Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättrade avlöningsförhållanden för äldre subalternofficerare och marinintendenter.

1930-05-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:169, Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättrade avlöningsförhållanden för äldre subalternofficerare och marinintendenter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

1

Nr 169.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående förbättrade

avlöningsförhållanden för äldre subalternofficerare

och marinintendenter.

(lia avd.)

Uti en inom första kammaren av herr C. G. Y. Hammarskjöld väckt motion,

nr 103, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

hemställts,

att riksdagen måtte besluta att åt Konungen uppdraga att utan hinder aV

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet för tiden intill dess

nytt avlöningsreglemente träder i kraft utfärda sådana bestämmelser, att

löjtnant eller marinintendent av 2. graden, som under tre år tillhört 6. löneklassen,

därest han prövas lämplig för befordran till beställning inom högre

lönegrad, skall uppflyttas till 7. löneklassen, att sålunda uppflyttad beställningshavare

fortfarande skall anses tillhöra 2. lönegraden samt att beställningshavare,

som enligt ovan uppflyttats till 7. löneklassen, skall äga att vid

tillträdande av högre beställning för omedelbar eller framtida uppflyttning till

högre löneklass i den nya beställningen räkna sig tillgodo den sammanlagda

tid intill sex år, varunder han tillhört 6. och 7. löneklasserna, räknat som örn

han vid tillträdandet av den högre beställningen tillhört 6. löneklassen, samt

att riksdagens vederbörande utskott måtte verkställa erforderlig omräkning

av följande anslag under fjärde huvudtiteln, nämligen

Anslaget till »Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.»

vid lantförsvaret; samt

Anslaget till »Avlöning till personal vid kårer och staber m. fl.» vid sjöförsvaret.

I avseende å vad motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet vill erinra örn att vissa frågor, som äga samband med ifrågavarande

motion, tidigare varit föremål för behandling av riksdagen.

Sålunda framhöll 1927 års riksdag i samband med frågan örn nytt avlöningsreglemente

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat ro. fl. i försvarsväsendet (skrivelsen nr 55), att åtskilliga

jämkningar i gällande avlöningsbestämmelser syntes komma under omprövning

i samband med frågan örn dyrtidstilläggens inarbetande i lönerna, ett spörsmål,

som enligt vad departementschefen i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag

framhållit, skulle komma att upptagas till prövning inom en nära framtid.

Vid sadant förhållande syntes även vissa i det militära avlöningsreglementet

ingående bestämmelser i avseende å såväl lönebelopp som i övrigt samtidigt

komma under förnyad granskning. På grund härav ansåg riksdagen, att ett

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 15 haft. (Nr 169.)

XJtskotteti

yttrande.

1120 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 169.

motionsvis framställt förslag om vidtagande av vissa ändringar i löneplanerna

och tjänstledighetsavdragen för den militära personalen icke borde för det dåvarande

upptagas till avgörande. Prövningen av dessa frågor syntes riksdagen

böra anstå till den i utsikt ställda allmänna lönerevisionen.

Jämväl vid 1929 års riksdag var en likartad fråga föremål för prövning.

Uti en inom andra kammaren väckt motion nr 141 hade hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av avlöningsreglementet för officerare och

underofficerare, att lönebeloppet för de subalternofficerare, vilka under tre år

uppburit lön i 6. löneklassen, skulle — oavsett befordran till kapten ägt rum

eller icke — därefter utgå enligt i nämnda reglemente för 7. löneklassen upptagna

belopp. Med anledning av denna motion framhöll statsutskottet i sitt utlåtande

nr 91, att utskottet visserligen måste finna det vara beklagligt, att

befordringsförhållandena försämrats för vissa grupper av beställningshavare

genom det sätt, på vilket övergången till den nya härordningen blivit ordnad.

Då emellertid många olika faktorer inverkade på bedömandet av den i motionen

behandlade frågan och en allmän överarbetning av bl. a. gällande löneplan för

officerare syntes kunna förväntas komma att verkställas av 1928 års lönekommitté,

hade utskottet i likhet med försvarsväsendets lönenämnd, vars yttrande

av utskottet inhämtats, ansett, att motionen icke borde till någon riksdagens

åtgärd föranleda. Utskottets i sådant hänseende gjorda hemställan bifölls av

riksdagen.

Under erinran örn vad sålunda förekommit och då några nya omständigheter,

som skulle kunna föranleda utskottet att nu intaga en annan ståndpunkt

till det i motionen väckta förslaget, icke tillkommit, samt utskottet fortfarande

förutsätter, att ifrågavarande spörsmål, på sätt ovan berörts, i ett större sammanhang

kommer under omprövning, lärer den nu väckta motionen icke böra

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att herr C. G. V. Hammarskjölds förevarande motion (I: 103)

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V.

Rydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskiöld, J. G. Walles och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. Olsson i Kullenbergstorp,

P. M. Olsson i Blädinge, A. Alson Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,

J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson,

K. S. V. Ward, F. V. Sandwall och C. J. Högström.

Reservation:

av herr Hammarskjöld.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930^

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.