensamhetsförhållande vore reglerat

genom en år 1897 träffad överenskommelse, som vore ouppsägbar och

ej kunde ändras, utan att båda parterna vore ense örn ändringen.--—

Undersökningsresultaten gåve enligt delegationens uppfattning oförtydbart

vid handen, att det ur ekonomisk synpunkt lämpligaste vore, att berörda

var för sig korta banor, vilka tillsammans bildade en föreningslänk mellan

tvenne statens stambanor, sammanslogos till en teknisk och ekonomisk enhet.

Endast för det fall att så gjordes kunde man för sträckan Markaryd—

Veinge med större sannolikhet beräkna att erhålla sådant driftöverskott,

som kunde möjliggöra fullgörande med järnvägens egna medel av annuiteter

å till skäligt belopp nedskrivet statslån. En sammanslagning, varigenom

järnvägarna i samtrafikshänseende bleve en järnväg, skulle visserligen medföra

minskad inkomst per viktenhet i transitotrafik, men å andra sidan

skulle denna trafik ökas.---

Under förutsättning att Markaryd—Veinge järnväg överlätes till Hässleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag kunde förstnämnda järnväg anses äga

ett affärsvärde av 400,0U0 kronor, och med hänsyn till sistnämnda bolags

goda ekonomiska ställning skulle enligt delegationens mening bolaget kunna

fullgöra annuiteterna å den del av statslånet, som efter en blivande skuld
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

reglering skulle återstå att förränta och amortera. Såsom villkor för en

skuldreglering borde stadgas, att staten skulle äga rätt att inlösa järnvägen

för ett belopp, motsvarande statens nedskrivna fordran, ökat med framtida

kapitalinvesteringar men med avdrag för inträffad värdeminskning.

Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret fått mottaga ytterligare inlagor i

ärendet från järnvägsbolagen, från vissa industriidkare i av Markaryd—

Veinge järnväg berörda trakter samt från staden Halmstad, bava fullmäktige

för vinnande av så allsidig utredning som möjligt införskaffat yttranden

i ärendet från de s. k. järn vägsfusion ssakkunniga och järnvägsstyrelsen.

Järnvägsfusionssakkunniga anföra, att de sakkunniga ansett sig böra vidtaga

en mera allmän undersökning rörande de järnvägsgrupperingar, som ur

fusionssynpunkt vore värda att i förevarande sammanhang tagas i övervägande,

samt att de sakkunniga därav ansett böra beaktas fem olika alternativ.

Beträffande de besparingar, som kunde uppstå vid realiserandet av

de skilda alternativen, bade de sakkunniga på grund av den korta tid, som

stått till deras förfogande, icke kunnat verkställa några mer ingående undersökningar,

varför de beräknade besparingsbeloppen med undantag av dem,

som avsåge sammanslagning av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds

järnvägar, beträffande vilka förenämnda delegation verkställt detaljerade

utredningar, borde betraktas såsom approximativa.

De av de sakkunniga vid de olika fusionsalternativen sålunda beräknade

besparingarna framgå av följande sammanställning:

Approximativa besparingar

Alter-

nativ

Fusion mellan

Genom

fusionen

Kronor

Genom drift- besparingar

i övrigt

Kronor

Summa

Kronor

I

Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järn- vägar .....................

18,000

31,000

49,000

II

Markaryd—-Veinge och statens järnvägar......

31,000

31,000

62,000

lil

Markaryd—Veinge, Hässleholm—Markaryds och statens

järnvägar ...................

50,000

52,000

102,000

IV a)

Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järn- vägar, å ena, samt Hälsingborg—Hässleholms och

Skåne—Smålands järnvägar, å andra sidan ....

43,000

52,000

95,000

IV b)

Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järn- vägar, å ena, samt Östra Skånes och Kristianstad—

Hässleholms järnvägar, å andra sidan......

23,000

52,000

75,000

Beträffande denna jämförelse anföra de sakkunniga sammanfattningsvis:

Örn också de i tabellen angivna besparingssiffrorna för olika fusionsalternativ

vid en noggrannare undersökning skulle i vissa delar befinnas vara i

behov av korrigering, framgår emellertid av desamma, att en fusion enbart

av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle medföra

den minsta besparingen, under det att större besparingar äro att vinna genom

en fusion av ae båda nämnda järnvägarna med endera av Hälsingborgseller

Kristianstadsgrupperna eller med statens järnvägar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr läs.

5

Efter den sålunda gjorda utredningen angående de olika fusionernas ekonomiska

betydelse angiva de sakkunniga några av de motiv, som kunna anses

tala särskilt för en fusion med statens järnvägar, samt anföra härutinnan:

Förfogandet över denna förbindelselinje mellan två statens järnvägars linjer

innebär sålunda en möjlighet till linjens utnyttjande till statens järnvägars

fördel, vilken möjlighet emellertid icke låter uttrycka sig i årliga besparingssiffror.

Det bör också framhållas, att linjens Veinge—Hässleholm båda

ändpunkter tillhöra statens järnvägar och att linjens införlivande med dessa

järnvägar ur geografisk synpunkt är mer naturlig och har större betydelse

för transitotrafiken över linjen än deras införlivande med någon av förenämnda

enskilda järn vägsgrupper. Linjens förvärvande av staten skulle

givetvis också i sin mån utgöra ett nytt bevis för statens intresse för det

splittrade svenska järnvägsnätets enhetliggörande. Framhållas bör slutligen,

att järnvägarnas införlivande med statens järnvägar skulle genom såväl persontrafiks-

som godstrafiksavgifternas förbilligande för trafikanterna medföra

en fördel, som icke lärer komma dem till del vid någon av de övriga fusionerna.

Enligt de sakkunnigas mening skulle den ur fusionssynpunkt minst tillfredsställande

kombinationen vara Markaryd—Veinge järnvägs sammanförande

allenast med Hässleholm—Markaryds järnväg. En fusion av endast

dessa järnvägar är icke någon lycklig, slutlig lösning av dessa järnvägars

framtidsfråga. Tillsammans bilda de en sammanhängande järnvägssträcka

av icke mer än 71 kilometer. Tager man i betraktande, att dessa järnvägars

trafik är och även kommer att förbliva svag, kan man påstå, att denna

järnvägssträcka med största sannolikhet icke kan bliva något i ekonomisk

mening gott företag, örn också utsikter icke saknas, att det skulle kunna

förränta och amortera det till ifrågasatt belopp nedsatta statslånet.

Av de olika fusionsalternativen föreligger för närvarande endast förslaget

örn fusion av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar.

Med hänvisning till vad förut anförts anse sig de sakkunniga under dessa

förhållanden vilja ifrågasätta, huruvida för närvarande något av de föreliggande

anbuden bör antagas. Det vore ur fusionssynpunkt säkerligen

lyckligt, örn ett rådrum först kunde beredas för närmare undersökning av

de övriga föreliggande möjligheter, som förut berörts. Lättast synes detta

kunna ernås genom att riksgäldsfullmäktige nu övertaga den omstridda bandelen

Markaryd—Veinge och tillsvidare överlämna den för trafikering åt

statens järnvägar. — — —

Skulle emellertid ett sådant övertagande av Markaryd—Veinge järnväg,

som här av de sakkunniga ifrågasatts, av riksgäldsfullmäktige befinnas vara

olämpligt, anse de sakkunniga, att Hässleholm—Markaryds järnvägs fusionsanbud

bör antagas. Ett överlämnande av järnvägen till Halmstadskonsortiet

skulle sannolikt för framtiden fastlåsa den hittillsvarande, i hög grad olämpliga

anordningen med två självständiga, endast 35 kilometer långa järnvägar,

av vilka den ena, Markaryd—Veinge järnväg, med största sannolikhet alltjämt

kommer att gå med förlust. Varken Markaryd—Veinge eller Hässleholm—Markaryds

järnväg lärer under dessa förhållanden kunna åstadkomma

de besparingar i förvaltning och drift, som ligga inneslutna i planen till

fusion dem emellan.

En sammanslagning av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds

järnvägar, ehuru ur fusionssynpunkt ej tillfredsställande, skulle dock under

angivna förhållanden vara ett steg i rätt riktning. De sakkunniga vilja

dock understryka angelägenheten av att, örn denna utväg väljes, försäljningen

av Markaryd—Veinge järnväg blir förbunden med rätt för staten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr ISS.

till inlösen av banan för köpeskillingens belopp och med definitivt upphörande

av kontraktet angående Markaryds station.

Järnvägsstyrelsen anför till en början följande:

Det synes styrelsen vara ett allmänt trafikintresse, att banorna sammanslås

till en enhet, och styrelsen är därför tveksam örn lämpligheten att, på

sätt fusionssakkunniga alternativt ifrågasatt, med upphävande av nuvarande

samförvaltning, låt vara som ett första steg och provisorium, överföra Markaryd—Veinge

järnväg till staten att tills vidare förvaltas av statens järnvägar

såsom enskild järnväg.

Mot antagande av från Hässleholm—Markaryds järnväg avgivet köpeanbud

beträffande Markaryd—Veinge järnväg har styrelsen jämväl hyst viss betänksamhet.

— — —

Sedan styrelsen under hand erhållit kännedom örn att Hässleholm—Markaryds

järnväg på av fullmäktige i riksgäldskontoret gjord förfrågan velat

medgiva rätt till statsinlösen av Markaryd—Veinge järnväg enligt viss

lägre inlösenbestämmelse, endast för så vitt staten samtidigt inlöste även

Hässleholm—Markaryds järnväg, har likaledes under hand föranstaltats om

förhandlingar örn skälig reglering av inlösningsbestämmelserna även för sistnämnda

järnväg.

Efter omförmälan att som resultat av dessa samrådsvis förda förhandlingar,

som hållits mellan representanter för Hässleholm—Markaryds järnvägs styrelse

samt riksgäldskontoret och järnvägsstyrelsen, framgått en av bolaget numera

ställd förbindelse i nämnda syfte, vilken förbindelse återgivits i järnvägsstyrelsens

skrivelse, har styrelsen yttrat:

Sedan sålunda möjlighet uppnåtts att framdeles vid uppkommande behov

kunna inlösa även Hässleholm—Markaryds järnväg till ett pris, som, ehuru

liggande väsentligt över affärsvärdet, dock torde kunna anses överkomligt,

hava styrelsens betänkligheter mot antagande av Hässleholm—Markaryds

järnvägs anbud att inköpa Markaryd—Veinge järnväg så reducerats, att

styrelsen anser sig kunna biträda detta, därest en enligt styrelsens mening

fullständigare och bättre lösning, vilken i det följande skall närmare avhandlas,

ej skulle stå att vinna.

Med anledning av vad järnvägsfusionssakkunniga anfört beträffande en

fusion mellan Markaryd—Veinge, Hässleholm—Markaryds och statens järnvägar

anför järnvägsstyrelsen följande:

Styrelsen delar till fullo de av fusionssakkunniga anförda synpunkterna.

Förbindelseleden Hässleholm—Markaryd har ett sådant läge, att den lämpligen

kan vara statsbana. Som sådan skulle den komma att erhålla utökade

och nya uppgifter, dels enär med fusionen följer en avsevärd taxesänkning

och dels enär järnvägen i statens hand kommer att underlätta och förbilliga

transporter av tomvagnar mellan vissa viktiga statsbanesträckor. En fusion

med någon av de enskilda järn vägsgrupper, som fusionssakkunniga tänka sig

framdeles möjligen uppkomma inom ifrågavarande riksdel, erbjuder icke motsvarande

fördelar. En sammanslagning med till Hälsingborg ledande järnvägar

anser styrelsen till och med kunna bliva direkt olämplig på grund av

vissa förefintliga motsättningar i handelsintressen och med hänsyn till de

konstlade omläggningar av handels- och transportvägar, som kunna tänkas

följa av en sådan fusion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

7

Enligt av fusionssakkunniga framlagda, förut anförda ekonomiska beräkningar0

skulle ett statsförvärv av ifrågavarande järnvägar icke behöva medföra

någon nämnvärd försämring av nettoinkomstresultatet, i det att den pa

grund av taxesänkningen inträdande inkomstminskningen till största delen

lomme att uppvägas av sådana besparingar, som dels automatiskt uppkomma

genom sammanslagningen och dels i övrigt äro möjliga att genomföra Aven

örn sålunda beräknade besparingar synas val högt beräknade, torde detta i

stort sett uppvägas av de siffermässigt ej kalkylerade fördelar, som ledens

förstatligande enligt vad förut anförts kan medföra för statens järnvägar.

Styrelsen har därför den uppfattningen, att den taxesänknmg av över 110,000

kronor, som enligt beräkning skulle uppkomma genom förstatligande av Hässleholm—Markaryds

och Markaryd—Veinge järnvägar, kan vinnas utan någon

i det stora sammanhanget märkbar reducering av statsbanornas inkomst- och

affärsresultat, för så vitt nämligen banorna kunna förvärvas till ett mot

banornas affärsvärde i enskild regi svarande belopp. .. ,

Med hänsyn till anförda förhållanden och då nu i varje fall avgörande

skall träffas örn Markaryd—Veinge järnvägs blivande ställning i järnvägssystemet,

har det befunnits lämpligt att under hand höra sig för örn möjligheterna

att till ett efter affärsmässiga grunder beräknat pris för statens

räkning förvärva icke blott Markaryd—Veinge järnväg, vilken staten pa grund

av förfallna lån när som helst kan övertaga utan någon ny kostnad, utan

även av Hässleholm—Markaryds järnväg, vars ekonomi är god.

Även denna fråga behandlades alltså vid förberörda förhandlingar, bom

resultat har härvid framgått följande erbjudande av ett antal personer, representerande

styrelsen och en kvalificerad aktiemajoritet i Hässleholm—Markaryds

järnväg:

»Undertecknade, som innehava eller enligt fullmakt disponera över tillsammans

5,089 aktier i Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag och alitsa

förfoga över kvalificerad majoritet vid bolagsstämma och som därjämte innesluta0

majoritet i bolagets styrelse, få härmed göra följande erbjudande.

Därest bolagets styrelse före den 1 juli 1930 erhåller meddelande örn att

statsmakterna beslutat förvärvande av bolagets egendom på nedan angivna

villkor, förbinda vi oss föranstalta, att beslut enligt bolagsordningen snarast

möjligt fattas örn försäljning till svenska staten av bolagets samtliga tillgångar

mot det att köparen övertager bolagets skulder och förpliktelser samt

härutöver erlägger en köpeskilling av 658,920 kronor, motsvarande aktiernas

parikurs, med tillägg av ett halvt års utdelning, beräknad efter 4 procent.

Skulle proposition i ärendet komma att avgivas till 1930 års riksdag, förplikta

vi oss tillse, dels att för år 1929 större utdelning å aktierna än med

4 procent icke beslutes, och dels att i övrigt icke disponeras över bolagets

likvida medel för andra ändamål än järnvägsdriftens normala upprätthållande.

, , ,

Staten övertager företaget, sedan bolagsstämmas beslut örn försäljning

vunnit laga kraft, och skall omedelbart erlägga löseskillmgen.

Beträffande personalen utgå vi från att likartade bestämmelser som vid

statens övertagande av andra enskilda järnvägar skola komma till tillämpning,

varvid följande formulering föreslås. o .

Vid järnvägen anställda befattningshavare skola äga rätt att övergå i statens

järnvägars tjänst utan minskning av innehavda till dem utgående löneförmåner

och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,

som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit

dem, allt dock med förbehåll

a) att de åtnöja sig med sådana — med deras innehavande plats sa vitt

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

möjligt jämförliga — befattningar, som järnvägsstyrelsen anser lämpligt

anförtro dem, y

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för

a?J:aSn^nS) bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för befordran

vid statens järnvägar behörig hänsyn skall tagas till den tid befattningshavare

varit anställd vid bolagets järnväg,

c) att de icke äga rätt att inga såsom delägare i statens järnvägars pensionsinrättningar,

med mindre sådant efter prövning för varje särskilt

fall av befattningshavares därom ingivna ansökan kan medgivas varemot

järnvägsstyrelsen från och med 1 juli 1930 skall i avseende å de

bolagets befattningshavare, vilka tillhöra enskilda järnvägars pensionskassa

och som icke erhålla särskilt tillstånd att i statens järnvägars

pensionskassor ingå, äga samma förpliktelser och rättigheter i förhållande

till förstnämnda kassa, som bolaget skulle äga, örn järnvägen fortfarande

vore bolagets egendom, dock såvitt angår den avlöningsförhöjnmg,

som bemälde befattningshavare må komma att erhålla efter banans

övertagande av staten, endast under förutsättning av enskilda järnvägars

pensionskassas samtycke. Den personal, som kvarstår i enskilda

järnvägars pensionskassa, tillerkännes enahanda förmåner som de, vilka

_ kungl. brevet 4/« 1920 tillkomma vissa tjänstemän, förut anställda

vid Västkustbanan m. fl. järnvägar, vilka kvarstå i nämnda pensionskassa.

Beträffande sådan personal, som redan pensionerats av bolaget, samt den i

tjänst varande personal, som ej är delägare i någon pensionskassa, åligger

det statens_ järnvägar att inträda i de skyldigheter, som bolaget gent emot

personalen iklätt sig, respektive att pensionera densamma enligt vid bolaget

tidigare tillämpad praxis.»

Det avgivna anbudet torde få anses vara ur affärsmässig synpunkt fullt

skäligt. Bolaget har nämligen, sedan behöriga avsättningar till förnyelsefond

gjorts, under en lång följd av år haft sådana årliga vinster, att mot

vanlig ränta svarande aktieutdelningar kunnat vara fullt försvarliga. I

stället för att besluta sådana har man emellertid dels omedelbart som driftkostnad

avfört kapitalökningskostnader — under senaste tid endast vid Hässleholms

station med 202,761 kronor — och dels avsatt medel till en dispositionsfond,

som jämte vinstmedel år 1929 omförts till aktiekapital. Detta

utgör efter härvid uppkommen fördubbling 646,000 kronor. Bolagets vinst

■?ar —'' man till sådan återför nyssnämnda ur bokföringssynpunkt orätt

förda belopp av 202,761 kronor — i medeltal för åren 1920—1929 utgjort

29,133 kronor, motsvarande 4.5 procent å det år 1929 fördubblade aktiekapitalet,

och för de två senaste åren har vinsten uppgått till eller överstigit 5

procent å nyssnämnda belopp.

Bolagets ekonomiska ställning var jämlikt balansräkningen vid 1928 års

utgång mycket god, och ställningen kommer enligt vad meddelats att visa

sig än bättre per 1 juli 1930 eller den tidpunkt, då bolagets försäljning till

staten närmast ifrågasättes. Tills vidare har man emellertid ej att tillgå

senare siffror än per 31 december 1928.

Jämlikt dessa skulle staten fa att i löseskilling för bolagets tillgångar

Ersättning för aktier i bolaget.........kronor 658,920

Övertagande av skulderna (statslånet)..... » 626,847

Summa kronor 1,285,767

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1ZS.

9

Bolagets tillgångar äro redovisade med ett högre belopp, nämligen 1,337,864

kronor. Att märka är härvid, att tillgångarna äro upptagna med låga

värden. Järnvägen, som anlagts under åren 1886—1892, har tillkommit

under en tid med låga anläggningskostnader. Vederbörliga avskrivningar

äro verkställda, och utöver de i bokföringen upptagna avskrivningarna finnas

andra, vilka icke framträda, såsom det förut angivna beloppet av 202,761

kronor, vilket avförts som driftkostnad. Det torde sålunda vara tydligt,

att tillgångarnas realvärde överstiger den fordrade löseskillingens belopp.

Det anslag, som skulle krävas för ett statsförvärv av Markaryd—Veinge

och Hässleholm—Markaryds järnvägar, är relativt obetydligt dels på grund

av förekomsten av statslån och dels enär bolagen äga vissa kontanta medel

och andra realiserbara tillgångar, vilka vid banornas förvärvande på grund

av den föreslagna formen härför tillfalla staten. En beräkning i berörda

avseende, preliminärt byggd på 1928 års siffror, utfaller på följande sätt:

Hässleholm—

Markaryds

järnväg

Markaryd—

Veinge järnväg

Summa

kronor

kronor

kronor

Löseskilling ..................

1,285,767

988,900

2,274,667

Avgår: statens fordran..............

626,847

988,900

1,615.747

Återstod att likvidera (brutto)

658,920

—

658,920

Avgår:

Tillgodohavanden och kontanter, som vid likvidering

tillfalla staten.................

85,000

77,000

162,000

Förrådsartiklar, som vid likvidering tillfalla staten

49,000

43,000

92,000

Återstod att likvidera (netto)

525,000

—120,000

405,000

Av denna beräkning, som dock icke upptar vissa smärre poster och

som hänför sig till en annan tidpunkt än den, vid vilken banornas förvärvande

kan ifrågakomma, framgår, att det i varje fall fordras endast ett

relativt obetydligt anslag för statsinlösen av Hässleholm—Markaryds och

Markaryd—Veinge tillsammans 71 kilometer långa järnvägar.

För inlösen av Markaryd—Veinge järnväg fordras intet anslag. Staten

erhåller tvärt örn visst kontantbelopp, örn statens lånefordran skall gäldas

exekutivt. Det torde därvid vara lämpligt, att riksgäldskontoret, som har

att bevaka statens fordran, behåller sagda belopp och efter inropande av

Markaryd—Veinge järnväg överlämnar denna med rullande materiel och

inventarier men utan övriga tillgångar till statens järnvägar, mot att statens

järnvägars fond debiteras det belopp av 325,000 kronor, som Hässleholm—

Markaryds järnväg erbjudit sig att erlägga i inlösen för banan. Ifrågavarande

belopp bör uppföras som statskapital av lånemedel.

