Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens sinnessjukhus jämte i ämnet väckta motioner.

1930-05-16 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:166, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens sinnessjukhus jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

1

Nr 166.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1930 kl. 2.15 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte

huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning

angående anslag till statens sinnessjukhus

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Majit under femte huvudtiteln (punkt 51 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) föreslagit

riksdagen att

dels förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade

anstalten i Orebro för kvinnliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlönings-

och pensionshänseende anses tillhöra personalen vid statens sinnessjukhus;
dels

bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus på

följande sätt:

T. Läkarpersonat.

Befattning. Lönegrad.

13 Överläkare av lia klass .......................................................................... B 29

13 förste läkare.......................................................................................... B 28

16 överläkare av 2:a klass......................................................................... B 28

2 överläkare av 3:e klass ........................................................................ B 27

33 andre läkare ........................................................................................... B 26

1 läkare vid Visby sinnessjukhus .......................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av lia klass ........................................................................ B 24

9 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

7 sysslomän av 3:e klass ........................................................................... B 21

15 bokhållare ............................................................................................. B 15

19 kassörer ................................................................................................ B 11

10 kameralbiträden ...................................................................................... B 8

13 kanslibiträden ........................................................................................ B 7

2 kontorsbiträden...................................................................................... B 4

Bihang till riksdagens protokoll 1930. C sami. 73 haft. (Nr 166.)

1098 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

III. Sjukvårdspersonal.

Befattning. Lönegrad.

18 uppsyningsman av l:a klass ............................................................... B 14

24 förestånderskor av l:a klass................................................................. B 12

18 uppsyningsman av 2:a klass ............................................................. B 10

144 Överskötare .......................................................................................... B 8

30 förestånderskor av 2:a klass ............................................................... B 7

821 skötare ................................................................................................ B 6

264 översköterskor ..................................................................................... B 6

950 sköterskor............................................................................................ B 3

IV. Ekonomipersonal.

11 maskinmästare av l:a klass................................................................. B 14

7 maskinmästare av 2:a klass................................................................ B 12

10 befallningsmän ...................................................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass...................................................... B 10

16 maskinister av lia klass...................................................................... B 10

17 trädgårdsmästare................................................................................. B 10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass..................................................... B 8

20 maskinister av 2:a klass................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ........................................................ B 7

10 magasinsföreståndare ........................................................................ B 7

18 arbetsförestånderskor ........................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ......................................................................... B 6

10 chaufförer................................................................................................ B 6

15 eldare av l:a klass................................................................................ B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ........................................................ B 6

91 hantverkare.......................................................................................... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass...................................................... B 6

19 post- och stadsbud................................................................................ B 6

18 tvättförestånderskor av lia klass............. B 6

81 eldare av 2:a klass.............................................................................. B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ...................................... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska......................................... B 5

22 yttre nattvakter........................................................ B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska ...................................... B 3

1 tvättförestånderska av 2:a klass ........................................................ B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska........................................B 3

35 sömmerskor eller väverskor.................................................................. B 3

Antti. Under tiden 1 juli—31 december 1930 skall antalet ordinarie läkarbefattningar

vara bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

13 Överläkare av l:a klass ........................................................................... B 29

25 hospitalsläkare av lia klass ............................................................... •• B 28

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166. 3

Befattning. Lönegrad.

4 överläkare av 2:a klass........................................................................... B 28

2 överläkare av 3:e klass........................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass .................................................................. B 26

1 läkare vid Visby hospital....................................................................... B 26

dels föreskriva, att av riksdagen godkända särskilda bestämmelser beträffande

befattningshavare vid hospital och asyler skola från och med den 1

juli 1930 i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande befattningar såsom

närmaste biträden till köksförestånderska, yttre nattvakter, närmaste biträden

till bageriförestånderska, närmaste biträden till tvättförestånderska, sömmerskor

och väverskor;

dels godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tillämpas från

och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 8,125,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................. 720,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,320,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll, förslagsanslag 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln, avdelningen

sjukvårdsanstalterna, underavdelningen sinnessjukvårdsanstalterna,

uppförda ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, under samma

avdelning och underavdelning med rubriken statens sinnessjukhus uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 10,300,000 kronor;

dels ock medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må, under

i statsrådsprotokollet angivna villkor, för tiden 1 juli—31 december 1930 av

ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande

av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 267—300

i åberopade statsrådsprotokollet.

Den av 1929 års riksdag fastställda staten för hospital och asyler är av

följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........... 7,600,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................. 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.............................................................................................. 2,340,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,860,000

Summa kronor 20,500,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riksstat

upptaget till 9,900,000 kronor, motsvarande skillnaden mellan å ena

sidan slutsumman av den återgivna staten, 20,500,000 kronor, och å andra

sidan det belopp å 10,600,000 kronor, vartill hospitalens inkomster under

budgetåret uppskattats.

Vid anmälan av frågan örn anslagsbehovet för hospitalen för nästkommande

budgetår har departementschefen först behandlat medicinalstyrelsens

i skrivelse den 30 augusti 1929 i ämnet framlagda förslag samt därefter berört

de särskilda spörsmål, vilka äro av betydelse i förevarande sammanhang

och beträffande vilka medicinalstyrelsen yttrat sig i senare till Kungl.

Majit ingivna framställningar.

Antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler är för närvarande

bestämt på följande sätt:

I. LäJcarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av lia klass......................................................................... B 29

25 hospitalsläkare av lia klass .............................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass........................................................................ B 28

1 överläkare av 3:e klass ....................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................. B 26

1 läkare vid Visby hospital................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av lia klass ........................................................................ B 24

9 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

6 sysslomän av 3:e klass ....................................................................... B 21

15 bokhållare............................................................................................ B 15

18 kassörer................................ B 11

10 kameralbiträden ........................................................................ B 8

13 kanslibiträden .......................................................................... B 7

2 kontorsbiträdet! ................................................................... B 4

lil. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av lia klass .............................................................. B 14

23 förestånderskor av lia klass................................................................ B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass .............................................................. B 10

139 Överskötare ............................................................................................ B 8

29 förestånderskor av 2:a klass .................... B 7

789 skötare ................................................................................................ B 6

258 översköterskor ...................................................................................... B 6

919 sköterskor............................................................................................. B 3

IV. Ekonomipersonal

11 maskinmästare av lia klass................................................................. B 14

6 maskinmästare av 2:a klass................................ B 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Befattning.

Lönegrad.

10 befallningsmän ....................................

............................ B

10

29 hantverksföreståndare av lia klass

............................ B

10

16 maskinister av lia klass....................

............................. B

10

16 trädgårdsmästare.................................

............................ B

10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass ...

............................ B

8

19 maskinister av 2:a klass.....................

............................ B

8

13 köksförestånderskor av lia klass .....

............................ B

7

10 magasinsföreståndare .*....................

............................. B

7

15 arbetsförestånderskor ......................

............................ B

6

12 bageriförestånderskor ........................

............................. B

6

10 chaufförer............................................

............................. B

6

14 eldare av l:a klass.............................

............................ B

6

3 förmän i trädgård och jordbruk .....

............................ B

6

84 hantverkare.........................................

............................. B

6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ......

............................. B

6

18 post- och stadsbud............................

............................. B

6

15 tvättförestånderskor av lia klass ......

............................. B

6

79 eldare av 2:a klass.............................

............................. B

5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .........

.......................... B

5

1 tvättförestånderska av 2:a klass ......

....................

............................. B

3

1 det sålunda fastställda antalet ordinarie befattningar har medicinalsty- Förslag om

reisen i skrivelsen den 30 augusti 1929 för tiden från och med budgetåret

1930/1931 föreslagit vissa ändringar, vilka huvudsakligen betingas därav att befattningar

den av 1928 års riksdag beslutade anstalten i Vänersborg för sinnessjuka ™''edi_

och sinnesslöa med förläggning till det av Västgöta regemente tidigare einalstyreldisponerade

kasernetablissementet därstädes samt de av samma riksdag be- *«»» skrivelse

slutade anstalterna för asociala imbecilla i Sala och Orebro beraknas kunna sti 1929

tågås i bruk under nämnda budgetår, nämligen Vänersborgsanstalten den 1

juli 1930, Badanstalten den 1 oktober 1930 och Örebroanstalten den 1 januari

1931.

Därutöver har medicinalstyrelsen endast ifrågasatt viss ändring i personaluppsättningen

vid Östersunds hospital.

De ordinarie befattningar vid hospital och asyler, som beröras av styrelsens

förslag, skulle i avseende å antal och lönegrad från och med den 1 juli

1930 bliva följande:

Lönegrad

2 (1 +1l) överläkare av 3:e klass.......................................................... B 27

7 (6+11) sysslomän av 3:e klass ............................................................ B 21

19 (18+1 *) kassörer................................................................................. B 11

24 (23+1 '') förestånderskor av l:a klass ................................................ B 12

144 (139+5 *) Överskötare ......................................................................... B 8

30 (29+1 *) förestånderskor av 2:a klass ................................................ B 7

*) Örebroanstalten.

J) Salaanstalten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Departements

chefen.

831 (789+42 *) skötare .............................................................................. g g

(264 (258 + l2+5I) översköterskor .............................................................. g g

960 (919 + 41 *) sköterskor ....................................................................... g 3

7 (6+1 *) maskinmästare av 2:a klass ................................................... g 12

17 (16+12) trädgårdsmästare.................................................................... g g)

20 (19 + 12) maskinister av 2:a klass ........................................................ g g

18 (15 + 12 + 2 *) arbetsförestånderskor.................................................... g g

15 (14+1 *) eldare av Ira klass.................................................................. g g

91 (84+5 2 + 2‘) hantverkare ..............................„.................... g g

6 (4+l2+lJ) köksförestånderskor av 2:a klass.................................... g g

19 (18 + 12) post- och stadsbud................................................................ B 6

18 (15+13 + l 2 + l J) tvättförestånderskor av l:a klass........................... B 6

81 (79 + 2 2) eldare av 2:a klass.................................................................. g 5

28 (27 +1 4) föreståndare i stall, ladugård och svinstall....................... B 5

Sedan en redogörelse härefter lämnats för medicinalstyrelsens i skrivelsen

den 30 augusti 1929 framlagda förslag till beräkning av de särskilda anslagsposterna,

har departementschefen anfört, att medicinalstyrelsen hemställt,

att staten för hospital och asyler hädanefter måtte benämnas stat för statens

sinnessjukhus och att den däri ingående anslagsposten till övriga kostnader

för hospitals underhåll måtte erhålla benämningen övriga kostnader för sinnessjukanstalters

underhåll ävensom att anslaget till hospital och asyler mätte i

riksstaten upptagas under rubrik statens sinnessjukhus.

Beträffande medicinalstyrelsens i nu ifrågavarande skrivelse framlagda

förslag har departementschefen anfört följande:

»Vad till en början beträffar medicinalstyrelsens förslag örn ändrade rubriker

å förevarande anslag och stat m. m., sammanhänger detta med den nya

sinnessjuklagstiftning, vilken innefattas dels i den av Kungl. Maj:t den 19

september 1929 utfärdade sinnessjuklagen och dels i Kungl. Maj:ts samma

dag utfärdade stadga angående sinnessjukvården i riket m. m. (nr 321 och

328), vari statens anstalter för sinnessjuka genomgående benämnas statens

sinnessjukhus. Medicinalstyrelsens förslag i nu berörda hänseende finnar

jag lämpligt och synes mig den omständigheten att ifrågavarande lagstiftning

först träder i kraft från och med den 1 januari 1931 icke utgöra något hinder för

att här genomföra de ändrade benämningarna redan från och med ingången

av nästa budgetår. De föreskrifter, som kunna finnas påkallade vid ett

genomförande av förslaget örn berörda rubrikändringar, torde böra utfärdas

av Kungl. Maj:t eller medicinalstyrelsen.

I detta sammanhang vill jag erinra, att enligt beslut av 1929 års riksdag

(skrivelse nr 303) hospitalsläkarna av l:a och 2:a klass skola från och

med den 1 januari 1931 upptagas under de ändrade benämningarna förste

‘) Örebroanstalten.

a) Badanstalten.

5) Yänersborgsanstalten.

4) Östersunds hospital.

♦

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

7

läkare och andre läkare. Dessa befattningar synas mig därför böra för

budgetåret 1930/1931 upptagas under sist berörda benämningar, dock att

samtidigt bör angivas, att de äldre benämningarna gälla för tiden 1 juli—

31 december 1930.

Medicinalstyrelsen har vid sin uppskattning av personalbehovet för statens

sinnessjukhus medräknat personalbehovet för de två sinnesslöanstalterna i

Sala och Örebro. Detta är ock enligt min mening riktigt. Det har ju från

början förutsatts, att dessa sinnesslöanstalter skulle i huvudsak organiseras

på samma sätt som sinnessjukhusen, och 1929 års riksdag har även, på, därom

av Kungl. Majit gjord framställning, förklarat, att befattningshavare vid Salaanstalten

skulle i anställnings-, avlönings- och pensionshänseende anses tillhöra

personalen vid hospital och asyler. Det synes mig lämpligt att föreslå

innevarande års riksdag att lämna en motsvarande förklaring beträffande

befattningshavare vid Örebroanstalten.

Enligt medicinalstyrelsens av lönenämnden biträdda förslag skulle överläkaren

vid Örebroanstalten — i likhet med den redan för budgetåret

1929/1930 i staten upptagne överläkaren vid Salaaiistalten — i egenskap av

överläkare av 3:e klass placeras i lönegraden B 27. Med anledning härav

får jag erinra, att Kungl. Majit i 1929 års statsverksproposition föreslog, att

överläkaren vid Salaanstalten skulle hänföras till sistnämnda lönegrad men

därvid förutsatte, att medgivande skulle lämnas överläkare av 3:e klass att

— i analogi med vad som gäller beträffande läkaren vid "Visby hospital

inom stationeringsorten utöva jämväl annan enskild praktik än den rörande

nerv- och sinnessjukdomar, vilken är tillåten för överläkare i allmänhet.

Riksdagen, som biföll Kungl. Majits förslag med avseende å Salaöverläkarens

löneplacering, uttalade dock i detta sammanhang, att det borde tagas

under övervägande, huruvida icke denne läkare jämväl borde med fördel

kunna vara rådgivande psykiatriker vid Salbohed sanstalten för sinnesslöa

gossar. Innan sådant avgörande ägt rum, ansåg riksdagen icke lämpligt,

att läkaren i fråga örn rätt att utöva privat praktik ställdes i bättre ställning

än överläkarna vid hospitalen i allmänhet, och detta desto mindre som lindel

den första beläggningstiden överläkarens arbete vid anstalten torde bliva

särskilt krävande. Under en följande punkt kommer jag att föreslå en sådan

anordning, att överläkaren vid Salaanstalten jämväl blir läkare vid

Salbohedsanstalten såväl för kropps- som för sinnesslövården samt såsom

läkare vid sistnämnda anstalt erhåller ett särskilt arvode. Därest ifrågavarande

överläkares arbetsuppgifter och inkomster av statstjänst på detta

sätt ökas, lärer tillräckligt skäl icke föreligga att beträffande denne lämna

sådant medgivande att utöva enskild praktik, som ifrågasattes i fjolårets

statsverksproposition, utan torde han i likhet med andra överläkare vid

sinnessjukhus endast böra berättigas att, vad angar enskild praktik utom

sjukhuset, utöva sådan rörande nerv- och sinnessjukdomar. För överläkaren

vid Örebroanstalten — som även enligt min uppfattning bör placeras såsom

överläkare av 3:e klass — har medicinalstyrelsen icke ifrågasatt några sär
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ö Statsutskottets utlåtande Nr 166.

skilda undantagsbestämmelser med avseende å rätten till enskild praktik.

Någon föreskrift i sådant hänseende synes mig icke heller böra meddelas.

Mot medicinalstyrelsens förslag rörande personalbehovet har jag över

huvud blott den invändningen att framställa, att antalet nya ordinarie skötare-

och sköterskebefattningar, som föreslagits i anledning av tillkomsten

av Sala-; och Örebroanstalterna, torde kunna i någon mån beskäras. Förslaget

grundar sig ju blott på en preliminär och approximativ beräkning,

och försiktigheten synes bjuda att, till dess man med större säkerhet än nu

kan bedöma personalbehovet, upptaga en större del av den lägre personalen,

an medicinalstyrelsen avsett, allenast såsom icke-ordinarie. Jag föreslår

däiför, att av nu nämnd anledning det hittillsvarande antalet ordinarie skö.

ture och sköterskor vid hospitalen ökas med endast 32 respektive 31 i stället

for med 42 och 41 enligt styrelsens förslag. Denna minskning av den föreslagna

ordinarie personalen lärer böra kompenseras med en anslagsberäkning,

som medger en motsvarande ökning av den icke-ordinarie personalen.

Till medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för avlöningsstaten

för personalen vid sinnessjukanstalterna kan jag i huvudsak ansluta mig.

Då av anledningar, som i det följande skola angivas, medicinalstyrelsen i

senare skrivelser ifrågasatt ändringar i avseende å beloppen för vissa av

posterna i denna stat, anser jag mig emellertid först i sammanhang med

behandlingen av dessa ändringsförslag böra angiva min ställning beträffande

den definitiva beräkningen av avlöningsstatens samtliga poster.

Vidkommande härefter omkostnaderna må till en början framhållas, att

de av medicinalstyrelsen beräknade kostnaderna för inventarieutrustning

vid anstalterna i Vänersborg, Sala och Örebro å tillhopa 858,500 kronor

givetvis måste anses avsevärda. De motsvara en medelkostnad per vårdplats

av 785 kronor. Vid anslagsberäkningen till fjolårets statsverksproposition

hade medicinalstyrelsen beräknat anslagsbehovet till utrustning av

anstalten i Vänersborg och de nya utrymmena i Piteå hospital efter en

medelkostnad av 800 kronor per vårdplats. Häri ansåg jag mig då kunna

ifrågasätta en minskning till ett belopp motsvarande 700 kronor per plats.

Såsom framgår av vad styrelsen anfört, har emellertid styrelsen nu — i

i motsats mot vid anslagsberäkningen till 1929 års statsverksproposition

vid uppskattningen följt en detaljerad plan för inventarieutrustningen

för nämnda anstalter. Denna framlades av styrelsen i skrivelse den 28

december 1928 och blev genom beslut den 1 februari 1929 av Kungl. Majit

i sina huvuddrag godkänd. De kostnadsberäkningar, som ingingo i nämnda

plan, voro grundade på specificerade kalkyler angående inventariebehovet

för var och en av anstalterna ävensom angående kostnaderna för de erforderliga

utrustningspersedlarna. Vid beräkningen har också beaktats den

möjlighet till besparingar, som ligger i att inventarieutrustning samtidigt

sker för flera anstalter. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde någon

reducering av det av styrelsen för ifrågavarande inventarier upptagna beloppet

icke böra ifrågakomma. Givetvis bör styrelsen i fortsättningen lik
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

9

sorn hittills ägna all uppmärksamhet åt angelägenheten av att söka nedbringa

inventariekostnaderna.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört angående den av styrelsen

vid några sinnessjukhus planerade hjälpverksamheten för vissa sinnessjuka får

jag härefter erinra, att bestämmelser örn dylik verksamhet numera finnas intagna

i §§ 93—100 av den nya sinnessjukstadgan. Enligt förenämnda proposition

nr 89 år 1929 skulle kostnaderna för denna verksamhet utgöras dels

av en vart femte år återkommande årsutgift å 17,500 kronor för automobilinköp,

dels av en årlig kostnad av 40,240 kronor för vissa olika ändamål.

