Utlåtande i anledning av Kungl. Mårts proposition angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1930-05-23 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:173, Utlåtande i anledning av Kungl. Mårts proposition angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 178.
7
Nr 173.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Mårts proposition angående
exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet
väckt motion.
(4:e avd.)
I en till riksdagen den 14 mars 1930 avlåten proposition, nr 252, haf Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen besluta,
att Ladugårdsgärdets förestående exploatering skall handhavas av djurgårdskommissionen
samt att i avseende å kommissionens sammansättning och
verksamhet m. m. skola gälla av departementschefen förordade huvudgrunder;
att under kommissionens vård och inseende skall snarast möjligt ställas hela
det område, vilket jämlikt det år 1928 mellan kronan och Stockholms stad träffade
avtalet skall i första hand läggas under stadsplan och exploateras, dock
med de undantag ävensom med de modifikationer beträffande den omedelbara
förvaltningen av vissa för statliga institutioner disponerade byggnadsområden,
som av departementschefen förordats;
att, i den mån och så länge särskilda delar av exploateringsområdet disponeras’
eller användas av statliga institutioner för nuvarande ändamål, avgäld
skall av dessa institutioner för ifrågavarande markområden erläggas till djurgårdskassan
med nu utgående belopp intill dess, Kungl. Majit med hänsyn till
områdenas inskränkning annorlunda förordnar, ävensom att djurgårdskassan
skall efter i statsrådsprotokollet angivna grunder beredas ersättning dels för
de genom den förevarande exploateringsverksamheten ävensom genom slutligt
godkännande av de i proposition nr 178 till innevarande års riksdag framlagda
avtalen djurgårdskassan frångående arrendeavgälderna, dels ock för
djurgårdsarbetarbostaden Grindstugans bortflyttning, samt
att av de vid den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringsverksamheten
inflytande försäljnings-, arrende- och andra medel skola täckas alla med
exploateringsverksamheten förbundna utgifter samt förenämnda ersättning till
djurgårdskassan, varefter återstående inkomstmedel skola i enlighet med beslut,
som riksdagen meddelat eller må komma att fatta, disponeras i första hand för
opaginerad Kontrollera mot PDF
° Statsutskottets utlåtande Nr 173.
återbetalning av sådana förskott, vilka förutsatts skola täckas av köpeskillingsmedel
vid markförsäljning å Ladugårdsgärdet.
„ beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
. 1 samband med denna proposition bar utskottet till behandling förehaft en
inom första kammaren av herr V. Rydén väckt motion, nr 322, i vilken i första
hand yrkats, att fullmäktige i riksgäldskontoret erhålla i uppdrag att tillsätta
exploatenngskommissionen, i andra att majoriteten av ledamöter i kommissionen
tillsättes av nämnda fullmäktige; och skulle ett bifall till huvudförslaget
innebära följande ändringar i Kungl. Maj:ts förslag:
att Ladugårdsgärdets förestående exploatering skall handhavas av en av
fullmäktige i riksgäldskontoret tillsatt kommission;
att (lika med Kungl. Majit) — — — förordats;
att---- (lika med Kungl. Maj :t)---bortflyttning; samt
att av de vid den av kommissionen bedrivna — — — (lika med Kungl.
Majit)---Ladugårdsgärdet.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Rörande förevarande motion har utskottet införskaffat fullmäktiges i riksgäldskontoret
yttrande, vilket finnes bifogat utskottets utlåtande (Bil.).
I skrivelse till Kungl. Majit den 20 december 1929 har djurgårdskommissionen
inkommit med förslag rörande Ladugårdsgärdets blivande exploatering.
Djurgårdskommissionen har hemställt, att Kungl. Maj :t — i det Hans Maj :t
Konungen förklarade sig avstå från dispositionsrätten till de i det s. k. Ladugardsgärdesavtalet
omhandlade områdena av Norra Djurgården, vilken dispositionsrätt
jämlikt riksens ständers underdåniga skrivelse den 1 december 1809
och Kungl. Majits beslut den 26 februari 1810 tillkomme Konungen -— måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att exploatering av de delar av Norra Djurgården, som ingå uti
det s. k. Ladugårdsgärdesavtalet av den 19 oktober 1928, skall igångsättas
omedelbart efter det att alla för exploateringen erforderliga förberedande åtgärder
blivit vidtagna;
dels besluta,^ att djurgårdsförvaltningens befattning med ifrågavarande exploateringsområde
skall upphöra och djurgårdskassan beredas den ersättning,
som enligt tidigare tillämpade grunder och med hänsyn till för handen varande
förhållanden kan anses böra utgå som gottgörelse för genom exploateringen
minskade inkomster;
dels slutligen besluta, att genom tomtförsäljningar influtna köpeskillingar
och räntor skola inlevereras till statskontoret och där bokföras såsom »Diverse
medel» under titel »Köpeskillingar för tomter å Norra Djurgården», från vilken
titel skola enligt riksdagens skrivelse den 1 juni 1929 samt enligt hitintills av
djurgardskommissionen tillämpade grunder utgå erforderliga medel för med
exploateringen förbundna utgifter, samt att till samma titel skola inlevereras
Statsutskottets utlåtande Nr 173.
9
hyres- och arrende- m. fl. inkomster från exploateringsområdet, i den mån de
icke erfordras för bestridande av djurgårdskommissionens förvaltningskostnader.
I ärendet hava avgivits yttranden av byggnadsstyrelsen, riksmarskalksämbetet
efter djurgårdsförvaltningens hörande, arméförvaltningen, statskontoret
och riksräkenskapsverket.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Såvitt nu kan bedömas torde den i statsmakternas förberörda beslut av
år 1928 avsedda exploateringen av Ladugårdsgärdet kunna, i vad avser den
första etappen, taga sin början under loppet av nästa budgetår. Det har därför
synts mig angeläget att vissa huvudfrågor rörande denna kronans exploateringsverksamhet,
som kommer att avse högst betydande värden och fortgå
under en mycket lång tidsperiod, underställas riksdagens prövning redan i år.
Vad då först angår det organ, som skall omhänder hava exploatering sv ensamheten,
måste stora krav ställas på detta med hänsyn till såväl förvaltningsobjektets
ekonomiska värde som det blivande exploateringsarbetets omfattning
och långvarighet. Detta organ måste i sig inrymma framstående sakkunskap
på åtskilliga områden samt förlänas en organisation, sorn i sig förenar affärsmässighet
och smidighet med administrativ fasthet. Av skäl, som av myndigheterna
därutinnan anförts i ärendet, anser även jag, att denna exploateringsverksamhet
icke lämpligen bör uppdragas åt byggnadsstyrelsen utan att densamma
bör omhändertagas av ett för ändamålet särskilt tillsatt organ. Lika
med byggnadsstyrelsen, arméförvaltningen och statskontoret har jag då stannat
vid, att detta uppdrag bör lämnas åt djurgårdskommissionen — det sedan
20 år tillbaka redan existerande statliga exploateringsorganet. Därvid bör emellertid
kommissionens ledamotsantal ökas från två till tre, varjämte åt kommissionen
bör givas större administrativ fasthet genom att för densamma av Kungl.
Majit fastställes en instruktion, i vilken kommissionens befogenhet och verksamhet
närmare regleras. Av ledamöterna bör en, tillika verkställande ledamot,
äga förfarenhet i tekniska och stadsplanefrågor ävensom praktisk erfarenhet i
exploateringsverksamhet. De båda övriga ledamöterna, av vilka den ene skall
vara kommissionens ordförande, böra representera dels det. allmänna statsintresset
och administrativ förfarenhet, dels ock merkantil och finansiell sakkunskap.
Att i kommissionen låta de bostadssociala synpunkterna erhålla en stadigvarande
representant synes mig icke nödvändigt; det torde vara tillräckligt att
kommissionen beredes möjlighet att i sådant syfte för särskilda fall med sig
adjungera sakkunnig person.
Kommissionens befogenhet lärer böra begränsas på det sätt, att avgörandet
av frågor av principiell art eller eljest större räckvidd förbehålles Kungl.
Maj :t. Huruvida på förhand vissa minimipriser böra åsättas de tomter, som
skola försäljas, eller eljest vissa normer för prissättningen och försäljningen
meddelas av Kungl. Majit, torde få bliva beroende av vad som efter uppkommande
förhållanden kan befinnas lämpligast. Det synes emellertid icke vara
nödvändigt, att de särskilda tomtförsäljningsavtalen underställas Kungl. Majlis
prövning, försåvitt icke fråga iir örn någon särskilt stor försäljning.
T enlighet med vad som framhållits under ärendets beredning, synes kommissionens
verksamhet komma att tarva, att den äger tillgång till juridisk sakkunskap.
För detta ändamål torde lämplig person få anställas såsom ombudsman.
Hos kommissionen lärer vidare få anställas en sekreterare — eventuellt torde
sekreterar- och ombudsmannagöromålen kunna handhavas av samma person •—
varjämte annan kansli- ävensom teknisk personal kan bliva erforderlig. Att
redan nu fastställa omfattningen av sådan personal lärer icke vara möjligt,
10
Statsutskottets utlåtande Nr 17S.
utan torde Kungl. Maj:t böra äga befogenhet att härutinnan bestämma efter
vad omständigheterna visa vara nödvändigt.
Beträffande ersättningen till den sålunda omorganiserade djurgårdskommissionens
ledamöter utgår jag ifrån, att ett tantiemsystem icke kan ifrågakomma,
utan att ersättningarna skola utgå i form av fasta arvoden. I betraktande av
arbetets art och omfattning samt därav betingade kvalifikationer hos den verkställande
ledamoten torde man få räkna med ett förhållandevis högt arvodesbelopp
åt denne, förslagsvis upptill 20,000 kronor för år. För de övriga ledamöternas
ersättning synes en norm vara att finna i vad som tillerkänts fullmäktige
eller ledamöter vid en del affärsdrivande verk samt alltså arvodet
kunna beräknas för ordföranden till 4,000 kronor och för den tredje ledamoten
till något lägre belopp. En viss rörelsefrihet i fråga om dessa arvodesbelopps
bestämmande torde sålunda böra tillerkännas Kungl. Majit. Ersättning till
ombudsman, kansli- och teknisk personal torde böra bestämmas enligt grunder,
som meddelas av Kungl. Maj :t.
Den omorganiserade djurgårdskommissionen lärer i likhet med statens allmänna
fastighetsförvaltande verk, byggnadsstyrelsen, böra lyda under kommunikationsdepartementet.
1 fråga örn exploateringsområdets ställande under exploateringsorganets förvaltning
får jag till en början erinra därom, att före det Kungl. Maj :t den 19 oktober
1928 godkänt det s. k. Ladugårdsgärdesavtalet, Hans Maj :t Konungen
funnit gott gilla detsamma. Det återstår då att reglera vid vilken tid och på
vilka villkor vården och inseendet över exploatering sområdet skall övergå från
riksmarskalksämbetet och djurgårdsförvaltningen till exploateringsmyndigheten.
Jag utgår ifrån, att de inom det nu ifrågavarande första exploateringsområdet
för statliga institutioner (kaserner m. m.) i anspråk tagna byggnadsområdena
skola i huvudsak alltjämt disponeras för nuvarande eller annat statligt
ändamål, intill dess statsmakterna besluta annorlunda, samt att gränserna
för dessa områden skola i detalj bestämmas först då stadsplan föreligger för
exploateringsområdet. Exploateringen kommer då att till en början avse endast
övriga områden, varvid emellertid givetvis vissa delar kunna förutsättas icke
skola försäljas utan disponeras eller reserveras för statliga ändamål. Beträffande
de områden, till vilka exploateringsverksamheten sålunda skulle komma
att inskränka sig, torde man få förutsätta, att exploateringen samtidigt igångsättes
på olika delar av desamma — områden för bostads- och affärshus, industri-
och kontorsområden, villaområden etc. Successivt torde därefter nya
områden dragas in i försäljningsverksamheten. Emellertid måste man också
förutsätta, att en hel del sådana arbeten som gatu- och ledningsarbeten icke
lämpligen kunna bedrivas enbart inom de områden, dit försäljningsverksamheten
för tillfället är närmast förlagd, utan måste utsträckas över även andra delar
av exploateringsområdet och särskilt då i god tid företagas inom de delar, vilka
närmast kunna tänkas komma att tagas i anspråk för försäljning. Ur nu angiven
synpunkt behöver alltså exploateringsmyndigheten disponera över avsevärda
delar av exploateringsområdet. Uppenbarligen bör exploateringsmyndigheten
också hava möjlighet att tillse, att även å de områden, vilka icke redan
iordningställts eller närmast skola iordningställas för försäljning, icke ske
några dispositioner i form av markupplåtelser eller eljest, som kunna skapa
onödiga hinder och svårigheter för den blivande exploateringen.
Såväl på grund av det nu anförda som med hänsyn till angelägenheten av
att förekomma slitningar, som kunde uppstå, därest förvaltningen av exploateringsområdet
fördelades mellan flera olika myndigheter med successiva omregleringar
dem emellan av förvaltningsområdena, har det synts mig lämpligast,
att hela det nu avsedda första exploateringsområdet omedelbart ställes un
-
Statsutskottets utlåtande Nr 173.
11
der exploateringsmyndighetens vård och inseende, som sålunda, i och med det
att Hans Maj :t Konungen avstår från dispositionsrätten till området, kommer
att övergå från riksmarskalksämbetet och djurgårdsförvaltningen till ^djurgårdskommissionen.
Undantag härifrån torde höra göras allenast för sådant
område — exempelvis Stadion och Sofiahemmet — som är upplåtet till,enskild
institution tillsammans med mark, vilken ej ingår i exploateringsområdet. I
enlighet med vad från riksmarskalksämbetets och djurgårdsförvaltningens
sida framhållits, synes emellertid önskvärt, att förvaltningen av särskilt skogsområden,
vilka icke ännu indragits i försäljningsvejksamheten, sker under
samarbete mellan djurgårdskommissionen och djurgårdsförvaltningen. Jag
erinrar därvid örn, att djurgårdskommissionen enligt meddelade bestämmelser
äger rätt att inkalla djurgårdsintendenten eller, vid förfall för honom, hovauditören
att deltaga i kommissionens överläggningar och beslut i frågor,
som angå Djurgårdens intressen. Ett liknande samarbete torde lämpligen böra
komma till stånd även vid den nu förestående exploteringsverksamheten.
Vad angår den direkta förvaltningen av exploateringsområdet, så torde av
vad jag förut anfört framgå, att från djurgårdskommissionens förvaltning
böra tills vidare undantagas de områden, vilka disponeras av militära och
andra statliga institutioner såsom byggnadsområden för kaserner, tygstation
m. m. Dessa sistberörda områden lära kunna överflyttas till djurgårdskommissionens
omedelbara förvaltning i den man områdena jämlikt statsmakternas
beslut upphöra att användas för nuvarande ändamål. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att. sedan stadsplan för exploateringsområdet fastställts, bestämma
gränserna för de områden, vilka alltjämt skola disponeras för sitt nuvarande
ändamål.
De delar av exploateringsområdet, vilka i enlighet med det anförda skulle
ställas under djurgårdskommissionens förvaltning, böra alltjämt, i den man
icke exploateringsverksamheten därav hindras, få användas såsom hittills för
militära övningar. Då exploateringssynpunkterna därvidlag böra vara de avgörande,
lär det böra ankomma på exploateringsmyndigheten — och ytterst
Kungl. Maj :t vid bestämmandet av vilka delar, som skola tid efter annan indragas
i försäljningsverksamheten — att avgöra å vilka delar av nu ifrågavarande
markområden militära övningar alltjämt skola få fortgå.
Så länge nämnda områden alltjämt få användas för sitt nuvarande ändamål
av de militära myndigheterna, torde dessa böra till djurgårdskassan utgöra
avgälder liksom nu. Pa Kungl. Majit torde böra ankomma att bestämma
i vad mån nuvarande avgälder skola minskas och slutligen upphöra på grund
av att respektive områden tagas i anspråk för exploatering. Likaledes torde
till djurgårdskassan böra, så länge desamma användas för nuvarande ändamål,
utgöras avgälder till samma belopp som nu för sådana byggnadsområden,
vilka i enlighet med det anförda skulle alltjämt disponeras för sitt hittillsvarande
ändamål och sålunda icke stå under djurgårdskommissionens omedelbara
förvaltning.
Genom den nu ifrågavarande exploateringsverksamheten går salunda djurgårdskassan
förlustig dels redan nu vissa arrendeavgifter dels ock framdeles,
allteftersom exploateringen framskrider, ytterligare avgälder. På sätt flertalet
hörda myndigheter föreslagit torde därför, i överensstämmelse med hittills följd
praxis, djurgårdskassan böra beredas ersättning för nämnda inkomstminskning,
allteftersom densamma inträder, genom att djurgårdsfonden av de vid exploateringen
inflytande medlen tillföres belopp, motsvarande det efter 4 procent
kapitaliserade värdet av frångående arrendeavgälder. Efter enahanda, grunder
lär ersättning böra beredas djurgårdskassan för den inkomstminskning, som
må komma att uppstå vid det godkännande av avtal mellan kronan och Stockholm—Limbo
järnvägsaktiebolag samt Stockholms stad, varom hemställes i
12
Statsutskottets utlåtande Nr 173.
Utskottets
yttrande.
deli till årets riksdag avlatna propositionen nr 178. Tillika torde ersättning
böra beredas djurgårdskassan, om och när den förut omförmälda djurgårdsarbetarlägenheten
Grindstugan ej längre kan få disponeras för sitt ändamål,
saint i ty fall kostnaderna för byggnadens förflyttning till annat lämpligt
ställe samt beredande av bostad åt innehavaren under flyttningen bekostas av
de genom exploateringen inflytande medlen.
Beträffande frågorna örn bestridande av kostnaderna för exploateringsverksamhetens
bedrivande samt dispositionen i övrigt av de genom exploateringsverksamheten
inflytande medlen hava myndigheterna i de avgivna yttrandena
utgått fran, att berörda kostnader skulle bestridas med de genom exploateringen
inflytande arrende-, hyres- och tomtförsäljningsmedlen samt att dessa i
övrigt skulle inlevereras till statskontoret för att disponeras i enlighet med
av statsmakterna därom fattade beslut, att börja med till täckande av sådana
förskott, som jämlikt tidigare beslut förutsatts skola ersättas med nu ifrågavarande
medel. I sistberörda hänseende må hänvisas till den redogörelse, som
återfinnes i den vid propositionen nr 247 till 1928 års riksdag fogade bilagan,
sid. 72—73, och varav framgår, att de vid exploateringen inflytande medlen
måste förutsättas komma att för avsevärd tid framåt utgå till täckande av
ifrågavarande förskott. Vidare har föreslagits att till täckande av förberörda
exploateringskostnader skulle fa tagas i anspråk sådana medel, som influtit
eller ma komma att inflyta genom den tidigare igångsatta exploateringen av
Karlaplans- m. fl. områden.
Till de sålunda framställda förslagen ansluter jag mig i huvudsak. Emellertid
har beträffande omförmälda förskott i en del fall beslutats, att desamma
skola omedelbart täckas av inflytande försäljningsmedel för fastigheter, anslagna^
till försvarsväsendet, i andra fall åter att täckningen skulle ske medelst
sådana medel, som inflöte till lantförsvarets fond för byggnader och andra
försvarsändamål. Innan några belopp av de vid den nu avsedda exploateringen
inflytande medlen anvisas till täckning av omförmälda förskott synes därför
böra utredas, vilka andra medel som eventuellt redan finnas eller kunna
beräknas komma att framdeles sta till förfogande för ändamålet, ävensom i
vad mån medlen skola anvisas, att direkt eller genom berörda fond disponeras
till förskottens täckande. Då någon sådan utredning icke föreligger samt
köpeskillingsmedel icke lära kunna beräknas komma att till något större belopp
inflyta under nästkommande budgetår, torde det vara tillräckligt att vid
innevarande ars riksdag fattas allenast ett principbeslut därom, att av inflytande
exploateringsmedel skola, efter det kostnaderna för exploateringsverksamheten
blivit täckta, i första band gäldas förskott av nyss omförmäld art. Sedan
erforderlig utredning skett, torde till en senare riksdag få framläggas
förslag i syfte att i detalj fastställa regler för ifrågakommande förskottsmedels
ersättande med inkomster av ladugårdsgärdesexploateringen, varvid även
torde få bestämmas, huruvida dessa täckningsanslag skola utgå direkt eller
genom lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.»
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att exploateringen av Ladugårdsgärdesområdet
alltjämt bör handhavas av en för ändamålet utsedd
kommission, djurgårdskommissionen.
I avseende å kommissionens sammansättning må erinras, att denna för närvarande
utgöres av allenast två ledamöter men enligt Kungl. Maj:ts förslag
skulle bestå av tre ledamöter, till vilket antal kommissionsmedlemmarna för
övrigt ursprungligen uppgått. För egen del vill utskottet framhålla, att ifrågavarande
exploateringsorgan är avsett att erhålla en ekonomiskt synnerligen
Statsutskottets utlåtande Nr 178.
13
omfattande och maktpåliggande uppgift. För att åt dessa ur olika synpunkter
mycket ömtåliga tomtförsäljningsfrågor trygga det lämpligaste och mest allsidiga
bedömande anser utskottet kommissionen böra givas en ytterligare
något vidgad sammansättning genom dess utökning med ännu en ledamot.
Med beaktande av de synpunkter, som motionsvis anförts, vill utskottet
tillstyrka, att denna fjärde ledamot utses av fullmäktige i riksgäldskontoret.
De markavhändelser, varom här är fråga, avse betydande värden och skola
pågå under en lång följd av år. För att riksdagen må tillförsäkras en tillbörlig
kontroll över handhavandet av desamma, torde som ytterligare villkor
för det generella försäljningsbemyndigande, som nu av riksdagen skulle lämnas,
böra uppställas, att av Kungl. Maj :t årligen för riksdagen framlägges en
ekonomisk redogörelse rörande fortgången av exploateringen med angivande av
skedda tomtförsäljningar, erhållna priser och uppställda köpevillkor, gjorda
utlägg för anläggning av gator m. m. och övriga exploateringskostnader.
Departementschefen har ansett kommissionens befogenhet böra begränsas på
det sätt, att prövningen av frågor av principiell art eller eljest större räckvidd
förbehålles Kungl. Majit. I anslutning härtill vill utskottet framhålla lämpligheten
av att även andra ärenden av någon mera väsentlig ekonomisk eller
annan betydelse, vid vilkas avgörande enighet mellan kommissionens samtliga
ledamöter ej kan uppnås, underställas Kungl. Maj :ts prövning.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande
proposition och herr Rydéns i ämnet väckta motion (1:322),
må besluta,
a) att Ladugårdsgärdets förestående exploatering skall
handhavas av djurgårdskommissionen samt att i avseende å
kommissionens sammansättning och verksamhet m. m. skola
gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 14 mars 1930 av departementschefen förordade huvudgrunder
med de tillägg, som utskottet ovan angivit;
b) att under kommissionens vård'' och inseende skall snarast
möjligt ställas hela det område, vilket jämlikt det år 1928 mellan
kronan och Stockholms stad träffade avtalet skall i första
hand läggas under stadsplan och exploateras, dock med de
undantag ävensom med de modifikationer beträffande den omedelbara
förvaltningen av vissa för statliga institutioner disponerade
byggnadsområden, som av departementschefen förordats
;
c) att, i den mån och så länge särskilda delar av exploateringsområdet
disponeras eller användas av statliga institutioner
för nuvarande ändamål, avgäld skall av dessa institutioner
för ifrågavarande markområden erläggas till djurgardskassan
med nu utgående belopp intill dess Kungl. Majit med hänsyn
14
Statsutskottets utlåtande Nr 173.
till områdenas inskränkning annorlunda förordnar, ävensom att
djurgårdskassan skall efter här förut angivna grunder beredas
ersättning dels för de genom den förevarande exploateringsverksamheten
ävensom genom slutligt godkännande av de i proposition
nr 178 till innevarande års riksdag framlagda avtalen
djurgårdskassan frångående arrendeavgäldema, dels ock för
djurgårdsarbetarbostaden Grindstugans bortflyttning; samt
d) att av de vid den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringsverksamheten
inflytande försäljnings-, arrende- och
andra medel skola täckas alla med exploateringsverksamheten
förbundna utgifter samt förenämnda ersättning till djurgårdskassan,
varefter återstående inkomstmedel skola i enlighet med
beslut, som riksdagen meddelat eller må komma att fatta, disponeras
i första hand för återbetalning av sådana förskott,
vilka förutsatts skola täckas av köpeskillingsmedel vid markförsäljningar
å Ladugårdsgärdet.
Stockholm den 23 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.
G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, J. Clemedtson och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-FTosterud, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson
i Eskilstuna, G. Persson i Falla, F. V. Sandwall och J. E. Andersson i Ovanmyra.
Statsutskottets utlåtande Nr 178.
15
Bilaga.
Till Riksdagens statsutskott.
I skrivelse av den 28 nästlidna april har utskottets ordförande anhållit, att
fullmäktige i riksgäldskontoret ville till utskottet avgiva yttrande över en av
herr V. Rydén inom första kammaren väckt motion, nr 322, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m.;
och få fullmäktige med anledning därav anföra följande.
Fullmäktige ställa sig mycket betänksamma mot motionärens förslag, att
det skulle uppdragas åt fullmäktige att tillsätta den för genomförande av ifrågavarande
exploatering föreslagna kommissionen. Därest riksdagen emellertid
skulle önska erhålla ett direkt inflytande på kommissionens verksamhet, torde
detta syfte i tillräcklig grad kunna vinnas genom bemyndigande för fullmäktige
att utse en ledamot i en kommission, som för övrigt tillsättes av Kungl.
Maj :t.
Stockholm den 15 maj 1930.
KARL HILDEBRAND.
G. Kobb.
Carl Ekman.
H. S. Tamm.
Anders Anderson.
Eric Hallin.
P. Albin Hansson.
IJohn Hägglund.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående exploatering av Ladugårdsgärdet m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 2 i texten