Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1930-05-09 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:144, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

1

Nr IM.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder

för beredande av nya lokaler för naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning m. m. jämte en i ämnet

väckt motion. (2:dra avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 38 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående beredande av

lokalutrymmen för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning, för

ändamålet för nämnda budgetår beräkna ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 14 mars

1930 dagtecknad proposition, nr 244, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels medgiva, att ett å till ärendet hörande >relationsritningar över kasernetablissement

för kungl, livregementets dragoner, situationsplan» med rött

utmärkt område av i runt tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets

dragoners kasernområde jämte därå befintliga byggnader må reserveras

för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning,

dels ock för iordningställande för nämnda avdelnings och museums räkning

av vissa å berörda område befintliga byggnader i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av byggnadsstyrelsen i utlåtande den 23 januari 1930

framlagt förslag ävensom för bestridande av kostnaderna för flyttning av

museets samlingar till de nya lokalerna m. m. för budgetåret 1930/1931 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag å 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 61 haft. (Nr 144.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr V. Bydén väckt motion, nr 321, vari hemställts, att riksdagen

måtte

dels medgiva, att ett å till ärendet hörande »relationsritningar över kasernetablissement

för kungl, livregementets dragoner, situationsplan» med rött

utmärkt område av i runt tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets

dragoners kasernområde jämte därå befintliga byggnader må reserveras

för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning,

dels ock för påbörjande av iordningställandet av lokaler för avdelningen

enligt i huvudsak det av byggnadsstyrelsen den 27 november 1929 framlagda

förslaget samt förflyttning till de nya lokalerna av avdelningens samlingar

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Därest sistnämnda yrkande icke skulle vinna bifall, har i motionen yrkats,

att riksdagen måtte för iordningställande av lokaler för avdelningen i fråga

m. m. i huvudsaklig anslutning till den av avdelningens föreståndare den

12 februari 1930 uppgjorda planen bevilja ett anslag av 1,050,000 kronor

samt därav för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Riksmuseets etnografiska avdelnings byggnadsfråga har varit aktuell under

en lång följd av år. Under senare år hava sålunda åtskilliga förslag varit

uppe beträffande den lämpligaste platsen för ett blivande etnografiskt museum,

nämligen dels i samband med naturhistoriska riksmuseets övriga avdelningar

vid Frescati — varest för övrigt fortfarande ett område finnes

reserverat för den etnografiska avdelningen — dels den s. k. Rosendalsplatån

å södra Djurgården, dels vissa delar av f. d. positionsartilleriregementets

kasernområde, dels delar av f. d. livregementets dragoners kasernområde,

dels en tomt vid Valhallavägen mitt emot patentverket, dels en tomt å Ladugårdsgärde

mitt emot Karlaplan, dels parken omedelbart sydost om Göta

livgardes kasern, belägen intill Strandvägen och mitt emot Nobelparken,

dels ock tomten i fonden av Karlaplan, omfattande kvarteren Fältöversten

och Fältväbeln.

På senaste tid har emellertid denna byggnadsfråga erhållit särskild aktualitet.

I skrivelse den 27 september 1928 gjorde byggnadsstyrelsen sålunda gällande,

att förhyrningen för statsverkets räkning av lokaler inom den s. k. auditoriebyggnaden

i Stockholm borde upphöra med hyrestidens utgång den 1 april

1932, vid vilken tidpunkt alltså andra lokaler borde finnas tillgängliga för

mottagande av de i auditorium förlagda institutionerna. Denna lokalfråga

borde enligt byggnadsstyrelsens förmenande lösas genom utnyttjande av kro
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

3

nans tomter nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra, därvid de nuvarande

byggnaderna borde ersättas med en ny ämbetsbyggnad. Förutsättning för

realiserandet av detta byggnadsföretag vore emellertid, att andra lokaler

kunde beredas de av etnografiska avdelningens samlingar, som funnes förvarade

i de å sagda tomter uppförda byggnaderna. En möjlig och lämplig

utväg till lösandet av etnografiska museets lokalfråga vore att för museet

anordnades lokaler inom positionsartilleriregementets förra kasernetablissement

i de delar därav, som icke berördes av statens historiska museums

ifrågasatta förläggning till etablissementet. Byggnadsstyrelsen hemställde

därför örn anvisande av medel ej blott till ritningar till den ifrågasatta

ämbetsverksbyggnaden utan även för verkställande av utredning rörande

beredande av lokaler för etnografiska museets samlingar. Sedan 1929 års

riksdag anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor för utförande

av de föreslagna utredningarna, ställde Kungl. Majit genom beslut den 3 maj

1929 anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande för därmed avsett ändamål.

Med skrivelse den 27 november 1929 framlade härefter byggnadsstyrelsen

resultatet av sin utredning rörande beredande av nya lokaler för etnografiska

museet.

Detta förslag innebar, att etnografiska avdelningen borde förläggas till

f. d. livregementets dragoners kasernområde. Detta område kunde lämpligen

uppdelas i tre delar, nämligen den västra delen, omfattande tre stallbyggnader,

exercis- och ridhus samt ett fordonsförråd, förlagda kring en rymlig gårdsplan,

det mellersta området, upptagande tre kasernbyggnader med sjukhusbyggnad,

sjukstall samt köks- och matsalsbyggnad, samt det östra området

med kanslibyggnad, varjämte till kasernområdet vidare hörde ett område

utmed Djurgårdsbrunns viken och Djurgårdsbrunnskanalen. Vart och ett av

de tre förstnämnda områdena vore ägnat att bilda ett fullständigt byggnadskomplex

för skilda ändamål. Det västra hade tidigare avsetts för ett tekniskt-industriellt

museum, och det östra, som erbjöde goda byggnadsplatser,

skulle väl ägna sig till uppförande av olika slag av institutionsbyggnader,

anslutande sig till den nuvarande kanslibyggnaden. Det mellersta området,

omfattande omkring 21,000 kvadratmeter, föresloges nu av byggnadsstyrelsen

till upplåtelse för det etnografiska museet, under det att området närmast

vattnet föresloges skola reserveras såsom park. Byggnadsstyrelsen har vidare

framhållit, att styrelsen — under vidhållande av sin i utlåtande den

19 januari 1928 angivna, principiella ståndpunkt, att permanent markupplåtelse

från här ifrågavarande kasernområde icke borde äga rum, innan stadsplan

fastställts över ifrågavarande del av norra Djurgården — dock ansett sig

kunna tillstyrka den ifrågasatta markupplåtelsen, även örn denna måste

anses hava permanent karaktär. Styrelsen anför härom, att styrelsen icke

kunde undgå att taga hänsyn till att de å området befintliga byggnaderna

på detta sätt funne en lämplig användning, varjämte utan tvivel en blivande

stadsplan torde kunna utan svårighet anslutas till dessa byggnader.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Etnografiska avdelningen disponerar för närvarande 1,719 kvadratmeters

utrymme och en vaktmästarbostad i huset Vallingatan nr 1, 580 kvadratmeter

i huset Vallingatan 2 samt 230 kvadratmeter och en vaktmästarbostad

i kronans egendom Västra Trädgårdsgatan nr 10, eller förutom

de båda vaktmästarbostäderna, tillhopa 2,529 kvadratmeter, därav 509

kvadratmeter nyttjas såsom utställningslokaler, 305 kvadratmeter som arbetslokaler

och 1,715 kvadratmeter som magasinsukymmen. Härutöver äro

vissa magasinslådor samt skrymmande föremål förvarade på vinden i det

s. k. kronprinsens stall, på naturhistoriska riksmuseets (mineralogiska avdelningen)

vind och i Observatorielunden härstädes, varjämte vissa föremål

äro utställda i Göteborgs museum, upptagande omkring 150 kvadratmeters

golvyta. I särskild förteckning har föreståndaren uppgivit det omedelbara

behovet av lokalutrymme till sammanlagt 6,675 kvadratmeter förutom två

vaktmästarbostäder och bostad för eldare, vartill skulle erfordras 400 kvadratmeter

för doktor Sven Hedins under 1930 väntade samlingar. Härjämte

skulle för framtiden erfordras ytterligare 4,500 kvadratmeter.

Byggnadsstyrelsens förslag av den 27 november 1929 innebär i huvudsak

följande. Med hänsyn till det stora behovet av magasinslokaler, skulle en

av kasernerna, nr III å en utredningen bifogad situationsplan, användas

uteslutande för detta ändamål. Denna byggnad skulle endast förses med

värmeledning men i övrigt kunna användas i befintligt skick. De båda

övriga kasernerna skulle iordningställas för de museisamlingar, som borde

göras tillgängliga för allmänheten. Byggnaderna läte sig väl apteras för

detta ändamål. Vindarna borde begagnas såsom magasin, varför taken

borde värmeisoleras. Det förutvarande sjukhuset skulle inredas med arbetsrum

och förses med värmeledning. Det utanför områdets föreslagna gränser

belägna sjukstallet skulle förses med en större ingång och avses att användas

till förvaring av skrymmande föremål, såsom båtar m. m. Den gamla köksbyggnaden,

som vore av sten, skulle anordnas såsom värmecentral, vilken

tilltoges så, att den bleve tillräcklig även vid en framtida utvidgning av

museilokalerna. I denna byggnad finnes en bostad om två rum och kök,

som skulle användas för maskinist. Två bostadslägenheter i den kasernbyggnad,

vilken avsåges till magasin, skulle bibehållas för museets två

vaktmästare. Enligt detta förslag skulle etnografiska museet komma att

disponera 2,600 kvadratmeter utställningslokaler, 2,025 kvadratmeter magasinslokaler

och 275 kvadratmeter arbetslokaler, eller sammanlagt 4,900

kvadratmeter förutom erforderliga bostadslägenheter. Kostnaderna för genomförandet

av detta förslag hava av styrelsen beräknats komma att uppgå till

480,000 kronor. Till dessa kostnader komma emellertid 15,000 kronor för

samlingarnas flyttning samt kostnader för montrer och andra uppställningsanordningar

inom de nya lokalerna, beräknade till 146,000 kronor.

För tillgodoseendet av avdelningens ytterligare utrymmesbehov har bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144. 5

nadsstyrelsen tänkt sig två utbyggnadsstadier, närmare angivna å situationsplanen.

Det nästa eller andra utbyggnadsstadiet skulle sålunda avse uppförandet

av förbindelselängor, A, mellan kasernen I och de båda övriga kasernerna,

så att dessa tre kaserner komma att bilda en sammanhängande byggnad.

Härtill kommer ombyggnad av den nu till magasinsändamål avsedda kasernen

III till utställningslokaler, uppförande av en ny magasinsbyggnad,

B, påbyggnad av kasernen I med en våning, anordnande därstädes av en

ny trappa m. m., samt vidtagande av vissa ändringsarbeten i kasernen II.

Efter utförandet av andra utbyggnadsstadiet, vars genomförande beräknats

draga en kostnad av 890,000 kronor, skulle finnas disponibla, förutom

bostadsutrymmen, tillhopa 7,375 kvadratmeter, därav 4,800 kvadratmeter

utställningslokaler, 2,300 kvadratmeter magasinslokaler och 275 kvadratmeter

tjänstelokaler.

I det tredje utbyggnadsstadiet skulle uppföras de å situationsplanen med

C och D betecknade tillbyggnaderna. Efter denna sista utbyggnad, som

beräknats betinga en kostnad av 800,000 kronor, skulle etnografiska museet

disponera utrymmen av sammanlagt omkring 10,000 kvadratmeter.

Under förutsättning att Kungl. Maj:t och riksdagen skulle godkänna det

framlagda förslaget att förlägga det etnografiska museet till dragonkasernen

å norra Djurgården, skulle, framhöll byggnadsstyrelsen vidare, de härför

erforderliga kostnaderna, avseende de befintliga byggnadernas iordningställande,

kunna fördelas på två år, och skulle därvid för det första budgetåret

erfordras förslagsvis 300,000 kronor, däri inberäknad kostnaden för samlingarnas

flyttning.