Av sistnämnda belopp skulle 12,500 kronor utgå av femte huvudtitelns anslag

till rese- och traktamentspenningar, medan övriga belopp skulle utgå

från anslaget till hospital och asyler. I anslutning härtill skulle utgifterna

under förevarande anslag för ifrågavarande hjälpverksamhet under budgetåret

1930/1931 rätteligen uppskattas till 17,500 kronor + 1/i X (40,240—12,500)

27,740 kronor eller alltså till 31,370 kronor eller till 3,630 kronor mindre

än medicinalstyrelsen för ändamålet beräknat. Å andra sidan har styrelsen

vid uppskattningen av föreliggande anslagsbehov icke tagit hänsyn till den

ökade kostnad till bidrag åt från sinnessjukhusen utskrivna, mindre bemedlade

patienter, vilken på grund av bestämmelserna i 86 § av berörda stadga kan

komma att belasta förevarande anslag. Denna merkostnad har i propositionen

nr 89 beräknats till 5,000 kronor per budgetår. Merkostnaden för

budgetåret 1930/1931 kan därför beräknas till halva detta belopp eller 2,500

kronor. Då skillnaden mellan de sålunda beräknade beloppen 3,630 kronor

och 2,500 kronor saknar betydelse för beräkningen av förevarande anslag,

anser jag det nu anförda icke böra giva anledning till någon avvikelse från

medicinalstyrelsens beräkningar. Posten till övriga kostnader för sinnessjukhusens

underhåll torde alltså böra upptagas till det av styrelsen förordade

beloppet av 10,675,000 kronor. Från densamma bör, på sätt styrelsen

förordat, bland annat utgå ett statsbidrag å 3,000 kronor för senare halvåret

1930 till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets, att för angivet ändamål

åtnjutas under villkor motsvarande de hittills tillämpade.

I övrigt har jag icke funnit anledning till erinran mot vad medicinalstyrelsen

i sin förevarande skrivelse den 30 augusti 1929 anfört och hemställt

i anslutning till sina kalkyler rörande medelsbehovet under ifrågavarande

anslag för nästa budgettermin. Sålunda torde inkomsterna för de statliga

sinnessjukhusen under samma tid böra i enlighet med styrelsens förslag

beräknas till 11,540,000 kronor.»

Såsom förut antytts, har medicinalstyrelsen uti senare avlåtna skrivelser

framlagt förslag av beskaffenhet att kunna inverka på storleken av anslaget

till statens sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931. Dessa frågor avse dels

inrättande av vissa nya överläkartjänster, dels uppförande å ordinarie stat

av viss ekonomipersonal, dels ock inskränkning av tjänstgöringstiden för

sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Inrättande av Beträffande först spörsmålet om inrättande av vissa nya överläkartjänster

överläkar- ^iar till en början erinrats örn att 1926 års sinnessjuksakkunniga i sitt den

tjänster vid 23 juni 1928 avgivna betänkande med förslag till stadga angående sinnessinnes-

sjukvården i riket (statens offentliga utredningar 1928: 18) föreslagit, att vid

sjukhus. varje statens sinnessjukhus skulle finnas en överläkare, tillika sjukhuschef,

samt det ytterligare antal överläkare, som kunde erfordras jämte sjukhuschefen

(2 §). Vidare föreslogos bland annat följande bestämmelser rörande

förhållandet mellan de olika överläkarna vid samma sjukhus.

Sjukvården skulle, under överinseende av medicinalstyrelsen och överinspektören

för sinnessjukvården, handhavas av vederbörande överläkare,

var å sin avdelning, i egenskap av sjukvårdsläkare. Överläkare, som icke

vore sjukhuschef, skulle åligga att beträffande sin avdelning lämna sjukhuschefen

de uppgifter, som erfordrades för fullgörande av vissa honom åliggande

skyldigheter, så ock i övrigt tillhandagå honom med utredning eller

yttrande, som han för sin tjänst kunde påfordra. Sjukhuschefen skulle vara

ledamot av direktionen. Annan överläkare skulle äga att hos direktionen

väcka förslag i frågor, som berörde hans avdelning, samt att vid behandlingen

av sådana frågor deltaga i direktionens överläggningar med rätt för

honom att få från direktionens beslut avvikande mening antecknad i dess

protokoll. Frågor örn semester och annan tjänstledighet för sjukvårdspersonal

skulle avgöras efter närmare angivna fördelningsgrunder av direktionen

eller sjukhuschefen. Sjukhuschefen skulle dock i fråga örn sjukvårdspersonal,

som tillhörde annan överläkares avdelning, tills vidare åt denne kunna

överlåta sin ifrågavarande befogenhet. Avsåge beslut, som i dylika frågor

meddelades av direktionen, av direktionens ordförande å dess vägnar eller av

sjukhuschefen, befattningshavare vilken vore underställd annan överläkare

än sjukhuschefen, skulle nämnde överläkares skriftliga yttrande inhämtas,

innan beslut meddelades.

De sakkunnigas motivering till förenämnda 2 § i stadgeförslaget återfinnes

å sid. 281 i statsrådsprotokollet.

I sin redogörelse för de av detta förslag föranledda kostnaderna anförde

de sakkunniga vidare:

»De sakkunniga hava tänkt sig, att en hospitalsläkartjänst av l:a klass

skulle omändras till överläkartjänst av 2:a klass vid ett vart av de sinnessjukhus,

där vårdplatsantalet uppgår till omkring 800 men understiger 1,200,

eller vid

Vänersborgs sinnessjukhus (1,080 vårdplatser)

Västerviks

»

(972 » )

Säters

»

( 972 » )

Strängnäs

»

( 850 » )

Kristinehamns

»

(800 » )

Vadstena

»

( 788 » )

Vid de sinnessjukhus, där vårdplatsantalet uppgår till 1,200 eller däröver,

föreslås, att två hospitalsläkartjänster av lia klass skola omändras till överläkartjänster

av 2:a klass.

Dessa sinnessjukhus äro:

Lunds sinnessjukhus (1,262 vårdplatser)

Uppsala » (1,246 » )

Hälsingborgs » (1,200 » )

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166. 11

Den nu för ifrågavarande befattningshavare utgående ersättningen för

tjänstebostad jämte lyse och vedbrand utgör:

Vid

Vänersborgs sinnessjukhus ......

...... kronor 1,320

■—•

»

Västerviks

» ......

1,260

—

»

Säters

» ......

1,200

—

»

Strängnäs

» .....

1,710

—

Kristinehamns

» .....

...... » 1,350

—

»

Vadstena

» ......

...... » a) 840

—

T>

Lunds

» .....

1,320

—

»

»

» .....

1,200

—

»

Uppsala

» .....

» 1,770

—

»

»

» .....

1,500

—

''b

Hälsingborgs

» .....

...... » a)l,500

—

»

»

» .....

» a)l,320

—

Summa kronor 16,290

—

a) Exklusive lyse och vedbrand.

Genom den föreslagna anordningen skulle statsverket alltså gå miste örn

en inkomst för hyra, lyse och vedbrand av omkring 16,600 kronor.»

De sakkunnigas förslag örn att nya överläkartjänster skulle inrättas lämnades

i samtliga avgivna yttranden utan anmärkning.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnds och statskontorets yttranden återfinnas

å sid. 282 och 283 i statsrådsprotokollet.

I proposition pr 89 till 1929 års riksdag anförde departementschefen i

förevarande ämne följande:

»På de av de sakkunniga samt lönenämnden anförda skälen har även jag

kommit till den uppfattningen, att nya överläkartjänster böra inrättas vid

de större av statens sinnessjukhus. En sådan åtgärd måste anses såsom

ett viktigt led i sinnessjukvårdens utveckling. Ju mer denna vård kommer

att inriktas på en verklig medicinsk behandling och ju mer den individualiseras,

framför allt såsom följd av de moderna vårdmetoder, som sammanfattas

under begreppet utvidgad arbetsterapi, desto viktigare blir det, att

vederbörande överläkare icke har att svara för större patientantal än att han,

så mycket som möjligt ostörd av administrativa göromål, kan ägna sig åt vars

och ens vård. De betänkligheter, som från riksdagens sida tidigare anförts

mot en liknande organisation, voro väsentligen byggda på att det då var

fråga örn att för ett enda hospital genomföra en speciell anordning och torde

därför icke, då nu spörsmålet upptages helt generellt, utgöra hinder för godkännande

av vad som här föreslagits. Det ankommer givetvis sedermera på

Kungl. Majit att vid utfärdandet av instruktionella bestämmelser noga tillse,

att önskvärd enhetlighet uppehälles i sjukhusdriften, särskilt vad angår ekonomiska

och personalfrågor.

Yad beträffar frågan, vid vilka sjukhus dylika överläkartjänster skola inrättas,

synas mig vägande skäl icke vara anförda för att frångå de sakkunnigas förslag

örn att en överläkartjänst bör finnas på ungefär varje fullt antal av

400 patienter. Att niimnda förslag kommer att medföra, att patientantalot

per överläkare kommer att växla ej obetydligt, ligger i sakens natur — mer

än 400 patienter skola sålunda komma ej blott på överläkaren vid Östersunds

hospital, som har 700 platser, utan i en nära framtid jämväl på överläkaren

vid Piteå hospital och asyl, vilket sjukhus efter avslutandet av nu

pågående utvidgningsarbeten kommer att få ett platsantal av 518''), liksom på en

l) Platsantalet bar sedermera höjts till 640.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 166.

var av överläkarna vid sinnessjukhus med mellan 800 och 1,200 platser — men

jag anser icke antalet patienter vid Östersunds hospital vara så stort, att jag

för närvarande kan förorda inrättande av ytterligare en överläkartjänst även

där. Beträffande de nya överläkarnas rätt till fri bostad synes mig skäl

icke föreligga att förorda andra principer än dem, som gälla för redan befintliga

överläkartjänster. Jag kan sålunda på förevarande punkt helt ansluta

mig till sakkunnigförslaget. Genomförandet därav medför i ekonomiskt hänseende

allenast, att vissa nu till det ordinarie förslagsanslaget till hospital

och asyler inflytande ersättningar för bostad, lyse och bränsle komma att

bortfalla. Sammanlagda beloppet av dessa ersättningar utgör mellan 16,000

och 17,000 kronor årligen.»

I anledning av sagda proposition anförde 1929 års riksdag i skrivelse nr

303, bland annat, att ehuru riksdagen lika med departementschefen ansåge,

att nya överläkar tjänster borde inrättas vid de större av statens sinnessjukhus,

riksdagen dock icke kunnat ansluta sig till departementschefens mening

att de ifrågasatta nya tjänsterna borde i lönehänseende fullt likställas med

överläkare av 2:a klass, vilka senare handhade såväl sjukvårdsledningen som

den administrativa ledningen vid respektive hospital.

Genom omförmälda stadga den 19 september 1929 hava bestämmelser

angående uppdelning av större sinnessjukhus på flera avdelningar nied särskilda

sjukvårdsläkare meddelats i huvudsaklig överensstämmelse med det

av 1926 års sinnessjuksakkunniga härom framlagda förslaget. I stadgan

hava även meddelats åtskilliga föreskrifter, som åsyfta'' att trots uppdelningen

å flera sjukvårdsläkare bevara en enhetlig sjukhusdrift. I sådant

hänseende är särskilt att märka ett stadgande att sjukhuschefen har att i

denna sin egenskap med förmanskap över övriga vid sjukhuset anställda

befattningshavare närmast under direktionen handhava ledningen av sjukhuset

samt öva tillsyn över att alla för sjukhuset meddelade föreskrifter

vederbörligen efterföljas, att i avseende å utgifter nödig sparsamhet iakttages

och att god ordning upprätthålles.

Under hänvisning till stadgans bestämmelser rörande ifrågavarande uppdelning

av ledningen å vissa sinnessjukhus har nu medicinalstyrelsen i skrivelse

den 1 november 1929 framlagt förslag rörande de åtgärder, vilka synts

styrelsen erforderliga för genomförande av dylik uppdelning. Styrelsen har

till en början anfört, att en uppdelning av ansvaret för sjukvården på flera

läkare syntes böra komma till stånd vid de sjukhus och i den omfattning,

Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 89 förordat, samt att i följd däi-av

12 hospitalsläkare av lia klass syntes böra erhålla överläkares tjänsteställning.

Börande de nya överläkartjänsternas löneplacering har styrelsen framhållit,

att dessa tjänster i allmänhet komme att bliva sluttjänster samt att innehavarna

av desamma icke kunde påräkna några inkomster av enskild praktik

utom anstalten. På grund härav syntes de nya överläkartjänsterna böra

i lönehänseende likställas med de nuvarande överläkarna av 2:a klass och

sålunda bland annat erhålla rätt till fri bostad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

13

Beträffande sättet för övergången till de nya anordningarna laar medicinalstyrelsen

anfört huvudsakligen följande.

De ifrågavarande överläkartjänsterna syntes böra tillträdas samtidigt med

att den nya sinnessjuklagstiftningen trädde i kraft eller alltså från och med

1931 års ingång. Tjänsterna syntes böra tillsättas efter ansökan i vanlig

ordning. Man kunde därvid räkna med att i de flesta fall till innehavare

av tjänsterna bomme att befordras innehavarna av de hospitalsläkartjänster,

som vore avsedda att indragas. För den händelse i något fall så ej skulle

bliva förhållandet, kunde ifrågavarande hospitalsläkartjänst göras disponibel

för omändring till överläkartjänst därigenom att hospitalsläkartjänstens nuvarande

innehavare förflyttades till annan befattning av samma slag. För

att möjlighet till dylik förflyttning skulle kunna hållas öppen, vöre det

önskvärt, att medicinalstyrelsen erhölle bemyndigande att tills vidare, till

dess de nya överläkartjänsterna tillsatts, icke med ordinarie innehavare

besätta vakant hospitalsläkartjänst av första klass.

Slutligen har medicinalstyrelsen — efter erinran örn den minskade inkomst

av 16,000 ä 17,000 kronor årligen som enligt tidigare verkställda beräkningar

skulle bliva en följd av att innehavarna av de nya överläkarbefattningarna

av 2:a klass icke skulle, såsom tidigare liospitalsläkarna av

första klass, för sina bostäder erlägga hyra samt ersättning för lyse och

vedbrand — uttalat, att denna inkomstminskning icke syntes vara av sådan

betydenhet, att hänsyn till densamma behövde tagas vid beräkningen av

anslaget till statens sinnessjukhus.»

För egen del har departementschefen nu anfört:

»Mot medicinalstyrelsens nu föreliggande förslag örn uppdelning av de

större sinnessjukhusen på flera avdelningar med var sin överläkare, vilket

förslag helt och hållet överensstämmer med vad som förordats i Kungl.

Maj:ts omförmälda proposition nr 89 och av riksdagen godkänts, har jag

icke något att erinra. Även styrelsens förslag med avseende å de nya överläkarnas

avlöningsställning anser jag mig, även med beaktande av den av

riksdagen uttalade tvekan huruvida dessa överläkare borde helt likställas

med nuvarande överläkare av 2:a klass, böra biträda. Till stöd härför vill

jag särskilt framhålla, att vid ett bifall till detta förslag likställighet med

sistnämnda läkare visserligen formellt men knappast reellt sett skulle komma

till stånd. De fria tjänstebostäder, vilka innehavas av sjukhuscheferna vid de

mindre hospitalen, torde nämligen såväl beträffande storlek som även i andra

avseenden vara överlägsna de bostäder, vilka nu vid de större sinnessjukhusen

mot hyra upplåtas till hospitalsläkare av lia klass och vilka enligt

förslaget skulle tillkomma de nya överläkarna. Härtill kommer att, såsom

ock medicinalstyrelsen antytt, en överläkare, som icke tillika är sjukhuschef,

i regel icke kan vid sidan av tjänsten påräkna någon nämnvärd enskild

praktik, i varje fall icke i samma utsträckning som sjukhuscheferna vid de mindre

hospitalen. Även i detta hänseende komma de hittillsvarande överläkarna

av 2:a klass således att i förhållande till de nya överläkarna intaga en förmånligare

position. Den skillnad, som riksdagen ansett böra upprätthållas

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Fråga om

uppförande å

ordinarie stat

av viss

ekonomipersonal

vid

statens sinnessjukhus.

mellan de nuvarande överläkarna av 2:a klass och de nya överläkarna, kominer

alltså i realiteten att bestå, även om den icke skulle komma till uttryck

i formliga avlöningsbestämmeler. Ytterligare en omständighet torde i detta

sammanhang böra påpekas, vilken visserligen icke innebär någon olikhet i

avseende å lönevillkor vid jämförelse mellan ifrågavarande två överläkargiupper,

men vilken beträffande de nya överläkarna kan medföra minskning

i nuvarande inkomstmöjligheter. Enligt gällande avlöningsbestämmelser är

nämligen rätten att utöva enskild praktik för överläkare men däremot icke

föi exempelvis hospitalsläkare av l:a klass begränsad till att — utom vederbörande

anstalt — omfatta nerv- och sinnessjukdomar. Någon ändring

härutinnan är icke ifrågasatt i detta sammanhang.

Mot medicinalstyrelsens förslag rörande tidpunkten och sättet för inrättande

av de nya befattningarna synas mig icke vara något att anmärka.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Majit i anledning av medicinalstyrelsens

framställning i ämnet genom beslut den 29 november 1929 föreskrivit,

att ledig eller ledigblivande hospitalsläkartjänst av lia klass vid

statens hospital och asyler tills vidare och intill dess Kungl. Majit annorledes

förordnar allenast skall uppehållas medelst förordnande tills vidare. Detta

beslut innebär givetvis intet föregripande av riksdagens beslut utan avser

allenast att underlätta ett genomförande av föreliggande förslag, för den

händelse detsamma skulle vinna riksdagens bifall.

Därest förevarande förslag bifalles, torde i förteckningen över antalet

ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus böra upptagas (25 — 12) 13

förste läkare och (4 + 12) IG överläkare av 2:a klass, därvid dock tillika bör

angivas, att under tiden 1 juli—31 december 1930 antalet hospitalsläkare av

lia klass skall vara 25 och antalet överläkare av 2:a klass 4.

Den minskning i inkomsterna från de statliga sinnessjukhusen, som skulle

bliva en följd av genomförandet av förslaget örn vissa fria naturaförmåner

för de nya överläkarna, kan givetvis allenast i obetydlig mån komma att

inverka på den genomsnittliga ihkomstsiffra per plats och år, vilken i det

föregående lagts till grund vid uppskattningen av ifrågavarande inkomster.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag därför berörda minskning icke

böra föranleda ökning av det av styrelsen beräknade anslagsbehovet för

statens sinnessjukhus under hudgetåret 1930/1931.»

Härefter har departementschefen övergått att behandla väckt fråga örn

uppförande å ordinarie stat av vissa extra ordinarie befattningar vid statens

sinnessjukhus, varvid först redogjorts för utvecklingen av hospitalspersonalens

anställningsförhållanden under senare år (sid. 286—294 i statsrådsprotokollet).

Av redogörelsen i detta ämne framgår, att, sedan med anledning av en

utav svenska hospitalens ekonomipersonals förbund år 1925 gjord framställning

allmänna civilförvaltningens lönenämnd anbefallts att verkställa

utredning, huruvida och i vilken omfattning ordinarie anställning borde

beredas extra ordinarie befattningshavare, tillhörande ekonomipersonalen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

15

vid statens hospital och asyler, samt medicinalstyrelsen till lönenämnden

avgivit yttrande i ärendet, lönenämnden i skrivelse den 28 november 1927

avgivit sådant förslag.

Nämnda förslag innefattade, att följande befattningshavare borde uppföras

på ordinarie stat och hänföras till nedanstående lönegrader i löneskalan för

ordinarie befattningshavare, nämligen:

yttre nattvakter ............................................................................................ B 5

köksförestånderskors närmaste biträden..................................................... B 5

tvätt- och bageriförestånderskors närmaste biträden................................ B 3

sömmerskor och väverskor........................................................................ B 3

Över medicinalstyrelsens och lönenämndens förslag avgav statskontoret,

till följd av remiss, utlåtande den 10 maj 1929. I detta utlåtande har statskontoret

— efter erinran örn motiven för löneregleringskommitténs år 1921

avgivna, av statsmakterna nästföljande år godtagna förslag om avförande

från ordinarie stat av ifrågavarande befattningar — framhållit, att, enligt

vad av remisshandlingarna framginge, karaktären av dessa befattningar icke

undergått någon förändring. Ej heller i övrigt syntes hava inträffat några

omständigheter, som kunde anföras såsom skäl för ett upprivande av 1922

års beslut. Däremot ansåg ämbetsverket utsikt numera hava öppnats för

icke-ordinarie befattningshavare att än ytterligare erhålla förmåner likartade

med dem, som tillkomme ordinarie befattningshavare, i det att tillkallade

sakkunniga avgivit betänkanden med förslag örn beredande av pension såväl

åt extra ordinarie befattningshavare som åt deras efterlevande, örn dessa

förslag ledde till åsyftat resultat, bomme den mellan ordinarie och ickeordinarie

anställning förefintliga skillnaden att i viss grad ytterligare utjämnas.

I anledning därav funne sig statskontoret icke böra tillstyrka, att

till ordinarie stat överfördes ytterligare befattningar vid hospitalen.

I fråga örn personalens placering i lönegrad vid en eventuell överflyttning

till ordinarie stat instämde statskontoret i vad medicinalstyrelsen i

sådant avseende föreslagit.

I ett den 29 oktober 1929 avgivet utlåtande i ämnet har medicinalstyrelsen

sedermera, bland annat, anfört att - även frånsett möjligheterna till

pension — den ordinarie anställningsformen vore mera eftersträvad än den

icke ordinarie och i följd därav mera ägnad att fästa vederbörande tjänsteman

vid den anstalt, där han vunnit anställning. Den ordinarie anställningsformen

borde därför tillämpas beträffande sådana befattningshavare vid

hospitalen, som det med hänsyn till kontinuiteten inom de olika tjänstegrenarna

vore av särskilt intresse att kvarliålla vid dessa anstalter. Detta

vore enligt styrelsens uppfattning fallet i fråga örn de befattningshavare,

vilkas överförande till ordinarie stat styrelsen förordat.

Medicinalstyrelsen har — med beaktande jämväl av personalbehovet vid

de nyinrättade anstalterna i Vänersborg, Rala och Örebro — beräknat antalet

av de befattningar, vilka skulle överföras till ordinarie stat, till 22 yttre nattvakter,

15 köksförestånderskors närmaste biträden, 9 bageriförestånderskors

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Statsutskottets utlåtande Nr 166.

närmaste biträden, 15 tvättförestånderskors närmaste biträden samt 35 sömmerskor

och väverskor.

Medicinalstyrelsen bär därför hemställt, att antalet befattningar vid statens

sinnessjukhus måtte från och med budgetåret 1930/1931 utökas med de sålunda

angivna befattningarna.

Medicinalstyrelsen har vidare, under förutsättning av bifall till sagda förslag,

förordat, att den av styrelsen tidigare för tiden från och med budgetåret

1930/1931 föreslagna staten för statens sinnessjukhus måtte ändras.

Den däri ingående anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

borde sålunda höjas med omkring 185,000 kronor, medan anslagsposten till

avlöning till icke-ordinarie befattningshavare m. m. kunde minskas med omkring

160,000 kronor. I enlighet härmed borde statens slutsumma höjas

med skillnaden mellan dessa belopp eller 25,000 kronor. På grund därav

borde även anslaget till statens sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931 ytterligare

höjas med sistnämnda belopp.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande:

»Frågan vilka grupper av befattningshavare vid statens sinnessjukhus, som

lämpligen böra vara uppförda å ordinarie stat, och vilka grupper icke böra

tillerkännas sådan förmån, har, såsom framgår av det föregående, vid olika

tillfällen varit föremål för skiftande uppfattningar från statsmakternas sida.

Det måste ock erkännas, att det i vissa falla kan möta svårigheter att här

uppdraga en gräns, som tillgodoser såväl statens intressen som skäliga krav

från personalen. Det förslag medicinalstyrelsen nu framlagt rörande den

omfattning, i vilken icke-ordinarie ekonomipersonal bör överföras till ordinarie

stat, synes mig emellertid ur bägge dessa synpunkter lämpligt och

ändamålsenligt. De skäl statskontoret anfört mot förslaget har jag icke

funnit vara av avgörande betydelse. Även för den händelse icke-ordinarie

personal inom en snar framtid skulle erhålla rätt till pension enligt grunder,

väsentligen motsvarande dem vilka för närvarande gälla för ordinarie befattningshavare,

kommer dock en avsevärd skillnad i många hänseenden att

kvarstå mellan ordinarie och icke-ordinarie personal. Någon anledning att

antaga, att den ordinarie anställningsformen framdeles skulle komma att bliva

mindre eftersträvad än för närvarande är fallet, synes ej heller föreligga.

På grund hävav får jag förorda, att av här ifrågavarande icke-ordinarie

personal grupperna yttre nattvakter, köks-, bageri- och tvättförestånderskors

närmaste biträden samt sömmerskor och väverskor från och med nästa

budgetår uppföras å ordinarie stat.

Beträffande omförmälda befattningshavares placering i lönegrad biträder

jag lönenämndens förslag i ämnet, till vilket förslag, såsom framgår av det

föregående, medicinalstyrelsen numera helt anslutit sig.

Mot medicinalstyrelsens beräkningar rörande de ekonomiska konsekvenserna

av förslagets genomförande har jag icke något att erinra.»

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

17

Beträffande härefter frågan om inskränkning i tjänstgöringtiden för den

vid statens sinnessjukhus anställda sjukvårdspersonalen må ur statsrådsprotokollet

(sid. 295—298) anföras följande:

Genom lagen den 17 oktober 1919 (nr 652) om arbetstidens begränsning

infördes i vårt land i princip en arbetstid av 8 timmar per dygn eller 48

timmar i veckan.

I 1 § av nämnda lag föreskrevs emellertid, att från lagens tillämpning

skulle undantagas bland annat arbete, som bedrives av staten, samt arbete,

som är att hänföra till hälso- och sjukvård. En motsvarande bestämmelse

finnes intagen jämväl i nu gällande arbetstidslag av den 4 juni 1926.

I syfte att, i den mån så läte sig göra, bringa tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen

vid hospitalen i överensstämmelse med den i förstnämnda

lag fastställda arbetstiden utfärdade medicinalstyrelsen den 17 mars 1920

ett cirkulär med bestämmelser angående tjänstetiden för nämnda personal,

att gälla tills vidare och i den mån bostadsförhållandena det medgåve. Genom

detta cirkulär, som alltjämt är gällande, fastställdes tjänstgöringstiden för

sjukvårdspersonalen att utgöra 240 effektiva timmar per 28 dagar för personal

med dagtjänstgöring och 216 effektiva timmar under samma tid för personal

med nattjänstgöring. Uti denna tid skulle icke inräknas a) s. k. passiv tjänstgöring,

motsvarande förläggning som reserv för särskilda behov, b) tid för

måltider, som intoges utom avdelningarna, c) tid för måltider, som intoges på

avdelningarna, då bestämd tid vore därför anslagen, samt d) tid, som åtginge

för gång från befattningshavarens bostad till platsen för tjänstgöringen, m. m.

dylikt. Befattningshavare skall vara skyldig att, därest av särskilda omständigheter

skulle i vissa fall så påfordras, utan ersättning underkasta sig

den utsträckning av den fastställda tjänstgöringstiden, som i varje fall kunde

vara av behovet påkallad.

I skrivelse den 25 januari 1925 hemställde svenska hospitdlspersonalens

förbund, bland annat, att åtgärder måtte vidtagas för nedbringande av tjänstgöringstiden

för sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukanstalter till 208

timmar per 30 dagar.

