Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besiktning av motorfordon m. m.

1930-05-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:172, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besiktning av motorfordon m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

1

Nr 172.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till besiktning av motorfordon m. m.

(4:e avd.)

Genom en den 14 mars 1930 till riksdagen avlåten proposition, nr 221,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för nämnda dag,

dels med återkallande av det i statsverkspropositionen framställda förslaget

angående upptagande i riksstaten för budgetåret 1930/1931 av inkomster av

»avgifter för besiktning av motorfordon» med 430,000 kronor, föreslagit riksdagen

att i riksstaten för nämnda budgetår upptaga sagda inkomsttitel med

530,000 kronor;

dels ock föreslagit riksdagen att för budgetåret 1930/1931 under sjätte huvudtiteln

anvisa dels till besiktning av motorfordon ett extra förslagsanslag av

530,000 kronor, dels ock till registrering av motorfordon ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I förevarande proposition upptages till behandling av särskilda inom kommunikationsdepartementet

tillkallade sakkunniga för revision av motorfordonsförordningen

m. m. (1927 års motorfordonssakkunniga) den 10 mars 1928 avgivet

betänkande (Statens offentliga utredningar 1928: 11), i den del det innefattar

förslag örn ändrade grunder för automobilbesiktningsmännens avlönande,

ävensom vissa med motorfordonsväsendet sammanhängande anslagsfrågor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Till en början får jag erinra örn, att Kungl. Maj :t i det förslag till ny motorfordonsförordning,

över vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari

1930 yttrande av innevarande års riksdag begärts (proposition nr 121), i

stort sett upptagit de sakkunnigas förslag örn besiktningsväsendets ordnande.

Vad härefter angår frågan, huruvida besiktningsmannabefattningama skola

anordnas såsom huvud- eller bisysslor, torde denna frågas avgörande i främsta

rummet vara beroende av i vilken omfattning besiktningsmännens tid och

arbete i regel tagas i anspråk för uppdraget. Alltsedan ikraftträdandet av

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 78 haft. (Nr 172—173.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

gällande motorfordonslagstiftning har pågått en strävan att nedbringa besiktningsmännens

antal, detta i avsikt bland annat att vinna ökad enhetlighet

inom besiktningsväsendet. Även de sakkunnigas förslag innebär ett steg i sådan

riktning. Samtidigt som besiktningsmännens antal sjunkit har motorfordonsbeståndet

och därmed även besiktningsmännens tjänsteförrättningar

undergått en högst betydande ökning. Till belysande av den utveckling, som

härutinnan ägt rum, må endast nämnas, att antalet registrerade motorfordon,

som den 1 januari 1924 utgjorde 70,938, samma dag år 1930 stigit till över

190,000. Vid nu angivna förhållanden är det uppenbart, att besiktningsmannabefattningama

i allt större omfattning kommit att övergå till att bliva huvudsysslor

för sina innehavare. En sådan utveckling synes mig vara för det

allmänna enbart gagnelig. Klart är, att en besiktningsman, som helt får ägna

sig åt sin tjänst, har möjlighet att å densamma nedlägga ett omsorgsfullare

och mera målmedvetet arbete än den som kan för uppdraget allenast använda

tid, som bliver övrig från en annan huvudsaklig syssla. Det torde ock vara

lättare att till besiktningsmannatjänstema erhålla lämpliga och fullt kvalificerade

personer, om befattningarna organiseras som huvudsysslor, än örn de

skola innehavas vid sidan av annan viktigare tjänst. Förutsättningen härför

är emellertid uppenbarligen, att befattningarna bliva förenade med ej allt

för ringa inkomster.

Att de inkomster, som besiktningsmännen åtnjöto enligt de i 1923 års instruktion

ursprungligen stadgade grunderna, i stort sett voro allt för höga med

hänsyn till arbetets omfattning och beskaffenhet kan ej förnekas. Genom dea

reglering, som härutinnan skedde genom 1928 års kungörelse, synes emellertid

ett lämpligt avvägande av lönerna i allmänhet hava skett. I detta sammanhang

må erinras, att besiktningsmännens ersättningar icke äro nettobelopp.

Särskilt för besiktningsmän med mera omfattande verksamhet är icke

blott kontorslokal utan jämväl kontorspersonal oundgängligen nödig för verksamhetens

behöriga upprätthållande. Besiktningsmännen hava ofta egen automobil,

vilket givetvis är av ej ringa värde för tjänstens upprätthållande.

Mot det av de sakkunniga föreslagna avlöningssystemet med delvis fasta

arvoden torde främst kunna anmärkas, att detsamma kan giva anledning till

skapande av en ny statstjänstemannakår, en utveckling vilken icke torde vara

önskvärd. De sakkunniga hava visserligen framhållit, att en utveckling i sådan

riktning icke vore att befara, så länge föreskrift upprätthölles därom,

att besiktningsmännen skola tillsättas på viss kortare tid och att för dem meddelat

förordnande kan återkallas, när skäl därtill föreligger. I likhet med ett

par av de hörda myndigheterna känner jag mig icke övertygad örn riktigheten

av denna de sakkunnigas uppfattning. I allt fall synes mig tidpunkten

vara mindre lämplig att omlägga avlöningssystemet på sätt de sakkunniga

föreslagit. Innan en sådan genomgripande omläggning företages, torde man

först böra avvakta någon tids erfarenhet av verkningarna av införandet av

typbesiktning. Jag har alltså stannat för den uppfattningen, att det nuvarande

lönesystemet i stort sett bör bibehållas. På Kungl. Maj:t torde det liksom för

närvarande få ankomma att — med särskilt aktgivande på fordonsbeståndets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

3

tillväxt och övriga på saken inverkande omständigheter — fastställa den andel

av inflytande förrättningsavgifter, som må befinnas lämplig för att giva besiktningsmännen

en vid varje tid skälig lön.

Efter typbesiktningens genomförande komma de skäl att bortfalla, som torde

hava föranlett stadgande av olika grunder för beräkning av besiktningsmännens

ersättning för första besiktningar, å ena, samt för efterbesiktningar och

förarprövningar, å andra sidan. Vad beträffar avvägningen av besiktningsmännens

löner har jag funnit, att med hänsyn till det fordonsbestånd, varmed

man nu har att räkna, ytterligare någon jämkning nedåt torde kunna ske. Företagna

undersökningar hava sålunda givit vid handen, att för närvarande följande

skala skulle giva ett lämpligt och skäligt resultat:

100 % av de första............. 10,000 kr.

50 » » » nästa............. 10,000 »

och 25 % av belopp över.......... 20,000 ».

I avsikt att erhålla en viss fortlöpande kontroll å fordonsbeståndet hava de

sakkunniga föreslagit, att besiktningsman, envar för sitt tjänstgöringsdistrikt,

skulle utrustas med befogenhet att undersöka motorfordon, som kan antagas vara

mindre tillförlitligt (flygande besiktning). Den flygande besiktningens utförande

skulle i regel icke vara förenad med några ekonomiska förmåner för

besiktningsmännen. För ernående av större effektivitet i övervakandet av

fordonsbeståndets beskaffenhet hava de sakkunniga emellertid föreslagit, att

länsstyrelserna skola, då så anses påkallat och i övrigt lämpligt, äga uppdraga

åt en eller flera besiktningsmän att, mot erhållande av särskilt arvode

samt rese- och traktamentsersättning, då och då under året verkställa inspektion

av fordonsbeståndet enligt av länsstyrelsen fastställd plan, i samband

varmed stadgad särskild tillsyn över körskolorna skulle kunna utövas.

Det torde vara angeläget, att den möjlighet till kontroll över fordonsbeståndet,

som ligger i den flygande besiktningen, utnyttjas i praktiken. Ur sådan

synpunkt är det önskvärt, att besiktningsmännen utöva denna besiktning i ej

alltför ringa utsträckning. En förutsättning för att detta önskemål skall kunna

realiseras torde vara, att varje besiktningsman erhåller viss gottgörelse för

det med den flygande besiktningen förenade arbetet, förslagsvis 500 kronor per

år. Härutöver bör, såsom de sakkunniga föreslagit, kunna utgå särskild ersättning

för inspektion av fordonsbeståndet och för tillsyn av körskola. Denna ersättning

lärer lämpligen böra hållas inom en viss marginal. För landet i sin

helhet anser jag icke böra få användas mer än högst 100,000 kronor eller i

medeltal per län 4,000 kronor. Fördelningen av nämnda belopp å de olika länen

torde böra verkställas av Kungl. Majit. Meddelande av de närmare föreskrifter,

som beträffande varje län kunna erfordras med avseende å medlens användande,

torde jämväl böra ankomma på Kungl. Majit.

Mot de föreslagna arvodena till föreståndare för besiktningsmyndighet (900

kronor i Stockholm samt 600 kronor i Göteborg och i Malmö) lärer intet vara

att erinra. Även de sakkunnigas förslag till förrättningstaxa synes kunna godtagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

Innan de sakkunniga uppgjorde sitt löneförslag, anmodade de länsstyrelserna

att inkomma med dels uppgift å det antal besiktningsmän inom länen,

som det verkliga behovet oundgängligen krävde, dels förslag till länens indelning

i besiktningsmannadistrikt, allt under förutsättning av genomförandet

av de utav de sakkunniga ifrågasatta riktlinjerna för besiktningsväsendets

framtida ordnande. Vid förslagets utarbetande följde de sakkunniga i stort

sett länsstyrelsernas önskemål. De sakkunniga hava räknat med ett antal

av 84 besiktningsmän (se bil. 2 vid de sakkunnigas betänkande). Med hänsyn

till det ökade arbete, som kommer att åvila besiktningsmyndigheterna, synes

denna siffra böra höjas till 87.

Följande tabell (jämför tabell å sid. 8) åskådliggör i sammandrag storleken

av de lönebelopp, som enligt av mig angivna grunder skulle under år 1929 hava

tillkommit besiktningsmännen, därvid självfallet den länsvis utgående ersättning

för fordonsinspektion och körskoletillsyn, som kan tillkomma viss besiktningsman,

icke ingår i beloppen:

1 besiktningsman

9 besiktningsmän

14

32

19

12

intill 3,000 kr.

3.000— 6,000 »

6.000— 9,000 »

9.000— 12,000 »

12.000— 15,000 »

15.000— 18,000 >

Det högsta och lägsta lönebeloppet skulle ha utgjort respektive 17,410 kronor

och 2,960 kronor.

I efterföljande tabell lämnas uppgifter å kostnaderna för besiktningsväsendet

dels sådana de faktiskt utgått år 1929, dels så som de skulle ha utgått under

samma år, därest de av mig angivna grunderna skulle ha tillämpats.

Enligt av mig angivna grunder

Förrättning

avgifter

m. m.

kronor

Förrättning

Beräknade

förrättnings-

avgifter

kronor

Utgifter avsedda att täckas

med förrättningsavgifterna

Kronor

lia besiktning . .

511,850

Typbesiktning

16,250

Besiktningsmans andel i

Efterbesiktning .

310,240

lia besiktning

145,055

förrättningsavgifter

906,250

Förarprövning . .

582,560

Efterbesiktning

314,500

Arvode för flygande be- siktning

43,500

Körskoletillsyn .

Div. förrättningar

44,830 1

17,611:50

Förarprövning

588,020

Arvode, rese- och trakta- mentsersättning för for- donsinspektion och kör- skoletillsyn

Arvode till föreståndare för

besiktningsmyndighet

Oförutsedda utgifter

100,000

2,100

11,975

1,467,091:502

1,063,825

1,063,825

1 Arvode för körskoletillsyn har utgått ur regist eringsavgifter.

2 Av detta belopp har cirka 259,000 kronor inlevererats till statsverket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

StatsutsTcottets utlåtande Nr 172.

5

Av tabellen framgår, att medan år 1929 uttagits av trafikanterna 1,467,091

kronor 50 öre, den ifrågasatta förrättningstaxan nedbringar utgifterna till

1,063,825 kronor samt att besparingen för trafikanterna utgör omkring 400,000

kronor, framför allt uppkommande genom första besiktningens ersättande med

typbesiktning.

De sakkunniga hava förutsatt, att såväl inflytande förrättningsavgifter som

utgifterna för besiktningsväsendet skola upptagas i riksstaten.

I anslutning till de sakkunnigas på fordonsbeståndet den 1 januari 1928 grundade

förslag och då de ifrågasatta nya bestämmelserna avsetts skola träda i

kraft först den 1 januari 1931, har på min hemställan Kungl. Majit i punkt 34

under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj :t kunde komma att avlåta

till riksdagen, till »besiktning av motorfordon» för senare hälften av budgetåret

1930/31 beräkna ett extra förslagsanslag av 430,000 kronor. På hemställan

av chefen för finansdepartementet har i statsverkspropositionen uppförts

på inkomstsidan under titeln »avgifter för besiktning av motorfordon» ett belopp

av likaledes 430,000 kronor.

Enligt min här förut gjorda beräkning skall det belopp, som bör uppföras

å riksstatsförslagets inkomst- och utgiftssidor, beräknas till i runt tal 1,063,000

kronor för år räknat. Med hänsyn härtill torde i stället för i staten föreslagna

belopp, 430,000 kronor, böra å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas 530,000

kronor.

Uti punkten nr 33 under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Majit, likaledes på min hemställan, föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj :t kunde komma att avlåta

till riksdagen, till »registrering av motorfordon m. m.» för nästkommande budgetår

beräkna ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor. I samband med framställandet

av detta förslag, som innebar dels ändring av anslagets hittillsvarande

rubrik »Registrering av automobiler m. m.» och dels höjning av anslagsbeloppet

— för nu löpande budgetår 20,000 kronor — med 10,000 kronor, redogjorde

jag för de ändamål, som tillgodoses med detsamma, ävensom för anslagets

belastning. Uppskovet med denna anslagsfrågas slutliga behandling var

föranlett därav, att vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande det icke

kunde med säkerhet avgöras, huruvida anslaget möjligen kunde komma att påverkas

av blivande ståndpunktstagande till de sakkunnigas förslag angående

ny motorfordonsförordning m. m. Den fortsatta behandlingen av detta förslag

har givit vid handen, att anskaffandet av utav de sakkunniga föreslagna s. k.

skatteskyltar skulle komma att föranleda vissa utgifter, vilka torde böra bestridas

av ifrågavarande anslag. Dessa utgifter torde dock icke komma att

uppgå till sådant belopp, att därav påkallas förhöjning av det beräknade anslagsbeloppet

30,000 kronor.

I årets statsverksproposition har inkomsttiteln »avgifter för registrering av

motorfordon» upptagits med 1,050,000 kronor. Såsom förut omnämnts skola

de förrättningsavgifter, som av besiktningsman enligt nu gällande lagstiftning

inlevereras till länsstyrelse, av denna redovisas bland inflytande inkomster för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 172.

Utskottets

yttrande.

registrering av motorfordon. Inlevereringen sker för varje kalenderår före utgången

av januari månad nästpåföljande år. Besiktningsman tillkommande

arvode samt rese- och traktamentsersättning för tillsyn av körskola bestridas av

registreringsavgifter. Utbetalning av dessa ersättningar lärer i regel verkställas

först efter respektive kalenderårs utgång. Vid nu angivna förhållanden

och då de av mig ifrågasatta avlöningsbestämmelserna avses skola träda i kraft

först den 1 januari 1931, kommer berörda inkomsttitel icke att för nästa budgetår

påverkas av den föreslagna redovisningen av förrättningsavgifterna. Däremot

kommer sa uppenbarligen att bliva fallet från och med budgetåret

1931/1932.»

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

förordade arvodesgrunderna för automobilbesiktningsmän m. m., tillstyrker

Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 under sjätte huvudtiteln

anvisa

a) till besiktning av motorfordon ett extra förslagsanslag av

530,000 kronor;

b) till registrering av motorfordon ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor.

Beträffande beräkningen av inkomsttiteln »avgifter för besiktning av motorfordon»

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 23 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Å. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.

G. Bosén, K. V. Bydén, E. A. Lundell, J. Clemedtson och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. B. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Garlsson-Frosterud, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson

i Eskilstuna, G. Persson i Falla, F. V. Sandwall och J. E. Andersson i Ovanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till besiktning av motorfordon m. m. s. 1 i texten