Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. järnte i ämnet väckta motioner.

1930-05-13 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:158, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. järnte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1

Nr 158.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen

gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. järnte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Majit — jämte det i propositionen förutsatts, att gällande bestämmelser

örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. skola bibehållas

oförändrade även under budgetåret 1930/1931 — under åberopande

av det vid propositionen under rubrik: »Utgifterna. För flera huvudtitlar

gemensamma frågor; 4. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl.», fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för

nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna

företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen

samt statens hingstdepåer och stuteri ävensom patent- och registreringsverket,

försäkringsinspektionen, flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt

skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens

omkostnader i övrigt bestridas, så ock att dyrtidstillägg åt vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter skola utgå av

automobilskattemedel,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och

fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de

delar, som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och

pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami 68 höft. (Nr 158—159.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Vidare har Kungl. Majit i förutnämnda till riksdagen den 3 januari

1930 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1930/1931 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets

behandling, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnader

för dyrtidstillägg för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

departementet

lantförsvaret...

sjöförsvaret ..

flygvapnet.......

under femte huvudtiteln

. kronor

»

45,000

5.200.000

2.050.000

170,000

» sjätte »

» sjunde »

»* åttonde »

» tionde »

kronor 1,630,000

» 270,000

» 7,465,000

» 5,250,000

» 180,000

» 3,050,000

» 6,500,000

» 940,000

I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 178, av herr A. J. Bärg m. fl., och den andra inom andra

kammaren, nr 215, av herr E. Hage m. fl., i vilka motioner bär hemställts,

att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstilläggens

utgående till befattningshavare i statens tjänst besluta, att

nämnda dyrtidstillägg skall utgå för budgetåret 1930/1931 efter samma

grunder, som gälla för budgetåret 1929/1930, dock med nedanstående ändringar:
1)

stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett

tillägg enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk:

L ö n e k 1 a''s s

Tilläggens belopp i

kronor pr år

A-ort

B-ort

C-ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1— 8...............

168

180

192

204

216

228

240

9—10...............

132

144

156

168

180

192

204

11-12...............

96

108

120

132

144

156

168

13—14..............

72

84

; 96

108

120

132

144

15—16..............

60

72

84

96

108

120

132

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter

andra grunder, än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

3

de reglerade verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade

verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta

dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp,

som enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat

verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att

befattningshavare, vars avlöning är större än enligt löneklasserna 8, respektive

10, 12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall

hänföras till den löneklassgrupp, där tillägget är mindre.

T fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen hava nuvarande föreskrifter

rörande dyrtidstilläggen i huvudsakliga delar varit i tillämpning sedan

den 1 juli 1923. Jag erinrar örn, att Kungl. Majit den 29 juni 1928 tillsatt

en kommitté — 1928 års lönekommitté — med uppdrag att verkställa utredning

och avgiva förslag i avseende å bland annat dyrtidstilläggens

inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen. I avvaktan på resultatet

av denna kommittés arbete torde några ändringar i gällande bestämmelser

örn dyrtidstillägg icke böra företagas, utan torde bestämmelserna böra

bibehållas oförändrade även för nästkommande budgetår.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1930/1931 komma att

bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna under budgetårets

olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas

av efterföljande tablå:

Budgetår

Levnad

s k o s t n a

d s i n d e x

1 juli

1 oktober

1 januari

1 april

Medeltal

1923/1924 .......................................

174

177

176

173

175

1924/1925 ......................................

171

174

178

177

175

1925/1926 .......................................

176

175

174

173

174.5

1926/1927 .......................................

172

171

171

170

171

1927/1928 ......................................

169

172

171

171

170.8

1928/1929 .......................................

173

172

170

171

171.5

1929/1930 .......................................

169

170

167

Enligt tablån utgjorde för de tre senast förflutna budgetåren, 1926/1927—

1928/1929, levnadskostnadsindex i medeltal respektive 171, 170.8 och 171.5.

Genomsnittet av dessa tre tal är 171.1. Under innevarande budgetår har

levnadskostnadsindex legat under detta tal och vid kvartalsskiftena 1 juli,

1 oktober och 1 januari varit respektive 169, 170 och 167. I enlighet med

denna sjunkande tendens hos index hava också affärsverken vid beräknande

av medel för dyrtidstillägg i verkens driftkostnadsstater för kalenderåret

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

1930 i allmänhet räknat med en levnadskostnadsindex av 170. När det

gäller att under huvudtitlarna å riksstaten för hudgetåret 1930/1931 beräkna

förekommande dyrtidstilläggsanslag, synes dock för närvarande tillräcklig

anledning icke föreligga att utgå från en lägre levnadskostnadsindex än i

medeltal 171, vilket innebär, att den faktiska utgiftsbelastningen under budgetåren

1926/1927—1928/1929 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet

av anslagsbeloppen för nästkommande budgetår.

