Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkt 27, gjorda framställning ifråga örn anslaget till arméns mathållning.

1930-05-02 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkt 27, gjorda framställning ifråga örn anslaget till arméns mathållning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

1

tfr 132.

A.nkom till riksdagens kansli den 2 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln, punkt 27,

gjorda framställning ifråga örn anslaget till arméns

mathållning.

(Ira avd.)

Uti den till riksdagen avlidna, den 3 januari 1930 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931

har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 27 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att öka ordinarie förslagsanslaget till mathållning, nu

6,494,000 kronor, med 415,000 kronor till 6,909,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 193—199.

För budgetåret 1929/1930 uppskattade arméförvaltningen medelsbehovet

under ordinarie förslagsanslaget till mathållning efter ett belopp för man

och dag av 92 öre, varav 80 öre beräknades motsvara kostnaden för proviant

å förläggningsorten samt återstående 12 öre avsågos för bestridande av

övriga mathållningskostnader, nämligen merkostnader för proviant utom förläggningsorten,

under transporter och vissa övningar samt för sjukföda, utgifter

för de centrala magasinens drift m. m. ävensom av arméförvaltningens

intendentsdepartement direkt bestridda utgifter.

I 1929 års statsverksproposition upptogs mathållningsanslaget med tilllämpning

av nämnda beräkningsgrund till 6,856,000 kronor. Denna summa

reducerades emellertid av riksdagen med dels 322,000 kronor i anledning

av den utav riksdagen vidtagna sänkningen beträffande antalet tjänstgöringsdagar

för värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven, dels 40,000 kronor

med hänsyn därtill, att vissa utgifter för underhåll och drift av lastbilar

avsågos att överflyttas från förevarande anslag till anslaget för anskaffning,

underhåll och drift av motorfordon. Ordinarie mathållningsanslaget upptogs

alltså i riksstaten för innevarande budgetår med 6,494,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu i fråga örn medelsbehovet under detta anslag

för budgetåret 1930/1931 ävensom beträffande vissa därmed sammanhängande

spörsmål anfört följande.

Av den undersökning rörande kostnaderna under mathållningsanslaget för

budgetåret 1928/1929, som inom intendentsdepartementet verkställts, framginge,

att kostnaderna för proviant å förläggningsorten i medeltal för man

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 56 käft. (Nr 132.)

Beräkningen

av mathållningsanslaget.

958 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

oell dag uppgått till 80.5 öre samt att »övriga kostnader» belöpt sig till i

medeltal 14.6 öre för man och dag, eller tillhopa 95. l öre för man och dag.

Yad kostnaden för proviant å förläggningsorten eller, med andra ord,

normalportionspriset under budgetåret 1930/1931 beträffade, torde det —

med hänsyn till den stabilitet i fråga örn livsmedelsprisen, som för närvarande

syntes råda •— vara att förvänta, att nämnda kostnad fortfarande

komme att hålla sig vid ungefär samma belopp, som beräknats för innevarande

budgetår. Arméförvaltningen ansåge sig på grund härav böra föreslå,

att normalportionspriset beräknades efter ett belopp av 80 öre per man och

tjänstgöringsdag.

Såsom nyss anförts, hade »övriga kostnader» under budgetåret 1928/1929

uppgått tili 14.6 öre för man och dag. Under de två närmast föregående

budgetåren, 1926/1927 och 1927/1928, hade motsvarande kostnader belöpt

sig till respektive 22.5 och 14.2 öre. Ifrågavarande kostnader hade sålunda

under de senaste två åren kunnat icke oväsentligt minskas. Intendentsdepartementet

komme givetvis att alltjämt med oavlåtlig uppmärksamhet

övervaka, att här berörda slag av kostnader begränsades så långt rådande

förhållanden medgåve, men ansåge för närvarande icke vara tillrådligt att

för budgetåret 1930/1931 räkna med lägre belopp än det, vartill kostnaderna

i fråga beräknats för budgetåret 1929/1930, eller 12 öre för man och dag.

Kostnaderna för arméns mathållning — med undantag av vad som belöpte

sig på den i det följande berörda civila personalen i arméns matinrättningar

— borde alltså för nästa budgetår beräknas till (80 + 12 =) 92

öre för man och tjänstgöringsdag.

I skrivelse den 30 april 1929 (nr 4 A) hade riksdagen under punkt 63

uttalat sin förväntan, att under de senaste åren utförda försök med utbyte

av militär handräckningspersonal mot civil personal för arbetet i truppförbandens

matinrättningar jämte prövning av s. k. individuell utspisning

fullföljdes i vidgad omfattning. Genom kungl, brev den 14 juni och den 16

augusti 1929 hade nu också medgivits, dels att de under budgetåret 1928/1929

eller tidigare påbörjade försöken i sagda hänseende vid Livgrenadj ärr egert)

entet, Jämtlands fältjägarregemente, Upplands regemente, Västernorrlands

regemente, Norrlands artilleriregemente, Smålands arméartilleriregemente,

Bodens artilleriregemente, Skånska kavalleriregementet, Norrlands dragonregemente,

Göta ingenjörkår och arméns underofficersskola skulle fortgå

jämväl under budgetåret 1929 1930, dels ock att motsvarande försök skulle

under sagda budgetår igångsättas vid Karlsborgs artilleriregemente och Norrlands

trängkår.

Då emellertid försöken med utbyte av militär handräckningspersonal mot

civil personal i matinrättningarna jämte prövning av s. k. individuell utspisning

redan pågått vid vissa truppförband under en tid av 1 ä l*/2 år och

därutöver, syntes här en sammanfattande redogörelse för hittills vunna erfarenheter

vara på sin plats.