Chefen för östra arméfördelningen har i ett över byggnadsstyrelsens

ifrågavarande förslag avgivet utlåtande anfört, att ett avstående från förutvarande

livregementets dragoners kasernetablissement under förhandenvarande

omständigheter icke vore möjligt. Skulle de inom förutvarande positionsartilleriregementet

och Fredrikshov nu disponerade utrymmena kunna

komma att stå till arméfördelningens förfogande intill dess att motsvarande

lokaler å Järvafältet uppförts, så att dessa förråd kunde direkt flyttas dit,

torde emellertid möjlighet finnas för att arméfördelningen kunde avstå så

stor del av etablissementet i fråga, som i byggnadsstyrelsens förslag avsetts

för det blivande etnografiska museet.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement har meddelat, att departementet

icke hade något att erinra mot upplåtande av föreslaget område med

tillhörande byggnader för etnografiska avdelningen under förutsättning, att

de av lantförsvaret disponerade utrymmena inom förutvarande positionsartilleriregementet

och Fredrikshov fortfarande finge stå till lantförsvarets förfogande

intill dess att lokaler av motsvarande storlek blivit uppförda å

Järvafältet.

Genom remiss den 9 januari 1930 anbefalldes härefter byggnadsstyrelsen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag till sådana anordningar,

som kunde befinnas påkallade för att, intill dess frågan om ett

definitivt ordnande av etnografiska museets lokalförhållanden kunde upptagas

till närmare prövning, provisoriskt tillgodose lokalbehoven för detta

museum.

Det förslag, som byggnadsstyrelsen med anledning härav avgivit den 23

januari 1930, avser allenast en magasinering av samlingarna och beredande

av arbetsrum för tjänstemännen. Enligt detta förslag skulle för museet

erfordras två av kasernerna, sjukhuset, köksbyggnaden och sjukstallet, vilket

alltså innebär, att en av de i det första förslaget upptagna kasernerna icke

för närvarande skulle behövas.

De för detta förslag erforderliga ändringsarbeten m. m. hava enligt

inom byggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadsförslag beräknats betinga en

sammanlagd kostnad av 85,000 kronor, vartill komma kostnaderna för samlingarnas

flyttning, enligt tidigare beräkning uppgående till 15,000 kronor,

eller sammanlagt 100,000 kronor. En eventuellt behövlig inredning av

vinden i den uppvärmda kasernen skulle öka kostnaderna med 15,000 kronor.

I det sålunda uppgjorda förslaget har byggnadsstyrelsen bortsett från varje

möjhghet till utställning av museets samlingar, även i den ringa utsträckning,

vari de för närvarande hållas tillgängliga för allmänheten och forskare.

De föreslagna anordningarna avse sålunda endast magasinering av samlingarna

och beredande av arbetsrum för museets tjänstemän. Ett tillgodoseende

av önskemålet av utställning i ungefär samma omfattning som för

närvarande skulle betinga iordningställande av bottenvåningen i kasernen I

i enlighet med byggnadsstyrelsens tidigare förslag, varjämte till ersättning

för den härigenom minskade tillgången till uppvärmda förvaringsutrymmen

jämväl vinden i samma kasern bör kunna uppvärmas. På detta sätt skulle

vinnas omkring 500 kvadratmeter golvyta för utställning av samlingarna,

och skulle förslaget givetvis i detta avseende innebära en förbättring av de

nuvarande lokalförhållandena. Dylika ytterligare anordningar för ernående

av möjlighet till utställning skulle emellertid medföra en ökning av kostnaderna

med omkring 100,000 kronor, d. v. s, dessa skulle ungefär fördubblas.

Såväl med hänsyn härtill som i betraktande av de i ifrågavarande byggnad

ingripande åtgärder, som anordnande jämväl av utställningslokaler

skulle medföra, synes det byggnadsstyrelsen, att dessa åtgärder näppeligen

böra komma till utförande med mindre avsikten är att bereda etnografiska

museet en permanent förläggning till dragonkasernen.

Föreståndaren för etnografiska avdelningen, professor G. Lindblom, bar i

ett med anledning av byggnadsstyrelsens förslag av den 23 januari 1930

avgivet utlåtande — örn anslaget av 100,000 kronor icke kunde väsentligen

höjas och etnografiska avdelningen sålunda skulle tvingas att flytta till

dragonkasernen — framlagt följande förslag, grundat på byggnadsstyrelsens

beräkningar i skrivelsen av den 27 november 1929. Förutsättningen för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

7

detsamma är, dels att tomten permanent tilldelas museet, dels att utrymmandet

icke blott av Västra Trädgårdsgatan 10 utan även av Vallingatan

2 tillsvidare får anstå:

Budgetåret 1930/1981.

Kasern I magasin, sjukhuset, sjukstallet.............. 100,000 kronor

Budgetåret 1931/1932.

Ändringsarbeten m. m. i kasern II

Ändringsarbeten i kasern III.....

Utbyggande av värmecentralen . . .

...... 162,500

..... 25,000

..... 23,000

Summa 210,500 kronor

Budgetåret 1932/1933.

Ändringsarbeten m. m. i kasern I.................. 162,500 kronor

(materialet överflyttas under tiden till kasern lil)

Skåp och montrer etc. till kasern II........... 75,000 »

Summa 237,500 kronor

Budgetåret 1933/1934.

Byggande av magasin............................ 100,000 kronor

Skåp till kasern I......................... 75,000 »

Summa 175,000 kronor

Budgetåret 1934/1935.

Ombyggnad av kasern III........................ 175,000 kronor

Skåp och montrer etc. till kasern III.......... 75,000 »

Summa 250,000 kronor

Härtill komma oförutsedda utgifter in. m. cirka........ 77,000 kronor

Summa summarum 1,050,000 kronor

fördelade på fem år eller per år 210,000 kronor. Enligt denna beräkning

skulle Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan 10 kunna utrymmas först

under tredje året. Fördelaktigt vore därför, örn de sålunda föreslagna anslagen

för de båda första åren kunde höjas, bland annat även för beredande

av lokaler för doktor Hedins nyförvärv.

Vetenskapsakademien har funnit den ombyggnadsplan, sträckande sig över

en period av fem år, vilken avdelningsföreståndaren i sin skrivelse framlagt,

under föreliggande förhållanden vara den bästa möjliga. För att inredningsarbetets

utsträckande över denna långa tidrymd ej skulle äventyra det ömtåliga

samlingsbeståndet, ansåge akademien det vara av yttersta vikt, att de

nuvarande museilokalerna utrymdes endast i den mån som installationer

inom dragonkasernområdet möjliggjorde en överflyttning. Akademien funne

det sålunda vara oundgängligt, att endast lokalerna Vallingatan 1 utrymdes

detta år samt att de två övriga lokalerna, Vallingatan 2 samt Västra Trädgårdsgatan

10, utrymdes först då fullt tillfredsställande permanenta lokaler

inom dragonkasernområdet blivit iordningställda att emottaga de ifrågavarande

samlingarna.

Djurgårdskommissionen har framlagt ett omfattande förslag rörande den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

framtida dispositionen av hela kasernområdet. Enligt detta förslag skulle

området ställas under kommissionens förvaltning. Till byggnadsstyrelsen

skulle överlämnas dels för disposition av etnografiska museet två av kasernerna,

å en till ärendet hörande karta betecknade med I och lil, sjukhuset

och köksbyggnaden-matinrättningen, dels för disposition av tekniska

museet norra och östra stallarna samt excercis- och ridhusen. En kasern,

betecknad med II, södra stallet och sjukstallet skulle användas för interimistisk

förvaring av vissa av arméns förråd.

Riksmarskalksämbetet har funnit något hinder icke föreligga mot den tilltänkta

förläggningen av etnografiska museet under förutsättning dock dels

av medgivande därtill av de militära myndigheter, vilka på arrende innehade

markområdena i fråga, och dels att kasernetablissem entet icke finge tagas i

anspråk för det etnografiska museet förrän den Stockholmsutställningen medgivna

rätten till berörda byggnader och områden upphört. Riksmarskalksämbetet

har härvid utgått från att de för förutvarande livregementets dragoners

kasernetablissement upplåtna markområden å norra Djurgården alltfort

borde vara ställda under riksmarskalksämbetets förvaltning. Riksmarskalksämbetet

har tillika framhållit vikten av att vid en eventuellt medgiven

förändrad disposition av kasernetablissem en tet och dess områden såsom

villkor fästes, dels att djurgårdskassan skulle såsom hittills komma i åtnjutande

av årlig avgäld, vilken avgäld för närvarande utginge med 700

kronor för år räknat, men som framdeles torde böra bestämmas med hänsyn

till framtida disposition av åbyggnaderna, dels att eventuella förändringar

av befintliga byggnader eller frågor örn nybyggnader borde, som

hittills, i förekommande fall underställas riksmarskalksämbetets och djurgårdsförvaltningens

prövning och godkännande.

Departementschefen har till en början upptagit frågan örn centralmuseernas

lokalförhållanden och därvid finfört bland annat följande: Spörsmålet

örn förbättring av våra centralmuseers lokalförhållanden, såvitt dessa

museer lydde under ecklesiastikdepartementet, hörde till de mest trängande

av de större nybyggnadsfrågor, som för närvarande läge under departementets

prövning. Örn departementschefen frånsåge nordiska museets byggnad, vilken

uppfördes förmedelst lotterimedel, hade någon ny humanistisk museibyggo^d

i Stockholm icke kommit till stånd sedan 1864, då nationalmuseibyggnaden

blivit färdig, dit sedermera statens konstsamlingar och historiska

museet inflyttats. Utvecklingen på den humanistiska forskningens områden

— enkannerligen de forskningsgebit, där materialet utgjordes av olika kulturområden

belysande föremål av inhemskt eller utländskt ursprung från äldre

och senare tider — hade under de senare decennierna gått framåt med stormsteg,

och en naturlig följd härav hade också blivit, att krav sedan länge förelegat

örn beredande av såväl ändamålsenliga utrymmen för vården av dessa

föremål som tjänliga lokaler för den vetenskapliga utforskningen av desamma.

Härtill komme vidare en synpunkt, som i viss mån vore främmande för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

9

en äldre tids betraktelsesätt. Av de moderna museerna krävde man nämligen

numera, att de skulle vara ej endast vetenskapliga forskningsinstitut

utan tillika folkliga bildningsanstalter med uppgift att för så många som

möjligt tillgängliggöra det värdefulla åskådningsmaterial, varöver det allmänna

härutinnan förfogade. De krav, som med hänsyn till nu angivna

omständigheter framställts, hade under senare år kommit att åsidosättas till

förmån för andra mera nödvändiga statliga byggnadsföretag. Följden härav

hade nu också blivit, att frågorna örn anskaffande av erforderliga lokalutrymmen

för våra centrala museala institutioner nu framkomme nästan samtidigt

med anspråk på ett snart förverkligande. Givet vore emellertid,

att de statsfinansiella förhållandena icke medgåve ett omedelbart och samtidigt

realiserande av dessa lokalbehov, utan man torde vara nödsakad

att söka efter hand lösa de olika institutionernas byggnadsfrågor. Det

hade härvid gällt i första rummet att söka bestämma den ordningsföljd, i

vilken de olika behoven borde tillgodoses och i anslutning härtill de olika

byggnadsföretagen borde utföras. För statens historiska museums vidkommande

hade staten redan skridit till åtgärder, som avsåge ett undanröjande

av de lokalsvårigheter, varmed detta museum länge haft att dragas,

i det 1929 års riksdag beslöt reservera viss del av förutvarande positionsartilleriregementets

område jämte därå befintliga byggnader för historiska

museet ävensom att för utlysande av arkitekttävlan örn erforderliga ritningar

till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som betingades av en förflyttning

av museet till ifrågavarande område, anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor. Sådan pristävlan påginge