De i enlighet härmed beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela

sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken .................................................................... 28.9

Dyrtidstillägg i övrigt: Milj. kr.

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst å huvudtitlarna II—X ................................ 26.3

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter.................................... 22.4

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X ........................ 0.8

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl............. 9.7

5. Pensionerade båtsmän m. fl......................................................... l.i gQ>3

Summa 89.2.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och

statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller

institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Detsamma gäller beträffande

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, sparbanksinspektionen,

patent- och registreringsverket samt försäkringsinspektionen

ävensom i avseende å dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens pensionsanstalt. Där arbetslönerna vid arméns

eller marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i

grundlöner och dyrtidstillägg, skola kostnaderna för dyrtidstilläggen bestridas

från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller

torde även böra äga tillämpning för budgetåret 1930/1931.

I detta sammanhang ber jag få påpeka, att, enligt vad chefen för kommunikationsdepartementet

lär komma att föreslå, dyrtidstillägg för vissa nya

befattningshavare inom den lokala vägorganisationen skola utgå av automobilskattemedel.

Vidare torde chefen för jordbruksdepartementet komma att

tillstyrka, att samtliga kostnaderna för stuteriväsendet skola bestridas av

totalisatormedel, vilka skola över ett för ändamålet uppfört förslagsanslag

tillföras en särskild fond. Vid denna omläggning böra även kostnaderna

för dyrtidstilläggen inräknas i utgiftsanslaget för stuteriväsendet och dessa

kostnader i likhet med övriga dithörande utgifter bestridas från fonden

ifråga.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158. 5

I anledning av de yrkanden, som motionsvis framkommit örn ändringar

i nuvarande grunder för dyrtidstilläggens beräkning, får utskottet

erinra örn den utredning, som igångsatts rörande ifrågavarande tilläggs

inarbetande i de fasta lönerna. I avvaktan pa resultaten härav anser

utskottet dyrtidstilläggsgrunderna böra, i anslutning jämväl till 1929

års riksdags uttalade uppfattning, bibehållas oförändrade jämväl för nästkommande

budgetår.

Departementschefen har vid beräkningen av de olika huvudtitlarnas

anslag för budgetåret 1930/1931 utgått från en levnadskostnadsindex av

i medeltal 171, d. v. s. medeltalet för budgetåren 1926/1927—1928/1929. För

sista kvartalet 1929 gällde en index av 170 och för första kvartalet 1930

167. Levnadskostnadsindex har emellertid därefter nedgått till 165, avseende

andra kvartalet 1930. Enligt vad utskottet inhämtat, hava livsmedelskostnaderna

sedermera ytterligare sjunkit. Med hänsyn härtill

har utskottet ansett sig kunna utan att äventyra budgetens bärighet räkna

med en medelindex för budgetåret 1930/1931 av sistnämnda tal, 165.

Efter den av utskottet föreslagna beräkningsgrunden komma de sam
-

manlagda kostnaderna för dyrtidstilläggen att

uppgå till

77.7 miljoner

kronor, på sätt framgår av följande tabell:

Enligt Kungl.

Enligt utskot-

Maj:ts förslag

tets förslag

milj. kr.

milj. kr.

Dart hist illä g (j vid affärsverken................................

28.9

24.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt be- fattningshavare i statens tjänst å huvud-

titlarna II—X................................................

26.3

22.5

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ....

22.4

20.5

3. Övriga dyrtidstillägg i huvudtitlarna II—X

0.8

0.8

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn

m. fl.................................................................

9.7

8.3

5. Pensionerade båtsmän m. fl............................

l.i

1.1

89.2

77.7

Härav komma dock 24.5 miljoner kronor, såsom belöpande å affärsverken,

icke till synes såsom direkta utgiftsposter i budgeten.

I jämförelse med vad Kungl. Majit föreslagit, innebär utskottets beräkning

en kostnadsminskning av omkring 11.5 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet beträffande

de delar av Kungl. Majrts förslag, som nu äro föremål för

prövning,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare, hörande under

andra—åttonde samt tionde huvudtitlarna, med bi
-

Ut slottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och nied

avslag å de av herr Bärg m. fl. och herr Hage m. fl. i

ämnet väckta motionerna (1:178 samt II: 215), besluta,

att gällande allmänna grunder för dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst skola fortfarande

äga tillämpning;

b) besluta, att dyrtidstillägg åt befattningshavare

och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk eller vid av

nämnda verk övertagna företag eller inrättningar

samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid bankoch

fondinspektionen, sparbanksinspektionen, patentoch

registreringsverket samt försäkringsinspektionen

skola utgå av de medel, av vilka verkets eller

institutionens omkostnader i övrigt bestridas, så ock

att dyrtidstillägg åt vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter skola utgå

av automobilskattemedel,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar

äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna

för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln.......

» tredje » .......

» fjärde »

departementet........ kronor

lantförsvaret...........

sjöförsvaret ............

flygvapnet................

under femte huvudtiteln

» sjätte

» sjunde

» åttonde

» tionde

........... kronor 1,400,000

.......... » 220,000

35,000

4.300.000

1.700.000

140,000 » 6,175,000

................. » 4,600,000

................ > 150,000

............... » 2,550,000

................ » 5,700,000

................ » 820,000.

Stockholm den 13 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C.P.

V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, C. I. Asplund, C. G.

V. Hammarskjöld, J. G. Walles, P. A. Bergström, G. Kobb och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Benglsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson

i Fritorp och G. Strindlund.

Reservation

av herrar Nilsson i Malmö, Rydén, Asplund, Walles, Bergström, Anderson

i Råstock, Jansson i Falun, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i

Karlskrona och Wigforss som ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Beträffande dyrtidstilläggen tillämpas från och med år 1919 ett system

med glidande skala, varmed åsyftas dyrtidstilläggens reglerande periodvis

och automatiskt efter levnadskostnadernas växlingar. Dyrtidstilläggen

åt statstjänstemännen hava emellertid icke under någon period uppgått till

sådana belopp, att full kompensation för den inträdda prisstegringen erhållits.

Kompensationsgradens utveckling under skilda tider och för olika

grupper av befattningshavare har varit beroende av dels de medelsbelopp,

som ansetts kunna ställas till förfogande för ändamålet, dels ock dyrtidens

olika tryck för större eller mindre inkomsttagare samt för personer med

eller utan försörjningsplikt. I samband med beslut år 1923 örn nu gällande

grunder för dyrtidstilläggen vidtogs sålunda av statsfinansiella skäl en

icke obetydlig nedsättning i fråga örn dyrtidstilläggen. Sedermera har —

vid oförändrade grunder för dyrtidstilläggen — indextalet för levnadskostnaderna

nedgått från 175 i genomsnitt för budgetåret 1923/1924 till

ungefär 168 i medeltal för löpande budgetår; det senast fastställda indextalet

är 165. Denna sänkning av index betyder för statens lönereglerade

befattningshavare, att dyrtidstillägget nedgått från 19 procent till 14

procent av lönen eller med över en fjärdedel. Även örn sistberörda förändring

teoretiskt kan anses som ett tillförlitligt uttryck för förskjutningarna

i levnadskostnaderna bland det stora flertalet av befattningshavare

och sålunda reallönen skulle hava bibehållits oförändrad, kvarstår

dock den försämring i reallönen, som härrör från den år 1923 vidtagna

nedsättningen i dyrtidstilläggen. Från olika håll och i synnerhet bland

de lägre befattningshavarna göres också med styrka gällande, att stora

svårigheter föreligga för dem att med nu utgående löner ernå sitt uppehälle.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

Flertalet av ifrågavarande befattningshavare har sin anställning vid

affärsverken och en jämförelse med löneförhållandena å den allmänna arbetsmarknaden

ligger därför alltid nära. Under det ekonomiska uppsving,

som pågått sedan 1924, hava lönerna å den allmänna arbetsmarknaden

varit i sakta men ständig stegring, trots sänkningen av levnadskostnaderna;

reallönerna hava sålunda här stegrats. De statens befattningshavare,

som arbeta under likartade förhållanden med de i enskild

eller kommunal tjänst anställda, måste självfallet känna det obilligt, att

deras sammanlagda avlöningsförmåner under samma tid sjunkit. Härtill

kommer, vad exempelvis gäller det största av våra affärsverk, att personalen,

mot dessa sjunkande avlöningsförmåner, numera i högre grad utnyttjas

till följd av affärsdriftens rationalisering och trafikintensitetens

uppdrivande, vilket sammanhänger med den allmänna förbättringen i det

ekonomiska läget.

Under nu angivna förhållanden tala såväl rättvisa som billighet för,

att de lägre befattningshavarna beredes någon hjälp i sin brydsamma belägenhet.

I förevarande motioner föreslås d dylikt syfte i huvudsak vissa fasta

tillägg till lönerna, utöver dyrtidstilläggen, enligt i motionerna närmare

angivna grunder. Vad härutinnan föreslagits synes godtagbart. Jämväl

förslaget att borttaga nu gällande stadgande örn minskning av dyrtidstillägg

för icke barnförsörjndngspliktig befattningshavare, som är under

25 år, torde böra tillstyrkas. I övrigt böra gällande allmänna grunder för

dyrtidstilläggen fortfarande äga tillämpning.

I förevarande utlåtande behandlas motionärernas förslag, såvitt angår

den civila statsförvaltningen och de affärsdrivande verken. Beträffande

frågan örn tillämpning av de i motionerna förordade grunderna i fråga

örn andra personalgrupper, främst inom försvarsväsendet och vid statsunderstödda

läroanstalter, kommer utskottet att avgiva utlåtande i annat

sammanhang. Erinras må därjämte, att i motionen framhållits, att vid

ett eventuellt bifall till motionärernas yrkande anledning torde föreligga

att upptaga till prövning den frågan, örn dyrtidstillägget för pensionärer

samt änkor och barn borde något höjas.

Ett bifall till motionerna medför givetvis betydande kostnader. En

överslagsberäkning, som dock endast kan göra anspråk på att vara

approximativ, utvisar, att dessa kostnader skulle för den civila statsförvaltningen

och de affärsdrivande verken belöpa sig till 9 å 10 miljoner

kronor, varav den övervägande delen hänför sig till affärsverken.

Det statsfinansiella läget synes emellertid nu vara sådant, att staten icke

bör undandraga sig att lämna den erforderliga hjälpen till förbättring i

de sämst ställda statstjänstemännens levnadsförhållanden.

Departementschefen — — — sistnämnda tal, 165, vilket tal, jämfört

med Kungl. Maj:ts beräknade tal 171, innebär en kostnadsminskning av

cirka 11.5 miljoner kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 158.

9

Vid beräkning av de i olika anslag under huvudtitlarna, varom nu är

fråga, bar med utgångspunkt från de anslagsbelopp, som bestämts av

oförändrade grunder för dyrtidstilläggen och ett indextal av 165, därjämte

hänsyn tagits till de av utskottet förordade ändringarna i dyrtidstilläggen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet beträffande

de delar av föreliggande förslag, som nu äro föremål för prövning,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare under andra, tredje,

femte—åttonde samt tionde huvudtitlarna, i anledning

av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, och med

bifall till de av herr Bärg m. fl. och herr Hage m. fl.

i ämnet väckta motionerna (1:178 och II: 215), besluta,

att gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst skola fortfarande

äga tillämpning, dock med nedanstående ändringar.,

som skola äga tillämpning från och med den 1 juli

1930:

1) stadgandet örn minskning av dyrtidstillägget för

icke barnförsörjningspliktig befattningshavare, som

är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget

utgår ett tillägg enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk.

Löneklass

Tilläggens belopp i kronor pr år

A-ort

B-ort

#C*ort

D-ort

E-ort

F-ort

G-ort

1 8...............

168

180

192

204

216

228

240

9—10...............

132

144

156

168

180

192

204

11 — 12...............

96

108

120

132

144

156

168

13-14...............

72

84

96

108

120

132

144

15—16.............

60

72

84

96

108

120

132

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke-ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta

avlöning efter andra grunder, än vad i löneplanen för

ordinarie befattningshavare vid de reglerade verken

är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade

verk, ävensom till i statens tjänst anställda arbetare,

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. C sami. 68 höft. (Nr 158—159.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

iö

Statsutskottets utlåtande Ur 158.

vilka åtnjuta dyrtidstillägg, skall tillägg utgå å respektive

dyrorter med samma belopp, som enligt ovanstående

tabell utgår till befattningshavare i reglerat

verk, vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande

dock, att befattningshavare, vars avlöning är

större än enligt löneklasserna 8, respektive 10, 12 eller

14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall

hänföras till den löneklassgrupp, där tillägget är

mindre;

b) besluta —■ —• — anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

för budgetåret 1930/1981 såsom extra förslagsanslag

anvisa

under andra huvudtiteln ................... kronor 1,570,000

» tredje » » 225,000

» femte » » 5,450,000

» sjätte » » 160,000

» sjunde » » 3,150,000

» åttonde » » 6,000,000

» tionde » » 1,''050,000.>?

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1930H931 av utgifterna lindel'' riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsde s. 1 i texten
  2. Rskr. 1930:269 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens t s. 5 i texten