Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna jämte i ämnet väckta motioner.

1930-05-13 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

1

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående

anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har

Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet

(punkt 99 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag), föreslagit riksdagen att, i

avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, till utgifter

för gammalsvenskbyborna för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra

reservationsanslag av 250,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930

dagtecknad proposition, nr 212, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels till utgifter för gammalsvenskbyborna för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 220,000 kronor;

dels ock medgiva, att av det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och

barnavård i allmänhet må i den ordning, som i statsrådsprotokollet angivits,

utbetalas ersättning för kostnaderna för vård enligt 1 § i lagen örn fattigvården

å blivande särskilt ålderdomshem i Stenkumla socken åt svenskbybor,

som icke äro svenska medborgare.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I motiveringen till sitt förslag örn beräknande av anslag å riksstaten för

nu ifrågavarande ändamål erinrade departementschefen örn det allmänt bekanta

förhållandet, att den svenska folkspillra, som för omkring 150 år sedan

utvandrade från Dagö och därefter haft sin bostad i Gammalsvenskby med

närliggande byar i Ukraina, trots den främmande miljön och oblida öden bevarande

sin svenska kultur och sitt svenska språk, under sommaren 1929 återvände

till Sverige och här omhändertogs. Efter upprepade ansökningar och

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 64 käft. (Nr 150—151.)

1062 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

långvariga underhandlingar, som helt tillkommit å bybornas eget initiativ, hade

Kungl. Maj:t den 26 april 1929 beslutat medgiva inresetillstånd till Sverige

— under förutsättning av att utresetillstånd från Sovjetunionens område

erhölles — för 800 ä 900 personer, utgörande det stora flertalet av befolkningen

i berörda byar. Vid föredragning av ärendet örn inresetillstånd

anförde ministern för utrikes ärendena bland annat, att frågan örn täckande

av kostnaderna för svenskbybornas mottagande och bosättning, i den mån

den behövde underställas Kungl. Maj:ts prövning, torde få föredragas av

chefen för socialdepartementet.

I konselj den 24 juli 1929 upptogs därefter ärendet till handläggning.

T. f. chefen för socialdepartementet redogjorde därvid för vad i ärendet

åtgjorts samt omnämnde bland annat, att byborna då vore på väg till Sverige

och att härstädes bildats en kommitté -— gammalsvenskbykommittén — för

att ombesörja de åtgärder, som erfordrades för bybornas mottagande och

för beredande åt dem av stadigvarande bosättning.

Vidare erinrades i statsverkspropositionen, att till handhavande bland

annat av verksamheten med anskaffande av fastigheter, avsedda för självständiga

jordbruk för svenskbybor, bildats en stiftelse, Gammalsvenskbystiftelsen,

för vilken Kungl. Majit fastställt stadgar, ävensom att Kungl. Majit

den 1 november 1929 på ansökan av gammalsvenskbykommittén av anslaget

till oförutsedda utgifter beviljat ett belopp av 100,000 kronor, vilket huvudsakligen

varit avsett att bereda möjlighet för kommittén att utan intrång

på dess arbete i övrigt ersätta föreningen Svenska röda korset för gjorda

utlägg för bybornas överförande till Sverige.

Den 29 november 1929 har Kungl. Majit fastställt stadgar för Gammalsvenskbystiftelsen.

Dessa innehålla i huvudsak följande. Stiftelsens uppgift är

att stödja och biträda gammalsvenskbyborna, därvid stiftelsen har att dels tillse,

att försörjning genom arbete, främst i det svenska jordbruket, beredes dem,

dels underlätta bildandet av egna jordbrukshem i Sverige för dem bland

gammalsvenskbyborna, som hava önskan och förmåga till självständig verksamhet

inom jordbruket, dels oclc biträda med anordningar, som finnas önskvärda

för vidmakthållandet av goda förbindelser mellan gammalsvenskbyborna

samt i övrigt verka för deras välfärd. I den mån så finnes lämpligt äger

stiftelsen ägna omsorg jämväl åt avkomlingar av de inflyttade. Stiftelsens

verksamhet handhaves av en centralstyrelse av elva ledamöter med säte i

Stockholm. Självskrivna ledamöter i styrelsen äro ordföranden i Svenska

röda korset, ärkebiskopen samt cheferna för socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och skolöverstyrelsen, dock med rätt för en var av dem att utse

annan i sitt ställe antingen för tjänstgöring vid tillfälligt förhinder eller ock

för viss tid, högst tre år i sänder. De sex övriga ledamöterna jämte lika

många suppleanter för dem förordnas av Kungl. Majit för högst tre år i

sänder.

