Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten jämte i ämnet väckta motioner.
1930-04-25 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
1
Nr 123.
Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder
i anledning av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 14 mars 1930 avlåten proposition, nr 253, vilken hänvisats
till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen dels besluta, att Markaryd—Veinge
och Hässleholm—Markaryds järnvägar skola av staten förvärvas
i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunder,
dels för statens förvärvande av Hässleholm—Markaryds järnväg för budgetåret
1930/1931 under utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 525,000 kronor, dels ock höja den i förslaget till
riksstat för budgetåret 1930/1931 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna
inkomstposten »övriga lånemedel» med motsvarande belopp.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 323, av herrar
E. Berling och M. Kropp och den andra inom andra kammaren, nr 522, av herr
K. Bergström i Hälsingborg, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får utskottet
hänvisa till motionen I: 323.
Den 26 november 1886 beviljade Kungl. Majit vissa personer koncession å
järnväg örn 1.435 meters spårvidd från Vittsjö kyrkoby i Kristianstads län
till Hässleholms station å södra stambanan. Vidare beviljade Kungl. Majit
den 9 augusti 1889 vissa personer koncession å järnväg av samma spårvidd
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 52 käft. (Nr 123.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 1S3-
från Vittsjö kyrkoby till Markaryds kyrkoby i Kronobergs län. Sedan jämlikt
Kungl. Maj:ts särskilda medgivanden koncessionerna å berörda järnvägsanläggningar
överlåtits å Vittsjö—Hässleholms järnvägsaktiebolag respektive
Vittsjö—Markaryds järnvägsaktiebolag, förklarade Kungl. Majit den 21 maj
1897, att bela järnvägssträckningen från Hässleholm över Vittsjö till Markaryd
skulle vara att anse såsom en särskild järnväg, benämnd Hässleholm—
Markaryds järnväg; och har denna järnväg med Kungl. Majits medgivande
den 10 december 1897 överlåtits å Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.
Den 11 september 1896 beviljade Kungl. Majit vissa personer koncession
å järnväg av 1.435 meters spårvidd från Markaryds station å förenämnda
Vittsjö—Markaryds järnväg till Veinge station å dåvarande Västkustbanan,
numera införlivad med statens järnvägar. Därefter fastställde Kungl. Majit
den 23 april 1897 kostnadsberäkning för järnvägsanläggningen Markaryd—
Veinge, slutande å 1,127,000 kronor, samt beviljade för utförande av samma
järnvägsanläggning ett lån å 563,000 kronor ur allmänna järnvägslanefonden.
Sedan koncessionen jämlikt Kungl. Majits medgivande den 11 juni 1897
överlåtits å Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag, utbetalte riksgäldskontoret
under åren 1897, 1898 och 1900 av det beviljade lånet tillhopa 561,000
kronor till nämnda bolag.
Jämväl för anläggning av Hässleholm—Markaryds järnväg har statslån
utgått, i det att Kungl. Majit den 10 augusti 1888 för utförande av bandelen
Vittsjö—Hässleholm beviljade ett lån å 410,000 kronor ur allmänna
järnvägslånefonden. Den 12 oktober 1889 nedsatte Kungl. Majit på grund
av uppkommen minskning i anläggningskostnaden för järnvägen lånet till
404,000 kronor. Lånet utbetaltes i sin helhet till bolaget under åren 1890
—1892.
Sedermera har Kungl. Majit efter beslut av 1919 års riksdag (skrivelse
nr 20) den 14 mars 1919 medgivit, att av de den 31 december 1918 förfallna
annuitets- och räntebelopp, 424,065 kronor 56 öre, å ifrågavarande lån å
404,000 kronor ett belopp av 400,000 kronor finge räknat från och med år
1919 på vissa angivna villkor kapitaliseras såsom särskilt lån till Hässleholm—Markaryds
j ärnvägsaktiebolag
I skrivelse den 10 mars 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort
framställning örn reglering av Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande
till staten m. m. Fullmäktige hava därvid lämnat en redogörelse
för vad i dessa frågor förekommit. Av denna redogörelse inhämtas följande:
Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolag har endast delvis kunnat fullgöra
sin betalningsskyldighet för statslånet. Under tiden från lånets utlämnande
till och med den 31 december 1929 har bolaget till riksgäldskontoret inbetalat
inalles 641,000 kr. Då de ränte- och annuitetsbelopp, vilka under
nämnda tid förfallit till betalning, sammanlagt uppgå till 810,645 kronor
och då därjämte överränta debiterats å de uteblivna inbetalningsbeloppen
har såväl hela skulden som den förfallna delen därav efter hand ökats. Vid
1929 års slut uppgick skulden till följande belopp:
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
3
Icke förfallen
Förfallen
Summa
skuld
skuld
Kapital......
.......kr. 409,548.68
kr. 151,451.32
kr. 561,000.—
Ränta......
....... > 4,556.23
» 373,158.96
» 377,715.19
Överränta.....
....... > -
» 28,947.-
> 28,947—
Anståndsränta . . .
....... » 45,154.87
> -
» 45,154.87
Summa kr. 459,259.78
kr. 553,557.28
kr. 1,012,817.06
I april 1928 ingav bolaget till riksgäldskontoret en anhållan om att fullmäktige
ville, i likhet med vad tidigare ägt rum beträffande ett flertal andra
neskilda järnvägar, föranstalta örn utredning rörande bolagets ekonomiska
ställning, i syfte att åtgärder sedermera måtte vidtagas för lämplig nedskrivning
av skulden för statslånet. Med anledning härav uppdrogo fullmäktige
åt en delegation, bestående av riksgäldssekreteraren J. Hägglund,
överingenjören Hj. Fogelmarck, byråchefen G. Englund och numera byråchefen
S. Norrman att verkställa undersökning av bolagets ekonomiska ställning
och att i samband därmed utreda möjligheten av bolagets sammanslagning
med Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag.
Under tiden för delegationens arbete avgåvos emellertid anbud å Markaryd—
Veinge järnväg dels av staden Halmstad — ägare till den största aktieposten
i bolaget — och dels av Hässleholm—Markaryds jämvägsaktiebolag. Beträffande
innebörden av anbuden hänvisas till det följande.
Hen av fullmäktige tillsatta delegationen har efter att hava tagit del av
handlingarna i ärendet avgivit en den 23 december 1929 dagtecknad utredning,
ur vilken torde få återgivas följande:''
Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar med en längd
av 34.8 respektive 36.2 kilometer korsades vid Markaryd av Skåne—Smålands
järnväg (linjen från Värnamo till Kärreberga å Hälsingborg—Hässleholms
järnväg). Mellan de båda järnvägarna, som tillhörde olika bolag, hade i vissa
avseenden träffats överenskommelse örn samarbete, såsom beträffande gemensam
trafikchef, gemensam verkstadsdrift och gemensam nyttjanderätt till
Markaryds järnvägsstation. Sistnämnda gemensamhetsförhållande vore reglerat
genom en år 1897 träffad överenskommelse, som vore ouppsägbar och
ej kunde ändras, utan att båda parterna vore ense örn ändringen.--—
Undersökningsresultaten gåve enligt delegationens uppfattning oförtydbart
vid handen, att det ur ekonomisk synpunkt lämpligaste vore, att berörda
var för sig korta banor, vilka tillsammans bildade en föreningslänk mellan
tvenne statens stambanor, sammanslogos till en teknisk och ekonomisk enhet.
Endast för det fall att så gjordes kunde man för sträckan Markaryd—
Veinge med större sannolikhet beräkna att erhålla sådant driftöverskott,
som kunde möjliggöra fullgörande med järnvägens egna medel av annuiteter
å till skäligt belopp nedskrivet statslån. En sammanslagning, varigenom
järnvägarna i samtrafikshänseende bleve en järnväg, skulle visserligen medföra
minskad inkomst per viktenhet i transitotrafik, men å andra sidan
skulle denna trafik ökas.---
Under förutsättning att Markaryd—Veinge järnväg överlätes till Hässleholm—Markaryds
järnvägsaktiebolag kunde förstnämnda järnväg anses äga
ett affärsvärde av 400,0U0 kronor, och med hänsyn till sistnämnda bolags
goda ekonomiska ställning skulle enligt delegationens mening bolaget kunna
fullgöra annuiteterna å den del av statslånet, som efter en blivande skuld
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
reglering skulle återstå att förränta och amortera. Såsom villkor för en
skuldreglering borde stadgas, att staten skulle äga rätt att inlösa järnvägen
för ett belopp, motsvarande statens nedskrivna fordran, ökat med framtida
kapitalinvesteringar men med avdrag för inträffad värdeminskning.
Sedan fullmäktige i riksgäldskontoret fått mottaga ytterligare inlagor i
ärendet från järnvägsbolagen, från vissa industriidkare i av Markaryd—
Veinge järnväg berörda trakter samt från staden Halmstad, bava fullmäktige
för vinnande av så allsidig utredning som möjligt införskaffat yttranden
i ärendet från de s. k. järn vägsfusion ssakkunniga och järnvägsstyrelsen.
Järnvägsfusionssakkunniga anföra, att de sakkunniga ansett sig böra vidtaga
en mera allmän undersökning rörande de järnvägsgrupperingar, som ur
fusionssynpunkt vore värda att i förevarande sammanhang tagas i övervägande,
samt att de sakkunniga därav ansett böra beaktas fem olika alternativ.
Beträffande de besparingar, som kunde uppstå vid realiserandet av
de skilda alternativen, bade de sakkunniga på grund av den korta tid, som
stått till deras förfogande, icke kunnat verkställa några mer ingående undersökningar,
varför de beräknade besparingsbeloppen med undantag av dem,
som avsåge sammanslagning av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds
järnvägar, beträffande vilka förenämnda delegation verkställt detaljerade
utredningar, borde betraktas såsom approximativa.
De av de sakkunniga vid de olika fusionsalternativen sålunda beräknade
besparingarna framgå av följande sammanställning:
Approximativa besparingar
Alter-
nativ
Fusion mellan
Genom
fusionen
Kronor
Genom drift- besparingar
i övrigt
Kronor
Summa
Kronor
I
Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järn- vägar .....................
18,000
31,000
49,000
II
Markaryd—-Veinge och statens järnvägar......
31,000
31,000
62,000
lil
Markaryd—Veinge, Hässleholm—Markaryds och statens
järnvägar ...................
50,000
52,000
102,000
IV a)
Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järn- vägar, å ena, samt Hälsingborg—Hässleholms och
Skåne—Smålands järnvägar, å andra sidan ....
43,000
52,000
95,000
IV b)
Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järn- vägar, å ena, samt Östra Skånes och Kristianstad—
Hässleholms järnvägar, å andra sidan......
23,000
52,000
75,000
Beträffande denna jämförelse anföra de sakkunniga sammanfattningsvis:
Örn också de i tabellen angivna besparingssiffrorna för olika fusionsalternativ
vid en noggrannare undersökning skulle i vissa delar befinnas vara i
behov av korrigering, framgår emellertid av desamma, att en fusion enbart
av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar skulle medföra
den minsta besparingen, under det att större besparingar äro att vinna genom
en fusion av ae båda nämnda järnvägarna med endera av Hälsingborgseller
Kristianstadsgrupperna eller med statens järnvägar.
Statsutskottets utlåtande Nr läs.
5
Efter den sålunda gjorda utredningen angående de olika fusionernas ekonomiska
betydelse angiva de sakkunniga några av de motiv, som kunna anses
tala särskilt för en fusion med statens järnvägar, samt anföra härutinnan:
Förfogandet över denna förbindelselinje mellan två statens järnvägars linjer
innebär sålunda en möjlighet till linjens utnyttjande till statens järnvägars
fördel, vilken möjlighet emellertid icke låter uttrycka sig i årliga besparingssiffror.
Det bör också framhållas, att linjens Veinge—Hässleholm båda
ändpunkter tillhöra statens järnvägar och att linjens införlivande med dessa
järnvägar ur geografisk synpunkt är mer naturlig och har större betydelse
för transitotrafiken över linjen än deras införlivande med någon av förenämnda
enskilda järn vägsgrupper. Linjens förvärvande av staten skulle
givetvis också i sin mån utgöra ett nytt bevis för statens intresse för det
splittrade svenska järnvägsnätets enhetliggörande. Framhållas bör slutligen,
att järnvägarnas införlivande med statens järnvägar skulle genom såväl persontrafiks-
som godstrafiksavgifternas förbilligande för trafikanterna medföra
en fördel, som icke lärer komma dem till del vid någon av de övriga fusionerna.
Enligt de sakkunnigas mening skulle den ur fusionssynpunkt minst tillfredsställande
kombinationen vara Markaryd—Veinge järnvägs sammanförande
allenast med Hässleholm—Markaryds järnväg. En fusion av endast
dessa järnvägar är icke någon lycklig, slutlig lösning av dessa järnvägars
framtidsfråga. Tillsammans bilda de en sammanhängande järnvägssträcka
av icke mer än 71 kilometer. Tager man i betraktande, att dessa järnvägars
trafik är och även kommer att förbliva svag, kan man påstå, att denna
järnvägssträcka med största sannolikhet icke kan bliva något i ekonomisk
mening gott företag, örn också utsikter icke saknas, att det skulle kunna
förränta och amortera det till ifrågasatt belopp nedsatta statslånet.
Av de olika fusionsalternativen föreligger för närvarande endast förslaget
örn fusion av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds järnvägar.
Med hänvisning till vad förut anförts anse sig de sakkunniga under dessa
förhållanden vilja ifrågasätta, huruvida för närvarande något av de föreliggande
anbuden bör antagas. Det vore ur fusionssynpunkt säkerligen
lyckligt, örn ett rådrum först kunde beredas för närmare undersökning av
de övriga föreliggande möjligheter, som förut berörts. Lättast synes detta
kunna ernås genom att riksgäldsfullmäktige nu övertaga den omstridda bandelen
Markaryd—Veinge och tillsvidare överlämna den för trafikering åt
statens järnvägar. — — —
Skulle emellertid ett sådant övertagande av Markaryd—Veinge järnväg,
som här av de sakkunniga ifrågasatts, av riksgäldsfullmäktige befinnas vara
olämpligt, anse de sakkunniga, att Hässleholm—Markaryds järnvägs fusionsanbud
bör antagas. Ett överlämnande av järnvägen till Halmstadskonsortiet
skulle sannolikt för framtiden fastlåsa den hittillsvarande, i hög grad olämpliga
anordningen med två självständiga, endast 35 kilometer långa järnvägar,
av vilka den ena, Markaryd—Veinge järnväg, med största sannolikhet alltjämt
kommer att gå med förlust. Varken Markaryd—Veinge eller Hässleholm—Markaryds
järnväg lärer under dessa förhållanden kunna åstadkomma
de besparingar i förvaltning och drift, som ligga inneslutna i planen till
fusion dem emellan.
En sammanslagning av Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds
järnvägar, ehuru ur fusionssynpunkt ej tillfredsställande, skulle dock under
angivna förhållanden vara ett steg i rätt riktning. De sakkunniga vilja
dock understryka angelägenheten av att, örn denna utväg väljes, försäljningen
av Markaryd—Veinge järnväg blir förbunden med rätt för staten
6
Statsutskottets utlåtande Nr ISS.
till inlösen av banan för köpeskillingens belopp och med definitivt upphörande
av kontraktet angående Markaryds station.
Järnvägsstyrelsen anför till en början följande:
Det synes styrelsen vara ett allmänt trafikintresse, att banorna sammanslås
till en enhet, och styrelsen är därför tveksam örn lämpligheten att, på
sätt fusionssakkunniga alternativt ifrågasatt, med upphävande av nuvarande
samförvaltning, låt vara som ett första steg och provisorium, överföra Markaryd—Veinge
järnväg till staten att tills vidare förvaltas av statens järnvägar
såsom enskild järnväg.
Mot antagande av från Hässleholm—Markaryds järnväg avgivet köpeanbud
beträffande Markaryd—Veinge järnväg har styrelsen jämväl hyst viss betänksamhet.
— — —
Sedan styrelsen under hand erhållit kännedom örn att Hässleholm—Markaryds
järnväg på av fullmäktige i riksgäldskontoret gjord förfrågan velat
medgiva rätt till statsinlösen av Markaryd—Veinge järnväg enligt viss
lägre inlösenbestämmelse, endast för så vitt staten samtidigt inlöste även
Hässleholm—Markaryds järnväg, har likaledes under hand föranstaltats om
förhandlingar örn skälig reglering av inlösningsbestämmelserna även för sistnämnda
järnväg.
Efter omförmälan att som resultat av dessa samrådsvis förda förhandlingar,
som hållits mellan representanter för Hässleholm—Markaryds järnvägs styrelse
samt riksgäldskontoret och järnvägsstyrelsen, framgått en av bolaget numera
ställd förbindelse i nämnda syfte, vilken förbindelse återgivits i järnvägsstyrelsens
skrivelse, har styrelsen yttrat:
Sedan sålunda möjlighet uppnåtts att framdeles vid uppkommande behov
kunna inlösa även Hässleholm—Markaryds järnväg till ett pris, som, ehuru
liggande väsentligt över affärsvärdet, dock torde kunna anses överkomligt,
hava styrelsens betänkligheter mot antagande av Hässleholm—Markaryds
järnvägs anbud att inköpa Markaryd—Veinge järnväg så reducerats, att
styrelsen anser sig kunna biträda detta, därest en enligt styrelsens mening
fullständigare och bättre lösning, vilken i det följande skall närmare avhandlas,
ej skulle stå att vinna.
Med anledning av vad järnvägsfusionssakkunniga anfört beträffande en
fusion mellan Markaryd—Veinge, Hässleholm—Markaryds och statens järnvägar
anför järnvägsstyrelsen följande:
Styrelsen delar till fullo de av fusionssakkunniga anförda synpunkterna.
Förbindelseleden Hässleholm—Markaryd har ett sådant läge, att den lämpligen
kan vara statsbana. Som sådan skulle den komma att erhålla utökade
och nya uppgifter, dels enär med fusionen följer en avsevärd taxesänkning
och dels enär järnvägen i statens hand kommer att underlätta och förbilliga
transporter av tomvagnar mellan vissa viktiga statsbanesträckor. En fusion
med någon av de enskilda järn vägsgrupper, som fusionssakkunniga tänka sig
framdeles möjligen uppkomma inom ifrågavarande riksdel, erbjuder icke motsvarande
fördelar. En sammanslagning med till Hälsingborg ledande järnvägar
anser styrelsen till och med kunna bliva direkt olämplig på grund av
vissa förefintliga motsättningar i handelsintressen och med hänsyn till de
konstlade omläggningar av handels- och transportvägar, som kunna tänkas
följa av en sådan fusion.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
7
Enligt av fusionssakkunniga framlagda, förut anförda ekonomiska beräkningar0
skulle ett statsförvärv av ifrågavarande järnvägar icke behöva medföra
någon nämnvärd försämring av nettoinkomstresultatet, i det att den pa
grund av taxesänkningen inträdande inkomstminskningen till största delen
lomme att uppvägas av sådana besparingar, som dels automatiskt uppkomma
genom sammanslagningen och dels i övrigt äro möjliga att genomföra Aven
örn sålunda beräknade besparingar synas val högt beräknade, torde detta i
stort sett uppvägas av de siffermässigt ej kalkylerade fördelar, som ledens
förstatligande enligt vad förut anförts kan medföra för statens järnvägar.
