Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion orri viss lönefyllnad till vissa statstjänstemän i Malmslätts stationssamhälle.

1930-05-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:163, Utlåtande i anledning av väckt motion orri viss lönefyllnad till vissa statstjänstemän i Malmslätts stationssamhälle.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

15

Nr 163.

Ankom till riksdagens kansli den lil maj 1930 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion orri viss lönefyllnad till vissa

statstjänstemän i Malmslätts stationssamhälle.

(3:e avd.)

I en inom andra kammaren av herr J. H. Blomquist m. fl. väckt motion,

nr 85, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts,

att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att till de statstjänstemän,

som under tiden 1 oktober 1925—30 september 1928 varit stationerade

vid Malmslätts station, då från och med den 1 oktober 1928 förenämnda

station genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 6 september 1928 uppflyttades

i ortsgrupp C, utbetala skillnaden i lön och dyrtidstillägg mellan B- och

C-ort.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande.

»Vid den år 1925 verkställda dyrortsgrupperingen nedflyttades Malmslätts

stationssamhälle i Östergötlands län från ortsgrupp C till ortsgrupp B, och

förklarades orsaken till denna omgruppering vara beroende på de av hyresvärdarna

lämnade uppgifterna i fråga om inom samhället gällande hyrespriser.

Sedan Kärna kommunalfullmäktige sedermera förehaft berörda dyrortsplacering

till behandling, beslöts att hos Kungl. Majit göra framställning

örn Kärna kommuns placering i dyrortsgrupp D, och Ängö tvenne representanter

för kommunalfullmäktige i uppdrag att uppvakta statsrådet och

chefen för kungl, finansdepartementet, vilken uppvaktning ägde rum den

6 februari 1926, varvid omförmälda framställning samtidigt överlämnades.

Vid kommitterades uppvaktning inför statsrådet ställdes i utsikt skyndsam

behandling av ärendet, och detsamma var förhållandet vid det samtal som

kommitterade samma dag hade med en tjänsteman i kungl, socialstyrelsen, vilken

också den 16 oktober 1926 besökte Malmslätt och tillsammans med ovan

omförmälda av kommunalfullmäktige utsedda kommitterade undersökte uppgivna

hyrespriser och andra för dyrortsplaceringen bestämmande faktorer,

varvid kommitterade Ängö den bestämda uppfattningen, att den fastställda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

dyrortsplaceringen vilade på oriktiga och vilseledande uppgifter samt att

starkt sakliga skäl för ortens uppflyttning i högre dyrortsklass förefunnos.

Ehuru det sålunda relativt kort tid efter det dyrortsklassificeringen verkställts

kunde konstateras, att en felaktighet blivit begången, varav några

statstjänstemäns löneförhållanden voro beroende, dröjde det avsevärt lång

tid, innan k. socialstyrelsen över framställningen avgav infordrat utlåtande.

Framställningen tillstyrktes visserligen så till vida, att socialstyrelsen ansåg

rättvist, att en uppflyttning i ©rtsgrupp C skedde, men uttalade sig icke örn

rättmätigheten i denna uppflyttnings retroaktiva verkan. Kungl. Maj:t förordnade

därefter genom kungörelse den 6 september 1928 (nr 343), att Malmslätts

station skulle från och med den 1 oktober 1928 hänföras till ortsgrupp

C.

Under den tid som förflutit från det dyrortsgrupperingen den 1 oktober

1925 fastställdes att träda i tillämpning och intill dess att Malmslätts stationssamhälle

uppflyttades i högre dyrortsklass den 1 oktober 1928 ha sålunda

de i nämnda stationssamhälle stationerade statstjänstemännen fått vidkännas

en minskning i sina löneinkomster, som icke varit sakligt motiverad.

Av sådan anledning ingåvo också av frågan berörda befattningshavare till

Kungl. Maj:t en framställning, vari hemställdes, att de tjänstemän, vilka varit

stationerade i Malmslätt under tidsperioden 1 oktober 1925—30 september

1928, måtte komma i åtnjutande av skillnaden i den lön, de uppburit under

ortens placering i dyrortsgrupp B och den de skulle hava uppburit, därest

platsen ifråga jämväl före den 1 oktober 1928 tillhört dyrortsgrupp C. Kungl,

järnvägsstyrelsen, som över berörda framställning bereddes tillfälle att avgiva

utlåtande, fann för sin del skäl föreligga yrka bifall till framställningen,

då den utlät sig på följande sätt:

''Vid den ortsgruppering, som genom kungörelsen den 16 oktober 1925

fastställdes att lända till efterrättelse från och med den 1 oktober 1925, hänfördes

Malmslätts stationssamhälle till grupp B i enlighet med socialstyrelsens

förslag i ämnet.

Enligt från denna myndighet under hand inhämtad upplysning har det

emellertid visat sig, att den utredning, som lagts till grund för socialstyrelsens

förslag i denna del, varit ofullständig och vilseledande samt att Malmslätts

station rätteligen bort hänföras till ortsgrupp C.

Med hänsyn härtill har järnvägsstyrelsen för sin del icke något att erinra

mot bifall till framställningen.’

Genom vad sålunda från socialstyrelsen blivit upplyst och av järnvägsstyrelsen

anförts, hava de uppgifter, som legat till grund för Malmslätts placering

i dyrortshänseende, icke allenast varit ofullständiga, utan även vilseledande.

Under sådana förhållanden kan det icke vara rimligt och riktigt,

att de tjänstemän, vilka få sina löner avvägda med hänsyn till den ena

eller andra platsens dyrhetsförhållanden, baserade på en av statsmakterna

genomförd ortsklassificering, skola åtnjuta en för låg lön under en längre

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

17

tidsperiod till följd av de ofullständiga och vilseledande uppgifter, som legat

till grund vid ovanberörda samhälles inrangerande i dyrorts- och därmed

tjänstemännens placering i löneskalan.