Därest omedelbart statsförvärv av Hässleholm—Markaryds järnväg beslutes,

torde ett anslag av 525,000 kronor vara tillfyllest. Då järnvägen är

fullt räntabel, bör anslaget givetvis utgå av lånemedel.

I statens järnvägars räkenskaper skulle anläggningsvärdet beträffande

Hässleholm—Markaryds järnväg påföras statsbanornas anläggningskonto med

ett belopp, motsvarande köpeskillingen i dess helhet, alltså dels ersättningen

för aktierna och dels värdet av kvarvarande statslån vid tidpunkten för

övertagandet. A andra sidan skulle statskapitalet av lånemedel gottskrivas

med ett belopp, inneslutande ifrågavarande anslag av lånemedel å 525,000

kronor och kvarstående statslån. Skillnaden mellan å anläggningskontot

och kapitalkontot bokförda belopp gottskrives förnyelsefonden.

Efter sålunda verkställd provning av det anbud till omedelbar inlösen av

Hässleholm—Markaryds järnväg, som av innehavare av aktiemajoriteten av
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

givits, anser sig styrelsen kunna uttala, att anbudet är av natur att böra

av staten antagas. Göres så och förvärvas samtidigt Markaryd—Veinge

järnväg, så erhålles på en gång en slutlig och till synes för alla parter

förmånlig lösning av ifrågavarande järnvägsproblem. Särskilt må erinras

örn dennas förmånlighet för Halmstads stad, som energiskt motsatt sig

Markaryd—Veinge järnvägs försäljning till Hässleholm—Markaryds järnväg

och varit beredd ikläda sig avsevärda risker till förhindrande av att banan

efter sådan försäljning möjligen i en framtid skulle komma i ur stadens

synpunkt olämpliga händer. Det är möjligt, att den inkomstminskning, som

uppkommer genom den med en införlivning med statens järnvägar förbundna

taxesänkningen, kan komma att något överväga de besparingar, som uppkomma,

och de järnvägsekonomiska fördelar i övrigt, som vinnas vid en

sammanslagning, men skillnaden kan dock i varje fall icke bliva betydlig i

förhållande till taxesänkningens storlek. Styrelsen, som är starkt medveten

örn hur oekonomisk det svenska järnvägssystemets starka splittring är, vill

gärna medverka till att rättelse härutinnan vinnes, där så lämpligen kan

ske, och att genom härvid uppkommande allmänekonomiska besparingar

möjlighet öppnas till för näringslivet värdefulla taxesänkningar även utanför

statens järnvägars nuvarande intressesfär.

Under hänvisning till vad sålunda anförts gör järnvägsstyrelsen det uttalandet,

att styrelsen i likhet med järnvägsfusionssakkunniga funne det ali,

mannas intressen bäst tillgodoses, därest såväl Markaryd—Veinge som

Hässleholm—Markaryds järnväg införlivades med statens järnvägar, och att

det tillfälle härtill, som nu yppat sig, vore av natur att böra utnyttjas.

För egen del anföra fullmäktige i riksgäldskontoret följande:

Sedan den av fullmäktige föranstaltade utredningen i december 1929 blivit

slutförd och de slutliga anbuden å övertagande av Markaryd—Veinge järnväg

respektive garanti för viss del av banan åvilande skuld till staten inkommit,

hade fullmäktige preliminärt beslutat för sin del förorda en sammanslagning

av järnvägarna Hässleholm—Markaryd och Markaryd—Veinge

genom antagande av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags köpeanbud.

Såsom förut nämnts, funno fullmäktige emellertid önskvärt att före ett slutligt

ställningstagande i ärendet inhämta fusionssakkunnigas yttrande, varjämte

innehållet av detta nödvändiggjorde införskaffande av ett yttrande

från järnvägsstyrelsen. Genom vad i berörda två yttranden anförts har ärendet

kommit i ett helt annat läge än då fullmäktige fattade sitt nyssnämnda preliminära

beslut. Vad de sakkunniga och järnvägsstyrelsen anfört i fråga

örn fördelarna av att införliva ifrågavarande två banor med statens järnvägar

är enligt fullmäktiges mening förtjänt av det största beaktande. Med

hänsyn till Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags goda ekonomiska

ställning måste de villkor, varpå innehavarna av aktiemajoriteten i bolaget

förklarat sig villiga överlåta sin järnväg till staten, anses vara sådana, att

de kunna trän statens sida godtagas. Vid frågans bedömande bör beaktas,

att bolagets kontanta medel och förråd, vilka vid ett inköp skulle tillfalla

staten, representera ett sådant värde, att det verkliga priset för aktierna

kommer att betydligt understiga pari. Markaryd—Veinge järnväg kan av

staten förvärvas utan något utlägg; tvärtom kommer vid järnvägsbolagets

likvidation staten såsom ende fordringsägare av betydelse att erhålla ett

avsevärt kontant belopp i avräkning å sin fordran för statslånet. I betraktande

av nu berörda omständigheter torde, såsom järnvägsstyrelsen påvisat,

statens nya utlägg för förvärv av Hässleholm—Markaryds järnväg i själva

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

11

verket komma att föga överstiga 400,000 kronor. Vid sådant förhållande

och på av järnvägsstyrelsen i övrigt anförda skäl vilja fullmäktige tillstyrka

antagande av det föreliggande anbudet å ett omedelbart förvärv av nyssnämnda

järnväg. Fullmäktige instämma för sin del i järnvägsstyrelsens

uppfattning, att det allmännas intressen bäst tillgodoses, därest såväl Markaryd—Veinge

som Hässleholm—Markaryds järnväg införlivas med _ statens

järnvägar, och att det tillfälle därtill, som nu yppat sig, bör utnyttjas.

Slutligen vilja fullmäktige såsom sin mening uttala att, därest Kungl. Maj-.t

och riksdagen ej skulle anse ett statsinköp av Hässleholm—Markaryds järnväg

nu böra komma till stånd, frågan örn reglering av Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten bör, såsom även järnvägsstyrelsen

alternativt förordat, ordnas genom antagande av Hässleholm—

Markaryds järnvägsaktiebolags köpeanbud å järnvägen Markaryd—Veinge,

vilket anbud numera kompletterats genom bolagets förut omförmälda förklaring

i fråga örn villkoren för framtida statsinlösen av ifrågavarande två

järnvägar.

Det belopp, som staten enligt berörda förklaring komme att få betala för

Hässleholm—Markaryds järnväg, skulle visserligen bliva lägre än vid tilllämpning

av bestämmelserna i koncessionerna men dock vida överstiga det

begärda priset vid ett omedelbart inköp.

Väg- och vattenhy g gnadsstyr elsen har i utlåtande den 12 mars 1930 på de

i handlingarna anförda skäl förklarat sig tillstyrka det av fullmäktige i

riksgäldskontoret framlagda förslaget till förvärvande för staten av Hässleholm—Markaryds

och Markaryd—Veinge järnvägar eller, därest detta förslag

ej skulle vinna bifall, förslaget att antaga Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags

anbud att inköpa Markaryd—Veinge järnväg.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 13 mars 1930 yttrat sig angående

de med statsförvärv av järnvägssträckan Hässleholm—Veinge sammanhängande

budget- och bokföringsfrågorna.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Till följd av det otillfredsställande resultatet av järnvägsdriften har Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag ej någonsin varit i stånd att helt fullgöra sin

betalningsskyldighet på grund av statslånet. Då på grund härav bolagets

skuld efter hand alltmera ökats, har det befunnits nödvändigt att verkställa en

utredning rörande bolagets ekonomiska ställning i syfte att nedbringa bolagets

skuld å statslånet till ett belopp, som skulle kunna för framtiden förräntas och

amorteras. Under denna utredning har i samband med spörsmålet örn reglering

av bolagets skuldförhållande till staten uppkommit fråga om att söka åstadkomma

en sammanslagning av Markaryd—Veinge järnväg med närbelägna

järnvägar. De förslag till ordnande av järnvägens ekonomi och förvaltning

för framtiden, som sålunda föreligga till prövning, äro följande:

Ett förslag avser att fortfarande driva Markary d—V e i n g e

järnväg såsom ett fristående företag. Under denna förutsättning

hava stadsfullmäktige i Halmstad, vilken stad innehar största aktieposten

i bolaget, förbundit sig att, därest bolagets skuld å statslånet den 1 juli 1930

nedskrives till 325,000 kronor, teckna borgen såsom för egen skuld för ett belopp

av 325,000 kronor samt därutöver för ett belopp, motsvarande dels värdet

av bolagets den 1 juli 1930 i förråd befintliga förbrukningsartiklar (sliprar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 123.

stenkol m. m.) till bokfört pris eller, om detsamma överstiger dagspriset, till

detta pris, dels ock bolagets nämnda dag förefintliga kontanta medel och fordringar

efter avdrag av andra skulder än skulden å statslånet. — Vidare Ilar

föreslagits en sammanslagning med Hässlehol m—M arkarp

ds järnväg. I sådant syfte har Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag

avgivit ett anbud att den 1 juli 1930 förvärva Markaryd—Veinge

järnväg med tillhörigheter för ett pris av 325,000 kronor, varav 75,000 kronor

skulle gäldas kontant till riksgäldskontoret och återstoden, 250,000 kronor,

genom övertagande av betalningsskyldigheten för järnvägens till samma belopp

nedskrivna statslån. Därjämte har nämnda bolag erbjudit sig att övertaga

järnvägens förråd av förbrukningsartiklar till förut omförmält pris ävensom

gjort vissa utfästelser rörande järnvägens i tjänst varande personal samt

dess pensionärer och understödstagare. Slutligen har bolaget medgivit sådan

ändring i koncessionernas bestämmelser rörande statsinlösen av järnvägarna

att, därest, såväl Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnvägar

av staten inlösas, löseskillingen skulle utgå för Markaryd—Veinge järnväg

med 325,000 kronor och för Hässleholm—Markaryds järnväg med det vid tiden

för inlösningen bokförda värdet av järnvägen med rullande materiel och inventarier,

i bägge fallen dock med vissa tillägg och avdrag. — Slutligen har

jämväl framlagts förslag örn införlivande med statens järnvägar.

Huvudförslaget innebär statens förvärvande av såväl Markaryd—Veinge

som Hässleholm—Markaryds järnvägar. Den förra järnvägen skulle övertagas

av riksgäldskontoret, som därefter skulle överlämna järnvägen till järnvägsstyrelsen.

Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag skulle enligt erbjudande

från styrelsen och innehavarna av aktiemajoriteten i järnvägsbolaget

till staten försälja bolagets samtliga tillgångar mot att staten övertoge bolagets

skulder och förpliktelser samt därutöver erlade en köpeskilling av 658,920

kronor, motsvarande aktiernas parikurs (100 kronor) med tillägg av utdelning

efter 4 procent för ett halvt år. Beträffande järnvägens personal utgår anbudet

från att likartade bestämmelser som vid statens övertagande av andra enskilda

järnvägar skulle tillämpas. -— Alternativt har föreslagits, att endast

Markaryd—-Veinge järnväg nu skulle övertagas av staten och av statens järnvägar

drivas såsom ett fristående företag. Denna utväg har ifrågasatts av

järnvägsfusionssakkunniga i syfte att vinna rådrum för en närmare undersökning

av andra möjligheter till fusion.

Även örn vissa driftkostnadsbesparingar kunna genomföras vid Markaryd_

Veinge järnväg, torde järnvägsbolagets fortsatta verksamhet under trycket av

den .nuvarande tunga skuldbördan, vilken sannolikt skulle ytterligare ökas,

tämligen snart leda till att dess ekonomiska ställning bleve ohållbar. Det synes

därför förtänksamt att i tid vidtaga sådana åtgärder, att järnvägens bestånd

för framtiden tryggas på ett ur ekonomiska och andra synpunkter tillfredsställande

sätt. Att detta skulle kunna ske genom att bibehålla järnvägen

såsom en särskild enhet synes näppeligen antagligt. Liksom åtskilliga andra

mindre järnvägar skulle även denna såsom fristående företag få svårt att uthärda

den. starka konkurrensen med motorfordonstrafiken, och därtill kommer,

att med bibehållande av järnvägen i denna form den förut omnämnda, för järnvägen

oförmånliga överenskommelsen med Hässleholm—Markaryds järnväg

rörande begagnandet av Markaryds station fortfarande skulle äga bestånd. Ur

sist angivna synpunkter skulle en sammanslagning på sätt föreslagits med

Hässleholm—Markaryds järnväg innebära en förbättring med större möjligheter

till driftkostnadsbesparingar och ernående av ett tillfredsställande ekonomiskt

resultat. Även om med hänsyn till banornas jämväl tillsammantagna jämförelsevis

obetydliga längd en självständig trafikering av dessa banor måhända icke

skulle kunna göras fullt rationell, synes det framlagda förslaget örn samman
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

13

slagning av järnvägarna i och för sig vara av beskaffenhet att kunna åtminstone

tills vidare godtagas. Sedan emellertid förslag framkommit om nämnda

järnvägars — alternativt endast Markarydd—Veinge järnvägs —• uppgående i

en ännu större enhet, statens järnvägar, har frågan bragts i ett förändrat läge.

Att staten skulle övertaga endast Markaryd—Veinge järnväg lärer icke böra

ifrågasättas. Vad åter beträffar bägge järnvägarnas införlivande med statens

järnvägar, synas omständigheterna tala för en sådan åtgärd. Visserligen skulle

de stora driftkostnadsbesparingar, som beräknas uppkomma genom ett sådant

övertagande, måhända något mer än motvägas av en genom taxesänkningar

vållad inkomstminskning, men detta torde, på sätt järnvägsstyrelsen även antytt,

för statens järnvägar såsom helhet betyda jämförelsevis litet mot de fördelar,

som skulle ernås. Så skulle för statens järnvägar, som för södra stambanan,

å ena, samt västra stambanan och västkustbanan, å andra sidan, å det

långa avståndet mellan linjen Falköping-Ranten—Nässjö samt Malmö icke

hava någon förbindelseled mellan nämnda huvudlinjer, en dylik förbindelselinje

Veinge—Markaryd—Hässleholm, vilken ur geografisk synpunkt har ett mycket

lämpligt läge, bliva synnerligen förmånlig med hänsyn till transitotrafiken

och ej minst såsom underlättande och förbilligande transporter av tomvagnar

mellan nämnda huvudlinjer. Från mera allmän synpunkt är att beakta den

stora fördel för trafikanterna i form av billigare taxor, som vinnes genom banornas

införlivande med statens järnvägar och vilken rimligtvis bör leda till

större livaktighet inom trafikområdets näringsliv och så småningom även medföra

ökad trafik. Även ur synpunkten av staden Halmstads intressen torde

statens övertagande av järnvägarna i fråga vara betydligt förmånligare än en

fusion av dessa järnvägar.

I fråga örn den ekonomiska innebörden av själva övertagandet av järnvägarna

är beträffande Hässleholm—Markaryds järnväg att märka, att ej obetydliga

värden i järnvägens kontanta medel och förråd skulle tillföras staten, varigenom

det erbjudna priset i själva verket skulle bliva mycket lägre än aktiernas

nominella belopp. Markaryd—Veinge järnväg skulle enligt förslaget erhållas

utan något utlägg från statens sida, och staten skulle därjämte erhålla

ett ej ringa kontant belopp i avräkning å sin fordran för statslån. Härigenom

skulle i själva verket statens utgift för övertagande av Hässleholm—Markaryds

järnväg komma att begränsas till föga mer än 400,000 kronor. Med hänsyn

härtill och då de i anbudet örn försäljning av sistnämnda järnväg angivna

bestämmelserna rörande personalens övergång i statens järnvägars tjänst överensstämmer

med vad i detta hänseende gällde vid statens förvärvande av Dala—

Hälsinglands järnväg, torde berörda anbud vara av beskaffenhet att böra godtagas.

Jag anser mig alltså böra förorda, att frågan örn Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags

skuldförhållande till staten löses så, att staten förvärrar såväl

Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnväg, sistnämnda järnväg

i enlighet med det senast avgivna anbudet.

För bestridande av kostnaden för statens förvärvande av. Hässleholm—

Markaryds järnväg torde, såsom järnvägsstyrelsen och mullmäktige i riksgäldskontoret

föreslagit, å riksstat^ för budgetåret 1930/1931 under utgifter för

kapitalökning och rubriken statens järnvägar böra anvisas ett anslag av 525,000

kronor att utgå av lånemedel. Då medel för täckande av denna utgift icke beräknats

i årets statsverksproposition, torde den i förslaget till riksstat för nästkommande

budgeår under rubriken »E. Lånemedel» uppförda inkomstposten

»Övriga lånemedel» böra höjas med motsvarande belopp.

Beträffande Markaryd—Veing järnväg torde, på sätt fullmäktige i riksgäldskontoret

föreslagit, böra föreskrivas att, så snart denna järnväg genom

riksgäldskontoret förvärvats för statens räkning, densamma skall överlämnas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 1S3.

Utskottets

yttrande.

till järnvägsstyrelsen samt fullmäktige i riksgäldskontoret medgivas att avskriva

statens fordran på grund av statslånet för järnvägen, i den mån denna

fordran icke täckes av vad till riksgäldskontoret inflyter vid bolagets likvidation.

I fråga örn Markaryd—Veinge järnvägs personal synas i princip samma

grunder böra tillämpas som senast vid inlösen av Dala—Hälsinglands järnväg.

Vad slutligen angår de bokföringsåtgärder i avseende å statens järnvägars

räkenskaper, som erfordras i anledning av det nu förordade statsförvärvet av

ifrågavarande järnvägar, torde, i överensstämmelse med riksdagens år 1929

uttalade uppfattning i fråga örn statens övertagande av järnvägen Limedsforsen

—Särna, Markaryd—Veinge järnväg böra i statens järnvägars räkenskaper

uppföras med en summa, motsvarande statslånets kapitalbelopp, eller 561,000

kronor. Härav synes ett belopp av 325,000 kronor, motsvarande vad Hässleholm—Markaryds

järnvägsaktiebolag erbjudit sig att erlägga för inköp av

Markaryd—Veinge järnväg och varå alltså full förräntning skulle kunna påräknas,

böra bokföras såsom lånemedel. För Hässleholm—Markaryds järnväg

synes hela köpeskillingen böra uppföras i statens järnvägars räkenkaper, och

torde därav ett belopp, motsvarande det övertagna statslånet och anslaget å

525,000 kronor, böra bokföras såsom lånemedel samt återstående belopp tillföras

statens järnvägars förnyelsefond. Berörda belopp kunna för närvarande

ej till sin storlek exakt fastställas, enär de bliva beroende av dels statslånets

storlek vid tiden för inlösen av järnvägen och dels av dåvarande värden för

bolagets rörliga tillgångar.»

Kungl. Maj:ts förevarande proposition har föranletts av Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolags ekonomiska obestånd. I samband med att staten i egenskap

av huvudfordringsägare nu skulle övertaga ifrågavarande järnväg, föreslås

även statsinköp av Hässleholm—Markaryds järnväg.

Vid ärendets bedömande bör uppmärksammas, att staten under alla förhållanden

torde bliva nödsakad medverka vid en reglering av denna förstnämnda

banas ekonomiska förhållanden. Med hänsyn tagen härtill vill utskottet tillstyrka

det nu framlagda förslaget. De båda järnvägarna, av vilka vardera

har en längd av cirka 35 km., utgöra tillsammans en i nordvästlig riktning

gående sammanbindningsbana mellan södra stambanan (vid Hässleholm) och

Västkustbanan (vid Veinge). Enligt vad såväl järnvägsfusionssakkunniga

som järnvägsstyrelsen påvisat, skulle genom banornas införlivande med statens

järnvägar möjliggöras en rationellare och bättre drift samt i övrigt lägre omkostnader.

Av särskilt stor betydelse är en sådan sammanslagning för transitotrafiken

och tomvagnstranporten över linjen, vartill kommer banornas ökade

konkurrenskraft gentemot andra transportmedel vid en tillämpning av statens

järnvägars lägre genomgående taxa.

De sålunda åberopade skälen kunna ej anses vara i motionerna vederlagda.

Priset för Hässleholm—Markarydbanan kan visserligen ej sägas vara lågt men

lärer dock få anses godtagligt med tanke på att banans förvärv ingår som ett

led i en allmän sammanslagningsplan samt att nuvarande ägaren frivilligt avhänder

sig densamma. En inlösen enligt koncessionsbestämmelserna skulle

ställa sig betydligt oförmånligare. Vid frågans bedömande bör, såsom riksgäldsfulhnäktige

framhållit, även beaktas, att de kontanta medel och förråd,

som vid inköpet tillfalla staten, representera ett sådant värde, att det verkliga

priset betydligt understiger det betingade paripriset.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

15

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande proposition och med

avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna, hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande proposition

och med avslag å de av herrar Berling och Kropp

samt Bergström i Hälsingborg i ämnet väckta motionerna

(I: 323 och II: 522), må

a) besluta, att Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds

järnvägar skola av staten förvärvas i enlighet med de i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 14 mars

1930 angivna grunder;

b) för statens förvärvande av Hässleholm—Markaryds

järnväg för budgetåret 1930/1931 under utgifter för kapitalökning

anvisa ett reservationsanslag av 525,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn beredande av täckning för ifrågavarande

anslag samt höjning av inkomstposten »övriga lånemedel» kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 25 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo,

E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell

och G. I. Asplund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M.

Olsson i Blädinge, B. F lson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro,

O. Andersson i Höör, G. Strindlund och K. S. V. Ward.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:195 Skrivelse till Konungen på grund av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av Markaryd— Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten s. 5 i texten