Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur skiffer.

1930-05-26 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:181, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur skiffer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

1

Nr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av

de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur

skiffer.

(lia avd.)

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

107, av herr F. Gustafson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 295,

av herr E. Lithander m. fl. har hemställts

dels att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Majit må efter marinförvaltningens

hörande med ägaren till Kinnekulleverken träffa avtal örn anläggningens

förhyrande under en tid av 5 år mot ett sammanlagt hyresbelopp ej överstigande

till anläggningen lämnat lån ur manufakturlånefonden jämte därå upplupna

räntor,

dels att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Majit må uppdraga åt marinförvaltningen

att inkomma med förslag till genomförande av ovannämnda industriella

drift.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.

»Sedan Kungl. Majit och riksdagen vid olika tillfällen genom ekonomiskt

understöd i en eller annan form ådagalagt det intresse statsmakterna hysa för

lösandet av frågan örn framställning inom landet av oljebränsle, beviljade

Kungl. Majit år 1924 ur manufakturlånefonden ett lån å 200,000 kronor för

byggandet av en anläggning på Kinnekulle för framställning av bränsle ur

skiffer. Denna anläggning, som i väsentliga delar blev färdig först hösten 1927

och genom vars tillkomst ägaren, herr Olof Jönsson, gjort en betydelsefull

insats i den inhemska skifferoljeindustriens utveckling, kunde dock ej igångsättas

såsom beräknats, på grund av ägarens vid denna tid iråkade ekonomiska

svårigheter. u 1

För att icke äventyra de resultat, som avsetts att vinnas genom drift av

ifrågavarande anläggning, inkom ägaren emellertid till Kungl. Majit med

skrivelse av den 16 juli 1928 med erbjudande att utan ersättning ställa anläggningen

till kronans förfogande under viss tid för-, utförande av provdrift i fabriksmässig

skala. Med godtagande av det gjorda erbjudandet förordnade Kungl.

Majit om försöksdriftens genomförande under 40 dagar, vilket ägde rum under

september—oktober månader 1929. De härvid vunna resultaten visade sig i allo

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 82 haft. (Nr 181.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

motsvara de förväntningar man haft anledning hysa. Den samtidigt med oljan

utvunna gasen har använts för kalkbränning, varvid en god kalkkvalitet uppnåtts.

Den under driften utvunna oljan transporterades till Nynäshamn för

bensinavdrivning och provades därefter på jagaren Nordenskjöld och pansarskeppet

Manligheten med cirka 30 ton på vardera. Proven utföllo till stor belåtenhet

såsom närmare framgår av härvid bifogade avskrift av rapporter.

Pör en fortsatt ekonomisk drift fordras, utom erforderligt driftskapital, vissa

kompletteringar, som fjolårets begränsade tillgångar icke tilläto. Så måste, till

exempel, en mindre anläggning uppsättas för bensinens avdrivande och tillvaratagande.

En sådan är visserligen till delar beställd i Tyskland, men har ännu

ej av ägaren kunnat till fullo utlösas. Befintligt behållarutrymme visade sig

otillräckligt även för en mycket kort tids drift. Anordningar för oljans transport

till lägsta pris till Vänerhamn måste även ordnas.

Under nuvarande förhållanden är ej att förvänta, att fortsatt drift skall

komma att igångsättas av ägaren ensam, ej heller torde denne kunna påräkna

hjälp genom enskilt initiativ på grund av att skifferförekomsten, som genom

nämnda anläggning endast till ringa del beräknats inom överskådlig tid kunna

exploateras och bringas i marknaden, graveras av kronans ovan anförda fordran

å 200,000 kronor jämte upplupna räntor.

Med anledning härav torde de önskade resultaten ej stå att vinna på annat

sätt än så, att oljeutvinningen genom statens försorg återupptages och bedrives

under viss tid. För säkerställande av statens fria dispositionsrätt under denna

tid och för vinnande av behövlig tid för utredande örn anläggningens eventuella

övertagande av staten, varom för närvarande ägaren gjort underdånig framställning

i skrivelse av den 11 september 1929, varav avskrift här bifogas, torde

det vara förmånligast, att hyresavtal, vilket inteckn as, träffas med fastighetsägaren

under en tid av förslagsvis 5 år, med rätt för kronan att, örn så befinnes

lämpligt, innan utgången av sagda tid övertaga egendomen ifråga på av ägaren

i ovannämnda skrivelse angivna villkor. För kronan behöver ett dylikt avtal i

verkligheten ej medföra någon utgift, då hyressumman kan utgå genom avdrag

å det redan lämnade lånet och därå upplupna räntor.

Staten kommer härigenom att medverka till uppkomsten av en skifferoljeindustri,

vilken segt och målmedvetet under 10 år försökt arbeta sig fram.

Betydelsen av en sådan industri, varvid våra enorma, hittills knappast rörda,

lättbrutna skiffertillgångar komma att utnyttjas, kan ur prisreglerande syfte

för vår oljemarknad icke nog uppskattas.

Då den hittills utförda försöksdriften i huvudsak stått under kungl, marinförvaltningens

ledning och då proven med den vunna oljan likaledes utförts

av samma myndighet, som i fortsättningen även bör övertaga den vid föreslagen

drift framställda oljan, torde det vara lämpligt, att även de fortsatta försöken

utföras under kungl, marinförvaltningens ledning.

Vi utgå ifrån att det erforderliga beloppet torde kunna beredas av till marinförvaltningens

förfogande stående medel och att följaktligen något särskilt an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

3

slag för ändamålet icke torde behöva uppföras i riksstat^. Örn denna sak

anse vi emellertid riksdagen böra göra ett uttalande.»

Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet över motionen inhämtat här

bifogade yttranden (Bil. A och B) från marinförvaltningen och ingenjörsvetenskapsakademien.

Marinförvaltningen tillstyrker i nämnda yttrande, att riksdagen för det fall,

att Kungl. Maj:t med ägaren av Kinnekulleverken, firman Jönsson & C:o,

träffar avtal på vissa av ämbetsverket närmare angivna villkor, må medgiva,

att av besparade medel å förrådstitlarna för kol samt motor- och pannbrännolja

få användas dels 175,000 kronor för komplettering av anläggningarna vid Kinnekullverken,

dels årligen under 5 år högst 15,000 kronor för övervakning och

kontroll av försöksdriften, dels ock årligen under samma tid högst 11,000 kronor

för analys- och experimentkostnader samt provkörningar av olika oljor.

Ingenjörsvetenskapsakademien har i sitt yttrande framhållit, att man genom

den verkställda provdriften fått klarlagt, att anläggningen arbetar tekniskt tillfredsställande,

men akademien har samtidigt anfört, att utsikterna för en ekonomisk

självbärande drift av anläggningen syntes ganska mörka, för så vitt

icke gasens användning vid pågående kalkbränning skulle visa sig kunna ge ett

tillräckligt tillskott till inkomsterna, något som för närvarande syntes vanskligt

att överblicka. Akademien, som ansett att det beviljade statslånet borde

efterskänkas, har vidare gjort gällande, att tillräcklig anledning för en fortsatt

provdrift icke förefunnes med hänsyn därtill, att de redan vunna resultaten

i huvudsak lämnade erforderligt underlag för bedömande i stort av de föreliggande

möjligheterna. I avgiven reservation av professor B. Holmberg har

emellertid framhållits, att ej blott med hänsyn till säkerställandet av flottans

'' behov av flytande bränslen under krigstider, utan även med tanke på betydelsen

av, att vårt land överhuvudtaget i någon mån må kunna göra sig oberoende

av utlandet ifråga om anskaffning av dylika bränslen, försöken över alunskifferns

möjligheter härvidlag alltjämt vore förtjänta av den största uppmärksamhet

och val värda ytterligare direkt understöd från det allmännas sida.

För egen del får utskottet, som avlagt besök vid Kinnekulleverken och besett

anläggningarna därstädes, som sin mening framhålla, att åtskilliga skäl synas

tala för att driften vid verken uppehälles i sådan omfattning, att säkra hållpunkter

kunna vinnas för bedömandet av spörsmålet, huruvida driften kan göras

ekonomiskt bärande och om tillräcklig anledning förefinnes till att med anlitandet

av ifrågavarande verk söka öppna en möjlighet att förse flottan med flytande

bränsle av inhemsk framställning. Dessa spörsmål synas icke hava blivit

genom hittills verkställda utredningar till fullo klarlagda. Utskottet, som

emellertid tillmäter förevarande fråga avsevärd betydelse, har därför ansett

sig böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa en skyndsam utredning beträffande möjligheterna

att på ett för staten tillfredsställande sätt organisera oljeproduktionen vid verken

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 181.

i fråga. Enligt utskottets mening är det önskvärt, att denna utredning verkställes

på sådant sätt, att förslag i ärendet kan föreläggas 1931 års riksdag.

Då det emellertid synes vara av vikt, att driften icke ligger nere under den

tid utredningen pågår, har utskottet velat förorda, att Kungl. Maj:t erhåller

bemyndigande att vidtaga åtgärder för driftens upprätthållande i den mån sådant

i avbidan på resultatet av utredningen kan anses erforderligt.