Då statsmakterna gått in för att från viss tidpunkt reglera de konstaterade

missförhållandena, har man i princip erkänt en förut vidtagen åtgärds oriktighet,

beroende på förhållanden över vilka de enskilda tjänstemännen icke

kunnat råda. Dessa hava tvärt örn redan från början varit på det klara

med orättmätigheten i den genomförda dyrortsklassificeringen vad Malmslätt

beträffar och för den skull omedelbart vidtagit åtgärder för rättelses vinnande.

Att det sedan dröjt tre hela år innan någon ändring vidtagits kan

knappast i något avseende läggas de av frågan berörda tjänstemännen till

last. Man kan under sådana förhållanden icke utan fog göra gällande, att

billighet och rättvisa kräva det kungörelsen den 6 september 1928 gives

retroaktiv tillämpning. Att så likväl icke blivit förhållandet torde bero på

omständigheter, som för oss äro okända, men dessa omständigheter, vilka

de än må vara, kunna aldrig upphäva rättmätigheten i anspråken på den

retroaktiva tillämpningen, därför att det här gäller ekonomiskt vederlag för

utfört arbete, vilket enligt gällande avlöningsreglemente skall utgå efter en

dyrortsindelning, som har sin grundval i den utredning ifråga örn levnadskostnaderna,

som kan konstateras vara tillfinnandes å de undersökta orterna.

Om denna utredning icke bara är bristfällig utan till och med vilseledande,

då har ju själva den grundval, varpå lönetillämpningsprincipen bygger,

blivit rubbad. I förevarande fall är konstaterat, att ett uppenbart fel blivit

begånget, varför det synes som en enkel gärd av rättvisa kräver, att berörda

fel blir rättat i sådan utsträckning, att de tjänstemän, som under den tid

felet förefunnits, uppburit för låg lön, erhålla dem tillkommande författningsenlig

gottgörelse för utfört arbete.

Örn och i den mån ovan berörda framställning lämnats utan bifall av

den anledningen, att motsatsen kunde tänkas medföra konsekvenser, torde

böra påpekas, att vid Åmotfors järnvägsstation i Värmland stationerade

tjänstemän, vilka under tiden 1 juli 1920—30 september 1925 uppburit lön

enligt ortsgrupp A, retroaktivt erhöllo skillnaden i lön å dyrortsgrupperna

A och B, sedan det blivit konstaterat, att järnvägsstationen i fråga rätteligen

skulle tillhöra B-gruppen. Kungl. Maj:ts beslut i berörda ärende fattades

på en av svenska järnvägsmannaförbundet under år 1925 gjord framställning,

och den retroaktiva verkan av beslutet sträckte sig tillbaka under

hela ovan angivna tidsperiod.

Även för Malmslätts stationssamhälles vidkommande har frågan om retroaktiv

tillämpning för tiden 1 oktober 1925—30 september 1928 av lön enligt

dyrortsgrupp C till de statstjänstemän, som under denna tid varit där

placerade och på vilka dyrortsgrupperingen är tillämplig, varit föremål för

Kungl. Maj:ts prövning, men har Kungl. Majit av formella skäl funnit sig

förhindrad bifalla framställningen.»

Bihang till riksdagens protokoll lil io. 6 sami. 71 haft. (Nr 162—164). 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 163.

Såsom i motionen framhålles, har järnvägsstyrelsen icke haft något att

erinra mot, att de tjänstemän, varom fråga är, erhålla retroaktivt tillägg i

sina löneförmåner i överensstämmelse med vad i motionen föreslagits. Enligt

vad utskottet inhämtat, har erinran mot framställningen ej heller gjorts

från generalpoststyrelsens sida, och statskontoret har i avgivet yttrande ansett

starka billighetsskäl tala för att retroaktiv omräkning av tjänstemännens

avlöning med hänsyn tagen till den högre dyrortsgrupperingen må äga rum.

Utskottet har ock, med hänsyn till vad i ärendet anförts, för sin del funnit

det vara med billighet förenligt att tillmötesgå motionärernas framställning

och får alltså hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att till de

statstjänstemän, som under tiden 1 oktober 1925—30 september

1928 varit stationerade vid Malmslätts stationssamhälle,

utbetala skillnaden i på nämnda tid belöpande lön

och dyrtidstillägg mellan B- och C-ort.

Stockholm den 16 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, E. A. Lundell, C. I. Asplund, C.

A. Carlsson i Gävle, J. G. Walles, K. E. Andersson i Eliantorp och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Erosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A.

Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp,

G. Strindlund och G. Persson i Falla.

Reservation

av herrar Svensson i Kompersmåla, Lundell, Andersson i Eliantorp, Persson

i Fritorp, Strindlund och Persson i Falla, som ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall till förevarande förslag skulle

kunna komma att medföra, har utskottet funnit sig böra avstyrka motionärernas

yrkande. Utskottet vill framhålla, att, därest motionen skulle bifallas,

följden därav skulle bliva, att, när vid annat tillfälle någon ort till

äventyrs befinnes hava blivit för högt placerad och nedflyttning till lägre

ortsgrupp företages, av nedflyttningen berörda befattningshavare böra åläggas

återbetala vad de uppburit för mycket på grund av felaktig dyrortsgruppering.

Utskottet hemställer förty,

att herr Blomquists m. fl. förevarande motion, II: 85,

icke må vinna riksdagens bifall.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:295 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion orri viss lönefyllnad till vissa statstjänstemän i Malmslätts stationssamhälle. s. 7 i texten