för närvarande, och det vore att hoppas, att sedan resultatet av densamma

föreligger, förslag måtte kunna utan dröjsmål föreläggas riksdagen örn anvisande

av det för nybyggnaden erforderliga första anslaget. Detta byggnadsföretag

beräknades komma att kräva en byggnadstid av tre ä fyra år. I

omedelbar anslutning härtill torde åtgärder böra vidtagas för ett utnyttjande

för nationalmusei räkning av de av historiska museet dittills disponerade

utrymmena i nationalmuseibyggnaden. Sistnämnda museum hade sedan länge

haft att kämpa med stora svårigheter att bereda utrymmen för sina ständigt

växande samlingar, på samma gång det torde vara ofrånkomligt att bereda

tjänstemännen vid nationalmuseet mera ändamålsenliga och tjänliga arbetsoch

administrationslokaler. Denna omdaning av sistnämnda museibyggnad

bleve givetvis både vansklig att genomföra och förenad med betydande kostnader,

alldenstund all erfarenhet visat, hurusom det städse varit förenat med

praktiska svårigheter och stora utgifter att vidtaga mera genomgripande

rubbningar i gamla byggnader i synnerhet av den solida beskaffenhet som

nationalmuseibyggnaden. Härefter hade den frågan uppställt sig, i vilken

ordning återstående under ecklesiastikdepartementet lydande centralmuseer

skulle få sina lokalbehov slutgiltigt tillgodosedda. De museer, örn vilka

härvid närmast vore tal, vore livrustkammaren och etnografiska museet. De
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

partementschefen ville emellertid erinra, att vid den tidpunkt, då man räknat

med att sistnämnda frågor bleve aktuella, ett annat byggnadsbehov komme

att framträda för en annan under departementet lydande institution av betydande

omfattning, nämligen riksarkivet. Redan i skrivelse till Kungl.

Majit den 14 juli 1928 hade riksarkivet framhållit, hurusom en nyreglering

av riksarkivets lokalförhållanden i deras helhet vore oundgängligen påkallad,

och genom beslut den 22 november 1929 hade Kungl. Majit anbefallt byggnadsstyrelsen

att i samråd med riksarkivet verkställa utredning och inkomma

med förslag till slutligt ordnande av riksarkivets lokalförhållanden. Departementschefen

hade velat lämna nu angivna korta översikt för att påvisa, dels

hurusom man under den närmaste tiden torde hava att emotse rätt betydande

by gg n a d s a ris lag för museala och andra institutioner i Stockholm, dels ock

den ordning, i vilken man hittills tänkt sig ett genomförande av de olika

byggnadskraven.

Emellertid hade, framhåller härefter departementschefen, etnografiska museets

byggnadsfråga aktualiserats tidigare än man förut räknat med, och

detta hade sin orsak i den föreslagna förläggningen av riksförsäkringsanstalten

till kvarteret Grönlandet södra, där den byggnad vore belägen, i

vilken huvudmassan av etnografiska museets samlingar nu är förvarad. För

att ny byggnad för riksförsäkringsanstalten skulle hinna bliva färdig till

avsedd tid den 1 april 1932, måste de å platsen nu befintliga byggnaderna

vara nedrivna senast den 1 oktober 1930. Med anledning härav hade departementschefen

haft att överväga, huruvida man skulle med avvikelse från

den ovan angivna planen för ordningen mellan de museala nybyggnaderna i

huvudstaden redan nu gå in för en definitiv nybyggnad för etnografiska

museet eller örn museets lokalförhållanden skulle kunna ''provisoriskt tillgodoses,

till dess historiska museets och nationalmuseets byggnadsfrågor blivit

slutgiltigt ordnade. Det förra skulle innebära ett frångående av tidigare

uppgjord plan och måhända bidraga till ett eftersättande eller ett undanskjutande

av historiska museets byggnadsfråga, vilken enligt departementschefens

mening i allt fall tedde sig såsom den mest angelägna av våra

museala byggnadsfrågor för närvarande. Men ej heller det senare alternativet,

att under en längre väntetid endast provisoriskt ordna etnografiska

museets lokalfråga, därvid en ej ringa del av samlingarna skulle komma

att magasineras, funne departementschefen tilltalande. Det gällde, som bekant,

samlingar av stort vetenskapligt och materiellt värde, och ett längre

provisorium jämte en eventuell längre magasinering av dessa samlingar kunde

tvivelsutan vara ägnat att menligt inverka på föremålens beskaffenhet och

vård.

Departementschefen hade därför ansett, att den för etnografiska museet

lyckligaste lösningen för närvarande vore att åt museet förvärva ett område,

där museet kunde beräknas komma att få kvarstanna, och att genom

begränsade, successivt anvisade anslagsmedel till erforderliga byggnadsarbeten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

11

småningom bereda åt museet de såväl utställnings- som magasinslokaler, av

vilka museet kan vara i behov. Den successiva utvecklingen skulle härigenom

taga en längre tid än om en nybyggnad omedelbart skulle uppföras,

men det hade synts departementschefen angeläget att ej genom ett forcerat

museibyggande och därmed följande belastning å åttonde huvudtiteln äventyra

den snara lösningen av historiska museets byggnadsfråga.

Departementschefen hade ansett sig böra ansluta sig till förslaget om etnografiska

museets förläggning till den av byggnadsstyrelsen ifrågasatta, mellersta

delen av f. d. livregementets dragoners kasernområde. Den lyckligaste

lösningen syntes vara att åt museet förvärva ett område, där museet kunde

beräknas komma att få kvarstanna. Med hänsyn härtill funne departementschefen

det lämpligt att redan nu inhämta riksdagens medgivande till att

erforderligt område måtte reserveras för etnografiska museet. Det område,

som av byggnadsstyrelsen föreslagits skola reserveras för museet, upptoge

en areal av omkring 21,000 kvadratmeter. Häri inginge emellertid ej det

område, där sjukstallet vore beläget. Då denna byggnad vore erforderlig

för förvaring av mera skrymmande föremål och då vidare någon utvidgning

av området framhållits såsom önskvärd för att möjliggöra friluftsutställningar

m. m., ansåge departementschefen sig böra förorda, att jämväl

den söder örn det av byggnadsstyrelsen föreslagna området belägna marken,

där sjukstallet är beläget, reserverades för etnografiska museet. Denna mark

hade en areal av omkring 4,200 kvadratmeter, vadan hela det område, som

enligt departementschefens uppfattning bör reserveras för etnografiska museet,

uppginge till i runt tal 25,200 kvadratmeter. Departementschefen ville

understryka, att detta reserverande av marken givetvis icke finge föregripa

en eventuell stadsplans utläggande, utan att då de jämkningar av området

finge göras, som kunde befinnas erforderliga.

Frågan örn vem som skall omhänderhava förvaltningen av kasernområdet

hade, erinrar vidare departementschefen, varit föremål för olika uppfattningar.

Slutlig ställning till denna fråga torde dock ej nu kunna tagas,

utan torde densamma böra upptagas till förnyad behandling, därest riksdagen

lämnade det äskade medgivandet att reservera viss mark för museets

räkning. Departementschefen har emellertid såsom sin uppfattning framhållit,

att i vart fall de byggnader, som kunde komma att upplåtas åt etnografiska

museet, lämpligen torde böra — i likhet med övriga museibyggnader

— ställas under byggnadsstyrelsens vård och inseende.

Vad vidare anginge de under ärendets handläggning framkomna eller berörda

frågorna örn plats för det tekniska museet, om den framtida användningen

av Fredrikshov och örn beredande av lokaler därstädes, bland annat

för livrustkammaren, funne departementschefen sig icke hava anledning att

nu närmare ingå härpå. Han har endast framhållit, att det av honom tillstyrkta

förslaget om etnografiska museets förläggning icke torde kunna ställa

några hinder i vägen för realiserandet av de sålunda angivna önskemålen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Härefter har departementschefen övergått till frågan om vilka byggnader,

som för närvarande böra tagas i anspråk för etnografiska museet, och i

samband härmed jämväl till prövning upptagit de av de militära myndigheterna

framställda önskemålen.

I anslutning till de allmänna synpunkter i fråga örn de nu aktuella frågorna

om byggnadsarbeten för våra museer, som departementschefen tidigare

framlagt, har han uttalat sin anslutning till det av byggnadsstyrelsen den

23 januari 1930 framlagda förslaget. Detta förslag, som avsåge endast

en provisorisk magasinering av samlingarna, komme givetvis att under en

kortare tid medföra vissa svårigheter för museet och dess arbete, men under

förhandenvarande förhållanden torde det vara den mest ändamålsenliga lösningen

av föreliggande fråga.

Enligt detta förslag skulle en av kasernerna förses med värmeledning och

däri magasineras den del av samlingarna, som vore i oundgängligt behov av

uppvärmda förvaringsrum, under det att en annan kasern skulle användas

för sådana samlingsföremål, som icke vore i behov därav. Sjukhuset, med

undantag av vinden, skulle iordningställas till tjänstelokaler och förses med

värmeledning, varjämte köksbyggnaden skulle ombyggas till värmecentral.

Härjämte skulle sjukstallet upplåtas till skrymmande föremål. Enligt djurgårdskommissionens

förslag, vartill departementschefen i denna del anslutit

sig, skulle för närvarande för etnografiska museets räkning tagas i anspråk

kasernerna I och III. Kasernen II skulle däremot tillsvidare stå till de militära

myndigheternas förfogande. Då härtill komme, att både stallbyggnaderna

och exercis- och ridhusen vid förutvarande livregementets dragoners

kasern ävensom stallflyglarna vid förutvarande positionsartilleriregementets

kasern sannolikt ännu under flera år kunde få disponeras av de militära

myndigheterna, torde, enligt vad chefen för försvarsdepartementet meddelat,

de från dessa myndigheter framställda önskemålen få anses behörigen beaktade.

Genom de sålunda föreslagna åtgärderna skulle etnografiska museet på

sin nya plats komma att disponera 1,200 kvadratmeter uppvärmda och

2,000 kvadratmeter icke uppvärmda förvaringslokaler samt 235 kvadratmeter

tjänstelokaler eller inalles omkring 3,500 kvadratmeter. För närvarande

disponerade museet inom kvarteret Grönlandet södra ett lokalutrymme av

1,719 kvadratmeter. Förbättringen vore dock endast skenbar, då endast en

ringa del av samlingarna kunde förvaras i ouppvärmda lokaler. Härav

följde, att man måste räkna med ett fullföljande så snart som möjligt av

ändringsarbetena i de nu närmast ifrågakomna lokalerna. Vidare torde

det bliva nödvändigt, att museet åtminstone under budgetåret 1930/1931

finge bibehålla de av detsamma nu disponerade lokalerna i kvarteret Grönlandet

norra och i fastigheten Västra Trädgårdsgatan 10. Då emellertid

dessa lokaler sannolikt inom en icke alltför avlägsen framtid måste utrymmas

— de förra för att giva plats för en tilltänkt utvidgning av tandläkar
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

13

institutet och de senare i samband med den planerade breddningen av Hamngatan

— läge häri en ytterligare anledning till att påskynda iordningställandet

av kasernerna.

I detta sammanhang har departementschefen vidare framhållit följande:

För innevarande budgetår utginge till uppvärmning m. m. av vissa lokaler

för etnografiska avdelningen ett extra anslag av 3,810 kronor, av vilket belopp

1,750 kronor användes till bestridande av kostnaderna för uppvärmning,

belysning och städning m. m. av de av avdelningen disponerade lokalerna

i kvarteret Grönlandet norra och 2,060 kronor till i stort sett motsvarande

ändamål för lokalerna vid Västra Trädgårdsgatan. Under punkt 32 av 1930

års åttonde huvudtitel hade departementschefen anfört, att förut angivna

summa av 1,750 kronor icke torde bliva erforderlig för budgetåret 1930/1931

med anledning av att andra lokalutrymmen skulle beredas för avdelningen.