Vad först beträffade anställandet av civil personal i arméns matinrättningar,

ansåge sig intendentsdepartementet hava grundad anledning till det uttalandet,

att användningen, på sätt skett, av fackkunnig kvinnlig personal i stället

för militär personal visat sig synnerligen ändamålsenlig. En rationellare

hushållning och ett omsorgsfullare tillvaratagande av livsmedlen hade härmed

kunnat åstadkommas, varigenom möjlighet skapats till ett bättre utnyttjande

av för mathållningen anslagna medel än annars varit fallet. Vissa

mera dyrbara anrättningar hade kunnat utbytas mot billigare, vilka oaktat

det lägre priset fyllde ganska högt ställda anspråk i fråga örn näringsvärde,

beskaffenhet och portionsstorlek. Där betingelser härför i övrigt förelegat,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

3

hade man i större utsträckning än tidigare kunnat verkställa konservering

av frukt och bär m. m. vid vederbörande truppförbands kokinrättning, varigenom

sådana i utspisningshänseende lämpliga artiklar som fruktmos, sylt,

saft och dylikt kunnat erhållas till avsevärt lägre pris än vid köp i färdigberett

tillstånd. Genom den stadga, som tack vara tillgången på särskild,

fackkunnig personal vunnits i fråga om arbetet inom matinrättningarna, hade

en långt bättre ordning kunnat uppnås än vid användandet av för ändamålet

i regel mindre vill skickad militär handräckningspersonal, vilkens värde för

ifrågavarande arbete dessutom förminskades, genom att densamma på grund

av rådande förhållanden esomoftast måste ombytas. Efter verkställd sundhetsinspektion

vid ett av de truppförband, där ifrågavarande försök påginge,

hade också vederbörande fördelningsläkare gjort det uttalandet, att genom

införande av kvinnlig personal synnerligen stora hygieniska fördelar vunnits

med avseende på diskning, renhållning och dylikt. En annan fördel, som stöde

att vinna, läge däruti, att arbetet för den underofficer, som tjänstgjorde

såsom köksföreståndare, kunde, i och med att köksföreståndarinna funnes

anställd, huvudsakligen inskränkas till handhavandet av truppförbandets

proviantuppbörd, varigenom han jämväl borde kunna användas för andra,

mathållningen ej berörande göromål.

Vad som däremot kunde tala emot en allmän övergång till anställande

av civil personal i matinrättningarna vore den ökade kostnad, som personalens

avlöning m. m. givetvis föranledde.

Vad därefter beträffade det individuella utspisningssystemet, erbjöde detta

icke blott ökad trevnad för den enskilde mannen utan jämväl påtagliga fördelar

ur ekonomiska och andra synpunkter. De värnpliktiga hade visat sig

i hög grad uppskatta rätten att efter eget val få intaga sina platser i matsalen

och där ägna den tid till måltidens intagande, som passade var och

en bäst. Vid måltiderna överbliven mat kunde fullständigare tillvaratagas

för att, liksom vid god hushållning skedde i enskilda hem, användas en

följande måltid i stället för att föras bort såsom avfall. Erkänt vore ock,

att systemet —- rätt tillämpat — gåve truppförbandscheferna möjlighet att

bättre än vid äldre utspisningssystem anpassa tiderna för utspisningen med

hänsyn till övningarnas krav i särskilda fall. Av ej ringa betydelse torde

jämväl få anses vara, att det individuella utspisningssystemet, såsom det

tillämpats under försöken, lättade truppbefälets tjänstgöring, i det att bland

annat dagunderofficerarna kunde befrias från dem annars tillkommande åliggande

att föra truppen till och från måltiderna samt under dessa uppehålla

sig i matsalen. Från ett och annat håll, dock ej från truppförband, vid

vilka försök pågått, hade visserligen en viss misstro mot det individuella

utspisningssystemet försports, i det man velat göra gällande, att genom dess

tillämpning truppförbandsclief berövades sådana disciplinerande medel som

uppställning och kontrollerande av truppen före måltiderna samt marsch till

och från matsalen under iakttagande av vederbörlig ordning. Avenså skulle

fara föreligga, att det bleve svårare att övervaka, att den enskilde mannen

inom matsalen iakttoge vad som hörde till städat bordsskick och dylikt.

Gentemot den förstnämnda meningen torde dock kunna framhållas, att det

individuella utspisningssystemet, som ju egentligen avsåge en förrättning

inom matsalen, icke i och för sig borde utgöra hinder för truppförbandschef,

som så lunne önskvärt eller nödvändigt, att bibehålla såväl uppställning

av truppen i samband med måltiderna som ock marsch under befäl

till matsalen, men i så fall torde för undvikande av köbildning utanför matsalen

bliva nödvändigt att reglera tiden för underavdelningarnas uppställning

och avmarsch till matsalen, så att dessa inträffade vid denna med

några minuters mellanrum. Däremot torde fordran på samtidig avmarsch

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

från matsalen icke kunna upprätthållas, utan att idén i systemet delvis förrycktes.

Såsom franninge av det nu anförda, kunde erfarenheterna av de hittills

gjorda försöken med användande av kvinnlig personal i arméns matinrättningar

jämte s. k. individuell utspisning betecknas såsom på det hela taget

mycket goda. Enligt intendentsdepartementets mening borde därför de

prövade anordningarna för framtiden äga bestånd vid de truppförband, där

resultaten visat sig så gynnsamma. Alla skäl syntes också tala för, att det

nya systemet infördes och tillämpades vid allt flera truppförband, i mån

som insikten örn den individuella utspisningens fördelar vunne ökad utbredning

samt erforderliga medel för ändamålet kunde ställas till förfogande.

Kostnaderna för de ifrågavarande försöken hade hittills bestritts dels

genom medel, som av Kungl. Majit anvisats att utgå från lantförsvarets anslag

till extra utgifter, dels även från den del av mathållningsanslaget, det

s. k. proviantanslaget, som stöde till vederbörande truppförbandschefers förfogande

för bestridande av kostnaderna för mathållningen å respektive förläggningsorter.

