Utlåtande i anledning av väckt motion örn rätt för tyghantverkaren O. E. Gunnarsson att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstetid.
1930-05-26 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:180, Utlåtande i anledning av väckt motion örn rätt för tyghantverkaren O. E. Gunnarsson att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstetid.
Dokumentets text
12
Statsutskottets utlåtande Nr 180.
Utskottets
yttrande.
Nr 180.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 1.30 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion örn rätt för tyghantverkaren
O. E. Gunnarsson att för placering i löneklass tillgodoräkna
sig viss tjänstetid.
(lia avd.)
Uti en inom andra kammaren av herr R. Selberg väckt motion (nr
318) har hemställts, att riksdagen mäte medgiva, att tyghantverkaren
Oskar Emanuel Gunnarsson må för bestämmande av löneklass för honom
få i egenskap av tyghantverkare tillgodoräkna sig såsom tjänstetid den
tid, varunder han före sin nuvarande anställning såsom hantverksbeställningsman
eller tygarhetare förrättat tjänst såsom verkstadsföreståndare
vid A. 6:s tyganstalt.
Motionären har till stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.
Tygh&ntverkaren vid artilleriets fabriker och tyganstalter Oskar Emanuel
Gunnarsson i Boden, som den 1 december 1906 anställdes vid A. 6:s
tygverkstäder såsom hantverksheställningsman och under tiden 4 januari
1910—30 september 1921 tjänstgjort som verkstadsförman vid nämnda
verkstäder samt sedan den 1 oktober 1921 och allt fortfarande är placerad
vid Bodens tygstation som verkstadsföreståndare i snickeriverkstaden,
syntes enligt avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén
och marinen, § 7 punkt 2 (svensk författningssamling 1921, nr 388),
vara berättigad till högre löneklass än den, där han blivit placerad. När
vederbörande tygmästare i Boden i början av år 1922, då nyssnämnda avlöningsreglemente
trädde i tillämpning, icke utanordnade Gunnarssons
avlöning enligt löneplan C. 3 löneklass 10, såsom Gunnarsson ansåg sig
vara berättigad till, utan endast efter samma löneplan klass 6, anfördes
besvär hos Kungl. Majit, vilka besvär dock icke ledde till något resultat.
Tygmästarens åtgärd syntes emellertid icke stå i överensstämmelse med
§ 7 punkt 2 uti gällande avlöningsreglemente och Gunnarsson hade sålunda
icke erfarit full rättvisa.
Utskottet vill erinra örn att ett med det förevarande i viss mån likartat
ärende varit föremål för prövning av 1928 års riksdag. Riksdagen
medgav nämligen då i anledning av väckta motioner, att tyghantverka
-
Statsutskottets utlåtande Nr 180.
13
ren vid fortifikationen P. Söderberg finge från och med den 1 juli 1928
uppflyttas i 10: de löneklassen av 3:dje lönegraden å löneplanen för civilmilitär
personal vid försvarsväsendet. Riksdagen fann nämligen med
hänsyn till Söderbergs väl vitsordade tjänstgöring och det krävande arbete,
som av honom utförts, billighetsskäl tala för att något förmånligare
löneställning än vad han författningsenligt kunde erhålla bereddes honom.
Enligt utskottets mening tala i huvudsak enahanda skäl, som föranlett
riksdagen att för Söderbergs del lämna ovannämnda medgivande, för att
även Gunnarsson beredes en något förmånligare placering i löneklass
än vad som tillerkänts honom av vederbörande myndigheter. Utskottet
får i anledning härav föreslå, att Gunnarsson från och med den 1 juli
1930 uppflyttas i 10:de eller högsta löneklassen av 3:dje lönegraden å löneplanen
för civilmilitär personal.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av herr Solbergs förevarande
motion (II: 318) medgiva, att tyghantverkaren
O. E. Gunnarsson må från och med den 1 juli
1930 uppflyttas i 10:de löneklassen av 3:dje lönegraden
å löneplanen för civilmilitär personal vid försvarsväsendet.
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlfitande nr 178.
Bihang lill riksdagens protokoll WHO. 6 sami. SI hafi. (Nr 178—ISO.)
3
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:364 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om rätt för tyghantverkaren O. E. Gunnarsson att för placering i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstetid a1 i texten