Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till arbetsrådet.

1930-04-28 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till arbetsrådet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

1

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln gjorda framställning

angående anslag till arbetsrådet.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1930/1931 har Kungl.

Majit under femte huvudtiteln (punkt 13 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att till arbetsrådet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 56,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 56—68 i statsrådsprotokollet.

Det extra förslagsanslaget till arbetsrådet utgick under vartdera av budgetåren

1927/1928 och 1928/1929 med 47,650 kronor och är för innevarande budgetår

uppfört med enahanda belopp.

Genom brev den 14 juni 1929 har Kungl. Majit för budgetåret 1929/1930

fastställt följande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet, vilken stat är

av enahanda lydelse som de stater, vilka gällde för de två nästföregående budgetperioderna.

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode

Summa

kronor

pen-

ningar

kronor

tillägg

kronor

kronor

kronor

A. Avlöningar.

,.31 ordförande och chef..............................

4,000

4,000

0.1 ledamot, tillika sekreterare.....................

4,700

2.500

600

—

7,800

1 ledamot ...................................

—

—

—

4.000

4,000

5 ledamöter, tillhopa ............................

—

—

—

20,000

20,000

1 biträde i 3:e lönegraden (registrator)......

1,450

700

200

2,350

Kronor

_

_

_

_

38,150

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till

extra tjänstemän och andra biträden, er- sättningar för särskilda utredningar genom

tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga, tryck- ningskostnader,kostn ader för belysning, upp- värmning, städning,möbler,böcker,tidningar,

telefoner, kontorsrekvisita m. m. ävensom

arvoden samt resekostnads- och trakta- mentsersättningar åt suppleanter, då de in- kallas såsom ersättare för de ledamöter, som

representera arbetsgivare eller arbetare, för- slagsvis ................................................

9,600

Summa kronor

—

—

—

—

47,650

*) Dessa tjänster innehavas av samma person.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 54 käft. (Nr 126—128.) åse 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

I skrivelse den 11 september 1929 har arbetsrådet, bland annat, under förutsättning

av fortvaron av arbetstidslagstiftningen och ett arbetsråd, framlagt förslag

örn överförande av befattningshavarna hos rådet till det nya lönesystemet

m. m.

Sedan departementschefen i statsrådsprotokollet anmärkt, att det vore hans

avsikt att hos Kungl. Majit hemställa om inhämtande av lagrådets yttrande

över förslag till fortsatt arbetstidslagstiftning, har departementschefen lämnat

en redogörelse för arbetsrådets berörda skrivelse.

Arbetsrådet har inledningsvis framhållit, att rådets arbetsbörda, som under

åren 1922—1924 uppgått till i runt tal 1,000 ärenden örn året, sedan sistnämnda

år varit stadd i en oavbruten och alltjämt fortgående ökning. För att kunna

fullgöra sina åligganden hade arbetsrådet sedan flera år tillbaka nödgats i avsevärd

utsträckning använda, extra personal. För närvarande tjänstgjorde sålunda

hos rådet på stadigvarande sätt icke mindre än fyra befattningshavare

utöver de i staten upptagna, nämligen en manlig tjänsteman, en kvinnlig stenograf

med kanslibiträdes avlöning, en vaktmästare och maskinskrivare med expeditionsvakts

avlöning samt ett kvinnligt skrivbiträde. Ifrågavarande personal

erhölle sin avlöning från det å omkostnadsstaten förslagsvis upptagna beloppet,

som bland annat vore avsett för ersättningar till extra tjänstemän och andra

biträden.

Såsom skäl för uppförande av arbetsrådet på ny stat, upprättat enligt det

nya lönesystemet, har arbetsrådet särskilt framhållit den omständigheten, att

rådet på grund av det ökade arbetet funnit nödigt att utsträcka den dagliga

arbetstiden för rådets befattningshavare från 6 timmar till den för de ny reglerade

verken gällande eller 7 timmar. Det har synts arbetsrådet då vara skäligt,

att rådets personal såsom kompensation för den ökade arbetstiden bomme i åtnjutande

av de förmåner, som på grund av det nya avlöningsreglementet tillkomne

befattningshavarna vid nästan alla övriga ämbetsverk, jämväl sådana,

som i likhet med arbetsrådet vore uppförda på extra stat.

Beträffande frågan om placering i lönegrad av rådets befattningshavare vid

övergång till ny stat har rådet anfört bland annat följande.