Då av motionerna och för utskottet tillgängliga upplysningar synes framgå,

att vissa svårigheter föreligga för ägaren av Kinnekulleverken med hänsyn till

att föreskrivna räntor och amorteringar å det lån, som lämnats till anläggningen

från manufakturförlagslånefonden, icke kunnat fullgöras, har utskottet ansett

sig därjämte böra föreslå, att, intill dess utredningen föreligger och förslag i

ärendet kan framläggas för och behandlas av riksdagen, med vidtagandet av

åtgärder för indrivning av statsverkets ifrågavarande fordringar må anstå.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av herrar F. Gustafsons och

Lithanders förevarande motioner (1:107 och II: 295)

I) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t må

a) föranstalta örn skyndsam utredning rörande frågan örn

ordnandet av driften vid Kinnekulleverken samt under vilka

villkor och ekonomiska förutsättningar vid verken utvunnet

flytande bränsle må kunna tagas i anspråk för marinens behov,

b) anbefalla statskontoret att i avvaktan på resultatet av

ovannämnda utredning låta anstå med vidtagandet av åtgärder

för indrivning av det från manufakturförlagslånefonden till

Kinnekulleverken lämnade lånet jämte ränta.

II) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för uppehållande

av driften vid verken i den mån sådant i avbidan på

resultatet av utredningen kan anses erforderligt,

Stockholm den 26 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande Nr 181. ''

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundéll,

C. 1. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, P. A. Bergström, G. Kobb och

A. Thelin.

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-FrÖsterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,

J. Olofsson i Digernäs, 0. Nilsson i örebro, S. Persson i Fritorp och

A. Danielsson.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsuislcottets utlåtande Nr 181.

Bilaga A.

Kungl. Marinförvaltningen.

Till Riksdagens statsutskott.

Sedan Kungl. Majit på framställning av ordföranden i riksdagens statsutskott

anbefallt kungl, marinförvaltningen att till statsutskottet inkomma med

yttrande över två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,

nr 107, av herr F. Gustafson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr

295, av herr E. Lithander m. fl., örn statens övertagande av de s. k. Kinnekulle%

verken, för framställning av bränsle ur skiffer, får kungl, marinförvaltningen

anföra följande.

Säkerställandet av flottans bränslebehov i händelse störningar inträffa i det

internationella varuutbytet är ofrånkomligt för bibehållande av flottans rörelsefrihet

och andan hos personalen.

De bränslen, som för närvarande för flottans del ifrågakomma, äro kol och

olja, av vilka det senare alltmer vinner användning. Militära och tekniska skäl

hava föranlett att numera samtliga nya fartyg drivas enbart med olja såsom

bränsle och av samma skäl ändras även i mån av medelstillgång äldre fartyg

för drift med olja. I en framtid torde sålunda olja vara det bränsle, som huvudsakligen

ifrågakommer för flottans fartyg.

Uppläggandet av så avsevärda förråd av olja, som erfordras för flottans behov

under en längre tids avspärrning, måste av flera skäl anses såsom en otillfredsställande

lösning. Utom synnerligen stora kapitalutlägg och ränteförluster

medför en dylik lösning alltför stora risker för förrådens förstörelse. En faktor

av starkt demoraliserande verkan är även medvetandet örn att tära på en tillgång,

som är absolut nödvändig för landets existens och som ej kan förnyas. Härigenom

lägges ett band på initiativet, som för flottans vidkommande kan bliva ödesdigert

genom den overksamhet, som lätt kan tänkas bliva följden vid ett utdraget

avsp ärrningstillstånd.

Den enda tillfredsställande lösningen är åstadkommandet av inhemsk oljeproduktion.

Av de två inhemska råmaterial, som för ändamålet stå till buds

i tillräcklig kvantitet, nämligen trä och skiffer, kan det förra ännu ej medräknas,

då försöken med utvinnande av olja ur trä ännu befinna sig på laboratoriestadiet.

Kungl, proposition föreligger emellertid för inköp av Bergiusapparat

för försök med framställande av oljor ur träavfall.

Genom Kungl, brev den 14 december 1928 uppdrogs åt Ingeniörsvetenskapsakademien

att i samråd med Marinförvaltningen vid Kinnekulleverkens oljeskifferdestillationsanläggning

i Kinne-Kleva socken av Skaraborgs län anställa

försöksdrift, varjämte föreskrivits att akademien skulle efter försöksdriftens avslutande

till Kungl. Majit inkomma med berättelse över de vid försöksdriften

vunna resultaten. Sådan berättelse har den 19 mars 1930 avgivits.

De under provdriften år 1929 vid Kinnekulleverken utförda preliminära undersökningarna

rörande framställning av olja ur skiffer hava visat, att ifrågavarande

oljeframställningsmetod erbjuder en säker lösning av flottans oljeproblem

beträffande ångpannor. Den utvunna pannbrännoljan har genom utförda

prov befunnits vara av särdeles lämplig kvalitet.

Det återstår emellertid ännu dels genomförandet av försök med framställning

av dieselmotorbrännolja, vilken olja utgör framdrivningsmedlet för bland annat

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ar 181.

7

flottans undervattensbåtar och för övrigt vinner ökad användning på grund av

dieselmotorteknikens snabba utveckling, dels även utrönandet såväl av de tekniska

som ekonomiska betingelserna för framställning av olja i större skala,

särskilt med hänsyn till att fabrikationen i händelse av behov skall kunna igångsättas

på så kort tid som möjligt.

Mot metoden att utvinna olja ur skiffer har särskilt framförts dels att densamma

icke kan bliva ekonomiskt lönande på grund av den ringa procenthalten

olja, dels att den skulle kräva en alltför stor personal för skifferns brytning.

Vad beträffar det ekonomiska utbytet synas förutsättningar förefinnas för att

med utnyttjande av samtliga vid oljedestillationen uppstående produkter framställningen

skall bliva ekonomiskt bärkraftig, men synes detta vara av underordnad

betydelse, enär vid avspärrning oljepriset givetvis kommer att väsentligt

stiga, örn överhuvudtaget olja står att erhålla. Avsikten med den nu föreslagna

försöksdriften skulle emellertid särskilt vara att få en säkrare kännedom

om det ekonomiska utbytet än vad hittills varit möjligt.

Kungl, marinförvaltningen har ingående undersökt möjligheterna att tillgodose

det personalbehov, som vid avspärrning skulle erfordras för inhemsk

skifferoljeframställning av den för flottan erforderliga totala brännoljemängden

och därvid funnit, att några svårigheter härutinnan ej förefinnas.

För genomförande av den erforderliga försöksdriften anser kungl, marinförvaltningen

såsom lämpligt och S57nnerligen önskvärt, att i överensstämmelse

med motionen avtal ingås örn anläggningens förhyrande under en tid av 5 år

samt att driften under denna tid ställes under kungl, marinförvaltningens

ledning. Härvid förutsattes, att dispositionsrätt av erforderlig mängd skiffer

av lämplig beskaffenhet tillförsäkras kungl, marinförvaltningen, samt att några

arrendeavgifter för ämbetsverket ej ifrågakomma.

De av motionärerna framhållna nödvändiga förutsättningarna för en ekonomisk

drift, bestående av vissa kompletteringar å nu befintliga anläggningar,

anser kungl, marinförvaltningen ofrånkomliga. I den nuvarande anläggningen

äro schaktugn, krossverk, transportanordningar och byggnader utbyggda till

sin fulla kapacitet under det att destillationsugnarna endast äro utbyggda till

% av sin kapacitet. Grund är dock lagd för ett tredje ugnsblock. Såsom av

bil. 1 framgår, har ämbetsverket räknat med att det tredje ugnsblocket, såsom

utgörande en för ekonomisk drift nödvändig komplettering, kominer till utförande.

För möjliggörande av bensinavdrivning på platsen erfordras dessutom

ett bensinavdrivningsverk med därtill hörande anläggning. Kostnaderna för

dessa jämte de i bil. 1 närmare specificerade kompletteringarna beräknas sammanlagt

uppgå till 175,000 kronor.

För driftens genomförande erfordras dessutom, att tillräckliga medel stå

till förfogande för övervakning och kontroll. Kungl, marinförvaltningen Ilar

beräknat att dessa kostnader komma att uppgå till högst 15,000 kronor per år.

För lösande av de med försöksdriften förknippade problemen är det även

nödvändigt, att medel avses för bestridande av analys- och experimentkostnader

samt provkörningar nied olika oljor. Dessa kostnader hava av kungl,

marin förvaltningen beräknats uppgå till högst 11,000 kronor per ar.

De ovan anförda engångsutgi[terna och de årliga utgifterna skulle alltså

utgöra det totala bidrag, som behöver utgå av statsmedel utöver arrendet.

Vid uppgörande av driftkalkylen, som framgar av bil. 2, har kungl, marinförvaltningen

bortsett från ovannämnda statsbidrag.

Beträffande de erhållna oljeprodukterna har kungl, marinförvaltningen utgått

ifrån att själv förbruka desamma. Till grund för beräknandet av inkomsterna

har lagts flottans medelinköpspris under senaste femårsperiod flir de erhållna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

brännoljorna, eller för pannbrännolja kronor 80:36 per ton, för dieselmotorbrännolja

kronor 89:19 och för bensin kronor 355:84 per ton.

