Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.

1930-05-09 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

1

tfr 145.

Ankom till riksdagens kansli den 9 maj 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. m.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har

Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkt 30 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag

av 43,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 mars 1930

dagtecknad proposition, nr 211, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels medgiva, att statsverket må på av departementschefen angivna villkor

övertaga äganderätten till den stiftelsen Hildero tillhöriga egendomen Hildero,

omfattande 1/38 mantal (l10) samt 13/228 mantal (l9) nr 1 Råga Hörstad i Asmundtorps

socken av Malmöhus län;

dels för anordnande i huvudsaklig enlighet med av departementschefen

förordat förslag vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona av tvättinrättning

samt för vissa därmed sammanhängande arbeten för samma budgetår bland

utgifter för kapitalökning under rubrik »Fonden för förlag till statsverket»

anvisa ett reservationsanslag av 274,000 kronor, att utgå av lånemedel;

dels vid bifall till sistnämnda förslag höja den i förslaget till riksstat för

samma budgetår under rubriken »Lånemedel» upptagna inkomsttiteln »Övriga

lånemedel» med motsvarande belopp;

dels och till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 97,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Vid anmälan av förevarande fråga har departementschefen inledningsvis

redogjort för vid 1927—1929 års riksdagar fattade beslut rörande utvidgning

Bihang till riksdagens protokoll 1930. B sami. 62 haft. (Nr 145—146.) loss 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

2

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. (sid. 2—5). Härefter har departementschefen

behandlat ett av byggnadsstyrelsen och anstaltsstyrelsen

jämlikt Kungl. Maj:ts remiss den 2 november 1928, efter riksantikvariens

hörande, med en den 13 och 17 december 1929 dagtecknad skrivelse överlämnat

nytt förslag rörande ordnandet av förläggningsförliållandena m. m.

vid anstalten.

I detta förslag har till en början lämnats en redogörelse för de å anstaltsområdet

befintliga byggnaderna och deras användning. (De därvid och eljest

angivna siffrorna hänföra sig till numreringen å en i samband med förslaget

ingiven karta.

Enligt redogörelsen förfogar anstalten för närvarande över följande byggnader:
Nr

1, östra längan, inrymmer i bottenvåningen expeditionslokaler och i

övre våningen och vindsvåningen bostad för anstaltens direktör.

Nr 2, södra längan eller gamla fästningsbyggnaden, innehåller i bottenvåningen

vedförråd och vaktrum, i mellanvåningen förrådslokaler och arbetssalar

(i reserv), i översta våningen kyrka, föreläsningssal och förråd och å

vinden förråd och torklokal för medicinalväxter.

Nr 3, västra längan eller nattcellbyggnaden, inrymmer i de tre nedre våningarna

nattceller för tillhopa 108 internerade och ett vaktrum samt i fjärde

våningen arbetssalar. Källarvåningen har hittills använts för förvaring av

kol- och grönsaksförråd. Enligt beslut av 1929 års riksdag skall i denna

våning anordnas värmeledningscentral och badavdelning.

Nr 4, norra längan eller sjukhusbyggnaden, inrymmer i bottenvåningen vaktrum,

assistentkontor, expedition för första vaktfruarna, skolsal och förråd, i

andra våningen bostäder för 2 vaktfruar och 15 enkelrum för internerade,

i tredje våningen sjukavdelning samt i vindsvåningen beklädnadsförråd och

vindskontor.

Nr 5, f. d. materialgårdshuset, innehåller numera bostäder för 2 vaktfruar

och 16 internerade samt tvättstuga för befattningshavare.

Nr 8 disponeras såsom bostad åt uppsyningsmannen.

Nr 9, f d. Tcronobageriet, innehåller bostäder för en första vaktfru och 4

vaktfruar.

Nr 10, f. d. garnisonssjukhuset, inrymmer bostäder åt 2 vaktfruar och 18

internerade.

Nr 11 innehåller vedskjul och fårstall samt torkplats för medicinalväxter

och hö.

Nr 12 användes såsom lusthus.

Nr 13 innehåller bostäder för portvakt, maskinist och 8 vaktfruar.

Nr 15 disponeras såsom portvaktsstuga.

Nr 16 innehåller vedbodar och avträden.

Nr 17, s. k. röda ladan, inrymmer torkplats för medicinalväxter och förrådsrum.

Nr 18, gamla tornet, är en ruin.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145. 3

Nr 19, ett torn, innehåller isoleringsavdelning för 30 internerade, 2 källarceller

för våldsamma ävensom vaktrum och förråd.

Nr 20, kökstornet, innehåller kök med därtill hörande mindre utrymmen.

Nr 21, lcruttornet, inrymmer i källarvåningen pannrum, i mellanvåningen

torkinrättning för tvätt och i övre våningen förråd.

Nr 22 innehåller tvättstuga för personal och internerade.

Nr 23 användes till badrum för personal och internerade.

Av dessa byggnader äro byggnaderna nr 1, 2, 3, 4, 18, 19, 20, 21, 22

och 23 (de egentliga fästningsbyggnaderna) belägna inom den s. k. inre vallgraven

och byggnaderna nr 5, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16 och 17 mellan

inre och yttre vallgravarna.

Anstalten disponerar dessutom alltsedan år 1918 såsom en filial en stiftelsen

Hildero tillhörig egendom, jämväl benämnd Hildero, vilken egendom är

belägen omkring 7 kilometer från Landskrona och å vilken omkring 20 internerade

pläga förvaras.

Under förmälan att de inom anstalten tillgängliga utrymmena i många

hänseenden vore otillräckliga, otidsenliga och bristfälliga, hava härefter anstaltsstyrelsen

och byggnadsstyrelsen framlagt detaljerat förslag till de nybyggnads-

och ändringsarbeten, vilka ansetts erforderliga för att sätta anstalten

i ett ändamålsenligt skick. Förslaget innefattar flera olika alternativ.

Hessa skilja sig från varandra med avseende å anordnandet av tvättinrättning

och värmeledning och därmed sammanhängande arbeten, medan övriga

föreslagna arbeten upptagits i alla de framlagda alternativen.

Beträffande de arbeten, vilka ansetts enligt samtliga alternativen böra komma

till stånd, innehåller förslaget bland annat följande.

Vid en av byggnadsstyrelsen under hösten 1929 företagen besiktning hade

kommit till synes en sprickbildning i bottenvåningen av byggnaden nr 1.

För avhjälpande härav vore en förstärkning av grunden till denna byggnad

nödvändig.

Utrymmet för de i nattcellbyggnaden (nr 3) internerade vore för närvarande

alldeles för knappt. Byggnaden innehölle 12 avdelningar med 9 celler i

varje. I skrivelse den 24 augusti 1926 hade anstaltsstyrelsen, samtidigt med

att styrelsen föreslagit förläggning i viss utsträckning av internerade till

byggnaderna nr 10 och 4, hemställt örn utvidgning av berörda celler genom

sammanslagning av två celler till en, varigenom varje avdelning skulle komma

att omfatta fyra celler och en garderob och antalet i byggnaden nr 3 internerade

skulle komma att minskas till 48. På framställning av Kungl. Majit

hade 1927 års riksdag för utförande av vissa smärre förbättringsarbeten i

samband med övertagande av samtliga byggnader inom fästningsområdet

— däribland, i den mån arbetet på byggnaden nr 10 bleve färdigt, av det

ökade utrymmet betingad utvidgning av celler i nattcellbyggnaden — anvisat

ett belopp av 2,000 kronor. Sistnämnda belopp hade emellertid åtgått

för reparationer å diverse från försvarsväsendet övertagna byggnader, varför

några medel för ifrågavarande cellsammanslagning icke blivit disponibla. He

mellanväggar, vilka skilde de olika cellerna i nattcellbyggnaden åt, vore av

korrugerad plåt, som icke hindrade kommunikation mellan de internerade.

Hetta vore ur flera synpunkter mycket olämpligt. Ett genomförande av det

år 1926 framlagda förslaget, som allenast inneburit, att varannan plåtvägg

skulle borttagas, vore därför icke till fyllest. Särskilt om genom en ny lag
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

stiftning längre interneringstider komme att i vissa fall fastställas, syntes

kravet på mera människovärdiga och hygieniska bostäder för alla internerade

komma att avsevärt skärpas. Därför föresloges nu ett genomförande

av en sådan rumsindelning, att man i varje avdelning erhölle 5 lika stora

celler med solida ljudisolerande väggar av trä. Enligt detta förslag skulle

alltså antalet internerade i byggnaden bliva (12 X 5) 60, vilket i förhållande

till det nuvarande antalet innebure en minskning med 48 men jämfört med

1926 års förslag en ökning av 12.

Förslaget upptager vidare inrättandet av en fristående sinnessjuk- och observationsavdelning.

Enligt den framlagda planen borde denna avdelning

inrymma plats för 15 internerade jämte bostäder för två sköterskor. Byggnaden

borde lämpligen förläggas i närheten av byggnaden nr 5. I avbidan

på verkningarna av förestående ny lagstiftning har dock ifrågavarande avdelning

ansetts tills vidare allenast böra utbyggas till hälften.

Förslaget innehåller vidare följande.

Personalbostäderna å yttre fästningsområdet vore mycket fuktiga, enär byggnaderna

saknade isolering. Detta borde avhjälpas genom isolering av murarna

och genom inledande av värmeledning.

För närvarande ledde en provisorisk gångbro från portvaktsstugan över

den inre vallgraven till kanslibyggnaden (nr 1). Denna bro hade visat sig

synnerligen ändamålsenlig, enär dels bud och besökande kunde över densamma

under kontroll från portvakten passera direkt till anstaltens expeditionslokaler

och åter utan att komma i beröring med de internerade, dels

ock bron för anstaltens personal innebure en genväg och alltså medförde

tidsbesparing. Den provisoriska bron borde därför ersättas med en permanent.

Kloakförhållandena vid anstalten vore mycket otillfredsställande. Uttömningarna

från anstaltens vattenklosetter passerade genom en septic tank,

som tidvis icke fungerade, ut i den inre vallgraven, där jämväl allt annat

spillvatten från anstalten hade sitt utlopp. Detta förorsakade en förskämning

av vattnet i vallgraven och gåve under varma sommardagar stundom

upphov till en besvärande stank. Enligt verkställd utredning kunde olägenheterna

bäst avhjälpas på det sätt, att avloppsvattnet från anstalten icke

utsläpptes i den inre vallgraven utan i stället avleddes till stadens avloppsnät,

för vilket ändamål erfordrades en omkring 400 meter lång huvudledning.

Då denna ledning lämpligen kunde fästas vid den föreslagna gångbron,

borde den och brobyggnaden komma till utförande i ett sammanhang.

Då den nuvarande badhusbyggnaden (nr 23) vore synnerligen bristfällig

och även av andra skäl borde borttagas, föresloges inredande av en ny badavdelning

i källarvåningen. till byggnaden nr 3. För detta ändamål hade redan

1929 års riksdag anvisat vissa medel.

För möjliggörande av ett bättre tillvaratagande av matavfallet vid anstalten

och för att bereda de internerade sysselsättning med fjäderfäavel syntes

det lämpligt att uppföra ett höns- och ett ankhus, som kunde förläggas å det

yttre anstaltsområdet.

Någon åskledareanläggning funnes icke inom anstaltsområdet. Detta syntes

knappast försvarligt, särskilt med hänsyn därtill att de internerade under

natten vore inlåsta. Åskledare borde därför anläggas.

De vid gaveln av byggnaden nr 9 förlagda skjulen och avträdeshusen, som

på olämpligt och störande sätt inkräktade på infartsvägen till det inre fästningsområdet,

borde rivas och ersättas med en flygelbyggnad, inrymmande

matkällare, vedbodar och klosetter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

5

Aven de två bakom nattcellbyggnaden belägna träskjul, i vilka anstaltens

automobiler provisoriskt vore inhysta, borde borttagas, enär de vore både

eldfarliga och missprydande. I deras ställe borde uppföras ett garage av

eldfast material.

För återställande av den slutna fästningskaraktären borde de i senare tid

tillkomna trapporna i leurtinmurarna framför byggnaderna nr 1 och 4 borttagas

och ersättas med utifrån ej synliga trappor.

I samband därmed borde den till stor del nedrasade Tcurtinmurenframför

sistnämnda byggnad ombyggas.

En hel del yttre reparationer behövde företagas å byggnaderna, vilkas

puts och avfärgning även borde göras mera enhetlig.

Börande de kulturhistoriskt värdefullaste byggnaderna, nämligen husen nr

2 och 21, erfordrades vissa restaureringsåtgärder.

Dylika åtgärder borde dock icke vidtagas, förrän genom en byggnadshistorislc

undersökning konstaterats, på vad sätt denna restaurering lämpligen

borde äga rum. Medel borde därför anvisas för en dylik undersökning,

som borde omfatta såväl arkivforskning som erforderliga undersökningar å

platsen.

För eventuellt behövlig framtida nybyggnad för anstaltens behov syntes

böra reserveras plats till höger örn yttre entrébron, där då lämpligen kunde

uppföras en pendangbyggnad till byggnaden nr 13.

För beredande av ökat utrymme å filialen Hildero borde därstädes inredas

två nya rum i övre våningen, det ena vid östra gaveln och det andra vid den

befintliga frontespisen å södra långsidan. I de rum, där trossbottnar saknades,

borde dylika inläggas. Vidare borde värmeledning anordnas i hela

huvudbyggnaden.

Då den dittills å Hildero bedrivna svinuppfödningen visat sig mycket

ekonomisk, syntes det där uppförda svinhuset böra repareras och utvidgas.

Vissa reparationer borde också utföras å kostallet.

Beträffande sålunda vid huvudanstalten föreslagna arbeten har riksantikvarien

i till byggnadsstyrelsen den 6 november 1929 avgivet yttrande förklarat

sig i princip icke hava något att erinra men anhållit att, innan arbetena påbörjades,

bliva satt i tillfälle att granska de arbetsritningar och detaljförslag,

som bomme att utarbetas.

Med avseende å anstaltens tvättinrättning framhålla anstaltens styrelse

samt byggnadsstyrelsen, att densamma i sitt nuvarande skick vore så gott

som oanvändbar och att därför en genomgripande förändring av tvättanordningarna

vore nödvändig. Vidare anföra styrelserna, att uppvärmningen av

flertalet lokaler inom anstalten vore synnerligen oekonomisk. Värmeledning

funnes allenast inledd i byggnaderna nr 5 och 10, i mellanvåningen till byggnaden

nr 4 samt i kyrksalen, varjämte 1929 års riksdag anvisat medel till

införande av värmeledning i byggnaden nr 1. Övriga lokaler, liksom kokoch

tvättapparater, eldades med ved eller koks. För åstadkommande av

ekonomisk uppvärmning borde värmeledning anordnas i alla de anstaltslokaler,

där sådan ännu saknades.

I förslaget anföres vidare följande.

Under senare tid hade svårigheter uppstått att bereda säker tillgång till

passande sysselsättning åt de vid anstalten internerade. Med anledning härav

hade den tanken uppkommit, huruvida icke dessa svårigheter skulle kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

avhjälpas därigenom att vid anstalten anlades en större tvättinrättning. En

dylik inrättning skulle nämligen möjliggöra för anstalten att åtaga sig leverans

av tvätt till utomstående verk eller myndigheter, därvid — allt efter

tvättleveransernas storlek — ett större eller mindre antal internerade skulle

kunna beredas stadigvarande arbete. Efter åtskilliga förhandlingar mellan

anstaltsstyrelsen, å ena sidan, och vissa delegerade för Malmö stad, å den

andra, hade staden genom nämnda delegerade preliminärt erbjudit sig att

låta på vissa villkor hos anstalten tvätta en tvättgodsmängd av upp till

760,000 kg. per år.

I anslutning härtill hava anstaltsstyrelsen och byggnadsstyrelsen beträffande

tvättinrättning och därmed sammanhängande arheten i planen framlagt

tre olika huvudalternativ, av vilka alternativ I utgår från att tvättinrättning

skall anordnas allenast för anstaltens eget behov, medan alternativen II och

III förutsätta, att från tvättinrättningen skall levereras tvätt jämväl till utomstående

och att tvättinrättningen förty bör anordnas för stordrift.

Enligt alternativ I skulle tvättinrättningen bibehållas i byggnaden nr 22,

som emellertid skulle ombyggas och moderniseras. För erhållande av större

och ändamålsenligare utrymme skulle ett flertal smårum i byggnaden sammanslås.

Vidare skulle byggnadens höjd minskas, varigenom densammas

yttre skulle te sig mindre vanprydande än nu. Enligt detta alternativ borde

uppvärmningen av anstalten ske medelst två från tvättinrättningen skilda

värmecentraler, av vilka den ena, avsedd för det inre fästningsområdet, skulle

anordnas i källarvåningen till byggnaden nr 3 och den andra, som skulle

avses för det yttre fästningsområdet, borde förläggas till det s. k. stora

magasinet eller byggnaden nr 11.

Enligt alternativen II och lil skulle tvättinrättningen förläggas till byggnaden

nr 11. Medan enligt alternativ II i samband med tvättinrättningen

skulle anordnas en för hela anstalten gemensam värmecentral, skulle enligt

alternativ III uppvärmningen av anstalten förmedlas för det inre fästningsområdet

på sätt föreslagits i alternativ I och för det yttre området medelst

särskilda i varje byggnad anordnade värmecentraler. Alternativ II innefattar

tre underalternativ, betecknade II A, II B och II C. Enligt alternativet

II A, som beräknats för en kapacitet av 1,000,000 kg. tvättgods per år,

skulle tvättinrättningen taga hela byggnaden nr 11 i anspråk och skulle för

värmecentralen uppföras en särskild byggnad därintill. Alternativet II B är

beräknat för en årskapacitet av 760,000 kg. tvättgods. Enligt detta alternativ

skulle tvättinrättningen upptaga nästan hela byggnaden nr 11, medan byggnaden

för värmecentralen skulle bliva något mindre än enligt alternativ II A.

Slutligen skulle enligt alternativet II C, som är beräknat för en tvättgodskapacitet

av 500,000 kg. per år, endast erfordras en obetydlig tillbyggnad

till byggnaden nr 11.

Enligt alla de under alternativ II upptagna underalternativen skulle s. k.

economiser anläggas samt en 35 meter hög skorsten uppföras omedelbart

intill byggnaden nr 11. Alternativ II innebär vidare, att köket i byggnaden

nr 20 skulle förses med ångkokapparater och att byggnaden nr 22 skulle

rivas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

7

Tvättinrättningen enligt alternativ III är beräknad för en tvättgodsmängd

av 760,000 kg. per år. För tvättinrättningen oell dess värmecentral skulle

enligt detta alternativ endast erfordras en obetydlig tillbyggnad till byggnaden

nr 11. Enligt samma alternativ skulle ej anläggas economiser, oell

skorstenens höjd skulle kunna reduceras till 30 meter. Ångkök skulle icke

komma till utförande.

De sammanlagda kostnaderna för förslagets genomförande såväl beträffande

tvättinrättning oell värmecentralerna som ock i övrigt hava beräknats uppgå

enligt alternativ I till 447,000 kronor, enligt alternativ IIA till 829,000

kronor, enligt alternativ II B till 792,000 kronor, enligt alternativ II C till

739.000 kronor och enligt alternativ III till 720,000 kronor. I samtliga dessa

belopp hava då inräknats ett belopp av 39,000 kronor, som av 1929 års

riksdag beräknats för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. i källarvåningen

av bvggnaden nr 3 och vilket belopp ingick i det reservationsanslag

å 80,000 kronor, som för utvidgningsarbeten vid Landskronaanstalten

anvisats för innevarande budgetår.

Enligt planen skulle kostnaderna fördelas på tre eller flera budgetår.

I sin förenämnda skrivelse av den 13 och 17 december 1929 hava byggnadsstyrelsen

och anstaltsstyrelsen — under hänvisning till förut omförmälda förhandlingar

rörande avtal örn tvättleverans mellan anstaltsstyrelsen och Malmö

stad — anfört att, därest en tvättinrättning för stordrift skulle komma till

utförande, valet borde stå mellan alternativ II B och alternativ III, vilka

båda avsåge tvättinrättning med en kapacitet av 760,000 kg. per år. Ehuru

sistnämnda alternativ enligt verkställda beräkningar skulle draga omkring

500 kronor högre årliga driftkostnader än en anläggning enligt alternativ

II B, vore dock av dessa alternativ enligt styrelserna alternativet III att

förorda. Detta alternativ medförde nämligen jämfört med alternativet II B

72.000 kronor lägre anläggningskostnader samt krävde mindre skrymmande

tillbyggnader till den för tvättinrättning avsedda byggnaden och erfordrade

ej fullt så stor höjd på skorstenen.

I skrivelsen anföres emellertid vidare, att anordnandet av en tvättinrättning

för stordrift under alla omständigheter skulle nödvändiggöra byggande

av en hög skorsten inom en av bastionerna å det yttre fästningsområdet, vilket

byggnadsstyrelsen funne ur såväl kulturhistorisk som arkitektonisk synpunkt

betänkligt. Med hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen för sin del funnit sig

böra förorda alternativet I. Styrelsen har därvid jämväl aberopat riksantikvariens

omförmälda yttrande av den 6 november 1929, i vilket i förevarande

fråga anförts följande.

Den ifrågasatta nybyggnaden för en större tvättinrättning och särskilt den

till densamma hörande höga skorstenen skulle komma att i hög grad förvanska

ej blott intrycket av den bastion, inom vilken byggnaden vore avsedd

att förläggas, utan även helhetsverkan av Landskronafästningen sedd från

söder och sydväst och därvid synnerligen menligt inverka på Landskrona

stadsbild, i vilken fästningen verksamt inginge. Med tanke på Landskronafästningens

stora betydelse såsom den enda väl bevarade 1700-talsanläggningen

av denna art i vårt land, ansåge sig därför riksantikvarien böra bestämt

avstyrka uppförande av nämnda nybyggnad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Styrelserna hava i detta sammanhang framhållit, att den tanken framkastats,

att man genom oljeeldning eller genom anordnande av konstgjort

drag skulle kunna undvika en hög skorsten för en större tvättanläggning.

Då emellertid oljeeldning ställde sig väsentligt dyrare i drift och oljepriset

dessutom vore underkastat avsevärda fluktuationer, ställde sig styrelserna

tveksamma inför förslaget örn en dylik eldning. Skulle däremot konstgjort

drag anordnas, för att endast en låg skorsten skulle bliva erforderlig, uppstode

den olägenheten, att stenkolsröken bomme att avföras på för lag höjd.

I nämnda skrivelse har vidare anförts, att enligt verkställda beräkningar

en förändring av den elektriska anläggningen inom anstalten från likström

till växelström skulle medföra en engångskostnad av 15,000 kronor. En dylik

förändring skulle å andra sidan medföra så avsevärda besparingar i de årliga

driftkostnaderna för anläggningen, att nämnda belopp snart skulle vara intjänat.

På grund härav hava styrelserna förordat en övergång från likström

till växelström. Kostnaden härför har dock icke medräknats i den förut angivna

totalkostnaden.

Departementschefen har härefter för egen del anfört, bland annat, följande.

»Då jag nu går att taga ställning till den av byggnadsstyrelsen och anstaltsstyrelsen

framlagda byggnadsplanen, vill jag till en början yttra mig

rörande denna plan, i de delar densamma icke berör frågorna örn tvättinrättning

och därmed sammanhängande arbeten. Jag får därvid först erinra, att

Kungl. Majit för utförande av en detalj i planen redan ställt vissa medel

till förfogande. I skrivelse den 6 december 1929 anhöll nämligen anstaltsstyrelsen

— med förmälan att det visat sig, att grunden till byggnaden nr 1

vore i så hög grad bristfällig, att den måste omedelbart förstärkas — örn bemyndigande

att låta utföra erforderliga grundförstärkningsarbeten samt gjorde

framställning i fråga örn anvisande av medel härtill. Efter hörande av byggnadsstyrelsen

och statskontoret bemyndigade Kungl. Majit i anledning härav

genom beslut den 31 december 1929 tvångsarbetsanstaltens styrelse att i enlighet

med förslag, som före arbetenas påbörjande skulle underställas byggnadsstyrelsens

prövning och godkännande, låta utföra förenämnda grundförstärkningsarbeten

för en kostnad av högst 5,000 kronor. Samtidigt förordnade

Kungl. Majit, att ifrågavarande kostnad skulle bestridas från den i omkostnadsstaten

för tvångsarbetsanstalten och alkoholistanstalten i Landskrona

uppförda anslagsposten till underhåll av anstaltsbyggnaderna. De i byggnadsplanen

upptagna grundförstärkningsarbetena för nämnda byggnad torde

i enlighet härmed komma till utförande redan under innevarande budgetår,

och kostnaderna för desamma komma att bestridas från anstaltens driftkostnadsanslag.

Man kan därför i förevarande sammanhang bortse från

nämnda arbeten.»

Efter att hava avvisat förslaget att anordna en sinnessjuk- och observationsavdelning

vid anstalten fortsätter departementschefen vidare:

»Övriga i nu förevarande del av planen ingående arbeten synas mig vara av

beskaffenhet att böra komma till utförande. Vad särskilt beträffar omläggningen

av kloaksystemet vill jag framhålla, att — enligt vad jag inhämtat —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

9

från stadens sida intet är att erinra mot att avloppsvattnet från anstalten,

på sätt i planen föreslagits, avledes till stadens avloppsnät. Planen synes

mig sålunda väl ägnad att läggas till grund för de anordningar, som under

de närmaste åren böra vidtagas för att sätta anstalten i fullgott skick.

Arbeten, som icke upptagits i denna plan, torde således endast under alldeles

särskilda omständigheter böra komma till utförande. När planen blivit

genomförd, kommer platsantalet vid anstalten för de internerade att fördela

sig på sätt framgår av följande sammanställning:

Byggnad Platsantal

nr 3................................................................................. 60

» 4............................................................................... 15

» 5................................................................................ 16

» 10................................................................................. 18

» 19............................................................ 30

Summa 139.

Därtill komma omkring 20 platser å filialen Hildero, efter förordad ombyggnad

något mera. Det sammanlagda platsantalet skulle alltså bliva ungefär

160. Den spridda förläggning av de internerade, som sålunda erhålles,

utgör en förutsättning för att behandlingen å anstalten skall kunna på ett

rationellt sätt differentieras. Jag erinrar i detta sammanhang, att i den föreslagna

vanartslagen intagits uttrycklig föreskrift att de å allmän arbetsanstalt

intagna böra efter ålder, anlag och arbetsförmåga samt med hänsyn till mottaglighet

för rättelse, föregående anstaltsvistelse eller för brott undergånget

straff såvitt möjligt hållas skilda.

Det angivna totala platsantalet, som på grund av platsreduktionen i nattcellbyggnaden

kommer att understiga det nuvarande, torde, enligt vad som

under förarbetena till förslaget till vanartslag antagits, bliva för framtiden

tillräckligt även med de längre interneringstider, vilka skulle bliva regel,

därest nämnda lagförslag antages. Jag vill erinra, att för närvarande endast

omkring 100 platser på anstalten äro belagda. Skulle emellertid framdeles

ökat behov av platser yppa sig, torde detta lämpligen i första hand böra

tillgodoses genom anläggande av en eller flera kolonier, i likhet med filialen

Hildero belägna utanför själva anstalten och avsedda för sådana internerade,

som särskilt äro i behov av varsam och avskild behandling.

Mot de för de särskilda arbetena beräknade kostnaderna synes mig, såvitt

för närvarande kan bedömas, i stort sett icke vara något att anmärka.

Jag återkommer i det följande till dem av nämnda arbeten, för vilka enligt

byggnadsplanen medel borde anvisas för nästa budgetår.»

Vad härefter angår byggnadsplanen, så vitt densamma omfattar tvättinrättning,

värmelednings anordning ar samt därmed sammanhängande arbeten, har departementschefen

framhållit, att ett ställningstagande till planen i denna del för

utsatte en prövning av frågan, huruvida anstaltens tvättinrättning borde vara

avsedd allenast för anstaltens eget behov eller örn från densamma borde

kunna levereras tvätt jämväl till andra inrättningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Departementschefen har härvid (sid. 14 och 15 i. statsrådsprotokollet)

redogjort för de huvudsakliga bestämmelserna i ett med Malmö stad i januari

1930 avslutat preliminärt avtal, enligt vilket anstalten skulle åtaga sig

att utföra tvätt för de kommunala inrättningarnas i Malmö behov samt uttalat,

att han ansåge, att avtal av angiven innebörd borde komma till stånd

och att alltså Kungl. Maj:t, under förutsättning att det preliminära avtalet

antoges av Malmö stadsfullmäktige, borde godkänna detsamma.

Vidare har departementschefen i detta sammanhang anfört följande:

»En förutsättning för att avtalet skall kunna komma till stånd är emellertid,

att tvättinrättning uppföres vid anstalten av ungefärligen den storlek, som avsetts

i byggnadsplanens alternativ III. Detta alternativ, genom vilket det

föreliggande problemet synes kunna på ett lämpligt sätt lösas, får jag alltså

förorda till antagande, i vad avser tvättinrättningen. Dock vill jag i ett par

detaljer föreslå jämkning i detta alternativförslag. Såsom förut framhållits

skulle enligt förslaget tvättinrättningens skorsten erhålla en höjd av 30 meter,

vilket såväl riksantikvarien som byggnadsstyrelsen funnit vara ur estetisk

synpunkt betänkligt. Då jag delar denna uppfattning, har jag låtit inom

byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna att nedbringa skorstenens höjd.

Enligt vad en av vederbörande tjänsteman därstädes verkställd undersökning

givit vid handen, kan skorstenshöjden reduceras, därest ångpannecentralen

inrättas för eldning medelst mekanisk eldningsapparat, s. k. undermatningsstoker.

Skorstenshöjden kan med denna anordning nedbringas till

20 meter. Dock bör i detta fall skorstenen för säkerhets skull utföras så, att

en senare höjning med 5 meter låter sig verkställa, för den händelse en sådan

skulle visa sig nödvändig. Då skorstenen med en höjd av 20 meter endast

skulle med omkring 5 meter höja sig över takåsen och i huvudsak bleve dold

av de omgivande träden, och då därmed de estetiska betänkligheterna mot

tvättinrättningen måste i huvudsak bortfalla, får jag förorda, att ångcentralen

och skorstenen anordnas på här angivet sätt. Visserligen har totalkostnaden

därigenom beräknats komma att ökas med omkring 10,000 kronor, men härav

föranledd ökning i räntekostnaden motväges av minskad utgift för bränsle.

Då vidare enligt avtalet den högsta årliga tvättgodsmängden skulle bliva

något mindre än den som förutsatts i alternativ lil, torde uppsättningen

av de för tvättinrättningen erforderliga maskinerna kunna något reduceras,

i förhållande till vad som beräknats enligt berörda alternativ.

Av vad jag föreslagit beträffande tvättbyggnaden följer, att jag även beträffande

värmeledningsanordningar och andra med tvättbyggnaden sammanhängande

arbeten förordar det såsom alternativ lil upptagna förslaget. Det

må tilläggas, att enligt verkställd utredning driftkostnaderna för värmeanordningarna

i deras helhet bliva ungefär desamma vid samtliga de tre alternativen.

I fråga örn kostnaderna för tvättinrättningen vill jag framhålla att, å ena

sidan, såsom nyss antytts, den av mig förordade anordningen med mekanisk

eldning kommer att öka anläggningskostnaderna för tvättbyggnaden med

omkring 10,000 kronor och, å andra sidan, den av mig föreslagna reduktionen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

11

av uppsättningen av tvättmaskiner kommer att medföra en besparing av

omkring 5,000 kronor. Frånsett den jämkning i kostnadsberäkningarna, som

föranledes härav, har jag icke något att invända mot de enligt alternativ III

för tvättinrättning, värmeledningar m. m. upptagna kostnadsbeloppen.»

Departementschefen har härefter övergått till frågan örn anvisande av de

för byggn a d splanens genomförande under budgetåret 193011931 erforderliga medlen

samt därvid till en början redogjort för medelsbehovet för de arbeten, som

ingå i byggnadsplanens samtliga alternativ, och därefter behandlat det ytterligare

behov av medel, som erfordras för genomförande av de arbeten, som

tillkomma enligt planens alternativ III.

Efter att hava framhållit att i byggnadsplanen enligt samtliga alternativ

för nästa budgetår räknats med ett belopp av 111,300 kronor, har departementschefen

för sin del förordat följande arbetens utförande till nedanstående

delvis något avrundade belopp:

kronor

utförande av vissa arbeten i källarvåningen av byggnaden nr 3 1)...... 30,900

utförande av diverse byggnadsarbeten å byggnaden nr 4..................... 9,000

uppförande av en flygelbyggnad till byggnaden nr 9 ........................... 7,300

uppförande av höns- och ankhus .......................................................... 6,800

påbörjande av ny kloakanläggning............................................................ 19,300

tillägg för arvoden och oförutsedda utgifter .......................................... 8,700

Summa kronor 82,000

Härefter har departementschefen anfört följande:

»Då från nämnda summa lärer kunna dragas förut omförmälda belopp av

39,000 kronor, skulle för utförande av nu ifrågavarande arbeten behöva för

nästa budgetår anvisas ett anslag av 43,000 kronor. Sistnämnda belopp

synes mig böra anvisas såsom extra reservationsanslag under rubriken utvidgning

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. Yid utförande av

de avsedda arbetena torde det böra stå vederbörande fritt att, örn någon

besparing kan vinnas ä de för ett arbete beräknade medlen, taga denna besparing

i anspråk för ett annat av de ifrågavarande arbetena.

Enligt byggnadsplanens alternativ III borde vidare under nästa budgetår

utföras arbeten för ytterligare ett sammanlagt belopp av 341,700 kronor,

vilken summa fördelar sig å de olika byggnaderna på följande sätt:

byggnaden nr 3 ........................................................

» nr 11 ........................................................

» nr 15 .......................................................

» nr 20 .......................................................

ritningar, kontroll, arbetsledning, administration

utgifter c:a 12 % ..................................................

Kronor.

............................. 25,300

............................. 257,000

.............................. 15,500

............................. 6,900

samt oförutsedda

............................. 37,000

Summa kronor 341,700

*) Medel härtill hava anvisats av 1929 års riksdag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Av nämnda arbeten böra enligt min mening under nästa budgetår komma

till utförande arbetena å byggnaden nr 11, vilka avse anordnandet av omförmälda

tvättinrättning, samt arbetena å byggnaden nr 15, som väsentligen

avse utökning av anordningarna för rening av vatten för tvättinrättningens

behov, ett ändamål för vilket redan 1929 års riksdag anvisat 6,000 kronor.

Då det ifrågasatta avtalet angående tvättleverans skall träda i tillämpning

redan den 1 januari 1931, måste uppenbarligen såväl tvättinrättningen som

för dess drift erforderliga anordningar komma till stånd under budgetåret

1930/1931. De av arbetena, vilka angå byggnaderna nr 3 och 20 och avse,

vad angår byggnaden nr 3, utbyggnad av föreslagen provisorisk värmecentral

till dylik central för hela inre området och beträffande byggnaden nr 20

väsentligen reparationsarbeten, behöva däremot icke omedelbart utföras och

synas mig därför kunna uppskjutas till ett annat budgetår. Kostnaderna

för arbetena å byggnaderna nr 11 och 15 hava — örn man inräknar utgifter

för ritningar, kontroll, arbetsledning, administration samt oförutsedda

utgifter — enligt alternativ III uppskattats till omkring 287,500, respektive

16,300 kronor. På grund av de jämkningar beträffande tvättinrättningen,

vilka jag i det föregående förordat, bör emellertid kostnaden för tvättbyggnaden

höjas med (+ 10,000 — 5,000) 5,000 kronor till 292,500 kronor. Härtill

kommer utgiften för en lastautomobil, vilken måste anskaffas för fullgörande

av tvättleveranserna och vilken beräknats kosta 6,000 kronor. Det totala

belopp, som under nästa budgetår erfordras för här ifrågavarande ändamål,

skulle alltså utgöra omkring (292,500 + 16,300 + 6,000) 315,000 kronor.»

I fråga örn sättet för bestridande av sistnämnda belopp har departementschefen

efter en ingående motivering (sid 19—23 i statsrådsprotokollet) förordat,

att ett belopp av 274,000 kronor bestrides under rubriken »Fonden

för förlag till statsverket». Detta belopp förslår emellertid icke till täckande

av de utgifter å tillhopa 315,000 kronor, vilka skulle under nästa budgetår

erfordras för anordnande av tvättinrättningen och därmed sammanhängande

kostnader. Departementschefen har därför hemställt, att för gäldande av

den överskjutande delen, utgörande (315,000 — 274,000) 41,000 kronor, det av

honom för budgetåret 1930/1931 förordade anslaget till utvidgningsarbeten

av tvångsarbetsanstalten måtte höjas med sistnämnda belopp.

Slutligen har till behandling upptagits en av styrelsen för tvångsarbetsanstalten

med skrivelse den 17 oktober 1929 överlämnad, samma dag daterad

framställning, däri styrelsen för stiftelsen Hildero förklarat sig villig att på

vissa villkor till staten överlåta äganderätten till den stiftelsen tillhöriga, i

det föregående omförmälda egendomen Hildero, omfattande 1/K mantal (l10)

samt 13/228 mantal (l9) nr 1 Håga Hörstad i Asmundtorps socken av Malmöhus

län.

Sedan i korthet erinrats örn egendomen linderos användning ävensom

örn de åtgärder, som vidtagits i anledning av tidigare uppkommen fråga örn

statens övertagande av egendomen, har redogörelse lämnats för det gjorda

erbjudandet, enligt vilket styrelsen för stiftelsen förklarat sig villig att med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

13

äganderätt till staten överlämna egendomen Hildero under villkor dels att

staten övertoge betalningsansvaret för två stiftelsens sparbankslån å tillhopa

13,000 kronor jämte ränta samt i övrigt åtoge sig alla stiftelsen på grund

av inteckningar i fastigheten eller eljest åvilande skyldigheter, dels ock att

staten gäldade alla i samband med överlåtelsen möjligen uppstående kostnader.

Departementschefen har beträffande denna fråga yttrat följande.

»Såsom av det anförda framgår, har frågan örn statens övertagande av

egendomen Hildero redan för åtskilliga år sedan varit uppe till övervägande.

Att något förslag i denna riktning icke då kom att föreläggas riksdagen torde

framför allt haft sin grund däri, att man ännu räknade med möjligheten att

tvångsarbetsanstalten skulle komma att inom en jämförelsevis nära framtid

förflyttas till annan ort än Landskrona. Numera torde man hava att utgå

från att tvångsarbetsanstalten i Landskrona, efter vidtagna och förestående

förbättringar, kommer att bibehållas för sitt nuvarande ändamål.

Yad beträffar behovet för Landskronaanstalten av egendomen Hildero har

utvecklingen under senare år gestaltat sig sålunda, att man numera torde

kunna påstå, att anstalten icke mera kan undvara densamma. I ännu högre

grad torde detta bliva fallet, därest det av Kungl. Majit framlagda förslaget

till ny lagstiftning på området vinner riksdagens bifall. Detta förslag avser

ju, som redan erinrats, att i möjligaste mån genomföra en differentiering av

vården örn de enligt lagen omhändertagna och bygger bland annat på att

internerade av de kategorier, som för närvarande omhändertagas å Hildero,

skola hållas avskilda från andra internerade. Med hänsyn härtill synes det

särdeles önskligt, att staten kan i enlighet med det gjorda erbjudandet få

med äganderätt övertaga egendomen Hildero.

Då nämnda erbjudande synes mig för statsverket även ur ekonomisk synpunkt

fördelaktigt, och då de av stiftelsen för övertagandet uppställda villkoren

torde vara fullt skäliga, får jag förorda, att erbjudandet på föreslagna villkor

antages. Frågan härom torde emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke samtidigt anslag borde av

riksdagen äskas för inlösen av de lån, för vilka staten skulle övertaga betalningsansvaret.

Jag biträder detta förslag. För möjliggörande av inlösningen

torde nu ifrågavarande anslag för utvidgning av tvångsarbetsanstalten böra

höjas med ytterligare 13,000 kronor. Därest riksdagen icke har något att

erinra mot övertagandet av Hildero, lärer arrendekontraktet mellan stiftelsen

och Landskronaanstalten böra uppsägas före den 14 september 1930 och i

följd därav upphöra att gälla den 14 mars 1931. Då arrendeavgift enligt

kontraktet erlägges den 1 juli varje år, lärer sådan avgift få erläggas även

den 1 juli 1930 och alltså under nästa budgetår, liksom under tidigare budgetperioder,

få belasta den inom staten för statens tvångsarbetsanstalter upptagna

anslagsposten till övriga kostnader för driften vid tvångsarbetsanstalten

i Landskrona.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Utskottets

yttrande.

Såsom sammanfattning av sina förslag har departementschefen anfört:

»I överensstämmelse med vad jag i det föregående föreslagit torde för bestridande

av vissa merkostnader för anordnande vid tvångsarbetsanstalten i

Landskrona av tvättinrättning m. m. för budgetåret 1930/1931 bland utgifter

för kapitalökning under rubrik ''Fonden för förlag till statsverket’ anvisas

ett reservationsanslag av 274,000 kronor att utgå av lånemedel. I anslutning

härtill bör å riksstatsförslagets inkomstsida titeln ''Övriga lånemedel’ höjas

med ett motsvarande belopp.

Vidare torde för budgetåret 1930/1931 böra anvisas ett extra reservationsanslag

till utvidgningsarbeten vid nämnda anstalt m. m., från vilket anslag

skulle utgå dels 43,000 kronor för utförande av vissa angivna byggnadsarbeten,

dels 41,000 kronor för utförande av vissa andra arbeten, i den mån

kostnaderna därför överskjuta nyssnämnda merkostnader för tvättinrättningen,

dels oclc 13,000 kronor för inlösen av två angivna lån å 3,000 respektive 10,000

kronor. Sistberörda anslag, som i statsverkspropositionen preliminärt beräknats

till 43,000 kronor, lärer alltså nu böra upptagas till 97,000 kronor.»

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Majis förevarande förslag, har

utskottet ansett den av departementschefen förordade planen i fråga örn

arbetenas verkställande vara av beskaffenhet att sätta anstalten i ett mera

tillfredsställande skick, och utskottet får sålunda tillstyrka, att medel anvisas

för arbetenas utförande i överensstämmelse med vad Kungl. Maji föreslagit.

Vad särskilt angår byggnadsplanen beträffande tvättinrättningen, värmeledningsanordningar

och därmed sammanhängande arbeten, har utskottet, i

anslutning till vad departementschefen härutinnan anfört, funnit sig böra

biträda den mening, varåt departementschefen givit uttryck. Utskottet har

alltså funnit övervägande skäl tala för att tvättbyggnaden och därmed sammanhängande

arbeten utföras i enlighet med Kungl. Majis förslag. De beräknade

kostnaderna och sättet för deras bestridande hava ej heller givit

utskottet anledning till erinran.

Då Kungl. Majis förslag beträffande övertagande av äganderätten till den

stiftelsen Hildero tillhöriga egendomen Hildero icke givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet alltså nu hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsverket må på av chefen för socialdepartementet

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 21 mars

1930 angivna villkor övertaga äganderätten till den stiftelsen

Hildero tillhöriga egendomen Hildero, omfattande V38 mantal

(l10) samt 13/228 mantal (l9) nr 1 Kaga Hörstad i Asmundtorps

socken av Malmöhus län;

b) för anordnande i huvudsaklig enlighet med av departementschefen

förordat förslag vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona

av tvättinrättning samt för vissa därmed sammanhängande

arbeten för samma budgetår bland utgifter för kapitalökning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

15

under rubrik »Fonden för förlag till statsverket» anvisa ett

reservationsanslag av 274,000 kronor, att utgå av lånemedel;

samt

c) till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 97,000 kronor.

Beträffande framställningen örn böjning av den i förslaget till riksstat för

budgetåret 1930/1931 under rubriken »Lånemedel» upptagna inkomsttiteln

»Övriga lånemedel» med 274,000 kronor kommer utskottet att senare framlägga

förslag.

Stockholm den 9 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KY ARN ZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö., G. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Bosén, N.

J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Bydén, E. A. Lundell, C. I. Asplund och K.

A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Elson Holmgren, J. Olofsson i

Digernäs, O. Andersson i Höör och F. V. Sandwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:262 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. s. 4 i texten