Styrelsen har därför den uppfattningen, att den taxesänknmg av över 110,000
kronor, som enligt beräkning skulle uppkomma genom förstatligande av Hässleholm—Markaryds
och Markaryd—Veinge järnvägar, kan vinnas utan någon
i det stora sammanhanget märkbar reducering av statsbanornas inkomst- och
affärsresultat, för så vitt nämligen banorna kunna förvärvas till ett mot
banornas affärsvärde i enskild regi svarande belopp. .. ,
Med hänsyn till anförda förhållanden och då nu i varje fall avgörande
skall träffas örn Markaryd—Veinge järnvägs blivande ställning i järnvägssystemet,
har det befunnits lämpligt att under hand höra sig för örn möjligheterna
att till ett efter affärsmässiga grunder beräknat pris för statens
räkning förvärva icke blott Markaryd—Veinge järnväg, vilken staten pa grund
av förfallna lån när som helst kan övertaga utan någon ny kostnad, utan
även av Hässleholm—Markaryds järnväg, vars ekonomi är god.
Även denna fråga behandlades alltså vid förberörda förhandlingar, bom
resultat har härvid framgått följande erbjudande av ett antal personer, representerande
styrelsen och en kvalificerad aktiemajoritet i Hässleholm—Markaryds
järnväg:
»Undertecknade, som innehava eller enligt fullmakt disponera över tillsammans
5,089 aktier i Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag och alitsa
förfoga över kvalificerad majoritet vid bolagsstämma och som därjämte innesluta0
majoritet i bolagets styrelse, få härmed göra följande erbjudande.
Därest bolagets styrelse före den 1 juli 1930 erhåller meddelande örn att
statsmakterna beslutat förvärvande av bolagets egendom på nedan angivna
villkor, förbinda vi oss föranstalta, att beslut enligt bolagsordningen snarast
möjligt fattas örn försäljning till svenska staten av bolagets samtliga tillgångar
mot det att köparen övertager bolagets skulder och förpliktelser samt
härutöver erlägger en köpeskilling av 658,920 kronor, motsvarande aktiernas
parikurs, med tillägg av ett halvt års utdelning, beräknad efter 4 procent.
Skulle proposition i ärendet komma att avgivas till 1930 års riksdag, förplikta
vi oss tillse, dels att för år 1929 större utdelning å aktierna än med
4 procent icke beslutes, och dels att i övrigt icke disponeras över bolagets
likvida medel för andra ändamål än järnvägsdriftens normala upprätthållande.
, , ,
Staten övertager företaget, sedan bolagsstämmas beslut örn försäljning
vunnit laga kraft, och skall omedelbart erlägga löseskillmgen.
Beträffande personalen utgå vi från att likartade bestämmelser som vid
statens övertagande av andra enskilda järnvägar skola komma till tillämpning,
varvid följande formulering föreslås. o .
Vid järnvägen anställda befattningshavare skola äga rätt att övergå i statens
järnvägars tjänst utan minskning av innehavda till dem utgående löneförmåner
och utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid,
som enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit
dem, allt dock med förbehåll
a) att de åtnöja sig med sådana — med deras innehavande plats sa vitt
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
möjligt jämförliga — befattningar, som järnvägsstyrelsen anser lämpligt
anförtro dem, y
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för
a?J:aSn^nS) bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för befordran
vid statens järnvägar behörig hänsyn skall tagas till den tid befattningshavare
varit anställd vid bolagets järnväg,
c) att de icke äga rätt att inga såsom delägare i statens järnvägars pensionsinrättningar,
med mindre sådant efter prövning för varje särskilt
fall av befattningshavares därom ingivna ansökan kan medgivas varemot
järnvägsstyrelsen från och med 1 juli 1930 skall i avseende å de
bolagets befattningshavare, vilka tillhöra enskilda järnvägars pensionskassa
och som icke erhålla särskilt tillstånd att i statens järnvägars
pensionskassor ingå, äga samma förpliktelser och rättigheter i förhållande
till förstnämnda kassa, som bolaget skulle äga, örn järnvägen fortfarande
vore bolagets egendom, dock såvitt angår den avlöningsförhöjnmg,
som bemälde befattningshavare må komma att erhålla efter banans
övertagande av staten, endast under förutsättning av enskilda järnvägars
pensionskassas samtycke. Den personal, som kvarstår i enskilda
järnvägars pensionskassa, tillerkännes enahanda förmåner som de, vilka
_ kungl. brevet 4/« 1920 tillkomma vissa tjänstemän, förut anställda
vid Västkustbanan m. fl. järnvägar, vilka kvarstå i nämnda pensionskassa.
Beträffande sådan personal, som redan pensionerats av bolaget, samt den i
tjänst varande personal, som ej är delägare i någon pensionskassa, åligger
det statens_ järnvägar att inträda i de skyldigheter, som bolaget gent emot
personalen iklätt sig, respektive att pensionera densamma enligt vid bolaget
tidigare tillämpad praxis.»
Det avgivna anbudet torde få anses vara ur affärsmässig synpunkt fullt
skäligt. Bolaget har nämligen, sedan behöriga avsättningar till förnyelsefond
gjorts, under en lång följd av år haft sådana årliga vinster, att mot
vanlig ränta svarande aktieutdelningar kunnat vara fullt försvarliga. I
stället för att besluta sådana har man emellertid dels omedelbart som driftkostnad
avfört kapitalökningskostnader — under senaste tid endast vid Hässleholms
station med 202,761 kronor — och dels avsatt medel till en dispositionsfond,
som jämte vinstmedel år 1929 omförts till aktiekapital. Detta
utgör efter härvid uppkommen fördubbling 646,000 kronor. Bolagets vinst
■?ar —'' man till sådan återför nyssnämnda ur bokföringssynpunkt orätt
förda belopp av 202,761 kronor — i medeltal för åren 1920—1929 utgjort
29,133 kronor, motsvarande 4.5 procent å det år 1929 fördubblade aktiekapitalet,
och för de två senaste åren har vinsten uppgått till eller överstigit 5
procent å nyssnämnda belopp.