Han hade nämligen då utgått från att det skulle bliva möjligt att redan

under år 1930 utrymma de av etnografiska avdelningen disponerade lokalerna

i kvarteret Grönlandet norra. Då detta nu icke läte sig göra, bleve

medel alltså erforderliga för uppvärmning m. m. av dessa lokaler. Departementschefen

ansåge emellertid dessa kostnader under budgetåret 1930/1931

skola kunna bestridas med till avdelningens förfogande stående medel. Avdelningen

komme nämligen att disponera -— förutom över nyssnämnda extra

anslag å 2,060 kronor — över dels ett ordinarie expensanslag å 9,100 kronor

och dels ett extra expensanslag å 5,000 kronor eller sammanlagt 14,100

kronor. Härav bestredes alla löpande omkostnader — värme, belysning,

städning och rengöring, vakt vid visning i fastigheten Vallingatan 1 (d. v. s.

kvarteret Grönlandet södra), förbrukningsmateriel, böcker, fotografering,

frakter m. m. — varjämte en vaktmästare avlönas med medel från detta

anslag. Med hänsyn till det — i och för sig beklagliga — förhållandet, att

etnografiska museets samlingar under budgetåret 1930/1931 icke kunde vara

tillgängliga för allmänheten, torde så stora besparingar kunna uppnås på

avdelningens expensanslag, att jämväl ovanberörda kostnader för lokalerna

i kvarteret Grönlandet norra kunde bestridas därmed.

Kostnaderna för de för budgetåret 1930/1931 ifrågasatta ändringsarbetena

hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 85,000 kronor, vartill komme utgifterna

för samlingarnas flyttning, 15,000 kronor, eller tillhopa 100,000

kronor. Mot dessa beräkningar hade departementschefen intet att erinra.

Vad så slutligen beträffade tidpunkten för museets förflyttning har

departementschefen framhållit följande. Det är givetvis önskligt, att förflyttningen

ägde rum så snart som möjligt, då den för uppförandet av det

nya ämbetsverkshuset i kvarteret Grönlandet södra beräknade tiden vore

ganska kort och rivningen av de nu där belägna husen alltså borde taga

sin början ju förr dess hellre. Emellertid hade vissa delar av kasernområdet

ställts till 23:e allmänna svenska lantbruksmötets disposition intill den 31

juli 1930 och därefter till trädgårdsutställningens disposition intill den 15

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

oktober 1930. Byggnadsstyrelsen hade i sitt utlåtande den 27 november 1929

upplyst, att vid förfrågan under hand hos trädgårdsutställningens bestyrelse

meddelats, att en av de till utställningen upplåtna kasernerna icke skulle

behöva tagas i bruk för utställningen. De etnografiska samlingarna skulle

då redan under augusti 1930 överflyttas till denna kasernbyggnad och där

tillsvidare magasineras. Skulle emellertid oförutsedda hinder uppstå att på

här föreslaget sätt verkställa överflyttningen, hade departementschefen hos

byggnadsstyrelsen inhämtat, att andra möjligheter förefunnes till densammas

verkställande.

Då departementschefen sålunda sett sig nödsakad att gå in för ett ordnande

av etnografiska museets lokalförhållanden på sätt nu angivits, har

han slutligen framhållit önskvärdheten av att genom successivt beviljade

anslag under de närmaste åren museets byggnadsfråga måtte bliva löst och

att sålunda de betydande kulturintressen, varom här vore fråga, bleve på

ett tillfredsställande sätt tillgodosedda.

I motionen I: 321 har framhållits, att det efter motionärens uppfattning

vore en angelägenhet av högsta vikt, att riksdagen nu toge bestämd ställning

till byggnadsfrågan. Två fullt utförda utredningar förelåge i propositionen

— båda avseende byggnadsfrågans permanenta lösning. Den ena

vore byggnadsstyrelsens av den 27 november 1929, den andra av föreståndaren

för etnografiska avdelningen, professor G. Lindblom. Efter vad motionären

inhämtat, byggde den sistnämnda utredningens summor på byggnadsstyrelsens

kostnadsberäkningar men inrymde därjämte anslag av 150,000

kronor för skåp och montrer m. m. Väsentliga skillnaden mellan de båda

förslagen vore, att byggnadsstyrelsen räknade med ett förstagångsanslag av

300.000 kronor, medan Lindblom i en förtvivlad situation sökt göra upp en

byggnadsplan örn fem år och ett förstagångsanslag av det i statsverkspropositionen

beräknade beloppet 100,000 kronor. Ur institutionens synpunkt

och i det nödläge, vari den försatts, vore det helt visst mest motiverat, att

riksdagen följde byggnadsstyrelsens förslag och genom anvisande av 300,000

kronor gåve möjlighet till en arbetstakt, som undanröjde de värsta olägenheterna

av museets förflyttning. I första hand har också motionären framställt

yrkande härom. För den händelse emellertid det budgetära läget ansåges

nödvändiggöra anslagets begränsning för nästa budgetår till allenast

100.000 kronor, har motionären subsidiärt yrkat bifall till den av professor

Lindblom utarbetade byggnadsplanen. Motionären framhåller slutligen, att

han vid avfattandet av denna framställning icke bortsett från andra museala

byggnadsfrågor, som i propositionen omnämndes. Och särskilt vore han

angelägen att betona den stora vikten av att historiska museet skyndsamt

komme till utförande i enlighet med den mening, som kommit till uttryck

i fjolårets riksdagsbeslut. Men etnografiska museet hade genom den framtvingade

avflyttningen försatts i ett läge, som numera nödvändiggjorde, att

även dess byggnadsfråga ofördröjligen bleve löst.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

15

Den föreliggande utredningen har enligt utskottets mening på ett tillfyllestgörande

sätt ådagalagt, att de etnografiska samlingarnas lokalfråga tränger

till en snar lösning. Berörda samlingar, vilkas värde såväl för forskningen

som för det allmänna folkbildningsarbetet torde få anses oomtvistligt,

hava hittills inrymts på olika ställen under sådana förhållanden, att

endast en ringa del av desamma kunnat göras tillgänglig för den intresserade

allmänheten och även deras tillgodogörande för de på detta område

arbetande vetenskapsmännen i hög grad försvårats. Häri bör, synes det utskottet,

så snart som möjligt rättelse äga rum.

Det förslag till en provisorisk lösning av den etnografiska avdelningens

lokalfråga, som av Kungl. Maj:t framlagts, synes utskottet böra godtagas.

Utskottet anser sig alltså icke kunna förorda bifall till den av herr Rydén

i ämnet väckta motionen (1:321).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj.ts förslag

och med avslag å herr Rydéns ovannämnda motion (I: 321),

i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

'' a) medgiva, att ett å till ärendet hörande »relationsritningar

över kasernetablissement för kungl, livregementets

dragoner, situationsplan» med rött utmärkt område av i

runt tal 25,200 kvadratmeter av förutvarande livregementets

dragoners kasernområde jämte därå befintliga byggnader

må reserveras för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning,

b) för iordningställande för nämnda avdelnings och

museums räkning av vissa å berörda område befintliga byggnader

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen

i utlåtande den 23 januari 1930 framlagt förslag

ävensom för bestridande av kostnaderna för flyttning av

museets samlingar till de nya lokalerna m. m. för budgetåret

1930/1931 under åttonde huvudtiteln anvisa ett extra

reservationsanslag å 100,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. I. Asplund och Oscar Olsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.

Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Kson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson

i Eskilstuna och F. V. Sandwall.

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

Reservation

av herrar jBergqvist, Nilsson i Malmö, Hydén, Asplund, Oscar Olsson, Anderson

i Råstock, Bengtsson i Norup, Carlsson-FrÖsterud, Jonsson i Eskilstuna

och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Den föreliggande —--—----------äga rum.

Då det område, vars reserverande för den etnografiska avdelningens räkning

i den kungl, propositionen begäres, av de i ärendet hörda sakkunniga

myndigheterna ansetts kunna godtagas och jämväl enligt utskottets mening

kan anses för ändamålet lämpligt, vill utskottet förorda, att nämnda område

åt avdelningen upplåtes såsom dess definitiva förläggningsplats. I likhet

med departementschefen anser utskottet, att de å området befintliga

byggnaderna, i den mån de upplåtas åt etnografiska avdelningen, böra stå

under byggnadsstyrelsens vård och inseende.

Vad beträffar själva byggnads!rågan, avser den kungl, propositionen en

anordning, enligt vilken samlingarna skulle tillsvidare provisoriskt inhysas

i vissa å området nu befintliga byggnader på ett sådant sätt, att väsentligen

allenast en magasinering av samlingarna därstädes skulle kunna ifrågakomma

under de närmaste åren. Såvitt utskottet kan finna, saknas icke fog

för påståendet, att denna anordning i själva verket måste betecknas såsom

en försämring av samlingarnas hittillsvarande lokalförhållanden, vilka, såsom

ovan framhållits, även de äro i hög grad bristfälliga. Utskottet kan för sin

del icke medverka till en sådan åtgärd. För att möjliggöra att samlingarna

på den nya platsen skola kunna utan alltför långt dröjsmål bättre nyttiggöras

för sitt ändamål än hittills, synes det utskottet nödvändigt, att för

nästkommande budgetår en avsevärt större summa anslås än enligt Kungl.

Maj:ts förslag. Med utgångspunkt från den av avdelningens föreståndare

i hans senaste yttrande framlagda beräkningen, enligt vilken byggnadsföretaget

skulle draga en kostnad av 1,050,000 kronor eller i medeltal under

fem år 210,000 kronor, vill utskottet föreslå, att till påbörjande av lokalernas

iordningställande för budgetåret 1930/1931 anvisas ett belopp av 200,000

kronor eller dubbelt så mycket som av Kungl. Maj:t äskats. Utskottet förutsätter

härvid dels att de av etnografiska avdelningen disponerade lokalerna

i kvarteret Grönlandet norra och i fastigheten Västra Trädgårdsgatan 10

tills vidare bibehållas för avdelningens räkning, dels ock att även kasernen

II, vilken enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tills vidare stå till de militära

myndigheternas förfogande, i den mån så erfordras får tagas i anspråk för

avdelningens räkning. Härigenom torde det bliva möjligt att redan under

den första tiden bättre ordna magasineringsförhållandena och även, örn än

i ringa mån, åstadkomma samlingarnas utställande.

I fråga örn byggnadsföretagets fullföljande har från Kungl. Maj:ts sida

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 144.

17

icke framlagts något slutgiltigt förslag. På frågans nuvarande stadium är

det givetvis icke möjligt för utskottet att härutinnan taga ställning, vartill

anledning dessutom så mycket mindre förefinnes, som utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t skall göra detta spörsmål till föremål för förnyad skyndsam

utredning. Utskottet vill i detta sammanhang allenast hava framhållit,

att utskottet — utan att härmed åsyfta ett undanskjutande av andra museala

byggnadsfrågor — utgår från att arbetet på iordningställande av lokaler

för den etnografiska avdelningen skall oavlåtligen fullföljas genom successivt

beviljade anslag under de närmast följande budgetåren. Vilken

byggnadsplan, som härvid skall komma till utförande, får som sagt bliva

beroende på förnyad prövning; utskottet anser sig dock till ledning vid den

fortsatta utredningen böra framhålla, att det av byggnadsstyrelsen den 27

november 1929 framlagda förslaget, som slutar å ett totalbelopp av omkring

2,300,000 kronor, synes utskottet medföra alltför dryga kostnader för statsverket,

varför det är särskilt angeläget, att man vid den förnyade utredningen

söker nå fram till en kostnadssumma, som väsentligt understiger

detta belopp.

Rörande sättet för användningen av det första anslag å 200,000 kronor,

som av utskottet nu tillstyrkes, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter börande av byggnadsstyrelsen och avdelningens föreståndare bestämma.

Genom vad utskottet ovan anfört, torde den av herr Rydén i ämnet

väckta motionen (I: 321) få anses besvarad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Rydéns ovannämnda motion (1: 321),

a) medgiva, — — — — -------avdelning,

b) för iordningställande av lokaler för avdelningen samt

förflyttning till de nya lokalerna av avdelningens samlingar

m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reserva
,

tionsanslag av 200,000 kronor.»

Bihang till riksdagen» protokoll 1930.

6 sami.

61 käft. (Nr 144.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:261 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för beredande av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska av s. 2 i texten