Skulle centralstyrelsen finna, att förhållandena sålunda ändrats, att stiftelsens

verksamhet icke vidare är erforderlig, äger centralstyrelsen anhålla

örn Kungl. Majis förordnande, att stiftelsen skall upphöra. Över sådan an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

3

hållan, vilken jämväl bör innefatta förslag, huru med stiftelsens tillgångar

skall förfaras, böra de gammalsvenskbybor eller deras avkomlingar, som äro

boende här i landet, på lämpligt sätt beredas tillfälle att yttra sig. Förordnar

Kungl. Majit, att stiftelsen skall upphöra, äger Kungl. Majit därjämte

meddela erforderliga bestämmelser angående förfarandet med stiftelsens tillgångar.

Därvid bör tillses, att tillgångarna, i den män ej vid deras överlämnande

annorledes bestämts, komma såvitt möjligt att tjäna ett för gammalsvenskbyborna

eller deras avkomlingar gagnelig! ändamål. Erfordras

särskilda föreskrifter angående avvecklandet av stiftelsens verksamhet, äger

Kungl. Majit förordna därom. Centralstyrelsen äger besluta örn ändring av

stadgarna, men beslutet blir ej gällande, innan detsamma vunnit Kungl.

Majlis godkännande. Ej må stadgarna sålunda ändras, att därigenom stiftelsens

syftemål att verka för gammalsvenskbybornas välfärd icke vidare

kommer till uttryck.

Med skrivelse den 12 mars 1930 bär gammalsvenskbykommittén gjort

framställning örn ytterligare statsanslag å 250,000 kronor. De kostnader,

som avsetts att täckas med statsanslaget, hava fördelats på följande huvudposter

sålunda:

Kronor.

1. Kostnader för gammalsvenskbybornas resa till Sverige enligt

räkningar från Svenska röda korset............................................. 86,981: <1

2. Kostnader för gammalsvenskbybornas uppehåll i Jönköping juli

1929—30 juni 1930:

Förläggningens ordnande och evakuering......

Förplägnad........................................................

Avlöningar åt förläggningschef och personal

Värme, gas, vatten, lyse och renhållning......

Resor, frakter, telefon och kontorskostnader

Sjuk- och begravningskostnader....................

Undervisning......................................................

Skomakeri- och snickeriverkstad.....................

Diverse kostnader...........................................

Summan 146,000 kronor motsvarar 1.7 2

kronor per person och underhållsdag.

9,000: —

50,500: —

13,400: —

28,300: —

6,200: —

14,300: —

6.800: —

4,500: —

13,000: — 146,000: —

3. Kostnader för arbetsförmedling för gammalsvenskbybor och dessas

placerande på arbetsplatserna. Utgifter för arbetsförmedling

och svenskbybors placerande på arbetsplatserna (resor, transporter

och inspektioner) med avdrag av sådana kostnader, som

gäldas av andra statsmedel, till och med den 30 juni 1930 18,000:

4. Administrationskostnader för kommittén i Stockholm. Utgifter

för sekreterare, bokföring, skrivbiträde, pressman, rese- och

kontorskostnader samt trycksaker till och med den 30 juni

1930................................................................................................... 20,000:

5.

Ben fasta, bosättningen.

Utgifter för förberedande undersökningar för den fasta bosättningen

................................................................. 4,500:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Kronor.