Bolagets ekonomiska ställning var jämlikt balansräkningen vid 1928 års
utgång mycket god, och ställningen kommer enligt vad meddelats att visa
sig än bättre per 1 juli 1930 eller den tidpunkt, då bolagets försäljning till
staten närmast ifrågasättes. Tills vidare har man emellertid ej att tillgå
senare siffror än per 31 december 1928.
Jämlikt dessa skulle staten fa att i löseskilling för bolagets tillgångar
Ersättning för aktier i bolaget.........kronor 658,920
Övertagande av skulderna (statslånet)..... » 626,847
Summa kronor 1,285,767
Statsutskottets utlåtande Nr 1ZS.
9
Bolagets tillgångar äro redovisade med ett högre belopp, nämligen 1,337,864
kronor. Att märka är härvid, att tillgångarna äro upptagna med låga
värden. Järnvägen, som anlagts under åren 1886—1892, har tillkommit
under en tid med låga anläggningskostnader. Vederbörliga avskrivningar
äro verkställda, och utöver de i bokföringen upptagna avskrivningarna finnas
andra, vilka icke framträda, såsom det förut angivna beloppet av 202,761
kronor, vilket avförts som driftkostnad. Det torde sålunda vara tydligt,
att tillgångarnas realvärde överstiger den fordrade löseskillingens belopp.
Det anslag, som skulle krävas för ett statsförvärv av Markaryd—Veinge
och Hässleholm—Markaryds järnvägar, är relativt obetydligt dels på grund
av förekomsten av statslån och dels enär bolagen äga vissa kontanta medel
och andra realiserbara tillgångar, vilka vid banornas förvärvande på grund
av den föreslagna formen härför tillfalla staten. En beräkning i berörda
avseende, preliminärt byggd på 1928 års siffror, utfaller på följande sätt:
Hässleholm—
Markaryds
järnväg
Markaryd—
Veinge järnväg
Summa
kronor
kronor
kronor
Löseskilling ..................
1,285,767
988,900
2,274,667
Avgår: statens fordran..............
626,847
988,900
1,615.747
Återstod att likvidera (brutto)
658,920
—
658,920
Avgår:
Tillgodohavanden och kontanter, som vid likvidering
tillfalla staten.................
85,000
77,000
162,000
Förrådsartiklar, som vid likvidering tillfalla staten
49,000
43,000
92,000
Återstod att likvidera (netto)
525,000
—120,000
405,000
Av denna beräkning, som dock icke upptar vissa smärre poster och
som hänför sig till en annan tidpunkt än den, vid vilken banornas förvärvande
kan ifrågakomma, framgår, att det i varje fall fordras endast ett
relativt obetydligt anslag för statsinlösen av Hässleholm—Markaryds och
Markaryd—Veinge tillsammans 71 kilometer långa järnvägar.
För inlösen av Markaryd—Veinge järnväg fordras intet anslag. Staten
erhåller tvärt örn visst kontantbelopp, örn statens lånefordran skall gäldas
exekutivt. Det torde därvid vara lämpligt, att riksgäldskontoret, som har
att bevaka statens fordran, behåller sagda belopp och efter inropande av
Markaryd—Veinge järnväg överlämnar denna med rullande materiel och
inventarier men utan övriga tillgångar till statens järnvägar, mot att statens
järnvägars fond debiteras det belopp av 325,000 kronor, som Hässleholm—
Markaryds järnväg erbjudit sig att erlägga i inlösen för banan. Ifrågavarande
belopp bör uppföras som statskapital av lånemedel.
Därest omedelbart statsförvärv av Hässleholm—Markaryds järnväg beslutes,
torde ett anslag av 525,000 kronor vara tillfyllest. Då järnvägen är
fullt räntabel, bör anslaget givetvis utgå av lånemedel.
I statens järnvägars räkenskaper skulle anläggningsvärdet beträffande
Hässleholm—Markaryds järnväg påföras statsbanornas anläggningskonto med
ett belopp, motsvarande köpeskillingen i dess helhet, alltså dels ersättningen
för aktierna och dels värdet av kvarvarande statslån vid tidpunkten för
övertagandet. A andra sidan skulle statskapitalet av lånemedel gottskrivas
med ett belopp, inneslutande ifrågavarande anslag av lånemedel å 525,000
kronor och kvarstående statslån. Skillnaden mellan å anläggningskontot
och kapitalkontot bokförda belopp gottskrives förnyelsefonden.
Efter sålunda verkställd provning av det anbud till omedelbar inlösen av
Hässleholm—Markaryds järnväg, som av innehavare av aktiemajoriteten av
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
givits, anser sig styrelsen kunna uttala, att anbudet är av natur att böra
av staten antagas. Göres så och förvärvas samtidigt Markaryd—Veinge
järnväg, så erhålles på en gång en slutlig och till synes för alla parter
förmånlig lösning av ifrågavarande järnvägsproblem. Särskilt må erinras
örn dennas förmånlighet för Halmstads stad, som energiskt motsatt sig
Markaryd—Veinge järnvägs försäljning till Hässleholm—Markaryds järnväg
och varit beredd ikläda sig avsevärda risker till förhindrande av att banan
efter sådan försäljning möjligen i en framtid skulle komma i ur stadens
synpunkt olämpliga händer. Det är möjligt, att den inkomstminskning, som
uppkommer genom den med en införlivning med statens järnvägar förbundna
taxesänkningen, kan komma att något överväga de besparingar, som uppkomma,
och de järnvägsekonomiska fördelar i övrigt, som vinnas vid en
sammanslagning, men skillnaden kan dock i varje fall icke bliva betydlig i
förhållande till taxesänkningens storlek. Styrelsen, som är starkt medveten
örn hur oekonomisk det svenska järnvägssystemets starka splittring är, vill
gärna medverka till att rättelse härutinnan vinnes, där så lämpligen kan
ske, och att genom härvid uppkommande allmänekonomiska besparingar
möjlighet öppnas till för näringslivet värdefulla taxesänkningar även utanför
statens järnvägars nuvarande intressesfär.
Under hänvisning till vad sålunda anförts gör järnvägsstyrelsen det uttalandet,
att styrelsen i likhet med järnvägsfusionssakkunniga funne det ali,
mannas intressen bäst tillgodoses, därest såväl Markaryd—Veinge som
Hässleholm—Markaryds järnväg införlivades med statens järnvägar, och att
det tillfälle härtill, som nu yppat sig, vore av natur att böra utnyttjas.