Vad beträffar avlöningen till arbetsrådets ordförande, har rådet med hänsyn

till att denna befattning — med undantag allenast för första halvåret 1926 —

alltid utgjort och måst utgöra sin innehavares huvuduppgift, föreslagit, att det

dittills tillämpade invecklade sättet för beräknandet av ordförandens avlöningsförmåner

måtte frångås och ordföranden i stället erhålla avlöning enligt lönegrad

A 2 i civila avlöningsreglementet eller 15,000 örn året jämte dyrtidstillägg.

Beträffande arvodena till arbetsrådets ledamöter — frånsett ledamoten, tilllika

sekreterare -— har rådet icke föreslagit någon ändring.

Vidkommande det å nuvarande stat upptagna biträdet i tredje lönegraden

(registrator) har arbetsrådet upprepat ett år 1928 framställt, av statskontoret

tillstyrkt förslag örn denna befattningshavares uppförande såsom kansliskrivare

med placering i lönegraden Bil inom det nya lönesystemets löneplan.

Härefter har arbetsrådet framhållit, att 1928 års nyssberörda förslag till ny

stat även upptagit placering såsom kanslibiträde i lönegraden B 7 av ett hos

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

3

rådet tjänstgörande skrivbiträde i andra lönegraden (den i det föregående omnämnda

stenografen) samt att statskontoret i sitt utlåtande utan närmare motivering

ansett det vara tillräckligt, att ifrågavarande biträde placerades såsom

kontorsbiträde i lönegraden B 4. Arbetsrådet har nn förnyat sitt nyssnämnda

förslag i fråga örn sagda biträdes placering i lönehänseende.

Arbetsrådet har vidare ånyo förordat bifall till ett av rådet år 1928 framställt,

av statskontoret då tillstyrkt förslag, att ett hos rådet tjänstgörande vaktbiträde

måtte vid övergång till den nya staten erhålla benämningen expeditionsvakt

och placeras i lönegraden B 5.

Med avseende å utmätande enligt det nya lönesystemet av avlöning för den

i det föregående omförmälde, i staten ej upptagne manlige tjänstemannen har

arbetsrådet föreslagit, att medel måtte beräknas för avlönande av en extra ordinarie

tjänsteman i 18:e lönegraden.

Sedan i statsrådsprotokollet (sid. 62—65) redogjorts för de utlåtanden i ärendet,

som avgivits av statskontoret, allmänna civilförvaltningens lönenämnd och

ordföranden i 1928 års lönekommitté, har departementschefen angivit sin ståndpunkt

till frågan och därvid till en början tillstyrkt arbetsrådets hemställan om

lönereglering från och med nästa budgetår enligt det för allmänna civilförvaltningen

gällande nya lönesystemet. Härefter har departementschefen anfört,

bland annat, följande:

»Vad angår de särskilda frågor, som uppkomma vid en dylik lönereglering,

synes det mig till en början att — även med beaktande av vad från arbetsrådets

sida anförts beträffande ökningen under senare år av ärendenas antal — tillräckliga

skäl icke föreligga att frångå den alltsedan budgetåret 1927/1928 tilllämpade

anordningen med ordförandeposten i arbetsrådet såsom en befattning,

avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst, och med gottgörelsen till ordföranden

utmätt i enlighet härmed. Med denna utgångspunkt finner jag anledning

icke förefinnas till ändring i avseende å den nu vid ordförandeposten

fästade avlöningen i form av arvode å 4,000 kronor utan rätt till dyrtidstilllägg

därå.

Till en ledamot, tillika sekreterare, utgår för närvarande avlöning, motsvarande

den byråchef å extra stat tillkommande, jämte tillfällig löneförbättring å

1,000 kronor och dyrtidstillägg enligt för oreglerade verk gällande grunder.

Vid löneregleringen synes mig ifrågavarande befattningshavare, i anslutning

till statskontorets förslag, böra placeras i lönegraden B 30 och alltså -— såsom

uppförd å extra stat — erhålla en begynnelselön å 10,020 kronor och en slutlön

å 11,460 kronor, dyrtidstillägg enligt grunderna för nyreglerade verk oberäknat.

Vid bifall härtill synes även med befattningen böra förenas benämningen ledamot,

tillika byråchef.

På sätt från arbetsrådets sida förutsatts, böra arvodena till andra ledamöter

av rådet än nuvarande sekreteraren lämnas oberörda av omregleringen. Arvodena

böra alltså utgå med 4,000 kronor för år, å vilket belopp dyrtidstillägg

icke må beräknas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Vidkommande den av arbetsrådet ifrågasatta löneställningen för kansliskrivaren

oell expeditionsvakten samt löneplaceringen för i det föregående omförmälda,

hos rådet anställda icke-ordinarie befattningshavare med begränsad

daglig tjänstgöringstid, däribland en tjänsteman med placering i 18 :e lönegraden,

finner jag i likhet med statskontoret och lönenämnden icke skäl att

framställa erinran däremot. Å andra sidan anser jag, liksom berörda ämbetsverk

och nämnd, en placering av det nuvarande skrivbiträdet i andra normalgraden

såsom kontorsbiträde i 4:e lönegraden vara tillräcklig. Å avlöningarna

till här omförmälda fyra befattningshavare bör givetvis dyrtidstillägg utgå

enligt grunderna för nyreglerade verk.

Med hänsyn till det relativt ringa antal befattningshavare, som finnes anställt

inom arbetsrådet, och då för arbetstidslagen allt fortfarande föreslås blott

temporär giltighet samt ämbetsverket fördenskull tills vidare torde böra kvarstå

å extra stat, synes det icke vara behövligt att, såsom statskontoret föreslagit,

för rådet uppgöra en särskild personalstat. De uppgifter rörande vederbörande

befattningars antal, benämning och placering i lönehänseende, som skulle inrymmas

i en dylik stat, torde lika väl kunna inpassas i den stat för användningen

av anslaget till arbetsrådet, vilken givetvis även efter nyregleringen bör

finnas och av Kungl. Maj :t till sitt närmare innehåll fastställas. Vid konstruktionen

av sistnämnda stat torde det förslag, som av statskontoret uppgjorts,

kunna tagas till utgångspunkt, med iakttagande av vad jag nyss anfört beträffande

obehövligheten av en särskild personalstat. Med anledning härav synes

det för i personalstaten upptagna icke-ordinarie befattningshavare beräknade

beloppet böra utbytas mot i det följande ifrågasatta specificerade särskilda

belopp för ledamoten, tillika byråchef, för kansliskrivaren ävensom för expeditionsvakten

och kontorsbiträdet.

I sitt statförslag har statskontoret räknat med begynnelselöner — i närmare

angivna löneklasser — för samtliga i lönegrad inpassade befattningshavare.

Detta förfaringssätt finner även jag böra komma till användning, och

har jag intet att erinra mot statskontorets förslag i fråga örn löneklasser i avseende

å dessa befattningshavare.

Medan statskontoret förutsatt, att begynnelselönerna till ledamoten, tillika

sekreterare — enligt mitt förslag ledamoten, tillika byråchef — kansliskrivaren,

expeditionsvakten och kontorsbiträdet, såsom inräknade i vederbörlig post inom

staten skulle utgå från anslaget till arbetsrådet, har statskontoret däremot inom

nämnda stat icke kalkylerat med något belopp för avlöningsförhöjningar till

samma befattningshavare, enär dessa avlöningsförhöjningar ansetts böra utgå

från sjunde huvudtitelns förslagsanslag till avlöningsförhöjningar åt ickeordinarie

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen. För min del

finner jag det vara lämpligare att låta även berörda avlöningsförhöjningar bestridas

från anslaget till arbetsrådet, vilket anslag framdeles liksom hittills

torde böra hava förslagsanslags natur. Ett dylikt förfaringssätt skulle även

motsvara det som statskontoret förutsatt beträffande eventuella avlöningsförhöjningar

till den till placering i 18 :e lönegraden föreslagne icke-ordinarie befattningshavaren

ävensom till ett icke-ordinarie skrivbiträde. Till avlöningar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

O

— inklusive eventuella löneförhöjningar — för sistnämnda två befattningshavare

m. m. har statskontoret beräknat ett belopp av 5,076 kronor. Detta

belopp torde böra höjas, så att därifrån även kunna bestridas avlöningsförhöjningar

till förstnämnda fyra befattningshavare. I anslutning till från arbetsrådet

inhämtade upplysningar skulle härtill, vad angår nästa budgetår, behövas

ett belopp -—• approximativt räknat — av omkring 2,750 kronor. Beloppet

skulle alltså behöva höjas till 7,826 kronor, vilket belopp för utjämning av

statens slutsumma torde böra jämkas uppåt till 7,876 kronor. Detta belopp

synes — förslagsvis under benämningen avlöningar till övriga icke-ordinarie

befattningshavare, avlöningsförhöjningar m. m. — böra upptagas i staten för

anslaget. I statskontorets förslag till dylik stat har vidare upptagits ett belopp

till vikariatsersättningar m. m. å 800 kronor. Detta förslag biträder jag. Statskontoret

har också beräknat en post till ersättningar till ordföranden och envar

av ledamöterna med undantag av sekreteraren å 28,000 kronor. Häremot har

jag icke någon annan invändning att göra, än att ersättningen till ordföranden

synes böra uppföras såsom en särskild post. Två poster torde alltså böra upptagas

å respektive 4,000 och 24,000 kronor. Såväl arbetsrådet som statskontoret

hava i sitt förslag till stat för anslaget upptagit en post till ersättningar

för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga m. m. å

förslagsvis 400 kronor samt en post till tryckningskostnader m. m. å förslagsvis

2,500 kronor. Mot vad härutinnan ifrågasatts vill jag endast framställa den

erinran, att sistnämnda post synes kunna beräknas lägre eller till 1,500 kronor.»

Enligt departementschefens förslag skulle anslaget till arbetsrådet för budgetåret

1930/1931 beräknas i huvudsak på följande sätt:

Kronor.

Ordförande och chef, arvode .................................... 4,000

1 ledamot, tillika byråchef, 30:e lönegraden ...................... 10,020

6 ledamöter, arvoden å 4,000 kronor ............................ 24,000

1 extra ordinarie kansliskrivare, 11 :e lönegraden .................. 3,144

1 » » expeditionsvakt, 5:e lönegraden.................. 2,208

1 » » kontorsbiträde, 4:e lönegraden .................. 2,052

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare, avlöningsförhöjningar

m. m............................................. 7,876

Vikariatsersättningar m. m..................................... 800

Ersättningar för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt

sakkunniga ävensom arvoden samt resekostnads- och traktamentsersättningar

åt suppleanter, då de inkallas såsom ersättare för rådets

ledamöter, förslagsvis ........................................ 400

Tryckningskostnader samt kostnader för uppvärmning, belysning, städning,

möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m.,

förslagsvis................................. 1.500

Summa kronor 56,000

Slutligen har departementschefen anfört, att det torde böra överlämnas åt

Kungl. Maj:t att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i fråga om tilllämpning

å arbetsrådets befattningshavare av vederbörande för personal vid

nyreglerade verk gällande avlöningsbestämmelser m. m. samt att, därest riksdagen

icke har något att däremot erinra, föreskrift bör meddelas av innebörd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Utskottets

yttrande.

att vid bestämmande av de löneklasser, vederbörande befattningshavare skola

efter den 1 juli 1930 tillhöra, må få anses, som örn den nu föreslagna löneregleringen

för arbetsrådet varit genomförd redan vid ämbetsverkets inrättande,

och véderbörande befattningshavare alltså oavkortat få tillgodoräknas anställning

inom arbetsrådet, som till art och omfattning svarat mot, varit jämförbar

med eller högre än den nyreglerade tjänsten.

Det spörsmål, som i främsta rummet nu föreligger till bedömande, är, såsom

av det förestående framgår, frågan örn överförande av befattningshavarna hos

arbetsrådet till det nya lönesystemet och deras inplacering i lönegrad å den

för allmänna civilförvaltningen gällande löneplanen.

Under erinran att riksdagen numera i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

i ämnet samt väckta motioner fattat beslut örn definitiv giltighet av lagstiftningen

örn arbetstidens begränsning, får utskottet biträda Kungl. Maj:ts

förslag i förenämnda avseenden.

Utskottet, som ställt sig tveksamt beträffande förslaget örn titelförändring

å sekreterarebefattningen, förutsätter emellertid, att innehavaren av byråchefstjänsten

alltjämt kommer att fullgöra de uppgifter, som hittills påvilat sekreteraren.

Då utskottet ej heller i övrigt haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts för-''

slag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra förslagsanslag av 56,000 kronor.

Stockholm den 28 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. G.

V. Hammarskjöld, P. A. Bergström, O. A. Ernfors, I). Hansén och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar Ä. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son

Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro, S. Persson i örebro, J. E.

Andersson i Ovanmyra och C. J. Högström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts< i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till arbetsrådet. a1 i texten