Bidrag till administration åt Gammalsvenskbystiftelsen

under 3 år med 15,000 kronor örn året (för

avlöning åt en sekreterare, en verkställande tjänsteman

samt vandringsrättare jämte resor, kontorskostnader,

telefon m. m.), ....................................... 45,000:— 49 500''_

6. Iordningställande av ett ålderdomshem för ensamstående åldringar

och andra arbetsoförmögna på Snäckarfve ..................... 12,000: —

7. Diverse utgifter. För gammalsvenskbybornas flyttning från

Jönköping samt för oförutsedda utgifter................................... 17,518: 29

Summa kronor 350,000: —

Härav har gammalsvenskbykommittén redan uppburit 100,000 kronor. Det

ytterligare belopp, som begäres, utgör alltså, liksom enligt den i statsverkspropositionen

berörda preliminära framställningen, 250,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

Den föreliggande framställningen ansluter sig. såsom av den lämnade

redogörelsen framgår, såväl beträffande de ändamål, till vilka bidrag ifrågasättes,

som vad angar det äskade beloppet till den preliminära beräkning,

vilken lagts till grund för vad statsverkspropositionen innehåller i ärendet.

Da Kungl. Maj:t lämnade utan erinran de i det föregående återgivna uttalanden,

som den 24 juli 1929 gjordes i ämnet av tillförordnade chefen för

socialdepartementet, torde ock Kungl. Maj:t i princip hava lämnat sitt gillande

till då framförda synpunkter rörande visst bidrag av statsmedel.

På dessa uttalanden bygger nu i allt väsentligt gammalsvenskbykommitténs

föreliggande framställning. Trots den stora offervillighet, som kommit

till synes vid nationalinsamlingen till förmån för gammalsvenskbyborna,

kan man icke med säkerhet räkna med att de influtna medlen skola förslå

till mera än fyllande av det egentliga syftet med insamlingen, nämligen

att på nöjaktigt sätt bereda dem av svenskbyborna, som därför lämpa sig,

tillfälle att upptaga verksamhet såsom självständiga jordbrukare inom Sverige.

Samtidigt har det icke utan skäl framhållits, att då de enskilda i landet

genom sina uppoffringar åstadkommit det resultat man eftersträvat, det bör

ankomma på staten att sörja för övriga med svenskbybornas hitflyttning och

ordnandet för dem sammanhängande utgifter, så att de insamlade medlen

ograverade kunna användas till huvudsyftets främjande.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört vill jag i princip förorda

bifall till framställningen örn statsanslag för nu ifrågavarande ändamål. Vad

angar storleken och karaktären av det begärda anslaget svnes mig emellertid

viss jämkning böra ske. Förutom att det belopp, som nu kan väntas inflyta

genom nationalinsamlingen, är något större än man vid tiden för statsverkspropositionens

avlåtande räknade med, har nu tillkommit, att bybornas flyttningsplaner

till Canada tagit fast form, så att man nu kan utgå från att ett

rätt avsevärt antal familjer kommer att utflytta dit. Med hänsyn till den framlagda

planen för bosättningens ordnande, varav följer att kapitalet endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

o

småningom behöver tagas i anspråk, vill det också synas, som örn de insamlade

medlen skulle under de närmaste åren kunna lämna en ränteavkastning

stor nog att till väsentlig del bestrida verksamhetens egna kostnader,

d. v. s. även utgifterna för gammalsvenskbystiftelsens arbete, något som i

och för sig synes lämpligt och följdriktigt. Därest denna uppfattning godtages,

skulle statsbidrag icke behöva beräknas för sistnämnda ändamål, varigenom

man skulle undgå den budgettekniskt mindre vanliga anordningen,

att anslag begäres för täckande av behov, som avse en kommande budgetperiod.

Jag förordar alltså, att det begärda statsanslaget minskas med ett

belopp, motsvarande det för budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 avsedda

bidraget till kostnaderna för stiftelsens verksamhet, eller sammanlagt med

30,000 kronor. Då organisationskostnaderna under den första tiden måste

bliva relativt stora, anser jag emellertid, att det för nästa budgetår begärda

bidraget till ifrågavarande kostnader bör få utgå av statsmedel. Mot kommitténs

beräkning av det erforderliga anslagsbeloppet har jag i övrigt icke

något att erinra. Detta belopp skulle därför kunna bestämmas till 220,000

kronor. Av den nu förordade omläggningen lärer böra följa, att anslaget icke

vidare, såsom i statsverkspropositionen, upptages som reservationsanslag.

Jag torde i övrigt endast behöva uppehålla mig vid ett par speciella

punkter.

I den framlagda kostnadstablån förutsättes, att Jönköpingsförläggningen

skall kunna fortsätta till utgången av juni 1930. I anledning härav vill jag

erinra, att Kungl. Majit förut denna dag beslutat medgiva, att den tid,

under vilken vissa utrymmen inom kasernetablissementet i Jönköping må

användas för gammalsvenskbybornas räkning, utsträckes från 1 april till 1

juli detta år.

Yad angår posten till administrationskostnader i Stockholm må påpekas, att

däri ingår en summa å 5,400 kronor för en över hela landet i en mycket

stor upplaga spridd broschyr, avsedd att klarlägga rätta förhållandet beträffande

gammalsvenskbybornas hitflyttning m. m.

Yid behandlingen av förevarande fråga i statsverkspropositionen ställde

jag i utsikt, att jag i samband med behandlingen av det slutliga anslagsäskandet

skulle göra anmälan om de utgifter, som under vissa andra anslagstitlar

kunde föranledas för statsverket genom åtgärder till förmån för garnmalsvenskbyborna.

I detta hänseende är först att märka, att med det föreslagna bidraget äro

avsedda att täckas, bland annat, alla kostnader för medicinalstyrelsen eller

byggnadsstyrelsen på grund av Jönköpingskasernernas upplåtande. Betalning

har sålunda erlagts för alla lämnade förmåner av beskaffenhet att föranleda

kostnader, liksom även för resor, frakter och dylikt.

Såsom framgår av kommitténs framställning, hava såvitt känt är några

särskilda kostnader ej uppkommit för kommunerna genom speciella anordningar

för undervisning åt gammalsvenskbybarn. I anslutning till vad som

yttrades vid föredragningen den 24 juli 1929 och nu ifrågasatts i kommitténs

framställning torde, därest mot förmodan anspråk på ersättning för sådana

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

6

kostnader framkommer, dylik ersättning kulina bestridas från det nu behandlade

anslaget. Härigenom vinnes, att någon jämkning i gällande bestämmelser

rörande statsbidrag till folkskoleväsendet icke behöver vidtagas.

Beträffande arbetsförmedlingen framgår av kommitténs skrivelse, att man

räknat med att av det allmänna arbetsförmedlingsanslaget skulle täckas utgifterna

för särskilda anordningar för arbetsförmedling vid Jönköpingsförläggningen

ävensom för vissa resor, vilka kostnader beräknats till 9,000 kronor.

Då en dylik användning av anslaget synes överensstämma med gällande bestämmelser,

har jag intet att däremot erinra. Yad angår kostnader av andra

slag i samband med arbetsförmedlingen, torde de böra bestridas av staten

medelst det nu behandlade anslaget.

Yad slutligen angår förhållandet till det ordinarie anslaget till fattigvård

och barnavård i allmänhet är följande att märka. I fråga örn personer, som

på grund av ålder eller sjukdom vid hitkomsten saknade arbetsförmåga, hava

åtgärder icke vidtagits för förvärvande av svenskt medborgarskap. Dylika

personer äro alltså utländska medborgare. Härav följer enligt fattigvårdslagen,

att kommuner, som haft utgifter för fattigvård åt dem, hava att hos

länsstyrelsen göra framställning i ersättningsfrågan. Länsstyrelsen underställer

då Kungl. Majit frågan örn vederbörande utlännings hemsändning,

varefter i de fall — vilka givetvis här skulle bliva de regelmässiga — då Kungl.

Majit icke finner hemsändning böra äga rum, kommunerna få ersättning

från nyssnämnda anslag för sina fattigvårdsutgifter för ifrågavarande utlänningar.

Yad däremot angår sådana bybor, vilka vid hitkomsten varit arbetsföra

och kunnat försörja sig och vilka erhålla svenskt medborgarskap, bör

tydligen — på samma sätt som beträffande andra medborgare — uppkommande

fattigvårdsbehov täckas i vanlig ordning, så att kommunerna själva

få svara därför.

Någon jämkning i reglerna för användningen av sistnämnda anslag erfordras

alltså icke i och för sig med hänsyn till svenskbyborna. Såsom av kommitténs

framställning framgår, har emellertid kommittén för avsikt att å en av

de för byborna inköpta egendomarna på Gotland, Snäckarve i Stenkumla

socken, anordna en samlad förläggning för de ålderstigna eller sjuka personer,

vilka icke kunna försörja sig och icke heller hava släktingar, som

kunna draga försorg örn dem. Enligt det nyss anförda skulle kostnaderna

för erforderlig fattigvård för dessa personer, efter ett förfarande av nyss antydd

beskaffenhet med däri ingående prövning av hemsändningsfrågan, komma

att bestridas av statsverket. Emellertid delar jag kommitténs uppfattning,

att i detta fall skäl finnas för ett enklare tillvägagångssätt; någon saklig prövning

av hemsändningsfrågan behöver tydligen här icke ifrågakomma. Jag förordar

alltså, att framställning göres hos riksdagen örn medgivande, att kostnaderna

för vård å det blivande ålderdomshemmet i Snäckarve av svenskbybor,

som icke äro svenska medborgare, må utan dylik omgång ersättas

Gammalsvenskbystiftelsen av anslaget till fattigvård och barnavård i all
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. t

mänhet. Givetvis bör ersättningen endast avse vård, beträffande vilken

sådant behov av fattigvård förelegat, som avses i 1 § i fattigvårdslagen,

något som äveii kommittén utgått ifrån. Prövningen härutinnan torde lämpligen

kulina uppdragas åt länsstyrelsen i Gotlands län. Det må erinias, att

det här icke är fråga om andra kostnader, än som enligt allmänna regler

skulle hava bestritts av nyssnämnda anslag; det ifrågasatta medgivandet av

ser alltså endast en förenklad form för ersättningens utgående.

Under ärendets tidigare behandling ifrågasattes framställning till riksdagen,

avsedd att möjliggöra, att egnahemslån skulle kunna utgå till de svenskbybor,

som önskade förvärva egna jordbruk. Med den form för upplåtelse av

jordbruk, för vilken kommittén och stiftelsen numera stannat, erfordras

emellertid icke någon dylik framställning, enär enligt redan gällande regler

dylikt lån kan utgå till arrendatorer, vilka önska friköpa den av dem brukade

jorden.

Det torde böra ankomma på Kungl. Hajd att utfärda de närmare föreskrifter

beträffande anslagets lyftande och åtnjutande, som ma finnas erforderliga.

»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet till

behandling föreliaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 316 inom

första kammaren av herrar 0. Samuelson och C. Winberg och den andra,

nr 516 inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta

1. att av det i statsverkspropositionen till utgifter för gammalsvenskbyborna

beräknade reservationsanslaget anvisa 100,000 kronor för bekostande

av återresa till Sovjetunionen för de svenskbybor, som så önska, samt

2. att regeringens proposition nr 212 i övrigt avslås.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.

Utskottet, som under förhanden varande förhållanden ansett sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande proposition och sålunda icke kan biträda

motionärernas yrkanden, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition

och med avslag å herrar Samuelsons och Winbergs samt Kilboms

m. fl. förenämnda motioner, I: 316 och II: 516,

a) till utgifter för gammalsvenskbyborna för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 220,000 kronor; samt

b) medgiva, att av det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

och barnavård i allmänhet må i den ordning, som i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 14 mars 1930 angivits,

utbetalas ersättning för kostnaderna för vård enligt 1 § i

lagen örn fattigvården å blivande särskilt ålderdomshem i

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Stenkumla socken at svenskbybor, som icke äro svenska med

borgare.

Stockholm den 13 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vl! förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. Bergqvist, J. Nilsson i

Malmo C. P. V. Niisson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

K. V. Rydén, C. /. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles, A.

Thelin och K. A. TF. Björck;

fran andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,

F. Niisson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Cårlsson-FTosterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss

J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp och G. Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:282 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till utgifter för gammalsvenskbyborna. s. 4 i texten