Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av vägoch vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet väckt motion.
1930-05-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:179, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av vägoch vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 179.
3
Nr 179.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 1.30 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av väg- och vattenbyggnadskåren jämte en i
ämnet väckt motion.
(lia avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition
(nr 220), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
bär Kungl. Majit, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att godkänna de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll
förordade grunderna för en omorganisation av väg- och
vattenbyggnadskåren.
Rörande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I en inom första kammaren av herr C. Forssell väckt motion, nr 320,
har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen i fråga.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Efter att inledningsvis hava redogjort för ett av chefen för kommunikationsdepartementet
i ämnet avgivet yttrande till statsrådsprotokollet
den 26 juli 1927 har departementschefen övergått till behandlingen av de
olika delarna av omorganisationsförslaget.
Väg- och vattenbyggnadskårens uppgift. Kårens ställning och ledningen
av densamma.
Ett av vissa sakkunniga (1925 års sakkunniga) framlagt förslag rörande
väg- och vattenbyggnadskårens organisation och därmed sammanhängande
spörsmål innebar kårens ersättande med en teknisk kår. Denna
organisation, som avsågs att omfatta alla ingenjörsteknikens viktigare
grenar, skulle hava till uppgift
att vid krigstillfälle tillhandahålla personal — utöver den i arméns,
marinens och flygvapnets stater upptagna — för bestridande av sådana
4
Statsutskottets utlåtande Nr 179.
befattningar vid förs vars väsende t, vilka fordrade såväl särskilda ingenjörstekniska
insikter som militära kunskaper av annan art än den, reservofficers-
oell värnpliktsutbildningen avsåge att bibringa;
att meddela ovannämnda personal för ändamålet i fråga erforderlig
utbildning;
att för främjande av den tekniska utvecklingen inom försvarsväsendet
i samarbete med statliga och privata tekniska institutioner o. dyl. följa
utvecklingen inom ingenjörsvetenskapens olika grenar samt att hos
Kungl. Majit och militära myndigheter göra därav föranledda fram
ställningar;
att biträda de militära myndigheterna vid handläggning av sådana
ärenden, som fordrade tillgång till särskild ingenjörstekuisk sakkunskap;
samt
att rådföra landets ingenjörspersonal nied hänsyn till dess ändamålsenliga
användning vid krigstillfälle och biträda de militära myndigheterna
vid planläggningen av nämnda personals krigsplacering.
Enligt ett av senare tillkallade sakkunniga (1927 års sakkunniga) framlagt
förslag skulle organisationen endast omfatta väg- och vattenbyggnadsingenjörer.
Den med hänsyn härtill begränsade uppgiften för orga
nisationen skulle i huvudsak vara
att vid krigstillfälle tillhandahålla personal — utöver den i arméns
stater och reserver upptagna — för bestridande av sådana befattningar
vid armén, vilka fordrade såväl särskilda ingenjörstekniska insikter som
militära kunskaper av annan art än den, värnpliktsutbildningen avsåge
att bibringa;
att meddela ovannämnda personal för ändamålet i fråga erforderlig
utbildning;
att biträda de militära myndigheterna vid handläggning av sådana
ärenden, som fordrade tillgång till särskild väg- och vattenbyggnadsteknisk
sakkunskap; samt
att rullföra landets väg- och vattenbyggnadsingenjörer med hänsyn till
deras ändamålsenliga användning vid krigstillfälle.
Enligt 1927 års förslag skulle kåren organiseras enbart för militärt
ändamål och underställas försvarsdepartementet. Vidare förordades en
nära anslutning av kåren till fortifikationen. I syfte att bereda väg- och
vattenbyggnadskåren en i förhållande till försvarets målsmän såvitt möjligt
fristående och självständig ställning föreslogs, att kåren endast i
utbildnings- och mobiliseringsavseende underställdes chefen för fortifikationen,
men i övrigt förblev omedelbart under Kungl. Majit.
Såsom chef för kårens syntes i regel böra förordnas en regementsofficer
ur kåren med överstes tjänsteställning.
De över 1927 års förslag hörda myndigheterna och institutionerna hava
i allmänhet icke framfört några principiella erinringar mot förslaget i
nu förevarande hänseenden.
5
Statsutskottets utlåtande Nr IT9.
1 fråga om kårens uppgifter Ilar departementschefen anslutit sig till
vad 1927 års sakkunniga härutinnan föreslagit.
I avseende å väg- och vattenbyggnadskårens ställning i försvarsorganisationen
borde kåren enligt departementschefens mening utgöra en
reserv av ingenjörsutbildad personal och syntes på grund därav höra
anknytas till fortifikationen. Kåren borde dock icke inordnas bland arméns
reserver utan hellre bilda en i förhållande till reserverna fristående
organisation, jämte dessa och arméns övertaliga personal ingående bland
arméns personal över stat. Chefskapet över kåren skulle vidare utövas
av en väg- och vaftenbyggnadsoffiner, dock endast under förutsättning,
att kåren, som skulle organiseras enbart för försvarsändamål, ställdes
under överinseende av militär myndighet. Med erinran örn att enligt
1927 års förslag kåren skulle i utbildnings- och mobiliseringsavseende
underställas chefen för fortifikationen men för övrigt lyda omedelbart
under Kungl. Majit, ansåg departementschefen emellertid lämpligare, att
kåren i alia hänseenden underställdes chefen för fortifikationen.
Kårens storlek och sammansättning.
Med hänsyn till att väg- och vattenbyggnadskårens personal komme
att i stort sett begränsas till ingenjörer, avsedda att användas inom stabstjänsten
eller tillförseltjänstens områden, ansågo 1927 års sakkunniga, att
antalet ingenjörer, som kåren med hänsyn härtill lämpligen skulle omfatta,
icke borde understiga 170. I fråga örn kårens sammansättning innebar
förslaget, att kåren skulle innesluta samma officersgrader, som
för det dåvarande vore fallet, och hänföras till de olika graderna på följande
sätt:
Överste och chef ....................................................... 1
Överstelöjtnanter........................................................ 5
Majorer ............................................... Ib
Kaptener och löjtnanter................................ 155
Summa 1 170
Vid kåren skulle vidare tillämpas samma åldersgränser för avgång
från aktiv stat som vid armén. Därjämte skulle upprättas en reserv med
rätt för personalen att kvarstå i densamma till fyllda 65 år.
Den av de sakkunniga föreslagna uppdelningen av personalen i tre kategorier,
nämligen personal på aktiv stat, över stat och i reserven, har
departementschefen icke ansett vara lämplig. Vad i förevarande hänseende
praktiskt taget åsyftats borde enligt departementschefens mening
utan någon sådan uppdelning kunna ornäs på det sättet, att kårens officerare
ägde att, liksom nu, kvarstå i kåren såsom sådan, intill dess de
uppnått 65 års ålder, men att fredstjänstgöringsskyldigheten upphörde
vid en tidigare levnadsålder, samt att antalet vid mobilisering disponib
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 179.
la officerare, vilka icke uppnått den nied avseende å fredstjänstgöringsskyldiglietens
upphörande bestämda åldersgränsen, förutsattes skola efter
genomförandet av den nya organisationen utgöra omkring 170.
Vad anginge den föreslagna fixeringen av antalet befattningar i olika
tjänstegrader, syntes departementschefen —■ vid det förhållandet att här
ifrågavarande personal icke avsåges att åtnjuta lön i egentlig bemärkelse
utan allenast vissa förmåner under de korta perioder, då personalen vore
inkallad till tjänstgöring, samt pensionsbeloppet förutsattes bliva detsamma
i alla tjänstegrader — någon för Kungl. Majit bindande fördelning
av personalen å olika grader icke borde fastslås. Det syntes departementschefen
böra ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser
rörande grunderna för avgivande av förslag å befordran till högre
tjänstegrad inom kåren.
Anställning i kåren.
Enligt 1925 års förslag skulle som villkor för inträde i tekniska kåren
i regel sättas åtta års praktisk ingenjörsverksamhet. Däremot borde i
varje särskilt fall bestämmas med hänsyn till den befattning, som vid
tillfället i fråga skulle besättas, under vilka former denna verksamhet
borde vara fullgjord. Med avgångsexamen från tekniska högskolan borde
även likställas sådan examen från Chalmers tekniska institut, högre
avdelningen. Såsom militärt villkor för inträde i kåren borde endast
sättas att hava undergått värnplikts- och reservofficersutbildning, varvid
den senare vid i övrigt lika förtjänst borde berättiga till företräde. Reservofficer,
som vunne inträde i kåren, syntes, till skillnad mot vad nu
vöre fallet, böra frånträda sin anställning som reservofficer vid vederbörligt
truppförband.
I 1927 års förslag framhölls nödvändigheten av att ingenjören redan
vid sitt inträde i kåren förvärvat icke blott en grundläggande soldat- och
befälsutbildning utan även bibringats en vidgad uppfattning örn den militära
organisationen och dess arbetsformer samt en allmän uppfattning
om militära operationer. Kravet på en grundläggande soldat- och befälsutbildning
syntes fördenskull böra begränsas till genomgången värnpliktsutbildning
såsom befälselev samt den särskilda utbildningen vid
en militärkurs av omkring tre månaders varaktighet, vilken ansågs kunna
förläggas till krigsskolan under tiden för pågående reservofficerskurs.
Vidkommande frågan örn reservofficers inträde i väg- och vattenbyggnadskåren
innebar förslaget, att reservofficer, som fyllde föreskrivna
ingenjörstekniska fordringar, kunde vid uppnådda 42 års ålder,
d. v. s. efter fullgjord obligatorisk fredstjänstgöring såsom reservofficer,
vinna inträde i väg- och vattenbyggnadskåren. Ur militär synpunkt förefunnes
icke heller hinder att redan före fyllda 42 år medgiva reservoffi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 179. 7
eer rätt att i motsvarande grad inträda över stat i väg- och vattenbyggnadskåren.
Beträffande fordringarna i ingen jörstekniskt avseende för inträde i vägoch
vattenbyggnadskåren biträdde departementschefen 1927 års förslag.
Vidkommande de militära fordringarna för inträde i kåren bar departementschefen
icke funnit sig kunna förorda vad myndigheterna härutinnan
föreslagit, utan ansett, att en definitiv lösning av förevarande spörsmål
borde anstå tillsvidare i avvaktan på. erfarenhet rörande kårens rekrytering
efter omorganisationen. Departementschefen har ej heller kunnat
ansluta sig till det av myndigheterna framlagda förslaget, att övergång
från reservanställning till anställning i väg- och vattenbyggnadskåren
skulle medgivas först vid 42 års ålder, d. v. s. efter det vederbörande
fullgjort all honom i egenskap av reservofficer åliggande fredstjänstgöring.
Med hänsyn till de uppgifter, för vilka kårens officerare
avsåges i krigstid, borde enligt departementschefens mening viss fredstjänstgöring
förläggas till tiden efter uppnådda 42 års ålder. Det syntes
departementschefen nödvändigt, att redan vid en relativt tidig ålder
övergång ägde rum till en för väg- och vattenbyggnadsofficerare särskilt
avpassad fördelning av tjänstgöringsperioderna.
Tjänstgöringsskyldighet.
Beträffande periodiskt återkommande tjänstgöring i fredstid för vägoch
vattenbyggnadskårens personal innehar 1927 års förslag, att denna
tjänstgöringsskyldighet skulle omfatta en tidrymd av 30 dagar under
varje treårsperiod intill utgången av det år, under vilket vederbörande
uppnådde 42 års ålder, samt därefter en tidrymd av 10 dagar under varje
tvåårsperiod intill tidpunkten för avgången från »aktiv stat» och inträde
i reserven, d. v. s. vid en uppnådd levnadsålder av för överste 60 år, för
överstelöjtnant eller major 55 år och för kompaniofficer 50 år.
Som ovan framhållits, har departementschefen ansett sig icke kunna
förorda, att någon reserv till kåren upprättades, utan skulle kårens officerare
äga att kvarstå i kåren, tills de uppnått 65 års ålder. Fredstjänstgöringsskyldigheten
borde emellertid upphöra vid en lägre åldersgräns,
och har departementschefen funnit sig höra i sådant hänseende förorda
en och samma gräns för officerare av olika grader, nämligen utgången
av det kalenderår, varunder vederbörande uppnår 54 års ålder, eller kalenderåret
näst före det, under vilket, enligt vad departementschefen i
det följande komme att föreslå, pension avsågs att tillträdas. I övrigt
har departementschefen anslutit sig till 1927 års förslag i avseende å
personalens tjänstgöring i fredstid.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 179.
Avlönings- och pensionsförmåner.
Enligt 1927 års förslag skulle till chefen och den vid staben såsom adjutant
tjänstgörande väg- och vattenbyggnadsofficeren samt rullföringsbiträdet
utgå årliga arvoden av respektive 3,000, 1,500 och 2,340 kronor.
Den såsom adjutant vid staben förordnade kaptenen ur fortifikationen
skulle under tiden för förordnandet avstå sin lön på stat och i stället av
medel, anvisade för väg- oell vattenbyggnadskåren, uppbära arvode motsvarande
lönens belopp.
Kårens officerare borde under tjänstgöring — med undantag beträffande
militärkursen, varunder skulle utgå enahanda förmåner, som tillkomma
elever i reservofficerskurs — åtnjuta ersättning för vad de måst
avstå av sina ordinarie avlöningsförmåner eller, ifall vederbörande icke
vore befattningshavare i rikets eller kommunens tjänst, däremot svarande
belopp. Vidare skulle personalen under tjänstgöring komma i åtnjutande
av rese- och traktamentsersättning efter innehavande militär
grad. Vid första anställning i kåren borde utgå ekiperingshjälp med
samma belopp som för reservofficerare, eller 750 kronor, dock icke i de
fall, då vederbörande i egenskap av reservofficer redan uppburit sådan
förmån.
I förslaget har icke räknats med pensionsförmåner för kårens personal.
Departementschefen har icke haft något att erinra mot de i 1927 års
förslag upptagna arvodena till chefen för staben samt den i kårstaben
tjänstgörande väg- oell vattenbyggnadsofficeren. Då befattningen såsom
Tullföringsbiträde kunde under den närmaste tiden uppehållas av en underofficer
på övergångsstat, har arvodet härför ansetts icke böra utgå.
För den i kårstaben tjänstgörande fortifikationsofficeren har föreslagits
ett arvode av 1,500 kronor för år utöver dennes ordinarie löneförmåner.
Med erinran örn att 1927 års förslag icke räknat med några pensionsförmåner
för väg- och vattenbyggnadskårens personal har departementschefen
funnit skäl föreligga, att kårens personal beredes pension av
statsmedel med samma belopp och enligt i huvudsak enahanda grunder,
som gälla för reservofficerare.
Kostnadsberäkning.
Arméförvaltningen har i yttrande den 22 februari 1930 framlagt en
beräkning av de årliga kostnaderna för väg- och vattenbyggnadskåren
efter genomförandet av den utav departementschefen förordade omorganisationen.
Enligt denna beräkning skulle kostnaderna belöpa sig till:
Statsutskottets utlåtande Nr 179.
9
för arvoden till chef för kåren samt till expeditionspersonal
(häri ej inheräknat arvode för rullföringsbiträdesbefattningen,
vilken avses att tillsvidare uppehållas av
övningar, kurser, utredningar
expenser, hyra m. m...............
............... kronor
6,000: —
............... »
9,000: —
5,000: —
Summa kronor
20,000: —.
Härtill komme — bortsett från utgifterna för den utbildning, vederbörande
genomgått före inträdet i kåren — kostnaderna för till kårens
officerare utgående avlönings- och pensions- m. fl. förmåner, vilka emellertid
betingade ökade statsutgifter, endast i den mån kåren rekryterades
med annan personal än reservofficerare. Dessa kostnader hade av
arméförvaltningen beräknats sålunda:
Ekiperingshjälp .......................................................................... kronor 5,250: —
Rese- och traktamentsersättning för inställelse till och avgång
från stadgad tjänstgöring, ävensom löner och tjänst
göringstraktamenten
under dylik tjänstgöring ............... » 43,052: 5 o
Pensioner, beräknade efter deras kapitalvärde, för årligen
avgående 7 till pension berättigade officerare ................ » 69,580: —.
Arvodena till kårchefen och expeditionspersonalen borde under den del
av nästkommande budgetår, som återstöde efter det befattningarna i
fråga blivit tillsatta, kunna bestridas av lantförsvarets anslag till extra
utgifter, och syntes särskilda medel härför framdeles böra beräknas, förslagsvis
å staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid fortifikationen.
Övningskostnader, såsom för hyra av övningslokaler, transportmedel
inom övningsområdet m. m., syntes böra utgå av vederbörligt övningsanslag
och expensutgifter av anslaget till skrivmaterialier och expenser.
Den sammanlagda ökningen av nämnda anslag efter genomförandet av
omorganisationen uppginge enligt förestående beräkning till 14,000 kronor.
Under det närmaste budgetåret skulle ifrågavarande utgifter —
med hänsyn till den avsedda tidpunkten för påbörjandet av omorganisationens
genomförande — bliva rätt obetydliga och kunna inrymmas i de
uti årets statsverksproposition under vederbörliga anslag upptagna summorna.
Kostnaderna för ekiperingshjälp och pension, för rese- och traktamentsersättning
för inställelse till och avgång från stadgad tjänstgöring, ävensom
för avlöning och tjänstgöringstraktamenten under dylik tjänstgöring
borde bestridas av ordinarie förslagsanslaget till arméns personal
över stat, dock, vad tjänstgöringstraktamenten anginge, endast i den
mån utgifterna icke skulle med hänsyn till tjänsteförrättningens art gälRihang
till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 81 haft. (lVr 178—180.)
2
10
. Statsutskottets utlåtande Nr 179.
das av annat anslag. Av skäl, som förut antytts, borde medelsbehovet
under anslaget till arméns personal över stat icke komma att i någon
mera avsevärd grad påverkas av den ifrågasatta omorganisationen.
Sambandet mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de militära
myndigheterna.
I förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet den 26 juli 1927
framhöll dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att, därest
från militär sida en verklig kontakt med det löpande arbetet inom vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen vore av nöden, därför måste vidtagas särskilda
åtgärder. Närmast till hands syntes ligga att beträda den väg,
som anlitats vid samarbetet med andra civila organ, såsom järnvägsstyrelsen
och telegrafstyrelsen, eller tillsättande av en militärassistent i
styrelsen.
Cheferna för generalstaben, fortifikationen samt väg- och vattenbyggnadskåren
hava, i samband med avgivandet av sitt förslag till omorganisation
av väg- och vattenbyggnadskåren, till prövning upptagit berörda
spörsmål samt därvid erinrat, hurusom i 1925 års sakkunnigbetänkande
framhållits nödvändigheten av ett redan i fred organiserat samarbete
mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de militära myndigheterna,
ävensom för detta ändamål, bland annat, ifrågasatts anställandet av en
militärassistent vid sagda styrelse. Nämnda myndigheter hava förklarat,
att det även vore deras uppfattning, att ett sådant samarbete måste
snarast komma till stånd, och att den ovan angivna utvägen innebure en
tillfredsställande lösning av ifrågavarande spörsmål.
Genom beslut den 22 november 1929 har Kungl. Maj:t, på därom av
vederbörande myndigheter gjord framställning, medgivit, att en kapten
vid fortifikationen finge enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser
tillsvidare tjänstgöra såsom militärassistent hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Övergången till den nya organisationen.
Den avsedda nya organisationen av väg- ach vattenbyggnadskåren borde
enligt vad departementschefen anfört genomföras under förra delen
av år 1931 vid tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämdes. Reglemente
och övriga organisatoriska bestämmelser för kåren borde dessförinnan
vara utfärdade. Kårens nuvarande personal vore icke underkastad någon
periodisk fredstjänstgöringsskyldighet. Det borde få ankomma på
Kungl. Majit att avgöra, i vad mån denna personal skulle beredas möjlighet
att genom frivillig tjänstgöring grunda pensionsrätt. Givetvis
Statsutskottets utlåtande Nr 179.
11
borde härtill kunna ifrågakomma allenast de yngre medlemmarna av
kåren. Det såsom villkor för erhållande av pension i det föregående angivna
kravet på en sammanlagd tjänstgöringstid av minst 210 dagar syntes
böra upprätthållas jämväl beträffande den personal, varom här vore
fråga.
Även örn det föreliggande omorganisationsförslaget bör kunna upptagas
till avgörande oberoende av den beslutade allmänna utredningen
rörande vårt lands försvarsväsende, finner sig utskottet emellertid, med
hänsyn till att vissa betydelsefulla punkter i förslaget — framför allt
det i motionen berörda spörsmålet örn sambandet mellan en enligt av departementschefen
föreslagna grunder omorganiserad väg- och vattenbyggnadskår
å ena sidan och fortifikationens nuvarande reserver å andra sidan
— ej äro fullt klarlagda, icke kunna förorda, att frågan örn väg- och
vattenhyggnadskårens framtida organisation nu upptages till slutligt avgörande.
Utskottet har därjämte särskilt uppmärksammat den omständigheten,
att kåren uteslutande skulle rekryteras av väg- och vattenbyggnadsingenjörer.
Det synes emellertid utskottet vara ur flera synpunkter
ändamålsenligt, att vid den ytterligare utredning, som denna organisationsfråga
torde böra underkastas, närmare undersökes, huruvida en
allmänt teknisk kår hör upprättas för att vid behov stå till förfogande i
händelse av krigstillfälle. Härigenom skulle nämligen även övriga ingenjörsgrupper
kunna på ett ur försvarets synpunkt lämpligt sätt nyttiggöras.
Av angivna skäl finner utskottet det framlagda omorganisationsförslaget
icke böra godkännas av riksdagen.
Utskottet hemställer alltså,
i
att riksdagen må med bifall till herr C. Forssells
förevarande motion (1:320) besluta, att Kungl. Maj:ts
förslag till omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren
icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
Närvarande; Se under utlåtande nr 178.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:363 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av vägnell vattenbyggnadskåren jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten