Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna jämte i ämnet väckta motioner.
1930-05-13 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
1
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående
anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har
Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet
(punkt 99 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över socialärenden för samma dag), föreslagit riksdagen att, i
avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, till utgifter
för gammalsvenskbyborna för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra
reservationsanslag av 250,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930
dagtecknad proposition, nr 212, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
att
dels till utgifter för gammalsvenskbyborna för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 220,000 kronor;
dels ock medgiva, att av det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och
barnavård i allmänhet må i den ordning, som i statsrådsprotokollet angivits,
utbetalas ersättning för kostnaderna för vård enligt 1 § i lagen örn fattigvården
å blivande särskilt ålderdomshem i Stenkumla socken åt svenskbybor,
som icke äro svenska medborgare.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I motiveringen till sitt förslag örn beräknande av anslag å riksstaten för
nu ifrågavarande ändamål erinrade departementschefen örn det allmänt bekanta
förhållandet, att den svenska folkspillra, som för omkring 150 år sedan
utvandrade från Dagö och därefter haft sin bostad i Gammalsvenskby med
närliggande byar i Ukraina, trots den främmande miljön och oblida öden bevarande
sin svenska kultur och sitt svenska språk, under sommaren 1929 återvände
till Sverige och här omhändertogs. Efter upprepade ansökningar och
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 64 käft. (Nr 150—151.)
1062 30
2
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
långvariga underhandlingar, som helt tillkommit å bybornas eget initiativ, hade
Kungl. Maj:t den 26 april 1929 beslutat medgiva inresetillstånd till Sverige
— under förutsättning av att utresetillstånd från Sovjetunionens område
erhölles — för 800 ä 900 personer, utgörande det stora flertalet av befolkningen
i berörda byar. Vid föredragning av ärendet örn inresetillstånd
anförde ministern för utrikes ärendena bland annat, att frågan örn täckande
av kostnaderna för svenskbybornas mottagande och bosättning, i den mån
den behövde underställas Kungl. Maj:ts prövning, torde få föredragas av
chefen för socialdepartementet.
I konselj den 24 juli 1929 upptogs därefter ärendet till handläggning.
T. f. chefen för socialdepartementet redogjorde därvid för vad i ärendet
åtgjorts samt omnämnde bland annat, att byborna då vore på väg till Sverige
och att härstädes bildats en kommitté -— gammalsvenskbykommittén — för
att ombesörja de åtgärder, som erfordrades för bybornas mottagande och
för beredande åt dem av stadigvarande bosättning.
Vidare erinrades i statsverkspropositionen, att till handhavande bland
annat av verksamheten med anskaffande av fastigheter, avsedda för självständiga
jordbruk för svenskbybor, bildats en stiftelse, Gammalsvenskbystiftelsen,
för vilken Kungl. Majit fastställt stadgar, ävensom att Kungl. Majit
den 1 november 1929 på ansökan av gammalsvenskbykommittén av anslaget
till oförutsedda utgifter beviljat ett belopp av 100,000 kronor, vilket huvudsakligen
varit avsett att bereda möjlighet för kommittén att utan intrång
på dess arbete i övrigt ersätta föreningen Svenska röda korset för gjorda
utlägg för bybornas överförande till Sverige.
Den 29 november 1929 har Kungl. Majit fastställt stadgar för Gammalsvenskbystiftelsen.
Dessa innehålla i huvudsak följande. Stiftelsens uppgift är
att stödja och biträda gammalsvenskbyborna, därvid stiftelsen har att dels tillse,
att försörjning genom arbete, främst i det svenska jordbruket, beredes dem,
dels underlätta bildandet av egna jordbrukshem i Sverige för dem bland
gammalsvenskbyborna, som hava önskan och förmåga till självständig verksamhet
inom jordbruket, dels oclc biträda med anordningar, som finnas önskvärda
för vidmakthållandet av goda förbindelser mellan gammalsvenskbyborna
samt i övrigt verka för deras välfärd. I den mån så finnes lämpligt äger
stiftelsen ägna omsorg jämväl åt avkomlingar av de inflyttade. Stiftelsens
verksamhet handhaves av en centralstyrelse av elva ledamöter med säte i
Stockholm. Självskrivna ledamöter i styrelsen äro ordföranden i Svenska
röda korset, ärkebiskopen samt cheferna för socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och skolöverstyrelsen, dock med rätt för en var av dem att utse
annan i sitt ställe antingen för tjänstgöring vid tillfälligt förhinder eller ock
för viss tid, högst tre år i sänder. De sex övriga ledamöterna jämte lika
många suppleanter för dem förordnas av Kungl. Majit för högst tre år i
sänder.
Skulle centralstyrelsen finna, att förhållandena sålunda ändrats, att stiftelsens
verksamhet icke vidare är erforderlig, äger centralstyrelsen anhålla
örn Kungl. Majis förordnande, att stiftelsen skall upphöra. Över sådan an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
3
hållan, vilken jämväl bör innefatta förslag, huru med stiftelsens tillgångar
skall förfaras, böra de gammalsvenskbybor eller deras avkomlingar, som äro
boende här i landet, på lämpligt sätt beredas tillfälle att yttra sig. Förordnar
Kungl. Majit, att stiftelsen skall upphöra, äger Kungl. Majit därjämte
meddela erforderliga bestämmelser angående förfarandet med stiftelsens tillgångar.
Därvid bör tillses, att tillgångarna, i den män ej vid deras överlämnande
annorledes bestämts, komma såvitt möjligt att tjäna ett för gammalsvenskbyborna
eller deras avkomlingar gagnelig! ändamål. Erfordras
särskilda föreskrifter angående avvecklandet av stiftelsens verksamhet, äger
Kungl. Majit förordna därom. Centralstyrelsen äger besluta örn ändring av
stadgarna, men beslutet blir ej gällande, innan detsamma vunnit Kungl.
Majlis godkännande. Ej må stadgarna sålunda ändras, att därigenom stiftelsens
syftemål att verka för gammalsvenskbybornas välfärd icke vidare
kommer till uttryck.
Med skrivelse den 12 mars 1930 bär gammalsvenskbykommittén gjort
framställning örn ytterligare statsanslag å 250,000 kronor. De kostnader,
som avsetts att täckas med statsanslaget, hava fördelats på följande huvudposter
sålunda:
Kronor.
1. Kostnader för gammalsvenskbybornas resa till Sverige enligt
räkningar från Svenska röda korset............................................. 86,981: <1
2. Kostnader för gammalsvenskbybornas uppehåll i Jönköping juli
1929—30 juni 1930:
Förläggningens ordnande och evakuering......
Förplägnad........................................................
Avlöningar åt förläggningschef och personal
Värme, gas, vatten, lyse och renhållning......
Resor, frakter, telefon och kontorskostnader
Sjuk- och begravningskostnader....................
Undervisning......................................................
Skomakeri- och snickeriverkstad.....................
Diverse kostnader...........................................
Summan 146,000 kronor motsvarar 1.7 2
kronor per person och underhållsdag.
9,000: —
50,500: —
13,400: —
28,300: —
6,200: —
14,300: —
6.800: —
4,500: —
13,000: — 146,000: —
3. Kostnader för arbetsförmedling för gammalsvenskbybor och dessas
placerande på arbetsplatserna. Utgifter för arbetsförmedling
och svenskbybors placerande på arbetsplatserna (resor, transporter
och inspektioner) med avdrag av sådana kostnader, som
gäldas av andra statsmedel, till och med den 30 juni 1930 18,000:
4. Administrationskostnader för kommittén i Stockholm. Utgifter
för sekreterare, bokföring, skrivbiträde, pressman, rese- och
kontorskostnader samt trycksaker till och med den 30 juni
1930................................................................................................... 20,000:
5.
Ben fasta, bosättningen.
Utgifter för förberedande undersökningar för den fasta bosättningen
................................................................. 4,500:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Kronor.
Bidrag till administration åt Gammalsvenskbystiftelsen
under 3 år med 15,000 kronor örn året (för
avlöning åt en sekreterare, en verkställande tjänsteman
samt vandringsrättare jämte resor, kontorskostnader,
telefon m. m.), ....................................... 45,000:— 49 500''_
6. Iordningställande av ett ålderdomshem för ensamstående åldringar
och andra arbetsoförmögna på Snäckarfve ..................... 12,000: —
7. Diverse utgifter. För gammalsvenskbybornas flyttning från
Jönköping samt för oförutsedda utgifter................................... 17,518: 29
Summa kronor 350,000: —
Härav har gammalsvenskbykommittén redan uppburit 100,000 kronor. Det
ytterligare belopp, som begäres, utgör alltså, liksom enligt den i statsverkspropositionen
berörda preliminära framställningen, 250,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
Den föreliggande framställningen ansluter sig. såsom av den lämnade
redogörelsen framgår, såväl beträffande de ändamål, till vilka bidrag ifrågasättes,
som vad angar det äskade beloppet till den preliminära beräkning,
vilken lagts till grund för vad statsverkspropositionen innehåller i ärendet.
Da Kungl. Maj:t lämnade utan erinran de i det föregående återgivna uttalanden,
som den 24 juli 1929 gjordes i ämnet av tillförordnade chefen för
socialdepartementet, torde ock Kungl. Maj:t i princip hava lämnat sitt gillande
till då framförda synpunkter rörande visst bidrag av statsmedel.
På dessa uttalanden bygger nu i allt väsentligt gammalsvenskbykommitténs
föreliggande framställning. Trots den stora offervillighet, som kommit
till synes vid nationalinsamlingen till förmån för gammalsvenskbyborna,
kan man icke med säkerhet räkna med att de influtna medlen skola förslå
till mera än fyllande av det egentliga syftet med insamlingen, nämligen
att på nöjaktigt sätt bereda dem av svenskbyborna, som därför lämpa sig,
tillfälle att upptaga verksamhet såsom självständiga jordbrukare inom Sverige.
Samtidigt har det icke utan skäl framhållits, att då de enskilda i landet
genom sina uppoffringar åstadkommit det resultat man eftersträvat, det bör
ankomma på staten att sörja för övriga med svenskbybornas hitflyttning och
ordnandet för dem sammanhängande utgifter, så att de insamlade medlen
ograverade kunna användas till huvudsyftets främjande.
I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört vill jag i princip förorda
bifall till framställningen örn statsanslag för nu ifrågavarande ändamål. Vad
angar storleken och karaktären av det begärda anslaget svnes mig emellertid
viss jämkning böra ske. Förutom att det belopp, som nu kan väntas inflyta
genom nationalinsamlingen, är något större än man vid tiden för statsverkspropositionens
avlåtande räknade med, har nu tillkommit, att bybornas flyttningsplaner
till Canada tagit fast form, så att man nu kan utgå från att ett
rätt avsevärt antal familjer kommer att utflytta dit. Med hänsyn till den framlagda
planen för bosättningens ordnande, varav följer att kapitalet endast
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
o
småningom behöver tagas i anspråk, vill det också synas, som örn de insamlade
medlen skulle under de närmaste åren kunna lämna en ränteavkastning
stor nog att till väsentlig del bestrida verksamhetens egna kostnader,
d. v. s. även utgifterna för gammalsvenskbystiftelsens arbete, något som i
och för sig synes lämpligt och följdriktigt. Därest denna uppfattning godtages,
skulle statsbidrag icke behöva beräknas för sistnämnda ändamål, varigenom
man skulle undgå den budgettekniskt mindre vanliga anordningen,
att anslag begäres för täckande av behov, som avse en kommande budgetperiod.
Jag förordar alltså, att det begärda statsanslaget minskas med ett
belopp, motsvarande det för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 avsedda
bidraget till kostnaderna för stiftelsens verksamhet, eller sammanlagt med
30,000 kronor. Då organisationskostnaderna under den första tiden måste
bliva relativt stora, anser jag emellertid, att det för nästa budgetår begärda
bidraget till ifrågavarande kostnader bör få utgå av statsmedel. Mot kommitténs
beräkning av det erforderliga anslagsbeloppet har jag i övrigt icke
något att erinra. Detta belopp skulle därför kunna bestämmas till 220,000
kronor. Av den nu förordade omläggningen lärer böra följa, att anslaget icke
vidare, såsom i statsverkspropositionen, upptages som reservationsanslag.
Jag torde i övrigt endast behöva uppehålla mig vid ett par speciella
punkter.
I den framlagda kostnadstablån förutsättes, att Jönköpingsförläggningen
skall kunna fortsätta till utgången av juni 1930. I anledning härav vill jag
erinra, att Kungl. Majit förut denna dag beslutat medgiva, att den tid,
under vilken vissa utrymmen inom kasernetablissementet i Jönköping må
användas för gammalsvenskbybornas räkning, utsträckes från 1 april till 1
juli detta år.
Yad angår posten till administrationskostnader i Stockholm må påpekas, att
däri ingår en summa å 5,400 kronor för en över hela landet i en mycket
stor upplaga spridd broschyr, avsedd att klarlägga rätta förhållandet beträffande
gammalsvenskbybornas hitflyttning m. m.
Yid behandlingen av förevarande fråga i statsverkspropositionen ställde
jag i utsikt, att jag i samband med behandlingen av det slutliga anslagsäskandet
skulle göra anmälan om de utgifter, som under vissa andra anslagstitlar
kunde föranledas för statsverket genom åtgärder till förmån för garnmalsvenskbyborna.
I detta hänseende är först att märka, att med det föreslagna bidraget äro
avsedda att täckas, bland annat, alla kostnader för medicinalstyrelsen eller
byggnadsstyrelsen på grund av Jönköpingskasernernas upplåtande. Betalning
har sålunda erlagts för alla lämnade förmåner av beskaffenhet att föranleda
kostnader, liksom även för resor, frakter och dylikt.
Såsom framgår av kommitténs framställning, hava såvitt känt är några
särskilda kostnader ej uppkommit för kommunerna genom speciella anordningar
för undervisning åt gammalsvenskbybarn. I anslutning till vad som
yttrades vid föredragningen den 24 juli 1929 och nu ifrågasatts i kommitténs
framställning torde, därest mot förmodan anspråk på ersättning för sådana
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
6
kostnader framkommer, dylik ersättning kulina bestridas från det nu behandlade
anslaget. Härigenom vinnes, att någon jämkning i gällande bestämmelser
rörande statsbidrag till folkskoleväsendet icke behöver vidtagas.
Beträffande arbetsförmedlingen framgår av kommitténs skrivelse, att man
räknat med att av det allmänna arbetsförmedlingsanslaget skulle täckas utgifterna
för särskilda anordningar för arbetsförmedling vid Jönköpingsförläggningen
ävensom för vissa resor, vilka kostnader beräknats till 9,000 kronor.
Då en dylik användning av anslaget synes överensstämma med gällande bestämmelser,
har jag intet att däremot erinra. Yad angår kostnader av andra
slag i samband med arbetsförmedlingen, torde de böra bestridas av staten
medelst det nu behandlade anslaget.
Yad slutligen angår förhållandet till det ordinarie anslaget till fattigvård
och barnavård i allmänhet är följande att märka. I fråga örn personer, som
på grund av ålder eller sjukdom vid hitkomsten saknade arbetsförmåga, hava
åtgärder icke vidtagits för förvärvande av svenskt medborgarskap. Dylika
personer äro alltså utländska medborgare. Härav följer enligt fattigvårdslagen,
att kommuner, som haft utgifter för fattigvård åt dem, hava att hos
länsstyrelsen göra framställning i ersättningsfrågan. Länsstyrelsen underställer
då Kungl. Majit frågan örn vederbörande utlännings hemsändning,
varefter i de fall — vilka givetvis här skulle bliva de regelmässiga — då Kungl.
Majit icke finner hemsändning böra äga rum, kommunerna få ersättning
från nyssnämnda anslag för sina fattigvårdsutgifter för ifrågavarande utlänningar.
Yad däremot angår sådana bybor, vilka vid hitkomsten varit arbetsföra
och kunnat försörja sig och vilka erhålla svenskt medborgarskap, bör
tydligen — på samma sätt som beträffande andra medborgare — uppkommande
fattigvårdsbehov täckas i vanlig ordning, så att kommunerna själva
få svara därför.
Någon jämkning i reglerna för användningen av sistnämnda anslag erfordras
alltså icke i och för sig med hänsyn till svenskbyborna. Såsom av kommitténs
framställning framgår, har emellertid kommittén för avsikt att å en av
de för byborna inköpta egendomarna på Gotland, Snäckarve i Stenkumla
socken, anordna en samlad förläggning för de ålderstigna eller sjuka personer,
vilka icke kunna försörja sig och icke heller hava släktingar, som
kunna draga försorg örn dem. Enligt det nyss anförda skulle kostnaderna
för erforderlig fattigvård för dessa personer, efter ett förfarande av nyss antydd
beskaffenhet med däri ingående prövning av hemsändningsfrågan, komma
att bestridas av statsverket. Emellertid delar jag kommitténs uppfattning,
att i detta fall skäl finnas för ett enklare tillvägagångssätt; någon saklig prövning
av hemsändningsfrågan behöver tydligen här icke ifrågakomma. Jag förordar
alltså, att framställning göres hos riksdagen örn medgivande, att kostnaderna
för vård å det blivande ålderdomshemmet i Snäckarve av svenskbybor,
som icke äro svenska medborgare, må utan dylik omgång ersättas
Gammalsvenskbystiftelsen av anslaget till fattigvård och barnavård i all
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 150. t
mänhet. Givetvis bör ersättningen endast avse vård, beträffande vilken
sådant behov av fattigvård förelegat, som avses i 1 § i fattigvårdslagen,
något som äveii kommittén utgått ifrån. Prövningen härutinnan torde lämpligen
kulina uppdragas åt länsstyrelsen i Gotlands län. Det må erinias, att
det här icke är fråga om andra kostnader, än som enligt allmänna regler
skulle hava bestritts av nyssnämnda anslag; det ifrågasatta medgivandet av
ser alltså endast en förenklad form för ersättningens utgående.
Under ärendets tidigare behandling ifrågasattes framställning till riksdagen,
avsedd att möjliggöra, att egnahemslån skulle kunna utgå till de svenskbybor,
som önskade förvärva egna jordbruk. Med den form för upplåtelse av
jordbruk, för vilken kommittén och stiftelsen numera stannat, erfordras
emellertid icke någon dylik framställning, enär enligt redan gällande regler
dylikt lån kan utgå till arrendatorer, vilka önska friköpa den av dem brukade
jorden.
Det torde böra ankomma på Kungl. Hajd att utfärda de närmare föreskrifter
beträffande anslagets lyftande och åtnjutande, som ma finnas erforderliga.
»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet till
behandling föreliaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 316 inom
första kammaren av herrar 0. Samuelson och C. Winberg och den andra,
nr 516 inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta
1. att av det i statsverkspropositionen till utgifter för gammalsvenskbyborna
beräknade reservationsanslaget anvisa 100,000 kronor för bekostande
av återresa till Sovjetunionen för de svenskbybor, som så önska, samt
2. att regeringens proposition nr 212 i övrigt avslås.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.
Utskottet, som under förhanden varande förhållanden ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande proposition och sålunda icke kan biträda
motionärernas yrkanden, får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition
och med avslag å herrar Samuelsons och Winbergs samt Kilboms
m. fl. förenämnda motioner, I: 316 och II: 516,
a) till utgifter för gammalsvenskbyborna för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 220,000 kronor; samt
b) medgiva, att av det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård
och barnavård i allmänhet må i den ordning, som i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 14 mars 1930 angivits,
utbetalas ersättning för kostnaderna för vård enligt 1 § i
lagen örn fattigvården å blivande särskilt ålderdomshem i
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Stenkumla socken at svenskbybor, som icke äro svenska med
borgare.
Stockholm den 13 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vl! förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. Bergqvist, J. Nilsson i
Malmo C. P. V. Niisson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,
K. V. Rydén, C. /. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles, A.
Thelin och K. A. TF. Björck;
fran andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,
F. Niisson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Cårlsson-FTosterud, P. M. Olsson
i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss
J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och G. Strindlund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna. s. 4 i texten