Till följd av remiss avgav medicinalstyrelsen häröver utlåtande den 19

februari 1926.

Styrelsen anförde däri, att det syntes böra tagas under övervägande,

huruvida icke ifrågavarande personals dagtjänstgöringstid borde nedsättas

från 240 timmar per 28 dagar till 240 timmar per 30 dagar, i vilken tid

dock icke borde få inräknas s. k. passiv tjänstgöring. Någon nedsättning

av nattjänstgöringstiden borde enligt styrelsen icke ifrågakomma. Bestämmelser

örn minskning av tjänstgöringstiden kunde emellertid icke av styrelsen

genomföras, förrän åtgärder vidtagits dels för beviljande av anslag

till nya personalbostäder, dels ock för höjning av antalet ordinarie och extra

ordinarie befattningshavare vid hospitalsväsendet. Styrelsen hade icke ansett

sig böra utan Kungl. Majrts bemyndigande igångsätta närmare utredning

angående de därför erforderliga anslagen, då en dylik utredning skulle

medföra en hel del kostnader.

Genom beslut den 8 juli 1927 uppdrog Kungl. Maj:t åt medicinalstyrelsen

att verkställa utredning rörande förutsättningarna för samt verkningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 73 käft. (Nr 166.) loss 80 2

Fråga om

inskränkning

i tjänstgöringstiden

för den vid

statens

sinnessjukhus

anställda

sjukvårds
personalen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

av inskränkning — i huvudsaklig anslutning till i styrelsens utlåtande den

19 februari 1926 angivna riktlinjer — av tjänstgöringstiden för den vid statens

sinnessjukvårdsanstalter anställda sjukvårdspersonalen samt att till

Kungl. Majit inkomma med det förslag oell de kostnadsberäkningar, som av

utredningen kunde föranledas.

Dylikt förslag bär av medicinalstyrelsen, efter hörande av liospitalsdirektionerna

i riket, avgivits i skrivelse den 26 september 1929. I denna skrivelse

har styrelsen föreslagit dels en nedsättning av arbetstiden vid dagtjänstgöring

från 240 timmar per 28 dagar till 240 timmar per 30 dagar,

dels och en nedsättning av arbetstiden vid nattjänstgöring från 216 timmar

per 28 dagar till 216 timmar per 30 dagar. Den föreslagna minskningen i

tjänstgöringstiden motsvarar 7.125 procent av den nuvarande tjänstgöringstiden.

Styrelsen, som beräknat att, därest tjänstgöringstiden minskas på

av styrelsen föreslaget sätt, sjukvårdspersonalen måste ökas i motsvarande

proportion, uppskattar behovet av ökad sjukvårdspersonal för förslagets

genomförande till 196 befattningshavare, därav 46 ordinarie skötare, 84 ordinarie

sköterskor, 13 extra skötare och 53 extra sköterskor.

Körande kostnaderna för förslagets genomförande har medicinalstyrelsen anfört

huvudsakligen följande.

De framtida årskostnaderna för avlöning av det ökade antalet befattningshavare

kunde beräknas till 524,000 kronor. Till en början behövde

man emellertid endast räkna med lön enligt lägsta löneklass i respektive

lönegrader för de ordinarie och elevlöner till icke-ordinarie befattningshavarna.

Med hänsyn därtill kunde kostnaderna för det första året uppskattas

till ett avsevärt lägre belopp eller omkring 365,000 kronor. Därav

erfordrades för avlöningar till ordinarie tjänstemän 275,000 kronor, till

vikariatsersättningar 10,000 kronor och till avlöning till icke-ordinarie befattningshavare

80,000 kronor.

Kostnaderna för personalbostäder åt sjukvårdspersonal vid hospitalen

kunde beräknas till i medeltal 3,120 kronor för varje befattningshavare.

Frågan örn beredande av tjänstebostäder åt den nya personalen borde

emellertid enligt styrelsen lösas i samband med spörsmålet örn anskaffande

av de bostäder, som skulle bliva behövliga vid den utrymning av personalbostäder

inom sjukavdelningarna, vilka styrelsen i annat sammanhang

ifrågasatt. Då förslag rörande sistnämnda spörsmål icke kunde av styrelsen

ingivas till Kungl. Majit i sådan tid, att anslag för ändamålet kunde begäras

av 1930 års riksdag, syntes frågan örn personalbostäder åt den nya

sjukvårdspersonalen tills vidare få anstå. Till den del sistnämnda personal

icke provisoriskt kunde beredas bostäder vid respektive anstalter, finge det

ankomma på densamma att själv förhyra lägenheter utom anstalterna, Något

anslag för uppförande av bostäder åt denna personal bleve vid sådant

förhållande icke omedelbart erforderligt.

I anslutning till vad medicinalstyrelsen sålunda anfört har styrelsen

hemställt, att för möjliggörande av en minskning av tjänstgöringstiden för

sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukhus i enlighet med styrelsens förslag

dels antalet ordinarie befattningshavare vid nämnda sjukhus måtte från

och med den 1 juli 1930 ökas med 46 skötare och 84 sköterskor, dels de i

staten för statens sinnessjukhus ingående avlöningsposterna måtte för bud
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

getåret 1930/1931 höjas med följande belopp, nämligen posten avlöningar

till ordinarie befattningshavare med 275,000 kronor, posten till vikariatsersättningar

nied 10,000 kronor och posten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare med 80,000 kronor, dels oek att anslaget till statens sinnessjukhus

måtte för nämnda budgetår höjas med 365,000 kronor.

Över medicinalstyrelsens förslag örn inskränkning av tjänstgöringstiden för

sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukvardsanstalter har socialstyrelsen

den 14 november 1929 avgivit utlåtande. Styrelsen har i sitt utlåtande föist

lämnat en redogörelse för personalens tjänstgöringstid vid diverse sjukvårdsinrättningar,

särskilt sådana som tillhöra landsting och städer utanför

landsting, av vilken redogörelse framgår, att personalen vid dylika inrättningar

i allmänhet har en minst lika lång arbetstid som hospitalspersonalens

nuvarande. Härefter har styrelsen anfört bland annat följande.

I samband med förslag till revision av lagen örn arbetstidens begränsning

hade socialstyrelsen år 1921 uttalat den meningen, att arbetstiden för

sjukvårdspersonalen, hospitalspersonalen ej undantagen, icke sällan vore

betänkligt lång samt att behov av dess reglering förelåge. Styrelsen hade

därvid erkänt, att en dylik åtgärd, genomförd medelst allmän lagstiftning,

mötte stora svårigheter, och hade därför förordat ett generellt bemyndigande

för arbetsrådet att, i den mån så prövades påkallat för verksamhetens ändamålsenliga

bedrivande, medgiva annan begränsning av arbetstiden för rörelse,

som hade till ändamål att bereda sjukvård. Detta förslag hade emellertid

icke godtagits av riksdagen. _ ...

Styrelsen, som icke nu haft anledning frångå sin salunda tidigare intagna

ståndpunkt, måste tydligtvis finna, att hospitalens sjukvårdspersonal icke

saknade skäl för sina krav på arbetstidens förkortning. Emellertid syntes

ett tillmötesgående av berörda krav kunna få vittgående ekonomiska konsekvenser

för det allmänna, enär detsamma icke osannolikt komme^ att föranleda

yrkanden på enahanda arbetstidsförkortning för kroppssjukvardens talrika,

av lång arbetstid säkerligen lika betungade personal. Oberoende av

denna eventualitet ansåge sig socialstyrelsen böra tillstyrka medicinalstyrelsens

här ifrågavarande förslag till arbetstidsförkortning.

Departementschefen har i nu berörda fråga anfört: Departements
»Det

arbete, som utföres av sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjuk- chefen.

hus, är otvivelaktigt ofta såväl fysiskt tröttande som psykiskt påfrestandeDet

vore därför helt visst i och för sig önskligt, att nämnda personals

tjänstetid kunde förkortas i huvudsaklig anslutning till medicinalstyrelsens

föreliggande förslag.

Emellertid skulle ett genomförande av detta förslag ej blott medföra betydande

kostnader för statsverket för avlönande av ytterligare sjukvårdspersonal

och för anskaffande av nya personalbostäder utan även till följd

av sina konsekvenser sannolikt öka landstingens och de större städernas sjukvårdsutgifter

i en utsträckning, som icke för närvarande låter sig överblicka.

Med hänsyn härtill anser jag mig icke nu kunna förorda några åtgärder för

minskning av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen.

Av medicinalstyrelsen i detta sammanhang föreslagna personalökningar och

anslagshöjning påkalla vid sådant förhållande icke någon granskning från

min sida.»

s. 20 Kontrollera mot PDF

Anslags
beräkning.

20 Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Rörande den definitiva anslagsberäkningen Ilar departementschefen slutligen

anfört följande:

»Under förutsättning av godkännande av vad jag i det föregående i skilda

hänseenden anfört och hemställt bör antalet ordinarie befattningar vid statens

sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931 bestämmas på sätt medicinalstyrelsen

föreslagit i sin skrivelse den 30 augusti 1929, dock med den ändring

att dels det föreslagna antalet skötare och sköterskor minskas med 10

för vardera gruppen, dels för tiden 1 januari—30 juni 1931 antalet överläkare

av 2:a klass bestämmes till 16 och antalet förste läkare till 13, dels ock för

hela budgetåret antalet ordinarie befattningshavare ökas med 22 yttre nattvakter

och 15 närmaste biträden till köksförestånderskor, båda grupperna

med placering i lönegraden B 5, samt 9 närmaste biträden till bageriförestånderskor,

15 närmaste biträden till tvättförestånderskor samt 35 sömmerskor

och väverskor, samtliga med placering i lönegraden B 3.