För egen del anföra fullmäktige i riksgäldskontoret följande:
Sedan den av fullmäktige föranstaltade utredningen i december 1929 blivit
slutförd och de slutliga anbuden å övertagande av Markaryd—Veinge järnväg
respektive garanti för viss del av banan åvilande skuld till staten inkommit,
hade fullmäktige preliminärt beslutat för sin del förorda en sammanslagning
av järnvägarna Hässleholm—Markaryd och Markaryd—Veinge
genom antagande av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags köpeanbud.
Såsom förut nämnts, funno fullmäktige emellertid önskvärt att före ett slutligt
ställningstagande i ärendet inhämta fusionssakkunnigas yttrande, varjämte
innehållet av detta nödvändiggjorde införskaffande av ett yttrande
från järnvägsstyrelsen. Genom vad i berörda två yttranden anförts har ärendet
kommit i ett helt annat läge än då fullmäktige fattade sitt nyssnämnda preliminära
beslut. Vad de sakkunniga och järnvägsstyrelsen anfört i fråga
örn fördelarna av att införliva ifrågavarande två banor med statens järnvägar
är enligt fullmäktiges mening förtjänt av det största beaktande. Med
hänsyn till Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags goda ekonomiska
ställning måste de villkor, varpå innehavarna av aktiemajoriteten i bolaget
förklarat sig villiga överlåta sin järnväg till staten, anses vara sådana, att
de kunna trän statens sida godtagas. Vid frågans bedömande bör beaktas,
att bolagets kontanta medel och förråd, vilka vid ett inköp skulle tillfalla
staten, representera ett sådant värde, att det verkliga priset för aktierna
kommer att betydligt understiga pari. Markaryd—Veinge järnväg kan av
staten förvärvas utan något utlägg; tvärtom kommer vid järnvägsbolagets
likvidation staten såsom ende fordringsägare av betydelse att erhålla ett
avsevärt kontant belopp i avräkning å sin fordran för statslånet. I betraktande
av nu berörda omständigheter torde, såsom järnvägsstyrelsen påvisat,
statens nya utlägg för förvärv av Hässleholm—Markaryds järnväg i själva
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
11
verket komma att föga överstiga 400,000 kronor. Vid sådant förhållande
och på av järnvägsstyrelsen i övrigt anförda skäl vilja fullmäktige tillstyrka
antagande av det föreliggande anbudet å ett omedelbart förvärv av nyssnämnda
järnväg. Fullmäktige instämma för sin del i järnvägsstyrelsens
uppfattning, att det allmännas intressen bäst tillgodoses, därest såväl Markaryd—Veinge
som Hässleholm—Markaryds järnväg införlivas med _ statens
järnvägar, och att det tillfälle därtill, som nu yppat sig, bör utnyttjas.
Slutligen vilja fullmäktige såsom sin mening uttala att, därest Kungl. Maj-.t
och riksdagen ej skulle anse ett statsinköp av Hässleholm—Markaryds järnväg
nu böra komma till stånd, frågan örn reglering av Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten bör, såsom även järnvägsstyrelsen
alternativt förordat, ordnas genom antagande av Hässleholm—
Markaryds järnvägsaktiebolags köpeanbud å järnvägen Markaryd—Veinge,
vilket anbud numera kompletterats genom bolagets förut omförmälda förklaring
i fråga örn villkoren för framtida statsinlösen av ifrågavarande två
järnvägar.
Det belopp, som staten enligt berörda förklaring komme att få betala för
Hässleholm—Markaryds järnväg, skulle visserligen bliva lägre än vid tilllämpning
av bestämmelserna i koncessionerna men dock vida överstiga det
begärda priset vid ett omedelbart inköp.
Väg- och vattenhy g gnadsstyr elsen har i utlåtande den 12 mars 1930 på de
i handlingarna anförda skäl förklarat sig tillstyrka det av fullmäktige i
riksgäldskontoret framlagda förslaget till förvärvande för staten av Hässleholm—Markaryds
och Markaryd—Veinge järnvägar eller, därest detta förslag
ej skulle vinna bifall, förslaget att antaga Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolags
anbud att inköpa Markaryd—Veinge järnväg.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 13 mars 1930 yttrat sig angående
de med statsförvärv av järnvägssträckan Hässleholm—Veinge sammanhängande
budget- och bokföringsfrågorna.
Departementschefen har för egen del anfört följande:
»Till följd av det otillfredsställande resultatet av järnvägsdriften har Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolag ej någonsin varit i stånd att helt fullgöra sin
betalningsskyldighet på grund av statslånet. Då på grund härav bolagets
skuld efter hand alltmera ökats, har det befunnits nödvändigt att verkställa en
utredning rörande bolagets ekonomiska ställning i syfte att nedbringa bolagets
skuld å statslånet till ett belopp, som skulle kunna för framtiden förräntas och
amorteras. Under denna utredning har i samband med spörsmålet örn reglering
av bolagets skuldförhållande till staten uppkommit fråga om att söka åstadkomma
en sammanslagning av Markaryd—Veinge järnväg med närbelägna
järnvägar. De förslag till ordnande av järnvägens ekonomi och förvaltning
för framtiden, som sålunda föreligga till prövning, äro följande:
Ett förslag avser att fortfarande driva Markary d—V e i n g e
järnväg såsom ett fristående företag. Under denna förutsättning
hava stadsfullmäktige i Halmstad, vilken stad innehar största aktieposten
i bolaget, förbundit sig att, därest bolagets skuld å statslånet den 1 juli 1930
nedskrives till 325,000 kronor, teckna borgen såsom för egen skuld för ett belopp
av 325,000 kronor samt därutöver för ett belopp, motsvarande dels värdet
av bolagets den 1 juli 1930 i förråd befintliga förbrukningsartiklar (sliprar,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 123.
stenkol m. m.) till bokfört pris eller, om detsamma överstiger dagspriset, till
detta pris, dels ock bolagets nämnda dag förefintliga kontanta medel och fordringar
efter avdrag av andra skulder än skulden å statslånet. — Vidare Ilar
föreslagits en sammanslagning med Hässlehol m—M arkarp
ds järnväg. I sådant syfte har Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag
avgivit ett anbud att den 1 juli 1930 förvärva Markaryd—Veinge
järnväg med tillhörigheter för ett pris av 325,000 kronor, varav 75,000 kronor
skulle gäldas kontant till riksgäldskontoret och återstoden, 250,000 kronor,
genom övertagande av betalningsskyldigheten för järnvägens till samma belopp
nedskrivna statslån. Därjämte har nämnda bolag erbjudit sig att övertaga
järnvägens förråd av förbrukningsartiklar till förut omförmält pris ävensom
gjort vissa utfästelser rörande järnvägens i tjänst varande personal samt
dess pensionärer och understödstagare. Slutligen har bolaget medgivit sådan
ändring i koncessionernas bestämmelser rörande statsinlösen av järnvägarna
att, därest, såväl Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnvägar
av staten inlösas, löseskillingen skulle utgå för Markaryd—Veinge järnväg
med 325,000 kronor och för Hässleholm—Markaryds järnväg med det vid tiden
för inlösningen bokförda värdet av järnvägen med rullande materiel och inventarier,
i bägge fallen dock med vissa tillägg och avdrag. — Slutligen har
jämväl framlagts förslag örn införlivande med statens järnvägar.
Huvudförslaget innebär statens förvärvande av såväl Markaryd—Veinge
som Hässleholm—Markaryds järnvägar. Den förra järnvägen skulle övertagas
av riksgäldskontoret, som därefter skulle överlämna järnvägen till järnvägsstyrelsen.
Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag skulle enligt erbjudande
från styrelsen och innehavarna av aktiemajoriteten i järnvägsbolaget
till staten försälja bolagets samtliga tillgångar mot att staten övertoge bolagets
skulder och förpliktelser samt därutöver erlade en köpeskilling av 658,920
kronor, motsvarande aktiernas parikurs (100 kronor) med tillägg av utdelning
efter 4 procent för ett halvt år. Beträffande järnvägens personal utgår anbudet
från att likartade bestämmelser som vid statens övertagande av andra enskilda
järnvägar skulle tillämpas. -— Alternativt har föreslagits, att endast
Markaryd—-Veinge järnväg nu skulle övertagas av staten och av statens järnvägar
drivas såsom ett fristående företag. Denna utväg har ifrågasatts av
järnvägsfusionssakkunniga i syfte att vinna rådrum för en närmare undersökning
av andra möjligheter till fusion.
Även örn vissa driftkostnadsbesparingar kunna genomföras vid Markaryd_
Veinge järnväg, torde järnvägsbolagets fortsatta verksamhet under trycket av
den .nuvarande tunga skuldbördan, vilken sannolikt skulle ytterligare ökas,
tämligen snart leda till att dess ekonomiska ställning bleve ohållbar. Det synes
därför förtänksamt att i tid vidtaga sådana åtgärder, att järnvägens bestånd
för framtiden tryggas på ett ur ekonomiska och andra synpunkter tillfredsställande
sätt. Att detta skulle kunna ske genom att bibehålla järnvägen
såsom en särskild enhet synes näppeligen antagligt. Liksom åtskilliga andra
mindre järnvägar skulle även denna såsom fristående företag få svårt att uthärda
den. starka konkurrensen med motorfordonstrafiken, och därtill kommer,
att med bibehållande av järnvägen i denna form den förut omnämnda, för järnvägen
oförmånliga överenskommelsen med Hässleholm—Markaryds järnväg
rörande begagnandet av Markaryds station fortfarande skulle äga bestånd. Ur
sist angivna synpunkter skulle en sammanslagning på sätt föreslagits med
Hässleholm—Markaryds järnväg innebära en förbättring med större möjligheter
till driftkostnadsbesparingar och ernående av ett tillfredsställande ekonomiskt
resultat. Även om med hänsyn till banornas jämväl tillsammantagna jämförelsevis
obetydliga längd en självständig trafikering av dessa banor måhända icke
skulle kunna göras fullt rationell, synes det framlagda förslaget örn samman
-
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
13
slagning av järnvägarna i och för sig vara av beskaffenhet att kunna åtminstone
tills vidare godtagas. Sedan emellertid förslag framkommit om nämnda
järnvägars — alternativt endast Markarydd—Veinge järnvägs —• uppgående i
en ännu större enhet, statens järnvägar, har frågan bragts i ett förändrat läge.
Att staten skulle övertaga endast Markaryd—Veinge järnväg lärer icke böra
ifrågasättas. Vad åter beträffar bägge järnvägarnas införlivande med statens
järnvägar, synas omständigheterna tala för en sådan åtgärd. Visserligen skulle
de stora driftkostnadsbesparingar, som beräknas uppkomma genom ett sådant
övertagande, måhända något mer än motvägas av en genom taxesänkningar
vållad inkomstminskning, men detta torde, på sätt järnvägsstyrelsen även antytt,
för statens järnvägar såsom helhet betyda jämförelsevis litet mot de fördelar,
som skulle ernås. Så skulle för statens järnvägar, som för södra stambanan,
å ena, samt västra stambanan och västkustbanan, å andra sidan, å det
långa avståndet mellan linjen Falköping-Ranten—Nässjö samt Malmö icke
hava någon förbindelseled mellan nämnda huvudlinjer, en dylik förbindelselinje
Veinge—Markaryd—Hässleholm, vilken ur geografisk synpunkt har ett mycket
lämpligt läge, bliva synnerligen förmånlig med hänsyn till transitotrafiken
och ej minst såsom underlättande och förbilligande transporter av tomvagnar
mellan nämnda huvudlinjer. Från mera allmän synpunkt är att beakta den
stora fördel för trafikanterna i form av billigare taxor, som vinnes genom banornas
införlivande med statens järnvägar och vilken rimligtvis bör leda till
större livaktighet inom trafikområdets näringsliv och så småningom även medföra
ökad trafik. Även ur synpunkten av staden Halmstads intressen torde
statens övertagande av järnvägarna i fråga vara betydligt förmånligare än en
fusion av dessa järnvägar.
I fråga örn den ekonomiska innebörden av själva övertagandet av järnvägarna
är beträffande Hässleholm—Markaryds järnväg att märka, att ej obetydliga
värden i järnvägens kontanta medel och förråd skulle tillföras staten, varigenom
det erbjudna priset i själva verket skulle bliva mycket lägre än aktiernas
nominella belopp. Markaryd—Veinge järnväg skulle enligt förslaget erhållas
utan något utlägg från statens sida, och staten skulle därjämte erhålla
ett ej ringa kontant belopp i avräkning å sin fordran för statslån. Härigenom
skulle i själva verket statens utgift för övertagande av Hässleholm—Markaryds
järnväg komma att begränsas till föga mer än 400,000 kronor. Med hänsyn
härtill och då de i anbudet örn försäljning av sistnämnda järnväg angivna
bestämmelserna rörande personalens övergång i statens järnvägars tjänst överensstämmer
med vad i detta hänseende gällde vid statens förvärvande av Dala—
Hälsinglands järnväg, torde berörda anbud vara av beskaffenhet att böra godtagas.