Örn emellertid det nya utspisningssystemet fortfarande skulle

tillämpas vid de truppförband, där så nu skedde, och systemet alltså givas

en mera permanent karaktär, syntes anslaget till extra utgifter icke böra

disponeras för ändamålet. Skulle så även försöken under nästkommande

budgetår, i anslutning till riksdagens uttalande, fullföljas i vidgad omfattning,

så torde än mindre kostnaderna härför kunna bestridas på ovan angivet

sätt, utan borde i stället särskilda medel anvisas för ändamålet.

Beträffande omfattningen av medel, som sålunda nu borde äskas, tilläte

sig arméförvaltningen anföra följande.

Under de nu vid 12 truppförband jämte arméns underofficersskola pågående

försöken utgjordes den civila personal, som anställts vid vart och ett

av dessa truppförband, av:

en köksföreståndarinna,

en biträdande köksföreståndarinna (dock endast vid de större regementena)

samt

7—25 köks- och servisbiträden, beroende på antalet portionstagare vid

truppförbandet under olika perioder av året.

Denna personal åtnjöte, förutom manskapsportion jämte fria arbetskläder

och tvätt, dels månadsarvode, dels även fri bostad med bränsle och lyse eller

däremot svarande kontant ersättning. Arvodet och bostadsersättningen utginge

med följande belopp per månad:

Arvode Bostadsersättning

kronor kronor

Köksföreståndarinna ................................................... 100—125 40—60

Köks- eller servisbiträde............................................. 45 20—30

Vid de truppförband, där i stället för den ordinarie kokerskan biträdande

köksföreståndarinna funnes anställd, utginge till denna, utöver för kokerska

anvisad lön jämte dyrtidstillägg, ett så stort arvode, att de sammanlagda

kontanta löneförmånerna utgjorde 90 kronor per månad; i genomsnitt uppginge

tilläggsarvodet till 15 kronor per månad. Såsom bostad hade biträdande

köksföreståndarinna anvisats den för kokerskan avsedda bostaden.

A här berörda belopp utginge ej dyrtidstillägg.

Under nästkommande budgetår ansåge intendentsdepartementet lämpligt,

att försöken och tillämpningen av det nya utspisningssystemet utsträcktes

till att omfatta 20 truppförband samt arméns underofficersskola. Att införa

systemet vid ett ännu större antal truppförband syntes nu knappast böra

ifrågasättas — även örn detta från truppförbandens sida befunnes aldrig så

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

o

önskvärt — dels på grund av den för närvarande begränsade tillgången på

specialutbildade köksföreståndarinnor, dels även på grund av nödvändigheten

för intendentsdepartementet att under det första året av systemets införande

vid ett truppförband utöva tillsyn genom departementets konsulent över

anordningarnas riktiga och ändamålsenliga genomförande.

De årliga bruttokostnaderna för det nya systemets tillämpning vid de truppförband,

där systemet hittills genomförts, jämte ytterligare 8 truppförband,

som därom gjort framställning, sammanlagt 20 truppförband samt arméns

underofficersskola, kunde beräknas sålunda:

Arvoden:

21 köksföreståndarinnor (21 X 12 X

115 !) =) .......................................... kronor 28,980: —

14 biträdande köksföreståndarinnor

(14 X 12 X 152)=) ........................ » 2,520: —

270 köks- och servisbiträden (270 X 12

X 45 =) ...........................................*_145,800: — kronor 177,300: —

Bostcidsersättning:

8 köksföreståndarinnor3) (8 X 12 X

50 b =) ......................................... kronor 4,800: —

270 köks- och servisbiträden (270 X 12

X 25 b =) ...................................... 8 81,000: — » 85,800: -

Summa kontanta avlöningsförmåner kronor 263,100: —

Härtill komme kostnaderna för fri kost, arbetskläder och tvätt för ovanberörda

köksföreståndarinnor samt köks- och servisbiträden, (21 + 270 =)

291 personer, vilka kostnader, beräknade efter l.oi kronor per person och

dag, utgjorde (291 X 365 X l.oi =) 107,277 kronor 15 öre. Sammanlagt skulle

alltså kostnaderna för den civila personalens avlöning och underhåll uppgå

till (263,100+ 107,277.15=) 370,377 kronor 15 öre eller, i avrundat tal,

370,000 kronor,

För utrönande av de verkliga kostnaderna för det nya utspisningssystemets

tillämpning i avsedd omfattning måste emellertid nyssnämnda bruttosumma

minskas med vissa belopp, motsvarande de besparingar, som systemet

förde med sig.

Å ena sidan vore att märka, att det arbete i matinrättningarna, som avsåges

att utföras av ovanberörda 270 kvinnliga köks- och servisbiträden,

under andra förhållanden måste verkställas av värnpliktigt handräckningsmanskap.

Härav följde, att i samband med systemets genomförande en

minskning borde kunna ske i det antal tjänstgöringsdagar, som skulle fullgöras

av ersättningsreserven tilldelade värnpliktiga. Ifrågavarande arbete

hade beräknats motsvara omkring 115,000 tjänstgöringsdagar. Då varje sådan

värnpliktstjänstgöringsdag för statsverket innebure en kostnad för avlöning,

underhåll, utrustning och sjukvård m. m. av c:a 2.2 2 kronor, kunde följaktligen

den besparing å de för värnpliktiga härför avsedda anslag, som ernåddes

genom anställandet av berörda köks- och servisbiträden, beräknas

uppgå till (115,000 X 2.22 =) 255,300 kronor.

'') Genomsnittligt per månad.

b I gällande stat upptagen kokerskeavlöning beräknades dessutom utgå till biträdande

köksföreståndarinna.