Under förutsättning av sålunda angivna befattningsliavargruppers överförande

till ordinarie stat har medicinalstyrelsen räknat med en höjning av

185.000 kronor, respektive en sänkning med 160,000 kronor av de belopp

för den ordinarie avlöningsstatens poster till ordinarie befattningshavare

samt till icke-ordinarie befattningshavare m. m., med vilka styrelsen i avseende

å nästa budgetår räknat i sin skrivelse av den 30 augusti 1929.

Dessa belopp — belöpande sig till 7,965,000 kronor och 2,490,000 kronor

— skulle alltså under sagda förutsättning upptagas till 8,150,000 och 2,330,000

kronor.

I det föregående har jag förklarat mig icke hava någon huvudsaklig erinran

att göra mot styrelsens ursprungliga beräkning av berörda två poster.

Mitt förslag att tills vidare i någon mån begränsa den för Sala- och Örebroanstalterna

avsedda ordinarie sjukvårdspersonalen och i stället räkna med

en ökning av den icke-ordinarie personalen synes emellertid böra föranleda

någon sänkning av anslagsposten till ordinarie befattningshavare och skulle

i och för sig giva anledning till en mindre höjning av anslagsposten

till icke-ordinarie befattningshavare. Med hänsyn till ovissheten örn de

tidpunkter, då anställning av personal vid de nya anstalterna — i mån

av deras successiva beläggning — kan komma att äga rum, och på grund

av att flertalet nya ordinarie befattningshavare i regel bliva placerade i

lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, synas emellertid båda dessa

anslagsposter, såsom de av styrelsen först kalkylerats, kunna jämkas nedåt,

förslagsvis så att den förra posten beräknas till 7,940,000 kronor och den

senare till 2,480,000 kronor. Då jag icke har något att erinra mot de belopp,

som styrelsen beräknat för höjning, respektive sänkning av ifrågavarande

poster vid genomförande av styrelsens förslag örn uppförande å ordinarie

stat av viss icke-ordinarie ekonomipersonal, torde alltså posten till avlöningar

till ordinarie befattningshavare böra upptagas med (7,940,000 + 185,000)

8.125.000 kronor och posten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. till

(2,480,000 — 160,000) 2,320,000 kronor. Mot det av medicinalstyrelsen beräknade

beloppet för posten å 720,000 kronor till vikariatsersättningar har

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

21

jag icke någon invändning. Då jag förut biträtt styrelsens förslag att uppföra

posten till övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll nied

10,675,000 kronor, skulle de särskilda posterna inom staten för statens

sinnessjukhus enligt mitt förslag komma att beräknas på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare ........................ kronor 8,125,000

Vikariatsersättningar .................................... » 720,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 2,320,000

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll............... » 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

Då inkomsterna i enlighet med styrelsens, av mig i det föregående förordade

förslag torde böra uppskattas till 11,540,000 kronor, skulle anslaget

till statens sinnessjukhus för budgetåret 1930/1931 behöva upptagas till

10.300.000 kronor.

Det sålunda uppskattade anslagsbeloppet innebär i förhållande till anslaget

för innevarande budgetår en ökning med 400,000 kronor. Ökningen

sammanhänger väsentligen dels med den under detta och nästkommande

budgetår inträdande ökningen av antalet vårdplatser vilken ökning utgör

icke mindre än närmare 1,800 platser — dels också därmed att kostnaderna

för inredning av nya anstalter för nästa budgetår måste beräknas avsevärt

högre än för det löpande. Då emellertid förevarande anslag tidigare kunnat

under flera års tid successivt sänkas, innefattar den nu föreslagna anslagshöjningen

endast att anslaget återföres till den storlek, det hade för budgetåret

1926/1927.»

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 37, inom första kammaren

av herr E. Berling och den andra, nr 84, inom andra kammaren av

herrar G. Karlsson i Vadstena och J. A. Blomquist, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att, med bifall till vad medicinalstyrelsen i avseende

å inskränkning av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid statens

sinnessjukhus föreslagit, öka antalet sjukvårdspersonal med 59 skötare,

därav 46 ordinarie oell 13 extra ordinarie samt 137 sköterskor, därav 84

ordinarie och 53 extra ordinarie, samt höja anslaget till avlöningar åt ordinarie

personal med 275,000 kronor, anslaget till vikariatsersättningar med

10.000 kronor och anslaget till avlöning åt icke ordinarie personal med

80.000 kronor;

dels oclc en inom andra kammaren av sistnämnda två motionärer väckt

motion, nr 303, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att antalet

hantverksföreståndare av 2:a klass vid statens sinnessjukhus ökas med 7,

utöver vad Kungl. Majit föreslagit, till 103 samt att det föreslagna antalet

hantverkare minskas med motsvarande antal, från 91 till 84.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Utskottets

yttrande.

De särskilda frågor, Kungl. Majit, enligt vad av det förestående framgår,

förelagt riksdagen, Ilar utskottet förehaft till prövning i den ordning, de i

statsrådsprotokollet upptagits.

Utskottet, som icke haft något att erinra emot de föreslagna rubrikändringarna

å anslag och stat m. m. för hospital och asyler, har sålunda till

behandling först förehaft Kungl. Majda förslag i fråga örn ändringar i det

nu fastställda antalet ordinarie befattningar vid sinnessjukhusen. Dessa

ändringar betingas, såsom nämnts, huvudsakligen därav att den av 1928 års

riksdag beslutade anstalten i Vänersborg för sinnessjuka och sinnesslöa med

förläggning till det av Västgöta regemente tidigare disponerade kasernetablissemanget

därstädes samt de av samma riksdag beslutade anstalterna

för asociala imbecilla i Sala och Orebro beräknas kunna tagas i bruk under

budgetåret 1930/1931, nämligen Vänersborgsanstalten den 1 juli 1930, Badanstalten

den 1 oktober 1930 och Örebroanstalten den 1 januari 1931.

De särskilda förslag, som härutinnan framlagts, har utskottet ansett sig

kunna i huvudsak tillstyrka och biträder sålunda departementschefens mening

därom, att befattningshavarna vid Örebroanstalten i anställnings-, avlöningsoch

pensionshänseende skola anses tillhöra personalen vid statens sinnessjukhus.

Endast i ett par hänseenden har utskottet funnit sig böra förorda

ett frångående av Kungl. Majits förslag. Detta gäller lönegradsplaceringen

av dels hantverkspersonalen vid Badanstalten och dels tvättföreståndersketjänsterna

vid sagda anstalt och Örebroanstalten.

Vad angår lönegradsplaceringen för hantverkspersonalen, har, såsom förut

omförmälts, i motionen II: 303 hemställts, att antalet liantverksföreståndare

vid statens sinnessjukhus måtte ökas med sju utöver vad Kungl.

Majit föreslagit eller från 96 till 103 samt att det föreslagna antalet hantverkare

måtte minskas med motsvarande antal eller från 91 till 84. Visserligen

kan utskottet icke tillstyrka motionärens förslag, att samtliga hantverksbefattningar

vid Sala- och Örebroanstalterna i enlighet med motionärernas

yrkande omändras till hantverksföreståndarbefattningar av 2:a klass, men

utskottet har, med beaktande av vad den sinnesslövårdssakkunnige på sin

tid föreslagit och med tanke på angelägenheten av att en god rekrytering

må, så långt möjligt är, kunna erhållas, ansett sig böra förorda, att tre till

uppförande å ordinarie stat vid Salaanstalten avsedda hantverkarbefattningar

förändras till hantverksföreståndartjänster av 2:a klass.

Vad beträffar tvättföreståndersketjänsterna vid Sala- och Örebroanstalterna,

innebär Kungl. Majits förslag, att dessa tjänster skulle hänföras till lönegraden

B 6. Befattningarna i fråga skulle sålunda upptagas såsom förestånderskebefattningar

av lia klass. Under erinran örn att medicinalstyrelsen i den

provisoriska förteckningen å befattningshavarna vid sagda anstalter hänfört

ifrågavarande tjänster till lönegraden B 3 eller alltså med avlöning, som tillkommer

tvättförestånderska av 2:a klass, har utskottet funnit tillräckliga

skäl icke föreligga att nu frångå berörda förslag och utskottet har alltså

ansett sig böra förorda, att sagda tjänster placeras i sistnämnda lönegrad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

23

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av vissa nya

överläkartjänster vid statens sinnessjukhus vill utskottet erinra om att, då

denna fråga vid sistlidet års riksdag förelåg till prövning, riksdagen fann

sig icke kunna ansluta sig till departementschefens mening, att de ifrågasatta

nya tjänsterna borde i lönehänseende fullt likställas med överläkare

av andra klass, vilka senare handhade såväl sjukvårdsledningen som den

administrativa ledningen vid respektive hospital. Med hänsyn härtill har

utskottet nu ansett, att 12 till uppförande i lönegraden B 28 avsedda överläkartjänster

böra hänföras till lönegraden B 27 och sålunda upptagas såsom

överläkartjänster av 3:e klass. Skäl härtill synes ock föreligga i det

förhållandet, att de två överläkarna vid Sala- och Örebroanstalterna, vilka

tillika äro sjukhuschefer, äro placerade i sistnämnda lönegrad. Antalet

överläkartjänster av 2:a klass — i Kungl. Maj:ts förslag upptaget till 16 —

skulle alltså begränsas till 4, under det att överläkartjänsterna av 3:e klass

skulle ökas från 2 till 14. I detta sammanhang vill ock utskottet såsom

sin mening framhålla att, då vid hospitalet i Hälsingborg är anställd en

förste läkare såsom sjukhuschefens närmaste man samt skäl för olikställighet

härutinnan mellan sagda hospital och hospitalen i Uppsala och Lund

icke synes föreligga, motsvarighet i sagda hänseende torde böra komma till

stånd vid de två sistnämnda hospitalen. På grund härav torde sålunda

antalet förste läkartjänster böra bestämmas till 15 och antalet andre läkartjänster

begränsas till 31.