Jag anser mig alltså böra förorda, att frågan örn Markaryd—Veinge järnvägsaktiebolags
skuldförhållande till staten löses så, att staten förvärrar såväl
Markaryd—Veinge som Hässleholm—Markaryds järnväg, sistnämnda järnväg
i enlighet med det senast avgivna anbudet.
För bestridande av kostnaden för statens förvärvande av. Hässleholm—
Markaryds järnväg torde, såsom järnvägsstyrelsen och mullmäktige i riksgäldskontoret
föreslagit, å riksstat^ för budgetåret 1930/1931 under utgifter för
kapitalökning och rubriken statens järnvägar böra anvisas ett anslag av 525,000
kronor att utgå av lånemedel. Då medel för täckande av denna utgift icke beräknats
i årets statsverksproposition, torde den i förslaget till riksstat för nästkommande
budgeår under rubriken »E. Lånemedel» uppförda inkomstposten
»Övriga lånemedel» böra höjas med motsvarande belopp.
Beträffande Markaryd—Veing järnväg torde, på sätt fullmäktige i riksgäldskontoret
föreslagit, böra föreskrivas att, så snart denna järnväg genom
riksgäldskontoret förvärvats för statens räkning, densamma skall överlämnas
14
Statsutskottets utlåtande Nr 1S3.
Utskottets
yttrande.
till järnvägsstyrelsen samt fullmäktige i riksgäldskontoret medgivas att avskriva
statens fordran på grund av statslånet för järnvägen, i den mån denna
fordran icke täckes av vad till riksgäldskontoret inflyter vid bolagets likvidation.
I fråga örn Markaryd—Veinge järnvägs personal synas i princip samma
grunder böra tillämpas som senast vid inlösen av Dala—Hälsinglands järnväg.
Vad slutligen angår de bokföringsåtgärder i avseende å statens järnvägars
räkenskaper, som erfordras i anledning av det nu förordade statsförvärvet av
ifrågavarande järnvägar, torde, i överensstämmelse med riksdagens år 1929
uttalade uppfattning i fråga örn statens övertagande av järnvägen Limedsforsen
—Särna, Markaryd—Veinge järnväg böra i statens järnvägars räkenskaper
uppföras med en summa, motsvarande statslånets kapitalbelopp, eller 561,000
kronor. Härav synes ett belopp av 325,000 kronor, motsvarande vad Hässleholm—Markaryds
järnvägsaktiebolag erbjudit sig att erlägga för inköp av
Markaryd—Veinge järnväg och varå alltså full förräntning skulle kunna påräknas,
böra bokföras såsom lånemedel. För Hässleholm—Markaryds järnväg
synes hela köpeskillingen böra uppföras i statens järnvägars räkenkaper, och
torde därav ett belopp, motsvarande det övertagna statslånet och anslaget å
525,000 kronor, böra bokföras såsom lånemedel samt återstående belopp tillföras
statens järnvägars förnyelsefond. Berörda belopp kunna för närvarande
ej till sin storlek exakt fastställas, enär de bliva beroende av dels statslånets
storlek vid tiden för inlösen av järnvägen och dels av dåvarande värden för
bolagets rörliga tillgångar.»
Kungl. Maj:ts förevarande proposition har föranletts av Markaryd—Veinge
järnvägsaktiebolags ekonomiska obestånd. I samband med att staten i egenskap
av huvudfordringsägare nu skulle övertaga ifrågavarande järnväg, föreslås
även statsinköp av Hässleholm—Markaryds järnväg.
Vid ärendets bedömande bör uppmärksammas, att staten under alla förhållanden
torde bliva nödsakad medverka vid en reglering av denna förstnämnda
banas ekonomiska förhållanden. Med hänsyn tagen härtill vill utskottet tillstyrka
det nu framlagda förslaget. De båda järnvägarna, av vilka vardera
har en längd av cirka 35 km., utgöra tillsammans en i nordvästlig riktning
gående sammanbindningsbana mellan södra stambanan (vid Hässleholm) och
Västkustbanan (vid Veinge). Enligt vad såväl järnvägsfusionssakkunniga
som järnvägsstyrelsen påvisat, skulle genom banornas införlivande med statens
järnvägar möjliggöras en rationellare och bättre drift samt i övrigt lägre omkostnader.
Av särskilt stor betydelse är en sådan sammanslagning för transitotrafiken
och tomvagnstranporten över linjen, vartill kommer banornas ökade
konkurrenskraft gentemot andra transportmedel vid en tillämpning av statens
järnvägars lägre genomgående taxa.
De sålunda åberopade skälen kunna ej anses vara i motionerna vederlagda.
Priset för Hässleholm—Markarydbanan kan visserligen ej sägas vara lågt men
lärer dock få anses godtagligt med tanke på att banans förvärv ingår som ett
led i en allmän sammanslagningsplan samt att nuvarande ägaren frivilligt avhänder
sig densamma. En inlösen enligt koncessionsbestämmelserna skulle
ställa sig betydligt oförmånligare. Vid frågans bedömande bör, såsom riksgäldsfulhnäktige
framhållit, även beaktas, att de kontanta medel och förråd,
som vid inköpet tillfalla staten, representera ett sådant värde, att det verkliga
priset betydligt understiger det betingade paripriset.
Statsutskottets utlåtande Nr 128.
15
Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande proposition och med
avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna, hemställer utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande proposition
och med avslag å de av herrar Berling och Kropp
samt Bergström i Hälsingborg i ämnet väckta motionerna
(I: 323 och II: 522), må
a) besluta, att Markaryd—Veinge och Hässleholm—Markaryds
järnvägar skola av staten förvärvas i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 14 mars
1930 angivna grunder;
b) för statens förvärvande av Hässleholm—Markaryds
järnväg för budgetåret 1930/1931 under utgifter för kapitalökning
anvisa ett reservationsanslag av 525,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn beredande av täckning för ifrågavarande
anslag samt höjning av inkomstposten »övriga lånemedel» kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 25 april 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo,
E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell
och G. I. Asplund;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M.
Olsson i Blädinge, B. F lson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro,
O. Andersson i Höör, G. Strindlund och K. S. V. Ward.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:195 Skrivelse till Konungen på grund av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder i anledning av Markaryd— Veinge järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten s. 5 i texten