3) Övriga beräknades kunna beredas inkvartering in natura.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

. Såsom i det föregående anförts, hade det nya utspisningssystemet visat

sig medföra en rationellare hushållning och ett bättre tillvaratagande av

livsmedlen. De besparingar, som på så sätt gjorts å mathållningsanslaget,

hade under de hittillsvarande försöken per utspisad portion uppgått till ett

värde av cirka 4 %, i gynnsamma fall ända till 5 %. av normalportionspriset.

V ld ett genomsnittligt portionspris av 80 öre bleve en kostnadsminskning

örn 4 % liktydig med ett belopp av 3.2 öre per portion. Örn nu systemet

tillämpades vid de ifrågasatta 20 truppförbanden jämte arméns underofficersskola,

representerande under budgetåret 1930/1931 omkring 3,300,000 tjänstgöringsdagar,

så skulle den besparing å mathållningsanslaget, som här vunnes

genom ett mera rationellt arbete i matinrättningarna, kunna uppskattas till

(3,300,000 X 0.03 2 =) 105,600 kronor.

Fråndroges nu de här berörda tvenne besparingsposterna från de tidigare

nämnda årliga bruttokostnaderna för systemets genomförande, så komme

denna räkneoperation [370,000 — (255,300 + 105,600)] att giva ett slutresultat

av 9,100 kronor eller i runt tal 9,000 kronor, vilket belopp alltså utvisade

den årliga kostnadsökning för statsverket, som den ifrågavarande utspisningsreformen

skulle medföra, tillämpad vid åsyftade 20 truppförband saint

arméns underofficersskola, d. v. s. vid närmare hälften av hela armén.

Intendentsdepartementet ansåge, att nämnda belopp måste betraktas såsom

mycket ringa i förhållande till de väsentliga fördelar, som därmed skulle

vinnas.

Vad anninge frågan örn den ökning eller minskning av olika statsanslag,

som utspisningsreformens genomförande i avsedd utsträckning måste föranleda,

. finge arméförvaltningen framhålla, att möjligheterna att åstadkomma

besparingar vid matin rättningarna vore väsentligt olika vid skilda truppförband,

beroende på olikheter med avseende å personalstyrkor, lokala förhållanden,

permitteringarnas omfattning m. m. Till följd härav syntes det

mindre lämpligt, att, såsom i regel skedde under nu pågående försök, kostnaderna

för den civila personalens avlöning bestredes av det till Vederbörande

truppförband schef s förfogande stående proviantanslaget. Vissa

orättvisor med avseende å anslagstillgångarna kunde nämligen därmed icke

helt undvikas. Fast hellre borde, för åstadkommande av relativ likställighet

truppförbanden emellan på området i fråga, i det föregående nämnda kostnader

för den civila personalens avlöning och underhåll bestridas från den

del av mathållningsanslaget, såsom rubricerats såsom »övriga kostnader» och

stöde under intendentsdepartementets förvaltning.

Örn så skulle kunna ske, måste emellertid anslaget i fråga ökas med ett

belopp, motsvarande nämnda personalkostnader, varifrån dragits den beräknade

besparing, som skulle vinnas inom samma anslags ram genom förbättrad

hushållning. I enlighet med den ovan gjorda beräkningen borde

alltså mathållningsanslaget höjas med (370,000 — 105,600 =) 264,400 kronor.

Genom att antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven kunde reduceras

i och med anställandet av kvinnliga biträden i matinrättningarna, uppstode

självfallet en möjlighet att minska alla de statsanslag, som avsåges

för de värnpliktigas avlöning, utrustning, underhåll och sjukvård m. m.

Sammanlagt uppginge ifrågavarande anslagsminskningar i överensstämmelse

med här förut angiven beräkning, grundad på en reduktion med 115,000

tjänstgöringsdagar, till 255,300 kronor.

I detta sammanhang borde vidare framhållas, att för utspisning,ssystem et.s

genomförande erfordrades vissa medel för engångskostnader, avseende förändringar

inom de till matinrättningarna hörande lokalerna, viss materialanskaffning

m. m. För behövliga byggnadsändringar, belöpande sig till

2,000 a 3,000 kronor per truppförband, syntes dock kostnaderna, liksom under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132. I

hittillsvarande försök, kunna bestridas från lantförsvarets anslag till extra

utgifter. Inventarieanskaffning, tryckning av måltidskort och dylikt beräknades

kunna bestridas av under intendents- och civila departementens förvaltning

stående ordinarie anslag.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört synes framgå, att de vid vissa

truppförband pågående försöken med utbyte av militär liandräckningspersonal

mot kvinnlig personal i matinrättningarna jämte s. k. individuel! utspisning

givit gynnsamma resultat. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att det ifrågavarande

nya systemet under nästa budgetår tillämpas i den vidgade omfattning,

som av arméförvaltningen föreslagits. Den av arméförvaltningen

framlagda beräkningen av med systemets tillämpning förenade kostnader for

arvoden, bostadsersättning och naturaförmåner åt den civila personalen givei

mig icke anledning till någon erinran; och torde, på sätt ämbetsverket angivit,

medel under förevarande anslag få tagas i anspråk för bestridandet

av dessa kostnader. Jag vill i detta sammanhang erinra örn att, enligt vad

den verkställda utredningen giver vid handen, den uppkommande merkostnaden

för avlöning och underhåll av civil personal i det allra närmaste uppväges

av utgiftsminskningar dels genom portionsprisets förbilligande, dels

ock till följd av att behovet av militär handräckningspersonal reduceras.

Vidkommande medelsbehovet under ordinarie matliållningsanslaget för

nästkommande budgetår har arméförvaltningen föreslagit, att till grund föi

uppskattandet härav skulle läggas ett belopp av 92 öre för man och dag

samt att den sålunda beräknade summan skulle, med anledning av det nya

utspisningssystemets införande, ökas med 264,400 kronor. Jag finner mig

böra biträda detta förslag. I enlighet härmed och då, såsom förut nämnts,

antalet manskapstjänstgöringsdagar för ifrågavarande budgetår beräknats till

7,222,000, torde anslaget böra upptagas med (7,222,000 X 0.92 + 264,400=)

i avrundat tal 6,909,000 kronor.»

För det fast anställda manskapet har departementschefen för budgetåret

1930/1931 upptagit ett antal tjänstgöringsdagar av 2,424,000.......

Beträffande beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga

under nämnda budgetår har departementschefen (sid. 161 —164 av åberopade

statsrådsprotokollet) anfört följande:

»För budgetåret 1930/1931 torde, i enlighet med arméförvaltningens förslag,

antalet tjänstgöringsdagar för till linjetjänst uttagna värnpliktiga böra beräknas

till 3,728,000. I kostnadsberäkningarna för 1925 års härordning upptogs

motsvarande antal tjänstgöringsdagar till 3,466,000. Den nu beräknade ökningen

utöver sistnämnda dagantal är betingad av att antalet studenter och

med dem i värnpliktshänseende likställda befunnits vara avsevärt större, än

som förutsattes vid uppgörandet av 1925 års beräkningar.

Vidkommande härefter antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga, uttagna

till ersättningsreserven, upptogs detsamma i 1929 års statsvcrksproposition

Antalet

tjänstgöringsdagar

för fast

anställt

manskap och

värnpliktiga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

för budgetåret 1929/1930 till, i avrundat tal, 1,300,000. Ifrågavarande tjänstgöringsdagsberäkning

grundades på en inom generalstaben verkställd utredning,

enligt vilken för handräckningsändamål under nämnda budgetår skulle erfordras

utöver det till 155,000 uppskattade antalet tjänstgöringsdagar för

sådana till linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka, på grund av att de befunnits

mindre väl lämpade för fortsatt utbildning med vapen, jämlikt § 110

inskrivningsförordningen toges i anspråk för liandräckningstjänst — ett

antal tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga av

1,311,478.

Med avseende å den sålunda uppgjorda tjänstgöringsdagsberäkningen anförde

riksdagen i skrivelse den 30 april 1929 (nr 4 A), att densamma syntes

riksdagen vara alltför hög. Enligt de beräkningar, som verkställts av första

särskilda utskottet vid 1925 års riksdag, borde antalet handräckningsdagar,

som skulle fullgöras av till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, upptagas

till omkring 875,000. Utöver angivna antal tjänstgöringsdagar borde man

enligt riksdagens mening för budgetåret 1929,1930 icke behöva räkna med

högre antal dylika tjänstgöringsdagar än 75,000, varigenom sammanlagda

antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven borde kunna begränsas till

950,000. Sistnämnda dagantal Indes alltså av riksdagen till grund för beräkningarna

av medelsbehovet för budgetåret 1929/1930.

Chefen för generalstaben har nu i skrivelse till Kungl. Majit den 27

augusti 1929 beträffande antalet tjänstgöringsdagar under budgetåret 1930,1931

för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga anfört i huvudsak följande.

Enligt föreliggande rapporter rörande handräckningstjänsten under budgetåret

1928/1929. — d. v. s. ett ar, under vilket i sin helhet organisationens

omfattning varit i överensstämmelse med den nya härordningen — utgjorde

det sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar, vilka under nämnda budgetår

fullgjorts av såväl till ersättningsreserven som till linjetjänst uttagna värnpliktiga,

1,329,987 eller i runt tal 1,330,000.

Vid sidan av ovan nämnda rapporter rörande handräckningstjänsten under

budgetaret .1928/1929 förelåge även vissa från truppförbandscheferna infordrade

uppgifter angående behovet av tjänstgöringsdagar under innevarande

budgetår för. ersättningsreserven i depåtjänst, för att de till linjetjänst uttagna

värnpliktiga — med undantag av i inskrivningsförordningen § 110 omförmälda

skulle kunna helt befrias från handräckningstjänst. Med stöd

av dessa uppgifter skulle hela behovet av tjänstgöringsdagar för handräckningstjänst

under ovan angiven förutsättning kunna beräknas till 1,693,830,

varvid 155,000 dagar avsetts fullgöras av i inskrivningsförordningen 8 110

omförmälda värnpliktiga.

Antalet dagar, som truppförbandscheferna ansett erforderliga för liandräckningstjänstens

bestridande under innevarande budgetår, överskrede sålunda

betydligt det antal handräckningsdagar, som enligt rapporterna tagits

1 anspråk under budgetåret 1928/1929. Anledningen härtill torde kunna

sökas i att truppförbandscheferna under sistnämnda budgetår sett sig nödsakade

att åsidosätta handräckningskrav, för vilkas tillgodoseende till linjetjänst.

uttagna värnpliktiga till men för utbildningen eljest måst tagas i anspråk.

På vissa håll hade sålunda inträffat, att materialvården måst eftersättas i

hven ur ekonomisk synpunkt skadlig utsträckning. Vidare borde framhållas,

att brist på handräckningspersonal vid truppförbanden avsevärt för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 132.

9

svårade hela utbildningsarbetet oell för övrigt sträckte sina verkningar

längre, i det att personalen lätt finge en känsla av, att dess arbete icke

kunde leda till avsett resultat. Till dessa förhållanden måste hänsyn tagas

vid uppgörandet av beräkningarna rörande det antal tjänstgöringsdagar, som

under budgetåret 1930/1931 borde fullgöras av till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga.

Därest såsom utgångspunkt för nämnda beräkningar lades det antal liandräckningsdagar,

1,330,000, som enligt ovan nämnda rapporter tagits i anspråk

under budgetåret 1928/1929, borde från detta antal främst dragas antalet

tjänstgöringsdagar för sådana till linjetjänst uttagna värnpliktiga, vilka befunnits

mindre väl lämpade för fortsatt utbildning med vapen, men dock

användbara för annan tjänstgöring. Detta antal ansåge chefen för generalstaben

sig även innevarande år böra beräkna till 155,000 tjänstgöringsdagar.

Genom generalorder nr 1083/1929 hade en tjänstgöringstid av endast 60

dagar blivit fastställd för till tjänstgöring i depåtjänst uttagna värnpliktiga.

Med den verkställda sänkningen av tjänstgöringstiden komme årligen ett

större antal värnpliktiga av ifrågavarande kategori att inkallas till tjänstgöring.

Därigenom ökades den för på- och avrustning av de värnpliktiga

erforderliga tiden, ävensom den tid, som oundgängligen krävdes för att insätta

dem i tillkommande åligganden. Den härav förorsakade ökningen i

antalet tjänstgöringsdagar, som icke kunde tillgodogöras handräckningstjansten,

kunde enligt verkställda beräkningar uppskattas till 35,000. På grund

härav syntes såsom följd av den minskade tjänstgöringstiden för till tjänstgöring

i depåtjänst uttagna värnpliktiga nu angivet dagantal böra tilläggas

det, som ovan beräknats skola fullgöras av till ersättningsreserven i dess

helhet uttagna värnpliktiga.

Med tillämpning av ovan anförda beräkningsgrunder skulle det för nästkommande

budgetår erforderliga antalet tjänstgöringsdagar för till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga kunna uppskattas till (1,330,000 — 155,000

+ 35,000=) 1,210,000.

Då, såsom i det föregående framhållits, det i jämförelse med truppförbandschefernas

behovsuppgifter låga utgångsvärdet för ifrågavarande beräkningar

torde hava uppstått endast genom undanskjutande av vissa nödvändiga

handräckningskrav, syntes emellertid ovan angivna 1,210,000 tjänstgöringsdagar

böra i varje fall ökas ungefärligen till det antal dagar, som chefen

för generalstaben föreslagit böra fullgöras av till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga under budgetåret 1929/1930, eller till 1,300,000 tjänstgöringsdagar.

Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga äro enligt bestämmelserna i

1925 års värnpliktslag skyldiga att under fredstid tjänstgöra i sammanlagt

140 dagar. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger emellertid

Konungen medgiva dylika värnpliktiga avkortning av den sålunda föreskrivna

tjänstgöringstiden. Till förekommande av, att det antal tjänstgöringsdagar

överskredes, som lagts till grund för anslagsberäkningarna, har tjänstgöringstiden

för flertalet av ifrågavarande värnpliktiga begränsats till 60 dagar.

Såsom jag nästlidet år vid framläggande av förslag till beräkning av antalet

tjänstgöringsdagar för budgetåret 1929/1930 framhöll, måste den i

1925 års värnpliktslag fastställda utbildningstiden för olika kategorier av

värnpliktiga, uttagna till linjetjänst, anses hava avvägts med utgångspunkt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

Utskottets

yttrande.

från den grundförutsättningen, att handräckningstjänsten skulle bestridas av

värnpliktiga ur ersättningsreserven ävensom av sådana, till linjetjänst uttagna

värnpliktiga, som efter inryckningen befunnes på grund av kroppsbeskaffenliet

eller eljest mindre väl lämpade för fortsatt utbildning med vapen, samt

att sålunda tjänstgöringstiden för det fullt vapenföra värnpliktiga linjemanskapet

skulle helt kunna utnyttjas för militärutbildning i egentlig bemärkelse.

Av vad chefen för generalstaben i sin nyss omförmälda skrivelse anfört

torde framgå, att det av riksdagen för innevarande budgetår beräknade antalet

tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven är alldeles för lågt. En avsevärd

ökning av detta dagantal är alltså för framtiden oundgängligen erforderlig,

därest utbildningstiden för de fullt vapenföra, till linjetjänst uttagna

värnpliktiga skall kunna utnyttjas på ett verkligt effektivt sätt.

För budgetåret 1930/1931 har chefen för generalstaben uppskattat behovet

av tjänstgöringsdagar, att fullgöras av ersättningsreserven, till 1,300,000 samt

därvid räknat med en ökning av det totala antalet effektiva handräckningsdagar

med 90,000 utöver det, som faktiskt disponerats under budgetåret

1928/1929. Ur olika synpunkter vore det utan tvivel önskvärt, att handräckningsbehovet

kunde tillgodoses i något vidgad omfattning. Sålunda har

t. ex., enligt vad arméförvaltningen i sin framställning rörande medelsbehovet

under ordinarie byggnadsanslaget påvisat, under de senaste åren allt större

svårigheter uppstått vid truppförbanden att erhålla handräckningspersonal

för kasernvården, varigenom utförandet av vanliga underhålls- och reparationsarbeten

med truppförbandens egna arbetskrafter icke kunnat ske i samma

utsträckning som förut. På grund av nödvändigheten att begränsa statsutgifterna

finner jag mig dock icke nu böra ifrågasätta en dylik ökning.

Tidigare har jag i samband med behandling av frågan örn medelsbehovet

under ordinarie avlöningsanslaget förordat anställande av s. k. förrådsmän

vid truppförbandens huvudförråd, och jag kommer vidare att i det följande

avgiva förslag örn utbyte av militär handräckningspersonal mot civil personal

i matinrättningarna vid en del av arméns truppförband. Enligt av arméförvaltningen

verkställda beräkningar skulle, vid bifall till dessa förslag,

antalet handräckningsdagar för militär personal kunna minskas med 140,000.

På grund av vad nu anförts anser jag mig för nästkommande budgetår

kunna räkna med ett antal tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven av

allenast (1,300,000 — 90,000 — 140,000 =) 1,070,000.»

Med hänsyn till den sänkning i livsmedelspriserna, som ägt rum, sedan

arméförvaltningen hösten 1929 avgav sitt av departementschefen tillstyrkta

förslag rörande beräkningen av normalportionspriset för budgetåret 1930/1931,

har utskottet ansett sig kunna räkna med en nedsättning i detta pris till

78 öre, vartill skulle komma för »övriga kostnader» 12 öre. Mathållningsanslaget

bör alltså beräknas efter en kostnad av (78 + 12 =) 90 öre per man

och tjänstgöringsdag.

I avseende å försöken med det nya utspisningssystemet vid truppförbanden

samt i samband därmed utbyte av militär handräckningspersonal mot

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

11

civil personal Ilar utskottet, som funnit önskvärt, att detta utspisningssystem

snarast genomföres vid samtliga truppförband och formationer av armén,

ansett, att detsamma under nästkommande budgetår bör utsträckas att omfatta

26 truppförband jämte arméns underofficersskola och infanteriskjutskolan.

Detta innebär, att, utöver vid av Kungl. Majit beräknade 20 truppförband

jämte underofficersskolan, detta system under budgetåret 1930/1931

genomföres vid ytterligare 6 truppförband, vartill kommer infanteriskjutskolan,

vilken icke ingår i den av arméförvaltningen och departementschefen

framlagda beräkningen. Yid sistnämnda skola torde dock utspisningssystemet

kunna vinna tillämpning först under våren 1931, varemot vid de 6

truppförbanden möjlighet synes förefinnas att införa detsamma redan under

hösten 1930.

Utskottet har i anslutning härtill under hand från arméförvaltningens

intendentsdepartement inhämtat uppgifter, i vad män nämnda beräkningsgrunder

kunna komma att föranleda jämkning i de av arméförvaltningen

och departementschefen framlagda anslagskalkylerna. De erhållna uppgifterna

innefattas i bilaga vid detta utlåtande.

I fråga örn antalet tjänstgöringsdagar har utskottet icke funnit anledning

till erinran mot den av departementschefen framlagda beräkningen beträffande

fast anställt manskap, 2,424,000 dagar, samt för till linjetjänst uttagna

värnpliktiga, 3,728,000 dagar. Erinras må emellertid, att i 1925 års härordning

upptagits ett antal tjänstgöringsdagar för sistnämnda värnpliktiga av

endast 3,466,000. Deli av departementschefen föreslagna höjningen till 3,728,000

dagar är föranledd av den inträdda ökningen av antalet värnpliktiga studenter

och likställda.

Yad åter beträffar ersättningsreserven, vill utskottet framhålla, att riksdagen

vid beräkningen av tjänstgöringsdagarna budgetåret 1929/1930 för

dessa värnpliktiga utgått från ett antal av 950,000. Genom delvis redan vidtagna

och av utskottet nu föreslagna anordningar med anställandet av civil

personal i stället för värnpliktig handräckningspersonal vid matinrättningarna

ävensom genom anställandet av s. k. förrådsmän vid truppförbandens huvudförråd,

en åtgärd som utskottet anser ändamålsenlig, bör emellertid det beräknade

antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven kunna minskas

med 100,000 till 850,000.

Med utgångspunkt från ovan angivna beräkningar bör hela antalet tjänstgöringsdagar

för budgetåret 1930/1931 upptagas på följande sätt:

Fast anställt manskap ................................................ 2,424,000 dagar

Värnpliktiga i linjetjänst ............................................. 3,728,000 »

Värnpliktiga tillhörande ersättningsreserven ............ 850,000 »

Summa 7,002,000 dagar.

Efter en dagskostnad av 90 öre per man erfordras ett belopp av 6,301,800

kronor. Härtill bör i enlighet med de inom intendentsdepartementet verkställda

underhandsberäkningarna ytterligare en summa av 308,440 kronor

avses för åtgärder rörande tillämpningen av det nya utspisningssystemet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

jämte utbyte av militär handräckningspersonal mot civil personal vid 26

truppförband jämte arméns underofficersskola oell infanteriskjutskolan. Sammanlagt

torde alltså under mathållningsanslaget böra beräknas ett belopp

av (6,301,800 + 308,440=) 6,610,240 kronor eller i avjämnat tal 6,610,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till mathållning,

nu 6,494,000 kronor, med 116,000 kronor till 6,610,000

kronor.

Stockholm den 2 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, E. A. Lundell, C. I. Asplund, G. G. V. Hammarskjöld, C. A. Carlsson

i Gävle och T). A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-FrÖsterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Pson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,

0. Nilsson i Örebro, A. Danielsson och J. E. Andersson i Övanmyra.

Reservation

av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Hammarskjöld, Wiklund,

Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge och Holmgren, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn----vid detta utlåtande.

I fråga örn antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och värnpliktiga

har utskottet icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

framlagda beräkningarna i annan mån än som det nya utspisningssystemets

införande vid ytterligare 6 truppförband samt infanteriskjutskolan

kan föranleda.

I anslutning till den inom intendentsdepartementet uptpgjorda beräkningen

synes mathållningsanslaget böra för budgetåret 1930/1931 upptagas med ett

belopp av 6,795,000 kronor. Av detta belopp motsvara 308,440 kronor den

kostnadsökning, som föranledes av det nya utspisningssystemets tillämpning

vid 26 truppförband jämte arméns underofficersskola och infanteriskjutskolan.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie förslagsanslaget till mathållning,

nu 6,494,000 kronor, med 301,000 kronor till 6,795,000

kronor.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

13

Kungl. Arméförvaltningen»

Intendentsdepartement.

Underhållsbyrån.

Bil.

Beräkning av anslaget till arméns mathållning

för budgetåret 1930—1931, under förutsättning

dels att anslaget skall utgå med ett belopp av (78 + 12—) 90 öre per

man och tjänstgöringsdag jämte vissa kostnader för civil personal i arméns

matinrättningar, . .

dels ock att försöken med och tillämpningen av det nya utspisnmgssystemet

samt utbyte av militär handräckningspersonal mot civil personal utsträckas

till att omfatta 26 truppförband, Arméns underofficersskola samt

Infanteriskjutskolan,

dels slutligen att nyssnämnda försök m. m. komma att införas först under

tiden oktober—december 1930 vid de 6 truppförband, för vilka civil personal

i matinrättningarna icke beräknats i årets statsverksproposition, samt fran

den 1. mars 1931 vid Infanteriskjutskolan.

A. Tjänstgöringsdagarna.

Antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreservén tilldelade värnpliktiga

har genom tillämpningen av det nya utspisningssystemet vid 20 truppförband

samt Arméns underofficersskola i årets statsverksproposition beräknats

kunna minskas med 115,000 tjänstgöringsdagar. Genom att införa systemet

och därmed kvinnlig personal i matinrättningarna vid ytterligare 6 truppförband

samt Infanteriskjutskolan å ovan angivna tider beräknas tjänstgöringsdagarna

för ersättningsreserven kunna minskas med ytterligare 15,000.

— Sammanlagda antalet värnpliktstjänstgöringsdagar skulle alltså bliva

(7,222,000 — 15,000 =) 7,207,000.

B. Mathållningsanslagets ökning på grund av det nya

utspisningssystemet.

1) Bruttokostnaderna för det nya systemets tillämpning vid ytterligare 6

truppförband samt Infanteriskjutskolan utöver vid i årets statsverksproposition

beräknade 20 truppförband och Arméns underofficersskola kunna beräknas

sålunda:

a) För 20 truppförband samt Arméns underofficersskola:

Arvoden och hostadsersättning enligt statsverkspropositionen

.......................... kronor 263,100: —

Na turajör maner (fri kost, arbetskläder

och tvätt), efter 99 öre per person

och dag (291 X 365 X 0.9 9 =)........

105,152: 85 kronor 368,252: 85

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

b) För ytterligare 6 truppförband samt infanteriskjutskolan:

Arvoden :

7 köksföreståndarinnor,

sammanlagt 52 anställningsmånader
a

kronor 115: — ...... kronor 5,980: —

3 biträdande köksföreståndarinnor,

sammanlagt

24 anställningsmånader

ä kronor

15: — .................. » 360: —

köks- och servisbiträden,

sammanlagt 490 tjänstgöringsmånader

ä kronor

45: — ................. » 22,050: —

kronor 28,390: —

13 ostadsersättning:

3 köksföreståndarinnor,

sammanlagt 24 anställningsm

ånader

ä kronor 50: — ......... kronor 1,200: —

köks- och servisbiträden,

sammanlagt 490 tjänstgöringsmånader

ä kro
nor

25:- ........................»_12,250: — kr()nor 13)450: _

Naturaförmåner: (fri kost, arbetskläder

och tvätt) efter 99 öre per person

och dag (52 + 24 + 490) = 566 x 30 =

- 16,980 X 0.9 9 ■ ................................- kronor 16,810: 20 kronor 58;65Q: 2Q

Summa kronor 426,903: 05,

eller i avrundat tal 427,000: — kronor.

2) De besparingar å under punkt 1 ovan nämnda bruttokostnader inom

anslagets ram, med vilka kostnadsökningen bör minskas, kunna beräknas

sålunda:

a) För 20 truppförband samt Arméns underofficersskola

(0.04 x 0.78 X 3,300,000=) .......................................... kronor 102,960: —

För ytterligare 6 truppförband samt Infanteriskjutskolan:

omkring 500,000 tiänstgöringsdagar (0.04 x

X 0.78 x 500,000 =) .................................................. , 15,600: -

Summa kronor 118,560: —

3) Mathållningsanslaget behöver sålunda ökas med (427,000 — 118,560=)

308,440 kronor.

C. Mathållningsanslaget torde böra utgå med (7,207,000 x 0.9 o +

+ 308,440 =) 6,794,740 kronor eller i avrundat tal 6,795,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

15

D. Kostnadsökning för statsverket.

Kostnadsö&mw# å mathållningsanslaget.......................... kronor 308,440: —

Frångår kostnader för 130,000 tjänstgöringsdagar för

ersättningsreserven ä kronor 2: 20 ........... ........................... » 286,000: —

Kostnadsökning kronor 22,440: —

E. Beräknade kostnader å anslaget till extra utgifter

(engångskostnader).

1) Av i årets statsverksproposition föreslaget antal

truppförband är utspisningssystemet infört vid 13. För

återstående 7 truppförband torde till diverse byggnadsarbeten

i medeltal erfordras 2,500 kronor per truppförband kronor 17,500: —

2) För systemets införande vid ytterligare 6 truppför
band

torde erfordras till byggnadsarbeten 2,500 kronor

och till anskaffning av serveringsdiskar, kantiner, transportvagnar

samt anskaffning och flyttning av maskinell utrustning

m. m. minst 10,000 kronor, allt för varje truppförband

(6 X 12,250 =) .............................................................. » 73,500: —

3) För systemets införande vid infanteriskjutskolan

torde till anskaffning av kantiner, transportvagnar, maskinell

utrustning m. m. erfordras........................................... 8_5,000: —

Summa kronor 96,000: —

Stockholm den 25 april 1930.

Karl Knutsson-Hall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:212 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, punkt 27, gjorda framställning ifråga om anslaget till s. 10 i texten