Kungl. Majda förslag örn uppförande å ordinarie stat av viss ekonomipersonal

vid statens sinnessjukhus innebär, att dylik förmån skulle beredas

yttre nattvakter, köks-, bageri- och tvättförestånderskors närmaste biträden

samt sömmerskor och väverskor. Förslaget härutinnan har utskottet ansett

tillfyllest motiverat och får alltså tillstyrka detsamma.

Vidkommande härefter den väckta frågan örn inskränkning i tjänstgöringstiden

för den vid statens sinnessjukhus anställda sjukvårdspersonalen vill

utskottet erinra därom, att i samband med andra lagutskottets behandling

av Kungl. Maj:ts proposition nr 31 med förslag till lag angående fortsatt

giltighet av lagen den 4 juni 1926 örn arbetstidens begränsning föreliafts

motioner, som, vad arbetstidsbestämmelser för sjukvårdspersonal angår,

omfattade ej blott nu ifrågavarande personal utan även personal vid övriga

sjukvårdsanstalter.

I sitt utlåtande nr 15 i anledning av sagda proposition och i ämnet väckta

motioner anförde andra lagutskottet, att arbetstiden vid sjukhusen och därmed

jämförliga anstalter i många fall vore lång och för personalen betungande

och att erforderliga åtgärder med anledning härav borde vidtagas syntes icke

kunna bestridas. Från flera håll hade emellertid uttalats den meningen, att en

tillämpning av arbetstidslagen på ifrågavarande verksamhetsgrenar ej skulle

innebära en ändamålsenlig lösning av frågan. Utskottet delade denna uppfattning

och kunde förty icke förorda bifall till de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet påpekade emellertid, att frågan örn reglering av arbetstiden vid stats
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

hospitalen bragts under riksdagens prövning i annat sammanhang. Utgången

av denna fråga kunde, enligt utskottets mening, väntas bliva av väsentlig betydelse

för lösningen av ylet ifrågavarande spörsmålet i hela dess vidd. Det

anmärktes ock i detta sammanhang, att frågan örn en internationell reglering

av de s. k. anställdas arbetstid var föremål för övervägande vid den internationella

arbetsorganisationens konferens i Genéve år 1929 och syntes bliva

föremål för ytterligare behandling vid konferensen innevarande år.

Mot vad andra lagutskottet sålunda anförde, framställdes ej erinran från

riksdagens sida.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen på angivna

skäl ansett sig icke nu kunna förorda några åtgärder för minskning

av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen. Skälen

härtill äro dels de betydande kostnader för statsverket för avlönande av

ytterligare personal och för anskaffande av nya personalbostäder ett genomförande

av förslaget härutinnan skulle medföra och dels de konsekvenser i

fråga örn ökade sjukvårdsutgifter för landstingen och de större städerna,

som skulle bliva en följd av förslagets genomförande. De synpunkter, som

anförts till stöd för åtgärders vidtagande i nu angivna syfte, har utskottet

dock måst finna så beaktansvärda, att utskottet ansett sig icke kunna ställa

sig avvisande mot att en utredning i ärendet verkställes, varigenom konsekvenserna

av ett bifall till förslaget kunna helt överblickas.

Yad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag till stater m. m., har utskottet

funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit. De ändringar,

utskottet ovan förordat i avseende å vissa tjänster, har utskottet sålunda

med hänsyn till förevarande anslags storlek och natur ansett icke

böra föranleda till ändring av Kungl. Maj:ts förslag.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet ej haft något att erinra

mot vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Majlis förslag

och herrar Karlssons och Blomquists motion, II: 303, samt

med avslag å herrar Berlings samt Karlssons och Blomquists

motioner, I: 37 och II: 84, i vad desamma avse ökning av personal

utöver vad Kungl. Majit föreslagit samt höjning av de

i Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat ingående anslagsposterna
a)

förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag

beslutade anstalten i Örebro för kvinnliga asociala imbecilla

skola i anställnings-, avlönings- och pensionshänseende anses tillhöra

personalen vid statens sinnessjukhus;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens sinnessjukhus

på följande sätt:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande Nr 166

I. Lälcarpersonal.

Befattning.

?13 överläkare av l;a klass - ............................

''15 förste läkare.................................................

4 överläkare av 2: a klass'' ....................................

>14 överläkare av 3:e klass ................................

• 31 andre läkare ................................................

1 läkare vid- ¥isby sinnessjukhus;.........—-......

II, Kontorspersonal.

3 syssloman'' av lia klass...................................

9 syssloman av 2:a klass....................................

7 sysslomän av 3:e klass ..........................

15 bokhållare............................................. .......

19 kassörer....................■ -......................

10 kamera-lbiträden''...........................................

13 kanslibiträden...................—...................

2 kontorsbiträdem...............................................

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av lia klass...........................

24 förestånderskor av lia klass...........................

18 uppsyningsman- av 2:a klass-.........—........''••••■

144 Överskötare ....................................................

30 förestånderskor av 2:a klass''..........................

821 skötare.................................. ----------------•.•■•••

264 över sköterskor ........................•....................

950 sköterskor...................................................~-

IV. Hean o mip ers onal.

11 maskinmästare av l:a klass .........................

7 maskinmästare av 2:a klass .........................

10 befallningsmän ...............................................

29 hantverksföreståndare av l:a klass .............

16 maskinister av l:a klass................................

17 trädgårdsmästare............................................

99 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............

20 maskinister av 2:a klass................................

13 köksförestånderskor av lia klass ................

10 magasinsföreståndare.....................................

18 arbetsförestånderskor.....................................

12 bageriförestånderskor.....................................

10 chaufförer .......................................................

15 eldare av l:a klass........................................

3 förmän i trädgård och jordbruk

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 13 haft. (Nr 166.)

Iiönegrad.

..... B 29

..... B : 28

..... B 28

..... B 27

..... B 26

. . B 26

B 24

B 22

B 21

B 15

B 11

B 8

B 7

B 4

B 14

B 12

B 10

B 8

B 7

B 6

B 6

B 3-

...... B 14

....... B 12

....... B 10

....... B 10

...... B 10

....... B 10

....... B 8

....... B 8

........ B 7

....... B 7

....... B 6

....... B 6

........ B 6

........ B 6

........ B 6

1098 30 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

Befattning. Lönegrad.

91 hantverkare ......... B 6

6 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6

19 .post-i och stadsbud.............................-.......................... B 6

16 tvättförestånderskar av l:a klass ................................. B 6

81 eldare av 2:a klass......................................................... B 5

28 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............... B 5

15 närmaste biträden till köksförestånderska................. B 5

22 yttre nattvakter ............................................................. B 5

9 närmaste biträden till bageriförestånderska............... B 3

3 tvättförestånderskor av 2:a klass ............................... B 3

15 närmaste biträden till tvättförestånderska.................. B 3

35 sömmerskor eller väverskor..........................................B 3

Anm. Under tiden 1 juli—31 december 1930 skall antalet

ordinarie läkarbefattningar vara bestämt på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass................................................... B 29

25 hospitalsläkare av Ira klass.......................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass.................................................. B 28

2 överläkare av.3% klass................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass.......................................... B 26

1 läkare vid Visby hospital.......................................... B 26

c) föreskriva, att av riksdagen godkända särskilda bestämmelser

beträffande befattningshavare vid hospital och asyler

skola från och med den 1 juli 1930 i tillämpliga delar gälla

jämväl beträffande befattningar såsom närmaste biträden till

köksförestånderska, yttre nattvakter, närmaste biträden till

bageriförestånderska, närmaste biträden till tvättförestånderska,

sömmerskor och väverskor;

d) godkänna följande stat för statens sinnessjukhus, att tilllämpas

från och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. Avlöningsstät.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

...........................................................................

Vikariätsersättningar, förslagsanslag ..........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag...............................................................

Kronor.

8.125.000

720,000

2.320.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för sinnessjukhusens underhåll,

förslagsanslag................................................................ 10,675,000

Summa kronor 21,840,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 166.

27

e) med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln,

avdelningen sjukvårdsanstalterna, underavdelningen sinnessjukvårdsanstalterna,

uppförda ordinarie förslagsanslaget till

hospital och asyler, under samma avdelning och underavdelning

med rubriken statens sinnessjukhus uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 10,300,000 kronor;

f) medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets

må, under i statsrådsprotokollet angivna villkor, för tiden 1

juli—31 december 1930 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp

av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande av social

hjälpverksamhet för sinnessjuka samt

II:o) att riksdagen må, i anledning av herrar Berlings samt

Karlssons och Blomquists ovanberörda motioner, I: 37 och

II: 84, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa ytterligare utredning av frågan örn inskränkning

av tjänstgöringstiden för sjukvårdspersonalen vid

statens sinnessjukhus.

Stockholm den 16 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid. förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, E. A. Lundell, C. I.

Asplund, G. A. Carlsson i Gävle, ./. G. Walles, K. E. Andersson i Eliantorp och

K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs,

S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte och G. Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till statens sinness s. 1 i texten