Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens byggnadsbyrä.

1930-05-06 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens byggnadsbyrä.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 131.

Kr 137.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte

huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning

angående anslag till statens byggnadsbyrä.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1930/1931 Ilar Kungl.

Majit under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet

(punkt 15 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden

nämnda dag), föreslagit riksdagen att till statens byggnadsbyrä för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77—81 i statsrådsprotokollet.

Enligt den för statens byggnadsbyrä gällande, den 26 september 1921

(nr 560) utfärdade instruktionen åligger det byggnadsbyrån att enligt instruktionen

och övriga av Kungl. Majit meddelade föreskrifter uppgöra förslag

till fördelning av de medel, som anvisats för beredande av statsunderstöd

till främjande av bostadsproduktionen samt att i övrigt utöva en central

ledning över ifrågavarande understödsverksamhet och handlägga de

ärenden, som föranledas av densamma. De medel, som det sålunda tillkommer

byggnadsbyrån att närmast handhava, äro de, som för nyss angivna

ändamål under en följd av år ställts till förfogande ur statens bostadslånefond.

Före budgetåret 1929/1930 har särskilt anslag icke erfordrats för bestridande

av kostnaderna för byggnadsbyrån. Anledningen härtill har varit

den, att enligt riksdagens varje år lämnade medgivande för ändamålet kunnat

disponeras antingen en del av de för ifrågavarande tid anvisade medlen för

statsbidrag till uppförande av bostadshus med smålägenheter eller tillgängliga

medel av det på extra stat för år 1922 linder femte huvudtiteln för statsbidrag

till kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget, att av byggnadsskatt direkt utgå jämte därunder

omförda besparingar. Från och med innevarande budgetår ansågos

emellertid särskilda medel vara erforderliga för ändamålet, varför 1929 års

riksdag, på förslag av Kungl. Majit (skrivelse nr 293), beslöt att till statens

byggnadsbyrä för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 34,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

o

I detta sammanhang torde även böra erinras, att 1929 ars riksdag, i

enlighet med därom i proposition nr 217 framställt förslag, medgivit (skrivelse

nr 235), att för år 1930 finge i huvudsaklig överensstämmelse med i

propositionen angivna grunder till beredande av nya lån ur statens bostadslånefond

av de till fonden inflytande amorteringarna och räntorna för år

1929 disponeras ett belopp av högst 3,000,000 kronor samt att i anslutning

till berörda grunder den 6 juni 1929 utfärdats kungörelse angående lån ur

statens bostadslånefond (nr 127).

Vidare bör här erinras, att 1929 års riksdag (skrivelse nr 308), i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 214, antagit förslag till förordning örn

Svenska bostadskreditkassan och örn bostadskreditföreningar, vilket förslag

sedermera resulterat i utfärdandet den 3 augusti 1929 av Kungl. Maj:ts förordning

örn Svenska bostadskreditkassan och örn bostadskreditföreningar

(nr 256).

I sin förberörda skrivelse nr 235 år 1929 angående lån till främjande av

bostadsproduktionen anförde riksdagen, att det då föreliggande — och sedermera

i avseende å grundlinjerna godtagna — förslaget i fråga örn Svenska

bostadskreditkassan och örn bostadskreditföreningar avsåge att tillgodose

behovet av primär- och sekundärkredit för egnahem samt av sekundärkredit

för bostadskooperationen och för övriga bostadsfastigheter i städer

och andra tätare bebyggda samhällen, ävensom att kreditbehovet skulle

tillgodoses genom inrättandet av en ny kreditorganisation, vilken skulle

utgöras av en sammanslutning av låntagarna själva och alltså, ehuru organiserad

under statlig medverkan, vara en enskild kreditinrättning. Såsom

föredragande departementschefen framhållit, kunde det emellertid — yttrade

riksdagen vidare — även örn åtgärder vidtoges för ifrågavarande organisations

bildande redan under år 1929, näppeligen tänkas, att densamma kunde

erhålla någon egentlig omfattning förrän tidigast under år 1930. Förefunnes

behov av understöd under sagda år för den byggnadsverksamhet, varom

fråga vore, ansåge riksdagen för den skull, att den dittills bedrivna långivningen

på dithörande område borde fortsättas. Då av den i ärendet

lämnade utredningen framginge, att åtgärder för bostadsproduktionens främjande

alljämt vore av behovet påkallade å flera platser inom landet, hade

riksdagen alltså medgivit, att långivning genom byggnadsbyrån finge äga

rum även under år 1930.

I skrivelse den 24 september 1929 har statens byggnadsbyrå hemställt

om anslag till upprätthållande av byråns verksamhet under budgetåret

1930/1931.

Vidare har byggnadsbyrån i skrivelse den 12 december 1929 gjort framställning

om utverkande hos riksdagen av medgivande att för budgetåret

1930/1931 må till beredande av nya medel ur statens bostadslånefond av

de till fonden inflytande amorteringarna och räntorna för åren 1929 och

1930 få disponeras ett belopp av 3,000,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 137.

I siri skrivelse elen 24 september 1929 Ilar byggnadsbyrån emellertid

bestämt hävdat den uppfattningen, att spörsmålet huruvida byråns verksamhet

skulle fortsätta under budgetåret 1930/1931 icke vore avhängigt av den omständigheten,

huruvida ytterligare medel för fortsatt långivning från statens

bostadslånefond bomme att ställas till förfogande. Å bedömandet av denna

fråga bör enligt byråns mening ej heller inverka statsmakternas beslut i

fråga örn tillkomsten av Svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar.

Verksamhetens fortsättande under nästa budgetår betingas nämligen

enligt byggnadsbyrån redan av dess bestyr i avseende å de lånemedel,

som utgå enligt förberörda kungörelse den 6 juni 1929 (nr 127) angående

lån ur statens bostadslånefond.

A idkommande anslagets belopp har byggnadsbyrån föreslagit, att detsamma

måtte fixeras till 28,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Visserligen har jag ännu icke varit i tillfälle att fatta ståndpunkt till den

av byggnadsbyrån väckta frågan örn anvisande av nya medel för fortsättande

av ifrågavarande låneverksamhet under år 1931. Av vad byggnadsbyrån i det

nu behandlade ärendet anfört torde emellertid framgå, att även örn framställningen

örn nya medel skxdle avvisas, byråns verksamhet bör fortsättas under

budgetåret. 1930/1931 eller åtminstone under viss del därav, beroende på

hur pass hastigt arbetet med utlämnandet av lånen för år 1930 kommer att

fortgå. Under alla förhållanden synes det å andra sidan redan nu kunna

fastslås, att byggnadsbyråns verksamhet icke bör utsträckas efter utgången

av nästkommande budgetår. Det arbete, som efter den 1 juli 1931 kan återstå

med de senast för år 1930 beviljade lånen, måste nämligen bliva alltför

obetydligt för att motivera fortvaron av ett särskilt statligt organ. Och örn

nya medel skulle komma att beredas för bedrivande av långivning i hittillsvarande

former för år 1931, torde dock denna långivning erhålla betydligt

mindre omfattning än för närvarande, detta med hänsyn till att den nya

kreditorganisationen för i huvudsak motsvarande ändamål, bestående av

Svenska bostadskreditkassan och till densamma anslutna bostadskreditföreningar,

beräknas kunna senast under sistnämnda år upptaga dylik låneverksamhet.

Efter utgången av budgetåret 1930/1931 torde alltså de byggnadsbyrån

nu åliggande göromålen icke bliva av större omfattning, än att de

skulle kunna övertagas av ett centralt ämbetsverk, låt vara att detta möjligen

åtminstone till en början vid utförandet av hithörande arbetsuppgifter skulle

i viss omfattning behöva anlita sakkunnig medverkan.

Byggnadsbyrån har, såsom förut angivits, ansett ett anslag å 28,000 kronor

vara erforderligt för budgetåret 1930/1931. Detta belopp innebär i förhållande

till det för innevarande budgetår disponibla en minskning med (5,000

kronor. Med hänsyn till vad jag nyss anfört rörande väntad minskning i

omfattningen av byråns verksamhet synes man dock kunna ytterligare beskära

anslaget, förslagsvis till 20,000 kronor. Det torde sedermera få bero på omständigheterna,

särskilt den hastighet varmed de väsentligaste delarna av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 137. t

arbetet med 1930 års lån kan slutföras, huruvida detta belopp bör användas

till fortsättande i full utsträckning av byggnadsbyråns verksamhet under

allenast en del av nästkommande budgetår, eller örn verksamheten bör fortgå

i minskad omfattning under hela budgetåret.»

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till statens byggnadsbyrå för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1930.

Utskottets

yttrande.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande*. Se under utlåtandet nr 136.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens byggna a1 i texten