Att flottans senaste inköpspris för pannbrännolja (kronor 50:— per ton)

och dieselmotorbrännolja (kronor 63: — per ton) ej kunna läggas till grund

för driftskalkylen beror på att dessa priser äro onormalt låga, vilket tydligt

framgår av, att enbart fraktkostnaderna Amerika—Stockholm för närvarande

uppgå till c:a kronor 46:-— per ton.

Som jämförelse för bedömande av oljepriserna kan nämnas, att den officiella

dagsnoteringen för pannbrännolja är kronor 75:-—• per ton, för dieselmotorbrännolja

kronor 100:— per ton och för bensin kronor 340: — per ton.

Driftskalkylen är vidare baserad på den förutsättningen, att den vid oljedestillationen

alstrade gasen för i kalkylen angivet pris kommer att levereras

för kalkbränning i befintlig kalkugn, uppförd i samband med oljeanläggningen.

I övrigt är driftskalkylen baserad huvudsakligen på vid tidigare provdrift

vunna erfarenheter. Dessa framgå av bifogade från bergsingenjören S. V.

Bergh och ingenjören C. G. Zickerman inlämnade P. M. angående exploatering

av befintliga industriella anläggningar vid Kinnekulleverken, Jönsson & C:o

tillhöriga skiffer- och kalkfyndigheter på Kinnekulle (bil. 4) jämte av bemälde

Zickerman och verkmästaren O. A. Johansson avgivet tillägg rörande kalkschaktugnen

(bil. 5).

Det förtjänar vidare att framhållas, att de beräknade fraktkostnaderna för

oljan, som grunda sig på oljans befraktning i fat, ställa, sig synnerligen ogynnsamma.

Verkställd utredning giver nämligen vid handen, att därest oljan kunnat

transporteras i tankpråm och oljemängden uppginge till minst 5,000 ton

per år, skulle fraktkostnaden reduceras med c :a 50 %.

Enligt driftskalkylen (bil. 2) d. v. s. med skifferoljeverket kompletterat med

ett tredje block uppstår ett driftöverskott på kronor 18,000 per år.

För fullständighetens skull har även en driftskalkyl uppgjorts under förutsättning

av att skifferoljeverket ej kompletteras med det tredje ugnsblocket

(bil. 3). Enligt denna senare kalkyl skulle driftsöverskottet då endast uppgå

till kronor 2,000:—. Det visar sig sålunda, att en drift under fem år med

skifferoljeverket kompletterat med det tredje ugnsblocket medför ett driftöverskott,

som täcker anskaffningskostnaden för detta ugnsblock.

Man torde kunna utgå ifrån att det föreligger ringa utsikt att återbekomma

något av statslånet ur manufakturlånefonden. Vidare torde det vara riktigast

att anse de kostnader, som vid bifall till motionen nedläggas av staten å Kinnekulleverken,

såsom kostnader för experiment, så att man ej kan hoppas att,

om försöken slå mindre väl ut, återfå något därav.

De uppoffringar, som gjorts och nu ifrågasättas från statens sida, komma

emellertid att lämna värdefullt utbyte, om anläggningen visar sig motsvara,

vad man synes hava anledning att hoppas.

På grund av vad förut anförts anser kungl, marinförvaltningen att det ifrågavarande

arrendeavtalet bör träffas endast under följande förutsättningar. Firman

upplåter för en tid av fem år ifrågavarande fyndigheter med skifferoljeverket

och dithörande anläggningar till Kungl. Maj:t och kronan med rätt

för kronan att bryta erforderlig kvantitet skiffer, varjämte firman förbinder

sig övertaga den vid driften utvunna gasen till ett pris av 2 öre kbm. Å andra

sidan befrias firman från skyldighet att återgälda statslånet ur manufakturlånefonden

jämte upplupna ej inbetalade räntor samt berättigas till ersättning med

1,500 kronor per hektar åkerjord, som tages i anspråk för skifferbrytningen.

Denna ersättning ingår i driftskalkylen under posten allm. underhåll m. m.

Vidare överlämnar firman dels salubrev å anläggningarna enligt det hos Kungl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

9

Maj:t gjorda erbjudandet, med kronan lämnad rätt att antaga köpet under

loppet av arrendetiden, dels sådant medgivande från vederbörande inteckningsbavare,

att arrendeavtalet kan intecknas i fastigheterna med bättre rätt.

Kungl, marinförvaltningen tillstyrker att statsutskottet föreslår riksdagen att,

för det fall Kungl. Maj :t med firman träffar avtal på förenämnda villkor, medgiva

att av besparade medel å förrådstitlarna för kol samt motor- och pannbrännolja

få användas dels 175,000 kronor för komplettering av anläggningarna

vid Kinnekulleverken, dels årligen under fem år högt 15,000 kronor för övervakning

och kontroll av försöksdriften, dels ock årligen under samma tid högst

11,000 kronor för analys- och experimentkostnader samt provkörningar av olika

oljor.

Stockholm den 2 april 1930.

På Kungl. Marinförvaltningens vägnar

J. SCHNEIDLER

Gunnar Högberg.

Äng. motion n:r 107 i första kammaren och n:r 235

i andra kammaren rörande Kinneknlleverken.

Bil. 1.

Beräknade kostnader för komplettering och tillbyggnad av skifferoljeanläggningen

vid Kinnekulleverken.

Utökning av tankntrymmet.......................Kronor 16,000: —

Komplettering med ett tredje ungsblock1................ > 77,500: —

Bensinanläggning........................... » 35,000: —

Övriga kompletteringar och ändringar1 2................. > 43,100: —

Oförutsett ......................... *_3,400: —

Summa kronor 175,000; —

1 Skulle komplettering med ett tredje ugnsblock icke komma till utförande minskas engångskostnaderna

till kronor 95,000: —

2 Dessa kompletteringar och ändringar avse dels att ernå bättre värmeekonomi hos retorter

och ångpannor med tillbehör, dels förbättringar genom förenklad vattenreningsanordning, driftsäkrare

asktransportörer och utbyte av elektr. motor mot ångmaskin vid ugnsanläggningen.

Stockholm den 2 april 1930.

T. HERLIN.

Marindirektör av 1 gr.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Driftskalkyl

Bil. 2.

för utgifter och inkomster vid ifrågasatt provdrift vid Kinnekulleverken, Jönsson

och C:os anläggningar för framställning av olja och gas ur 27,000 ton

(3 ugnsblock) destillerad skiffer per år.

Per ton destillerad skiffer antages utvinnas:

40 kg. råolja lämnande:

2.84 kg. råbensin med 10 °/o raff. förlust = 2.56 kg. renbensin.

3.84 kg. destillat, att använda som dieselmotorbrännolja.

33.32 kg. destillat, att använda som pannbrännolja.

60 kbm. gas med eff. värmevärde c :a 4,300 v. e./kbm.

Utgifter.

Skiffer.

300 dagar ä 90 ton pr dag 27,000 ton + 15 % avfall i kross = 5 % avfall

i gruvan = 33,700 ton ä

brytn. lastn. i tippvagn.............. 60 5re pr ton

transport till kross................19 > > »

79 öre pr ton

Jordrymning, 2,560 kvm. ä 1 kr. .

Snöskottning, allm. underhåll m. m.

1låolje- och gastillverkning.

250 dagar a 8 tim. för krossning ä

krosskötare, 1 st., 8 tim. ä 0.8 kr............. 6: 40

kraft t ................''......12:30

underhåll........................17:25

35T95

300 driftsdygn ngnskötsel ä

2 ugnskötare pr skift 48 tim. å 0: 85 kr....... . . , 40:80

1 reparatör och förman 8 tim. å 1:25 kr. .......... 10:-^-

2 askkörare, 16 tim. å 80 öre...............12: 80

kraft . ................ • • 20: —

vattenrening (Luxförf.).............., . , . 6: —

smörjmedel och motorfotogen............... 4: 80

underhåll ...... . . . . ... . . . , . . . . \ . . 25:—''

119:40

Brandförsäkring . , . . .. ... . . ..................

Löner: j

driftsledare..........................

kontorist. •. . .• • . . .''........■ i ...... ,

Oljer af finering.

85 driftsdygn ä

1 man pr skift, 24 tim. ä 85 öre.............20:40

bränsle......................... 39:60

kemikalier ..................20: —

Underhåll...................... , . 10: —

90: —

Oförutsett............................

Frakter Kinne—Kleva—Stockholm (Flottans station)

Driftöverskott ...............

26,623: —

2,560: —•

2,850: —

8,987:50

35,820: —:

1,700: —

5,000: - 1,500:

7,650: —

Summa kronor

32,033: —

53,007: 50

■V

7,650: —

4,087:45

23,760: —

18,000: —

138,537:95

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Inkomster.

69.12 ton bensin ä 355:84 kr.1..........

103.68 ton dieselmotorbrännolja ä 89:19 kr.1 ...

899.64 ton brännolja ä 80:36 kr.1

1,620,000 kbm. gas ä 2 öre............

Stockholm deri 2 april 1930.

24,595:66

9,247:22

72,295:07 106,137:95

....... 32,400: —

Samma kronor 138,537:95

T. Herlin.

Marindirektör av 1. gr.

Bilaga 3.

Driftskalkyl

för utgifter och inkomster per år vid ifrågasatt provdrift vid Kinnekulleverken,

jönsson och C:os anläggningar för framställning av olja och gas ur 18,000 ton

(2 ugnsblock) destillerad skiffer.

Per ton destillerad skiffer antages utvinnas:

40 kg. råolja lämnade:

2.84 kg. råbensin med 10 % raff. förlust = 2.56 kg. renbensin, j ■

3.84 kg. destillat, avsedd att användas som dieselmotorbrännolja.

33.32 kg. destillat, avsedd att användas som pannbrännolja.

60 kbm. gas med eff. värmevärde c: a 4,300 v. e./kbm.:,

Utgifter.

Skiffer.

300 dagar ä 60 ton pr dag 19,000 ton + 15 % avfall i kross + 5 % avfall

i gruvan =s 22,500 ton ä

bryta, lastn. i tippv. ................60 öre pr ton

transp. till kross............... • 19 * » 1

79 öre pr ton

Jordrymning, 2,020 kvm. ä 1 kr.................

Snöskottn., allm. underhåll m. m................

Råolje- och gastillverkning.

250 dagar ä 8 tim. för krossning av skiffer ä

koskötare, 1 st. 8 tim. ä 0:80 kr............. 6: 40

elektrisk kraft.................... 9:70

underhåll........................tö:

26:10 6,525: — 22,265: —

Transport

17,775: —

2,020: —

2.470: — 22,265: —

1 Medelinköpspriset under senaste 5-årsperiod.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 181,

300 driftsdygn, ugnskötsel a

1 ugnskötare pr skift ä 8 tini., 24 tim. a 0:85 kr.

1 extra man 8 tim. ä 0:85 kr..........

1 reparatör och förman, 8 tim. ä 1: 25 kr.....

kraft.....................

vattenrening..................

smörj medel och motorfotogen..........

askkörning..................

underhåll ...................

Brandförsäkring.................

Löner:

driftsledare..................

kontorist..................

Oljer af finering.

60 driftsdygn å

1 man pr skift, 24 tim. ä 0:85 kr........

bränsle....................

kemikalier..................

underhåll...................

Oförutsett.............

Frakter Kinne-Kleva—Stockholm (Flottans station) .

Driftöverskott..................

Inkomster.

46.08 ton bensin ä 355:84 kr.1.......„ . . .

69.12 ton dieselmotorbrännolja ä 89:19 kr.1.....

599,76 ton pannbrännolja ä 80:36 kr.1.......

1,080,000 kbm. gas a 2 öre.............

Stockholm den 2 april 1930.

Transport 6,525: —

. . 20:40

. . 6:80

. . 10: —

.. 14:50

. . 8: —

. . 4:80

. . 9:60

■ ■ 20:-

94:10 28,230: —

..... 1,600: —

..... 5,000: —

..... 1,500: —

22,265: —

42,855: —

20:40

39:60

20: —

10: —

9°: — 5,400: — 5,400; —

3,998:63

15,840: —

2,000: —''

Summa kronor

92,358: 63

6,164:81

70,758: 63

21,600: —

Summa kronor

92,358: 63

1 Medelinköpspris under senaste 5-årsperiod.

T. Herlin.

Marindirektör av 1. gr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

13

Bilaga B.

Ingeniörs vetenskapsakademien
-

Till Riksdagens statsutskott.

Enligt remiss den 11 februari 1930 har Ingeniörsvetenskapsakademien anmodats

att direkt till Riksdagens statsutskott avgiva yttrande i anledning av

motioner I: 107 av herr Frithiof Gustafson m. fl. och II: 295 av herr Lithander

m. fl. angående förhyrande för statens räkning av den firman Kinnekulleverken

Jönsson & Co. tillhöriga skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva på Kinnekulle.

I anledning härav får akademien anföra följande.

Akademien har med intresse följt den ifrågavarande anläggningens tillblivelse

med hänsyn till betydelsen utav att få frågan om möjligheten att inom landet

ur alunskiffer framställa olja klarlagd särskilt för marinens behov. Ur sådan

synpunkt har akademien för sin del tillstyrkt, att företaget skulle tilldelas det

statslån på 200,000 kronor, som år 1924 blev av Kungl. Maj :t beviljat, ävensom

att medverkan skulle från det allmännas sida lämnas för anordnande av provdrift

vid anläggningen. Angående denna provdrift har akademien i en till

Kungl. Majit avgiven berättelse anfört följande:

»Provdriften började, sedan en del arbeten för anläggningens iståndsättande

verkställts, den 3 september och pågick ostört till den 19 oktober 1929. Såsom

kontrollant fungerade professorn B. Holmberg, såsom ledare av driften bergsingeniören

Sven V. Bergh. Ingeniören C. G. Zickerman biträdde med på arbetsplatsen

nödiga kontors- och kassörsgöromål.

Under tiden den 29 september till 5 oktober företogs noggranna kontrollprov,

för vilka redogörelse lämnas i bifogade rapport av professor Holmberg

(bil. 1). Såsom slutresultat framgår att den vid driften utvunna oljan uppgår

till 4.22 % av den till ugnarna tillförda skiffermängden eller 3.57 % av den för

ändamålet brutna, okrossade skiffern.

Den erhållna oljan kunde icke på platsen bli föremål för bensinavdrivning

av brist på härför lämplig apparatutrustning. Oljan transporterades för detta

ändamål till Nynäshamn, där bensinavdrivningen utfördes i den firman A.

Johnson & Co. tillhöriga raffineringsanläggningen. Resultatet framgår av

Marinförvaltningens rapport, bil. 2.

Den som slutprodukt erhållna brännoljan användes ombord å flottans fartyg,

dels på ett pansarskepp, dels på en jagare. Bil. 3 innehåller rapporter

rörande härunder gjorda observationer. Såsom slutresultatet framgår att oljan

utan någon som helst olägenhet kunde användas såsom pannbrännolja.

Den avdestillerade bensinen var av en relativt tung kvalitet.

Under provdriften konstaterades enligt uppgift av professor Holmberg att

de bortgående gaserna innehöllo lätta bensiner i sådan mängd, att ett tillgodogörande

kan komma ifråga. Dessa gaser kommo till användning för kalkbränning

i en schaktugn. Några mätningar föreligga ej rörande denna drift. Enligt

uppgift av bergsingeniören Bergh erhölls en kalk, som försåldes som industrikalk.

Med avseende på driftkostnaderna under provdriften fastställdes rörande

destillationsverket — sålunda exklusive krossverket — att arbetslöner åtgingo

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

till ett belopp av kr. 50: 50 pr dag och elektrisk kraft till ett belopp av kr.

15: 12 pr dag. Dessa kostnader överensstämma ungefärligen med de av ingeniören

S. Bergh uppgjorda kalkylerna.

Skiffern levererades krossad till ett pris av 1 kr. per ton tillförd skiffer;

i krossningen uppstod ett avfall av 15 %.

Kostnaderna för råvaran och den direkta driften av destillationsanläggningen

hava ställt sig på följande sätt (i avrundade tal):

Kr. pr dag Kr. pr ton olja

Skiffer................... 65:— 28: —

Arbetslöner................. 50: — 22: —

Elektrisk kraft............15: —

Smörjmedel m. m............13: — 28: — 12: —

Summa — 143: — 62: —

Genom den verkställda provdriften har man fått klarlagt, att anläggningen

arbetar tekniskt tillfredsställande, lämnande en oljekvantitet, som motsvarar

3.57 % av den brutna skiffern, varav 3.34 % användbar pannbrännolja. Däremot

kunde provdriften icke lämna upplysning beträffande kostnaderna för en på

platsen utförd bensinavdrivning. Den gav ej heller tillräckligt underlag för ett

bedömande av en eventuell bensinutvinning ur avgaserna och av de senares användning

för kalkbränning. Ej heller kunde posten reparationskostnader bedömas

med hänsyn till den korta drifttiden.

Örn man vågar en uppskattning av reparationskostnaderna till 13 kr. och

tillägger en utgift för arbetsledning av c:a 15 kr., kommer man till en produktionskostnad

exkl. ränta och avskrivning på anläggningskapitalet av c:a 90 kr.

pr ton. Med tillägg av ränta och avskrivning bli kostnaderna c:a 120 kr. pr ton

olja. Försäljningspriset åter torde vid nuvarande marknadsläge icke kunna sättas

högre än 60 å 70 kr. per ton.

Utsikterna för en ekonomiskt självbärande drift av anläggningen synas sålunda

ganska mörka, för så vitt icke gasens användning vid den ovan berörda

kalkbränningen skulle visa sig kunna ge ett tillräckligt tillskott till inkomsterna,

något som f. n. synes vanskligt att överblicka.

Å andra sidan måste ihågkommas att de anförda kostnadsuppgifterna grunda

sig på ett pris på råvaran — skiffern (krossad) av 1 kr. pr ton, vilket får anses

vara mycket lågt. Det förefaller tvivelaktigt, att råvaran skall kunna i längden

anskaffas för ett så lågt pris.

Slutligen har man emellertid även att taga hänsyn till dels att arbetskostnaderna

i destillationsverket sannolikt böra ställa sig gynnsammare vid en

anläggning med ett större antal retorter, samt att vad framtiden beträffar möjligheten

av högre priser på oljemarknaden är tänkbar.

Så länge det lån på 200,000 kronor, vari anläggningens ägare häftar till

Statskontoret, påvilar företaget, synes dock under alla omständigheter varje

tanke på en fortsatt drift på enskilt initiativ utesluten.

Skall det vara möjligt för det enskilda intresset att eventuellt fortsätta en

kombinerad olje- och kalkdrift, är det därför nödvändigt, att det ifrågavarande

statslånet på ena eller andra sättet efterskänkes, vilket akademien anser sig böra

tillstyrka.

I motionen ifrågasättes emellertid att lånet skulle evalveras mot ett hyresbelopp

att erläggas av Marinförvaltningen, som förutsättes hava anledning gå

i författning örn en fortsatt försöksdrift med anläggningen. För sin del anser

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

15

akademien, att tillräcklig anledning för en dylik fortsatt provdrift icke förefinnes

med hänsyn därtill att de redan vunna resultaten i huvudsak lämna erforderligt

underlag för bedömandet i stort av de föreliggande möjligheterna. Reservation

av professor B. Holmberg bifogas, bil. 4.

Stockholm den 3 april 1930.

Axel F. Enström.

T. LINDMARK.

Ernst Bredberg.

Reservation.

Med anledning av till Riksdagen ingivna motioner angående förhyrande för

Statens räkning av den Firma Kinnekulleverken, Jönsson & Co., tillhöriga

skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva på Kinnekulle i och för fortsatt försöksverksamhet

med densamma under Kungl. Marinförvaltningens ledning beslöt

Ingeniörsvetenskapsakademien vid extra sammanträde den 27 mars detta år

bl. a. yttra, att Akademien ej ansåg tillräcklig anledning förefinnas för en dylik

fortsatt provdrift med hänsyn därtill, att de redan vunna resultaten i huvudsak

lämna erforderligt underlag för bedömande i stort av de föreliggande möjligheterna.

Mot detta beslut reserverade sig undertecknad under hänvisning till

de viktiga frågor, som måste ytterligare utredas, innan skifferoljeprodukternas

användbarhet också för andra ändamål, än som enbart pannbrännolja, blivit

tillräckligt känd, samt innan ifrågavarande fabrik nått den fullkomning, att

densamma kan tjäna som mönster för uppförandet av nya anläggningar på

andra håll inom landet i den mån, detta kan bliva önskvärt på grund av eventuella

svårigheter att genom import tillfredsställa vårt oljebehov.

Vad först oljeprodukterna beträffar, så framhöll jag vid sammanträdet bl. a.,

att de vid förra årets provdrift påbörjade och i min rapport över denna drift

omnämnda försöken att anordna Kinne-Kleva-anläggningens luftkylarsystem

för direkt utkondensering av färdig pannbrännolja böra fortsättas samt förfaringssätt

för utvinning av bensin ur destillationsgasen utprovas. Därjämte

bör anläggning för bensinens avdrivande från övriga kondensat anskaffas och

denna anläggning utrustas också för raffinering av den avdrivna råbensinen

jämte gasbensinen, vilka i blandning med varandra i lämpliga proportioner böra

kunna lämna en till vanligt motorbränsle fullt användbar produkt, varjämte

sannolikt en del som flygarbensin användbar gasbensin kan bliva till övers.

Slutligen böra de mellan pannbrännoljan och bensinen liggande destillaten förarbetas

till Diesel-olja och denna provas, och som samtliga här antydda procedurer

gälla från de naturliga bergoljornas delvis skilda och rikligare med svavelhaltiga

ämnen uppblandade kolväten, samt vi dessutom inom landet knappast

ännu hava någon erfarenhet på ifrågavarande område, så måste ett visst experimenterande

i större skala förutsättas, innan möjligheterna till skifferoljedestillatens

bästa praktiska utnyttjande blivit fullt utredda.

Också inom själva skifferdestillationsanläggningen äro åtskilliga förbättringar

möjliga, ty visserligen arbetade densamma vid förra årets provdrift tekniskt

tillfredsställande, men som detta var den första gång, anläggningen var

i praktisk drift, så kunde den givetvis ej redan då vara så fullkomnad, att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

ej ännu bättre resultat äro tänkbara såväl i fråga om produktionsförmåga och

driftssäkerhet som beträffande värmeekonomien och därmed sammanhängande

möjligheter till den egna kraftförsörjningens tillgodoseende. Att detta också

var konstruktörens, bergsingeniör Berghs, mening framgår av, att denne vid

förra årets provdrift förbehållit sig rätt till att använda en liten del av ugusfacken

för egna experimenter, och kommer driften att fortsättas, så kunna ju

dessutom nya uppslag framkomma allt eftersom erfarenheten på området ökas.

Ej blott med hänsyn till säkerställandet av flottans behov av flytande bränslen

under krigstider, utan även med tanke på betydelsen av, att vårt land

över huvud taget i någon mån kan göra sig oberoende av utlandet i fråga

örn anskaffning av dylika bränslen, synas mig försöken över alunskifferns

möjligheter härvidlag alltjämt vara förtjänta av den största uppmärksamhet

och väl värda ytterligare direkt understöd från det allmännas sida. Jag anser

därför, att Ingeniörsvetenskapsakademien åtminstone genom att uttala sig i

denna riktning bort för sin del medverka till uppnåendet av ifrågavarande

motioners syfte.

Stockholm den 2 april 1930.

BROR HOLMBERG.

Rätt avskrivet intyga:

D. Adlercreutz. M. Sundberg.

Bil. 1.

Rapport över övervakandet och kontrollen av provdriften med skifFeroljefabriken

i Kinne-Kleva år 1929.

1. Personal och anläggning.

Sedan Kungl. Majit givit Ingeniörsvetenskapsakademien och Kungl. Marinförvaltningen

i uppdrag att i samråd föranstalta örn igångsättande a.v provdrift

med den Firma Kinnekulleverken, Jönsson & Co., tillhöriga skifferoljeanläggningen

i Kinne-Kleva på Kinnekulle, och detta uppdrag därpå närmast

anförtrotts åt Ingeniörsvetenskapsakademiens Tekniska Beredskapskommittés

arbetsutskott för handläggning av frågor rörande oljor, i det följande kallat

Akademien, träffades av Akademien den 6:te juni 1929 med undertecknad

överenskommelse örn övervakande och kontroll från min sida och för Akademiens

räkning av nämnda provdrift. Överenskommelse träffades också emellan

Akademien och bergsingeniör S. Bergh, enligt vilken denne för Akademiens

räkning skulle ombesörja anläggningens iordningställande för drift och därefter

leda den planerade provdriften. Det avtalades dessutom av Akademien

med ingeniör C. G. Zickerman i Kinne-Kleva, att denne såsom av Firma Kinnekulleverken,

Jönsson & Co., befullmäktigat ombud till provdriften skulle leverera

all den skiffer, Bergh kunde komma att behöva, samt att han därjämte

skulle handhava diverse kamerala göromål m. m.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

17

Som biträden vid fullgörandet av nnna åligganden i samband med nämnda

provdrift medverkade civilingeniör R. Winbladh under hela tiden samt under

större eller mindre delar därav dessutom docenten, dr. S. Kallenberg, civilingeniör

G. Lagerlöw och teknologerna W. Améen, O. Andersson och S. Haglund.

De analytiska undersökningarna å under kontrolltiden tagna prover ha

utförts på mitt laboratorium av docent Kallenberg och ingeniör Winbladh,

och erforderliga bestämningar av flampunkter, viskositeter och förbränningsvärmen

ha anförtrotts åt Kemiska Kontrollbyrån AB.

I enlighet med av S. Bergh i I. V. A:s Hedd. nr 92 (1929) lämnad beskrivning

omfattade Kinne-Kleva skifferoljeanläggning dels det s. k. Stora Kartegårdsbrottet,

från vilket alunskiffern skulle tagas, dels krossverk med silo för

den krossade skiffern samt med fickor för skifferavfall (stybb) och aska,

vidare maskinhus, retorthus och kondensationsanläggning samt schaktugn för

bränning av kalk medelst skifferns destillationsgas. Därjämte förefunnos i

anslutning till retorthuset och delvis inom maskinhuset en anläggning för

rening av det från en för ändamålet sprängd brunn uppumpade vattnet samt

cisterner för vatten och olja. Retorthuset innehöll två stycken ugnsblock, nr I

och II, med 14 stycken ugnsfack i vartdera. Till ugnsfacken hörde påfyllningsbehållare

för skiffer, och varje fack innehöll 5 stycken retortrar, försedda med

inledningsrör för ånga och utsugningsrör för destillationsprodukter och genomledd

ånga. Dessa utsugningsrör voro anslutna till över ugnsblocken liggande

förlag, från vilka produkterna vidare förmedelst en fläkt sögos till kondensationsanläggningen.

Denna i sin ordning utgjordes av två stycken luftkylaraggregat,

ett för vartdera ugnsblocket, samt av en därmed förenad vattenkylare.

Före driftens igångsättande företogs härvid den förändringen, att ett

avlopp anordnades mellan luft- och vattenkylare, så att i luftkylarna uppkommande

kondensat, efter frånseparering av vatten i det följande kallat

tungolja, för sig kunde upptagas i en förefintlig oljeavskiljare, varifrån oljan

fick rinna till en samlingsbehållare. Därefter i vattenkylaren ytterligare

bildat kondensat, efter frånseparering av medföljande vatten kallat vattenkylarolja,

togs så likaledes för sig. Avsikten härmed var att söka från luftkylarna

erhålla ett oljekondensat med tillräckligt hög flampunkt för att utan

särskild bensinavdrivning vara direkt användbart som pannbrännolja, men

som undersökningen av produkterna gav vid handen, var luftkylarsystemet

även under varma dagar något för effektivt härför, och ytterligare förändringar

härvidlag medgav ej tiden. — Efter vattenkylaren kom så den fläkt, som

ombesörjde sugningen av produkterna från retortrarna och genom förlag och

kondensatorer samt därpå tryckte den okondenserade gasen till schaktugnen

eller annonstädes, och i denna fläkt avskildes slutligen också något olja, s. k.

fläktol.ja, vilken fick avrinna från rörledningen strax efter fläkten samt likaledes

tillvaratogs.

2. Drift och övervakande.

Vid besök av mig vid anläggningen den 3 :dje september befanns denna så

tillvida i ordning, att ungsblock 1 uppeldats, och som Akademien åtagit sig

ombesörja leverans av visst slags skiffer av passande krossningsgrad, överenskoms

då med Zickerman, att den av honom för Akademiens räkning levererade

skiffern skulle vara tagen från lagren c:a 3 dm. över stora orstensbanken

t. o. m. c.''a 25 dm. från densamma, samt att den till sammanlagt c:a 7 dm.

uppgående orstenen i denna s. k. oljepall skulle bortrensas i erforderlig grad,

innan skiffern forslades till krosshuset. Antalet levererade vagnslaster skifBihang

till riksdagens protokoll 1030. 6 sami. 82 höft. (Nr 181.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 1S1.

fer skulle räknas och kontrolleras genom ett särskilt kortsystem, och skifferns

mängd Bestämmas genom vägning av stickprovsvis varje dag uttagna 5 stycken

vagnar med och utan skiffer samt multiplicering av den därvid erhållna

medelvikten på en vagnslast skiffer med antalet under dagen krosshuset passerade

vagnar. Till skiffersilon gående krossgods skulle ha passerat en sikt

med runda hål om 30 mm. diameter, men kvarhållits av en dylik med kvadratiska

hål örn 5 mm. sida. Genom sistnämnda sikt bortgående skifferstybbs

vikt skulle bestämmas genom utmätning av de till stybbens bortforsling avsedda

två vagnarna med hektolitervis uppmätt och vägd stybb samt räkning

av antalet bortgående vagnslaster, och från retortrarna via vederbörande ficka

bortgående askas mängd skulle bestämmas på samma sätt. Fyra stycken

påfyllningsbehållare till ugnsfacken i retorthuset skulle på samma sätt som

stybb- och askvagnarna utmätas med vederbörligen krossad skiffer, och åt

Winbladh uppdrogs att med övriga biträden till hjälp ombestyra ifrågavarande

vägningar och mätningar samt att från och med samma dag hålla skifferbrott,

skiffer och krossverk under uppsikt.

Sedan arbetarna blivit tillräckligt invanda för att kunna sköta båda ungsblocken

samtidigt, påbörjades den 13 :de september kl. 20 uppeldningen av block

II med ved, varpå nästa dag kl. 12 skiffer påfylldes. För uppeldningen hade

då åtgått 5 kbm. spink av barrved och 3 kbm. björkved. Mellan kl. 12 och 14

voro 5 man sysselsatta med spettning av upphängningar i retortrarna samt

kontroll av fyrarna, och också senare på dagen förekommo enstaka hängningar,

vilka dock lätt kunna avhjälpas. Den från blocket kommande oljan var

i början grynig och emulgerad, och omkring kl. 17 satte fläkten igen sig med

beckartad olja och urkopplades därför samt rengjordes. En reservfläkt fick

därunder tjänstgöra, tills den ursprungliga efter % timme åter kunde tågås

i bruk, och någon störning i ugnsdriften uppstod alltså ej. Askutmatningen i

blocket skedde för 2 knaggar och sugen i detsamma var 20 mm., mätt på

karbolsyre-vattenmanometer. Den 16:de var oljan fortfarande emulgerad, varför

hela oljeavskiljarens innehåll borttappades och hela gasledningssystemet

till avskiljaren spolades med vatten, varefter god olja erhölls och emulsion ej

vidare uppträdde. Block II ansågs därför kl. 15 den 16:de september även vara

i normal drift, och sedan följande dag oljebehållaren fullständigt tömts och

omsorgsfullt rengjorts, ansågs provdriften för Akademiens räkning i dess helhet

vara i gång. Askutmatningen försiggick då vid båda blocken för 3 knaggar,

och den 22:dra september ökades sugen för block II till densamma som för

block I, eller 30 mm. Den uppkommande tungoljan pumpades därefter vid

erforderliga tider till en samlingscistern, under det att vattenkylar- och fläktoljorna

upptogos på förefintliga, av kontrollanterna rengjorda järnfat.

Det kontinuerliga övervakandet av ugnsdriften, som pågick under tiden

17/9—12/10. genomfördes på så sätt, att mina biträden i skift örn vartdera en

man beständigt iakttogo allt, som tilldrog sig från och med skifferns krossning

till och med oljeprodukternas upplagring. Därvid fördes journaler, omfattande

vid varje skifts början och slut: vederbörande tider, förhållanden i

krosshus, skiffersilo, ugnsfack och ugnar, temperaturer i förlag, i luft- och

vattenkylare samt i ytterluften, vatten- och oljekondensatens utseenden och

behandlingar samt destillationsgasens användning, vartill så småningom också

lades anteckningar örn sugförhållandena i retortrarna och fyrarnas utseenden

under desamma. Därjämte antecknades tider för regelbundet återkommande

operationer, såsom påfyllning av skiffer i ugnsfackens behållare, pumpning av

oljekondensat, dragning av rör och påfyllning av bariumkarbonat (10 kg. fyra

gånger örn dygnet) till vattenreningen, varjämte även varje driftsstörning

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

19

eller annan händelse av intresse anmärktes. — Under skiften gjorde därjämte

kontrollanterna emellanåt bestämningar av den tid, som åtgick för tömning

av någon godtyckligt utvald påfyllningsbehållare till ugnsfack, varvid

som medeltal av 50 bestämningar, gjorda under tiden 18/9—11/10, en tid av

3 timmar och 24 minuter erhölls. Som påfyllningsbehållarnas kapacitet i medelin

1 befunnits uppgå till 274 kg. skiffer i vederbörligen krossat skick, motsvarar

detta pr dygn 54,200 kg. skiffer för hela anläggningen med dess 28 stycken

ugnsfack.

Winbladh höll fortfarande skifferbrottet under uppsikt, vägde en gång varje

dag med handräckning från brottet eller fabriken fem stycken av honom godtyckligt

utvalda vagnslaster skiffer, höll reda på antalet ingående vagnar

skiffer och bortgående vagnar stybb och aska samt på fyllda oljefat och upplagrad

tungolja.

Sedan det kontinuerliga övervakandet den 12/10 avslutats, fortsattes driften

ännu en vecka under uppsikt av Winbladh ensam, varpå ugnarna släcktes

och fabriken iordningställdes för stillastående. Under hela driftstiden arbetade

anläggningen i stort sett oklanderligt, och de små störningar, som en

och annan gång inträffade, voro huvudsakligen av yttre eller mekanisk art,

såsom strömavbrott, varvid den i reserv stående Fordson-motorn sattes i funktion,

slirningar av remmar och slitage på stålbandstransportörer el. d., samt

förorsakade ej avbrott i ugnsdriften. Vid slutet av driftsperioden befunnos vid

några av de regelbundet företagna dragningarna av äng- och sugrören till

retortrarna några av dessa rör igensatta av pannsten-, resp. beckproppar, vilka

fel utan avbrott i driften för övrigt avhjälptes genom kapning av rören och

påsättning av nya skarvstycken. Efter släckningen av ugnarna inspekterades

retortrarna, varvid endast underdelarna till de två innersta retortrarna i tre

stycken ugnsfack befunnos lindrigt brända och något avflagrande, ehuru knappast

i den grad, att utbyte mot nya kunde erfordras. — I skifferbrottet voro

vid driftens slut c:a 880 kvm. av oljepallen förbrukade, under det att c:a

1.900 kvm. fortfarande voro blottade. — Av de under driftsperioden

17/9—19/10 producerade oljorna hade under tiden en del överlämnats till

Kungl. Marinförvaltningen, under det att resten upplagrades vid fabriken på

plomberade kärl för kommande leverans till samma myndighet.

3. Kontroll och provtagning. ''

Sedan fabriken varit i oavbruten gång till den 28/9, fylldes då skiffersilon

och samtliga påfyllningsbehållarna till ugnsfacken fullständigt, vilket

var utfört kl. 13.30 och efter en vecka vidtog samma procedur, då likaledes

avslulad kl. 13.30. Mellan dessa klockslag hade från brottet levererats 454,3 ton

skiffer och från krosshuset borttransporterats 69,7 ton eller 15,3 % stybb samt

316,8 ton aska, motsvarande 82,4 % av till fabriken ingångna 384,6 ton skiffer.

Av denna skifferkvantitet hade 27/„s eller 370.9 ton förbrukats för Akademiens

räkning, enär Bergh enligt gjort förbehåll minder försökstiden för egen

räkning använde ett av ugnsfacken. Av påfyllningsbehållarnas ovan angivna

kapacitet och tömningstid beräknas samma skiffermängd lia uppgått till 365,9

ton^ vilket värde i det följande användes vid utbytesberäkningen. Under veckan

framkommande fläkt- och vattenkylaroljor upptogos på tarerade fat och

vägdes, varvid utbytet befanns utgöra 1,480 kg. av den förra och 700 kg. av

den senare. Tungoljan pumpades en gång om dygnet till en större cistern, varvid

samtidigt nivåändringama i samlingsbehållaren för oljan bestämdes och

volymen uppumpad olja därur beräknades med hjälp av förut för nämnda be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

hållare gjorda dimensioneringar. Totalmängden tungolja kunde därpå kontrolleras

med ledning av cisternens kända rymd. Sammanlagt uppgick mängden under

veckan producerad tungolja till 13,520 Uter, vilket med en sp. vikt för densamma

av 0.98 motsvarar 13,250 kg. Hela oljeutbytet har således uppgått till

15,430 kg., motsvarande 4.82 % av den avdestillerade eller 3.57 % av den för

ändamålet brutna och okrossade skiffern.

Under nämnda veckas sex sista dygn togos lika många prover av den ingående

skiffern på så sätt, att var fjärde timme 10 kg. av densamma uppsamlades

från någon påfyllningsränna vid beskickningen av ugnsfackens behållare, varefter

de sex under ett dygn tagna portionerna förenades till ett gemensamt

dygnsprov, som inlades i säck för vidare befordran. Fem dagar togos prover

av skifferaskan örn vartdera ca. 30 kg. och lades på bleckdunkar, som lufttätt

tillslötos; före varje pumpning av tungolja uttogs prov örn 5 kg. av densamma

från samlingsbehållaren, från vattenkylaren togs likaledes prov örn 5 kg.

oljekondensat varje dag, med undantag för den 4/10, då på grund av kylig

och blåsig väderlek intet kondensat där bildades, och av fläktoljan togs även

varje dag prov av samma storlek. Den vid skifferns torrdestillering uppkommande

gasen leddes till ovan nämnda schaktugn, där den av ägaren till ugnen, Firma

Kinnekulleverken, Jönsson & Co., användes för kalkbränning. Någon närmare

undersökning av denna gas i samband med kontrollen för Akademiens räkning

var av brist på medel ej förutsatt, men för att i möjligaste mån utnyttja tillfället

att få lära känna alunskiffer^ destillationsprodukter föranstaltade jag

dock i samförstånd med Akademien örn en del försök med denna gas dels på

platsen, dels på mitt laboratorium, för vilka försök eventuellt redogörelse kommer

att lämnas i annat sammanhang.

4. Provernas bearbetning.

De under tiden 30/9—-5/10 tagna skifferproverna lämnade vid analyser och

torrdestilleringar följande resultat, vilka med undantag för fuktighetshalterna

hänföra sig

Prov Fukt

till torra

C

prover:

H S

Aska

Förbr.-v.

Gas

Dest.-aq.

Olja

Koka

%

%

*

%

%

Cal./kg. ccm/100 g.

%

%

%

so/„

0.97

17.02

1.72

6.73

75.10

1980

—

0.90

5.36

89.5

Vio

1.08

17.61

1.82

6.07

74.07

—

3,000

0.90

5.40

89.5

*/io

1.06

17.34

1.78

6.77

74.45

—

3,000

1.00

5.40

89.5

Vio

1.06

16.55

1.71

5.93

75.21

1,940

3,200

1.10

5.35

89.5

V.o

1.25

17.14

1.76

5.99

74.96

—

3,000

1.00

5.40

89.5

7i.

1.16

17.46

1.76

6.09

74.67

—

3,050

1.00

5.43

89.5

I medeltal har således skiffermaterialet i torr form innehållit 17.19 %.C,

1,76 % H, 6.26 % S och 74.74 % aska, och en på ett generalprov av hela kvantiteten

utförd bestämning av förbränningsvärmet lämnade värdet 1,985 Cad./kg.

Vid torrdestilleringar ha i genomsnitt pr 100 g. torr skiffer erhållits 3,050

ceni. gas, 0.98 g. destillationsvatten, 5.39 g. olja och 89.5 g. halvkoks. För

skiffer med 2 % fuktighetshalt beräknas härav ett oljeutbyte av 5.28 %, och

totalutbytet av olja vid fabriken har alltså uppgått till 80 % av det laboratoriemässigt

erhållna.

De vid destillationsförsöken erhållna oljeutbytena togos tillsammans, varpå

blandningen befanns innehålla 84.60 % C, 9.47 % H och 1.94 % S, varav berak
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

21

nast 3.99 % 0 och H/C = 1.33. Oljans sp. vikt var d4is = 0.961 och d420 =

0.968, och vid Engler-destillation lämnade den:

Frk.: c:a 70—100° 100°—150° 150 —200° 200 —250° 250°—300° Summa

Cera 1.0 6.5 10.9 10.0 13.2 41.6

Man bör således av råoljan kunna erhålla ca. 15 % råbensin och 85 % brännolja,

motsvarande 0.8 % av skiffervikten som råbensin och 4.6 % som brännolja.

Askproverna avgåvo vid torkning i luften respektive 0.55, 0.28, 0.65, 1.16

och 0.71 % fuktighet och därpå vid fortsatt torkning vid 105° ytterligare

resp. 0.68, 0.62, 0.69, 0.62 och 0.54 %, och därefter lämnade de vid analyser:

Prov

% C

% H

% 8

% aska

»V».......

..... 4.78

0.18

1.97

93.35

‘/lO.......

0.16

1.01

94.62

*/lO.......

..... 3.93

0.23

1.58

93.78

o/io.......

..... 4.15

0.32

1.64

94.86

4/l0.......

..... 4.19

0.31

1.94

94.18

Ett generalprov av askan visade förbränningsvärmet 400 Cal./kg., och härur

samt av medelvärdena 4.30 % C, 0.23 % H och 1.63 % S samt av askutbytet

efter ugnarna (82.4 %) och utan hänsyn tagen till materialiernas och provernas

fuktighetshalter beräknas av skifferns kolinnehåll 20.6 %, av dess väteinnehåll

10.8 %, av dess svavelinnehåll 21.5 % och av dess förbränningsvärme

16.6 % hava kvarstannat i askan.

Då proverna av tungolja i november månad togos under bearbetning, befunnos

samtliga praktiskt taget fria från vattenavsättningar, men däremot hade i genomsnitt

0.5 g. eller 0.01 % slamartat pulver avskilts pr prov. Detta pulver innehöll

23.41 % C, 2.0 % H, 9.1 % S och 61.1 % aska och bestod alltså i huvudsak

av skifferdamm, som antingen medföljt från retortrarna eller på annat sätt inkommit

i oljan. De från slam befriade proverna lämnade följande sp. vikter,

flampunkter, Engler-destillat och destillat med dubbla mängderna vattenånga:

Prov

d”

Flampkt,

Engler-destillat, ceni, vid

—150° 150 —200"" 200°-25(r 250 -300°

S:a

Vattenångdestillat

* d4“

80/,

0.977

45

1.0

6.3

12.0 ''

14.6

33.9

15.6

1.009

*/io

0.985

54

0.4

3.8

11.2

15.4

30.8

13.5

1.010

»/■O

0.981

47

0.8

6.0

12.1

14.2

33.1

15.1

1.010

*/l0

0.978

40

1.8

7.7

11.8

14.0

35.3

16.7

1.010

4/>0

0.978

35

1.5

8.2

11.8

14.0

35.5

17.8

1.010

‘Ao

0.981

50

1.0

5.6

10.9

15.0

32.5

14.7

1.009

Allt efter väderleksförhållandena ha tydligen större eller mindre mängder

lättflyktiga komponenter kondenserats ut i luftkylarsystemet. Dessa mängder

ha dock genomgående varit så små, att blott några procent av kondensatet i

dess helhet bort förbliva okondenserat, för att det i paragraf 1 nämnda önskemålet

med särskiljandet av luftkylar- och vattenkylaroljorna skulle uppnåtts,

och vidare anordningar härför böra vara lätta att träffa vid fortsatt drift.

Engler-destillationer på de erhållna vattenångdestillaten lämnade:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

Dest. fr.

prov

-125°

Engle

125—150’

r - d e s t i

150°—175*

Ilat, c

175’—200°

cm, vid

200°—225*

225 —250°

Rest o.

förlast

.0/,

0.4

8.9

26.8

26.0

19.3

11.3

7.3

Vio

0.2

4.4

21.6

31.1

22.2

13.2

7.3

v*«

0.4

6.3

24.9

30.8

18.2

12.4

7.0

*/io

0.8

11.9

25.3

28.9

15.1

11.7

6.3

‘/io

1.2

13.1

26.2

24.9

18.3

10.4

5.9

Vio

—

6.1

243

29.9

19.7

12.8

7.2

Flampunkten för återstoden från destillationen av prov 30/„ nied dubbla mängden

vattenånga uppgick till 131° C, och som således olämpligt mycket lättare

beståndsdelar bortskaffats, utfördes två nya vattenångdestillationer med respektive

100 och 50 g. vattenånga pr 500 g. tungolja, varvid mängderna oljedestillat

blevo respektive 5.0 och 3.1 % och flampunkterna för återstoderna resp. 83° och

73° C. Som den senare återstoden sålunda föreföll passande, undersöktes denna,

närmare, varvid den befanns visa sp. v. d420 = 0.986, viskositeten 7.83° E vid

20° C, kalorimetriska värmevärdet 10,060 och effektiva 9,560 Cal/kg. samt innehålla

86.68 % C, 9.37 % H och 1.97 % S, varav beräknas 1.98 % O och H/C

- 1.29.

Av tungoljan kan man alltså förvänta sig erhålla 3 % råbensin och 97 %

brännolja av flampunkt omkring 70° C.

Proverna av vattenkylarolja, vilka likaledes visade sig praktiskt taget vattenfria,

lämnade följande följande sp. vikter och Engler-destillat samt destillat

med dubbla mängderna vattenånga:

Prov

«V°

Engler-destillat, ccm, vid

—100° 100’—150° 150*—200° 200°—250* 250—300’

S:a

Vattenångdestillat

% d4*>

•%>

0.893

0.8 20.2

24.8

12.3 8.2

66.3

50.8

1.006

''/io

0.875

2.7 26.6

24.6

10.9 7.4

72.2

57.1

1.005

VlO

0.876

1.8 26.0

24.3

11.3 7.2

70.6

56.1

1.004

•/» 0

0.892

0.6 21.9

24.9

11.4 8.5

67.3

51.4

1.007

Vio

0.880

2.0 24.0

25.4

11.7 7.4

70.5

55.1

1.005

Engler-destillationer på de erhållna vattenångdestillaten lämnade:

Dest. fr.

Eng

1 e r- d e

stilla

t, ccm,

v i d

Rest.

prov

—100°

100—125°

125°—150°

150—175°

175 -200° 200*—225°

225-250°

förl,

"/#

—

10.4

34.2

29.1

13.4

7.6

3.7

1.6

VlO

2.9

17.3

28.9

23.9

15.2

6.7

3.5

1.6

VlO

2.6

17.6

29.8

25.1

13.6

6.2

3.0

2.1

VlO

1.0

13.6

32.5

26.2

14.4

7.4

3.8

1.1

VlO

2.4

16.0

28.7

23.0

153

8.4

3.7

2.5

Återstoden från vattenångdestillationen av prov 30/9 med dubbla mängden

vattenånga visade flampunkten 120° C. Vid destination av 500 g. av samma

prov med 250 g vattenånga erhölls 37.3 % -destillat samt en rest av sp. vikten

d420 = 0.969, flampunkten 71° C, viskositeten 3.93° E vid 20° C, kalorimetriska

värmevärdet 10,110 och effektiva 9,610 Cal/kg. samt innehållande

86.25 °/o C, 9.71 % H och 2.09 % S, varav beräknas 1.95 % O och H/C = 1.34. —

Engler-destillation på den avdrivna bensinen lämnade:

Frk.: —100° 100-125’ 125-150’ 150*-175’ 175*-200° 200°-217° Rest o. förluat

Ccm: 0.8 22.2 41.7 23.5 7.2 2.7

1.9

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 23

Av vattenkylaroljan kan man således förvänta sig erhålla 37 % som råbensin

och 63 % som brännolja av flampunkt ca. 70° C.

Fläktoljeproverna avskilde vid uppbevaring de i följande tabell angivna mängderna

vatten samt visade efter frånseparering av detta de anförda sp. vikterna

och utbytesförhållandena vid destilleringar enligt Engler och med dubbla mängderna

vattenånga:

Prov

J (0

% 4

Engler-destillat,

—100° 100—150° 150°—200°

ccm, vid

200 —250° 250—300°

S:a

Yattenängdestillat

* d4»°

4.8 0.907

0.8

18.5

23.0

11.8

8.7

62.8

45.3

1.005

l/io

0.3 0.888

1.1

22.3

23.5

12.0

8.0

66.9

51.9

1.005

*/io

0.0 0.888

0.9

23.2

23.4

11.4

7.8

66.7

51.9

1.005

*/io

0.2 0.890

1.2

22.0

22.9

11.6

8.4

66.1

51.0

1.006

4/io

2.9 0.905

0.6

18.4

22.6

11.5

9.0

62.1

52.4

1.006

Vid

0.2 0.887

1.3

22.2

23.9

11.6

7.9

66.9

52.2

1.007

Engler-destillationer på de erhållna vatteångdestillaten lämnade:

Dest. fr. Engler-des

prov —100° 100—125° 125°—150°

tillut, ceni, vid

150°—175° 175 —200° 200°—22E

»c 225 —250’

Rest 0.

förlust

«/9

—

6.1

32.3

25.8

18.7

9.2

4.7

3.2

Vio

2.4

15.0

28.3

26.4

12.8

9.0

4.2

1.9

*/10

1.8

15.3

31.0

23.8

15.4

7.3

3.5

1.9

Vio

2.2

15.7

29.9

23.5

15.5

7.5

4.0

1.7

4/.0

—

12.1

33.2

25.1

16.4

7.6

3.4

2.2

Vio

1.8

14.7

29.6

24.1

15.8

7.6

3.8

2.6

Återstoden från destillationen av prov 30/fl med dubbla mängden vattenånga

visade flampunkten 124° C. Vid destination av 500 g. av samma prov med

500 g. vattenånga erhölls 39.0 % destillat och en rest av sp. vikt d420 = 0.989 och

flampunkt 95° C, under det att, samma mängd av provet med 250 g. vattenånga

lämnade 31.2 % oljedestillat och en återstod av sp. vikten d420 = 0.972,

viskositeten 3.40° E vid 20° C, flampunkten 74° C, kalorimetriska värmevärdet

10,100 och effektiva 9,600 Cal/kg., samt innehållande 86.53 % C, 9.66 % H

och 1.99 °/o S, varav beräknas 1.82 °/o O och H/C = 1.33. Englerdestillation på

sistnämnda vattenångdestillat lämnade

Frk.: —100° 100°—125° 125°—150° 150°—175° 175°—200° 200°—220° Rest o. förlust

Ceni: 0.4 17.7 42.5 25.9 8.8 3.1 1.6

Av fläktoljan bör man således kunna erhålla 30 °/o råbensin och 70 % brännolja

av flampunkt omkring 70° C.

Av de anförda destillationsresultaten samt mängderna av tungvattenkylaroch

fläktoljor beräknas de totalt i fabriken utvinnbara mängderna råbensin och

brännolja till respektive 7.1 % och 92.9 % av det sammanlagda oljeutbytet, eller

till respektive 0.30 °/o och 3.92 % av den ingående skiffern, vilka mängder i sin

ordning motsvara respektive 40 °/o och 85 % av de laboratoriemässigt erhallna

oljeprodukterna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

5. Sammanfattning.

Vid den under tiden 17/fl—19/10 1929 på uppdrag av Kungl. Maj:t av Ingeniörsvetenskapsakademien

och Kungl. Marinförvaltningen föranstaltade, av

bergsingeniör S. Bergh ledda och av undertecknad nied biträden övervakade och

kontrollerade provdriften nied den Firma Kinnekulleverken, Jönsson & Co.,

tillhöriga skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva på Kinnekulle funktionerade

anläggningen fullt tillfredsställande. Under tiden 29/fl—5/1() företagna, kvantitativa

bestämningar lämnade till resultat, att därvid genomsattes en skiffermängd

av 55 ton pr dygn med ett sammanlagt utbyte av oljeprodukter av 4.22

% och en askmängd av 82.4 %. Enligt undersökningar på under kontrolltiden

tagna prover utgjorde nämnda oljeutbyte 80 % av det i laboratorieskala erhållna

samt kvarstannade i askan 20.6 % av skifferns kol, 10.8 % av dess väte,

21.5 % av dess svavel och 16.6 % av dess förbränningsvärme. Av oljeprodukterna

beräknas bruttomässigt 7.1 % kunna avdestilleras som råbensin och 92.9 %

erhållas som återstående pannbrännolja av flampunkt ca. 70° C, motsvarande

0.30 °/o resp. 3.92 % av skiffern och 40 %, resp. 85 % av de laboratoriemässigt

utvinnbara oljeprodukterna av samma slag.

Stockholm den 24 januari 1930.

BROR HOLMBERG.

Rätt avskrivet intyga:

D. Adlercreutz.

M. Sundberg.

Bil. 2.

Rapport

över bensinavdrivning av skifferolja vid A. Johnson & C:os oljeraffinaderi i

Nynäshamn.

Den 13 november inspekterades anläggningen, anordnades direkta ledningar

för gkifferoljans inpumpning och plomberades alla kranar och ventiler, som

stodo i förbindelse med fabrikens övriga apparater.

Den 14 november inpumpades halva partiet tungolja (27.0 tons) i anläggningens

destillationspanna nr 2 och stacks fyr under pannan kl. 14.15. Temperaturen

stegrades försiktigt och inleddes ånga från kl. 19.43 i pannan. