Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av vägoch vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet väckt motion.

1930-05-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:179, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av vägoch vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

3

Nr 179.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 1.30 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation

av väg- och vattenbyggnadskåren jämte en i

ämnet väckt motion.

(lia avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition

(nr 220), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

bär Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att godkänna de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

förordade grunderna för en omorganisation av väg- och

vattenbyggnadskåren.

Rörande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I en inom första kammaren av herr C. Forssell väckt motion, nr 320,

har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen i fråga.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Efter att inledningsvis hava redogjort för ett av chefen för kommunikationsdepartementet

i ämnet avgivet yttrande till statsrådsprotokollet

den 26 juli 1927 har departementschefen övergått till behandlingen av de

olika delarna av omorganisationsförslaget.

Väg- och vattenbyggnadskårens uppgift. Kårens ställning och ledningen

av densamma.

Ett av vissa sakkunniga (1925 års sakkunniga) framlagt förslag rörande

väg- och vattenbyggnadskårens organisation och därmed sammanhängande

spörsmål innebar kårens ersättande med en teknisk kår. Denna

organisation, som avsågs att omfatta alla ingenjörsteknikens viktigare

grenar, skulle hava till uppgift

att vid krigstillfälle tillhandahålla personal — utöver den i arméns,

marinens och flygvapnets stater upptagna — för bestridande av sådana

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

befattningar vid förs vars väsende t, vilka fordrade såväl särskilda ingenjörstekniska

insikter som militära kunskaper av annan art än den, reservofficers-

oell värnpliktsutbildningen avsåge att bibringa;

att meddela ovannämnda personal för ändamålet i fråga erforderlig

utbildning;

att för främjande av den tekniska utvecklingen inom försvarsväsendet

i samarbete med statliga och privata tekniska institutioner o. dyl. följa

utvecklingen inom ingenjörsvetenskapens olika grenar samt att hos

Kungl. Majit och militära myndigheter göra därav föranledda fram

ställningar;

att biträda de militära myndigheterna vid handläggning av sådana

ärenden, som fordrade tillgång till särskild ingenjörstekuisk sakkunskap;

samt

att rådföra landets ingenjörspersonal nied hänsyn till dess ändamålsenliga

användning vid krigstillfälle och biträda de militära myndigheterna

vid planläggningen av nämnda personals krigsplacering.

Enligt ett av senare tillkallade sakkunniga (1927 års sakkunniga) framlagt

förslag skulle organisationen endast omfatta väg- och vattenbyggnadsingenjörer.

Den med hänsyn härtill begränsade uppgiften för orga

nisationen skulle i huvudsak vara

att vid krigstillfälle tillhandahålla personal — utöver den i arméns

stater och reserver upptagna — för bestridande av sådana befattningar

vid armén, vilka fordrade såväl särskilda ingenjörstekniska insikter som

militära kunskaper av annan art än den, värnpliktsutbildningen avsåge

att bibringa;

att meddela ovannämnda personal för ändamålet i fråga erforderlig

utbildning;

att biträda de militära myndigheterna vid handläggning av sådana

ärenden, som fordrade tillgång till särskild väg- och vattenbyggnadsteknisk

sakkunskap; samt

att rullföra landets väg- och vattenbyggnadsingenjörer med hänsyn till

deras ändamålsenliga användning vid krigstillfälle.

Enligt 1927 års förslag skulle kåren organiseras enbart för militärt

ändamål och underställas försvarsdepartementet. Vidare förordades en

nära anslutning av kåren till fortifikationen. I syfte att bereda väg- och

vattenbyggnadskåren en i förhållande till försvarets målsmän såvitt möjligt

fristående och självständig ställning föreslogs, att kåren endast i

utbildnings- och mobiliseringsavseende underställdes chefen för fortifikationen,

men i övrigt förblev omedelbart under Kungl. Majit.

Såsom chef för kårens syntes i regel böra förordnas en regementsofficer

ur kåren med överstes tjänsteställning.

De över 1927 års förslag hörda myndigheterna och institutionerna hava

i allmänhet icke framfört några principiella erinringar mot förslaget i

nu förevarande hänseenden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande Nr IT9.

1 fråga om kårens uppgifter Ilar departementschefen anslutit sig till

vad 1927 års sakkunniga härutinnan föreslagit.

I avseende å väg- och vattenbyggnadskårens ställning i försvarsorganisationen

borde kåren enligt departementschefens mening utgöra en

reserv av ingenjörsutbildad personal och syntes på grund därav höra

anknytas till fortifikationen. Kåren borde dock icke inordnas bland arméns

reserver utan hellre bilda en i förhållande till reserverna fristående

organisation, jämte dessa och arméns övertaliga personal ingående bland

arméns personal över stat. Chefskapet över kåren skulle vidare utövas

av en väg- och vaftenbyggnadsoffiner, dock endast under förutsättning,

att kåren, som skulle organiseras enbart för försvarsändamål, ställdes

under överinseende av militär myndighet. Med erinran örn att enligt

1927 års förslag kåren skulle i utbildnings- och mobiliseringsavseende

underställas chefen för fortifikationen men för övrigt lyda omedelbart

under Kungl. Majit, ansåg departementschefen emellertid lämpligare, att

kåren i alia hänseenden underställdes chefen för fortifikationen.

Kårens storlek och sammansättning.

Med hänsyn till att väg- och vattenbyggnadskårens personal komme

att i stort sett begränsas till ingenjörer, avsedda att användas inom stabstjänsten

eller tillförseltjänstens områden, ansågo 1927 års sakkunniga, att

antalet ingenjörer, som kåren med hänsyn härtill lämpligen skulle omfatta,

icke borde understiga 170. I fråga örn kårens sammansättning innebar

förslaget, att kåren skulle innesluta samma officersgrader, som

för det dåvarande vore fallet, och hänföras till de olika graderna på följande

sätt:

Överste och chef ....................................................... 1

Överstelöjtnanter........................................................ 5

Majorer ............................................... Ib

Kaptener och löjtnanter................................ 155

Summa 1 170

Vid kåren skulle vidare tillämpas samma åldersgränser för avgång

från aktiv stat som vid armén. Därjämte skulle upprättas en reserv med

rätt för personalen att kvarstå i densamma till fyllda 65 år.

Den av de sakkunniga föreslagna uppdelningen av personalen i tre kategorier,

nämligen personal på aktiv stat, över stat och i reserven, har

departementschefen icke ansett vara lämplig. Vad i förevarande hänseende

praktiskt taget åsyftats borde enligt departementschefens mening

utan någon sådan uppdelning kunna ornäs på det sättet, att kårens officerare

ägde att, liksom nu, kvarstå i kåren såsom sådan, intill dess de

uppnått 65 års ålder, men att fredstjänstgöringsskyldigheten upphörde

vid en tidigare levnadsålder, samt att antalet vid mobilisering disponib
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

la officerare, vilka icke uppnått den nied avseende å fredstjänstgöringsskyldiglietens

upphörande bestämda åldersgränsen, förutsattes skola efter

genomförandet av den nya organisationen utgöra omkring 170.

Vad anginge den föreslagna fixeringen av antalet befattningar i olika

tjänstegrader, syntes departementschefen —■ vid det förhållandet att här

ifrågavarande personal icke avsåges att åtnjuta lön i egentlig bemärkelse

utan allenast vissa förmåner under de korta perioder, då personalen vore

inkallad till tjänstgöring, samt pensionsbeloppet förutsattes bliva detsamma

i alla tjänstegrader — någon för Kungl. Majit bindande fördelning

av personalen å olika grader icke borde fastslås. Det syntes departementschefen

böra ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser

rörande grunderna för avgivande av förslag å befordran till högre

tjänstegrad inom kåren.

Anställning i kåren.

Enligt 1925 års förslag skulle som villkor för inträde i tekniska kåren

i regel sättas åtta års praktisk ingenjörsverksamhet. Däremot borde i

varje särskilt fall bestämmas med hänsyn till den befattning, som vid

tillfället i fråga skulle besättas, under vilka former denna verksamhet

borde vara fullgjord. Med avgångsexamen från tekniska högskolan borde

även likställas sådan examen från Chalmers tekniska institut, högre

avdelningen. Såsom militärt villkor för inträde i kåren borde endast

sättas att hava undergått värnplikts- och reservofficersutbildning, varvid

den senare vid i övrigt lika förtjänst borde berättiga till företräde. Reservofficer,

som vunne inträde i kåren, syntes, till skillnad mot vad nu

vöre fallet, böra frånträda sin anställning som reservofficer vid vederbörligt

truppförband.

I 1927 års förslag framhölls nödvändigheten av att ingenjören redan

vid sitt inträde i kåren förvärvat icke blott en grundläggande soldat- och

befälsutbildning utan även bibringats en vidgad uppfattning örn den militära

organisationen och dess arbetsformer samt en allmän uppfattning

om militära operationer. Kravet på en grundläggande soldat- och befälsutbildning

syntes fördenskull böra begränsas till genomgången värnpliktsutbildning

såsom befälselev samt den särskilda utbildningen vid

en militärkurs av omkring tre månaders varaktighet, vilken ansågs kunna

förläggas till krigsskolan under tiden för pågående reservofficerskurs.

Vidkommande frågan örn reservofficers inträde i väg- och vattenbyggnadskåren

innebar förslaget, att reservofficer, som fyllde föreskrivna

ingenjörstekniska fordringar, kunde vid uppnådda 42 års ålder,

d. v. s. efter fullgjord obligatorisk fredstjänstgöring såsom reservofficer,

vinna inträde i väg- och vattenbyggnadskåren. Ur militär synpunkt förefunnes

icke heller hinder att redan före fyllda 42 år medgiva reservoffi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 179. 7

eer rätt att i motsvarande grad inträda över stat i väg- och vattenbyggnadskåren.

Beträffande fordringarna i ingen jörstekniskt avseende för inträde i vägoch

vattenbyggnadskåren biträdde departementschefen 1927 års förslag.

Vidkommande de militära fordringarna för inträde i kåren bar departementschefen

icke funnit sig kunna förorda vad myndigheterna härutinnan

föreslagit, utan ansett, att en definitiv lösning av förevarande spörsmål

borde anstå tillsvidare i avvaktan på. erfarenhet rörande kårens rekrytering

efter omorganisationen. Departementschefen har ej heller kunnat

ansluta sig till det av myndigheterna framlagda förslaget, att övergång

från reservanställning till anställning i väg- och vattenbyggnadskåren

skulle medgivas först vid 42 års ålder, d. v. s. efter det vederbörande

fullgjort all honom i egenskap av reservofficer åliggande fredstjänstgöring.

Med hänsyn till de uppgifter, för vilka kårens officerare

avsåges i krigstid, borde enligt departementschefens mening viss fredstjänstgöring

förläggas till tiden efter uppnådda 42 års ålder. Det syntes

departementschefen nödvändigt, att redan vid en relativt tidig ålder

övergång ägde rum till en för väg- och vattenbyggnadsofficerare särskilt

avpassad fördelning av tjänstgöringsperioderna.

Tjänstgöringsskyldighet.

Beträffande periodiskt återkommande tjänstgöring i fredstid för vägoch

vattenbyggnadskårens personal innehar 1927 års förslag, att denna

tjänstgöringsskyldighet skulle omfatta en tidrymd av 30 dagar under

varje treårsperiod intill utgången av det år, under vilket vederbörande

uppnådde 42 års ålder, samt därefter en tidrymd av 10 dagar under varje

tvåårsperiod intill tidpunkten för avgången från »aktiv stat» och inträde

i reserven, d. v. s. vid en uppnådd levnadsålder av för överste 60 år, för

överstelöjtnant eller major 55 år och för kompaniofficer 50 år.

Som ovan framhållits, har departementschefen ansett sig icke kunna

förorda, att någon reserv till kåren upprättades, utan skulle kårens officerare

äga att kvarstå i kåren, tills de uppnått 65 års ålder. Fredstjänstgöringsskyldigheten

borde emellertid upphöra vid en lägre åldersgräns,

och har departementschefen funnit sig höra i sådant hänseende förorda

en och samma gräns för officerare av olika grader, nämligen utgången

av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 54 års ålder, eller kalenderåret

näst före det, under vilket, enligt vad departementschefen i

det följande komme att föreslå, pension avsågs att tillträdas. I övrigt

har departementschefen anslutit sig till 1927 års förslag i avseende å

personalens tjänstgöring i fredstid.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

Avlönings- och pensionsförmåner.

Enligt 1927 års förslag skulle till chefen och den vid staben såsom adjutant

tjänstgörande väg- och vattenbyggnadsofficeren samt rullföringsbiträdet

utgå årliga arvoden av respektive 3,000, 1,500 och 2,340 kronor.

Den såsom adjutant vid staben förordnade kaptenen ur fortifikationen

skulle under tiden för förordnandet avstå sin lön på stat och i stället av

medel, anvisade för väg- oell vattenbyggnadskåren, uppbära arvode motsvarande

lönens belopp.

Kårens officerare borde under tjänstgöring — med undantag beträffande

militärkursen, varunder skulle utgå enahanda förmåner, som tillkomma

elever i reservofficerskurs — åtnjuta ersättning för vad de måst

avstå av sina ordinarie avlöningsförmåner eller, ifall vederbörande icke

vore befattningshavare i rikets eller kommunens tjänst, däremot svarande

belopp. Vidare skulle personalen under tjänstgöring komma i åtnjutande

av rese- och traktamentsersättning efter innehavande militär

grad. Vid första anställning i kåren borde utgå ekiperingshjälp med

samma belopp som för reservofficerare, eller 750 kronor, dock icke i de

fall, då vederbörande i egenskap av reservofficer redan uppburit sådan

förmån.

I förslaget har icke räknats med pensionsförmåner för kårens personal.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot de i 1927 års

förslag upptagna arvodena till chefen för staben samt den i kårstaben

tjänstgörande väg- oell vattenbyggnadsofficeren. Då befattningen såsom

Tullföringsbiträde kunde under den närmaste tiden uppehållas av en underofficer

på övergångsstat, har arvodet härför ansetts icke böra utgå.

För den i kårstaben tjänstgörande fortifikationsofficeren har föreslagits

ett arvode av 1,500 kronor för år utöver dennes ordinarie löneförmåner.

Med erinran örn att 1927 års förslag icke räknat med några pensionsförmåner

för väg- och vattenbyggnadskårens personal har departementschefen

funnit skäl föreligga, att kårens personal beredes pension av

statsmedel med samma belopp och enligt i huvudsak enahanda grunder,

som gälla för reservofficerare.

Kostnadsberäkning.

Arméförvaltningen har i yttrande den 22 februari 1930 framlagt en

beräkning av de årliga kostnaderna för väg- och vattenbyggnadskåren

efter genomförandet av den utav departementschefen förordade omorganisationen.

Enligt denna beräkning skulle kostnaderna belöpa sig till:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

9

för arvoden till chef för kåren samt till expeditionspersonal

(häri ej inheräknat arvode för rullföringsbiträdesbefattningen,

vilken avses att tillsvidare uppehållas av

övningar, kurser, utredningar

expenser, hyra m. m...............

............... kronor

6,000: —

............... »

9,000: —

5,000: —

Summa kronor

20,000: —.

Härtill komme — bortsett från utgifterna för den utbildning, vederbörande

genomgått före inträdet i kåren — kostnaderna för till kårens

officerare utgående avlönings- och pensions- m. fl. förmåner, vilka emellertid

betingade ökade statsutgifter, endast i den mån kåren rekryterades

med annan personal än reservofficerare. Dessa kostnader hade av

arméförvaltningen beräknats sålunda:

Ekiperingshjälp .......................................................................... kronor 5,250: —

Rese- och traktamentsersättning för inställelse till och avgång

från stadgad tjänstgöring, ävensom löner och tjänst
göringstraktamenten

under dylik tjänstgöring ............... » 43,052: 5 o

Pensioner, beräknade efter deras kapitalvärde, för årligen

avgående 7 till pension berättigade officerare ................ » 69,580: —.

Arvodena till kårchefen och expeditionspersonalen borde under den del

av nästkommande budgetår, som återstöde efter det befattningarna i

fråga blivit tillsatta, kunna bestridas av lantförsvarets anslag till extra

utgifter, och syntes särskilda medel härför framdeles böra beräknas, förslagsvis

å staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid fortifikationen.

Övningskostnader, såsom för hyra av övningslokaler, transportmedel

inom övningsområdet m. m., syntes böra utgå av vederbörligt övningsanslag

och expensutgifter av anslaget till skrivmaterialier och expenser.

Den sammanlagda ökningen av nämnda anslag efter genomförandet av

omorganisationen uppginge enligt förestående beräkning till 14,000 kronor.

Under det närmaste budgetåret skulle ifrågavarande utgifter —

med hänsyn till den avsedda tidpunkten för påbörjandet av omorganisationens

genomförande — bliva rätt obetydliga och kunna inrymmas i de

uti årets statsverksproposition under vederbörliga anslag upptagna summorna.

Kostnaderna för ekiperingshjälp och pension, för rese- och traktamentsersättning

för inställelse till och avgång från stadgad tjänstgöring, ävensom

för avlöning och tjänstgöringstraktamenten under dylik tjänstgöring

borde bestridas av ordinarie förslagsanslaget till arméns personal

över stat, dock, vad tjänstgöringstraktamenten anginge, endast i den

mån utgifterna icke skulle med hänsyn till tjänsteförrättningens art gälRihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 81 haft. (lVr 178—180.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

. Statsutskottets utlåtande Nr 179.

das av annat anslag. Av skäl, som förut antytts, borde medelsbehovet

under anslaget till arméns personal över stat icke komma att i någon

mera avsevärd grad påverkas av den ifrågasatta omorganisationen.

Sambandet mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de militära

myndigheterna.

I förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet den 26 juli 1927

framhöll dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att, därest

från militär sida en verklig kontakt med det löpande arbetet inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen vore av nöden, därför måste vidtagas särskilda

åtgärder. Närmast till hands syntes ligga att beträda den väg,

som anlitats vid samarbetet med andra civila organ, såsom järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen, eller tillsättande av en militärassistent i

styrelsen.

Cheferna för generalstaben, fortifikationen samt väg- och vattenbyggnadskåren

hava, i samband med avgivandet av sitt förslag till omorganisation

av väg- och vattenbyggnadskåren, till prövning upptagit berörda

spörsmål samt därvid erinrat, hurusom i 1925 års sakkunnigbetänkande

framhållits nödvändigheten av ett redan i fred organiserat samarbete

mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de militära myndigheterna,

ävensom för detta ändamål, bland annat, ifrågasatts anställandet av en

militärassistent vid sagda styrelse. Nämnda myndigheter hava förklarat,

att det även vore deras uppfattning, att ett sådant samarbete måste

snarast komma till stånd, och att den ovan angivna utvägen innebure en

tillfredsställande lösning av ifrågavarande spörsmål.

Genom beslut den 22 november 1929 har Kungl. Maj:t, på därom av

vederbörande myndigheter gjord framställning, medgivit, att en kapten

vid fortifikationen finge enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser

tillsvidare tjänstgöra såsom militärassistent hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Övergången till den nya organisationen.

Den avsedda nya organisationen av väg- ach vattenbyggnadskåren borde

enligt vad departementschefen anfört genomföras under förra delen

av år 1931 vid tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämdes. Reglemente

och övriga organisatoriska bestämmelser för kåren borde dessförinnan

vara utfärdade. Kårens nuvarande personal vore icke underkastad någon

periodisk fredstjänstgöringsskyldighet. Det borde få ankomma på

Kungl. Majit att avgöra, i vad mån denna personal skulle beredas möjlighet

att genom frivillig tjänstgöring grunda pensionsrätt. Givetvis

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 179.

11

borde härtill kunna ifrågakomma allenast de yngre medlemmarna av

kåren. Det såsom villkor för erhållande av pension i det föregående angivna

kravet på en sammanlagd tjänstgöringstid av minst 210 dagar syntes

böra upprätthållas jämväl beträffande den personal, varom här vore

fråga.

Även örn det föreliggande omorganisationsförslaget bör kunna upptagas

till avgörande oberoende av den beslutade allmänna utredningen

rörande vårt lands försvarsväsende, finner sig utskottet emellertid, med

hänsyn till att vissa betydelsefulla punkter i förslaget — framför allt

det i motionen berörda spörsmålet örn sambandet mellan en enligt av departementschefen

föreslagna grunder omorganiserad väg- och vattenbyggnadskår

å ena sidan och fortifikationens nuvarande reserver å andra sidan

— ej äro fullt klarlagda, icke kunna förorda, att frågan örn väg- och

vattenhyggnadskårens framtida organisation nu upptages till slutligt avgörande.

Utskottet har därjämte särskilt uppmärksammat den omständigheten,

att kåren uteslutande skulle rekryteras av väg- och vattenbyggnadsingenjörer.

Det synes emellertid utskottet vara ur flera synpunkter

ändamålsenligt, att vid den ytterligare utredning, som denna organisationsfråga

torde böra underkastas, närmare undersökes, huruvida en

allmänt teknisk kår hör upprättas för att vid behov stå till förfogande i

händelse av krigstillfälle. Härigenom skulle nämligen även övriga ingenjörsgrupper

kunna på ett ur försvarets synpunkt lämpligt sätt nyttiggöras.

Av angivna skäl finner utskottet det framlagda omorganisationsförslaget

icke böra godkännas av riksdagen.

Utskottet hemställer alltså,

i

att riksdagen må med bifall till herr C. Forssells

förevarande motion (1:320) besluta, att Kungl. Maj:ts

förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren

icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande; Se under utlåtande nr 178.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:363 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av vägnell vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten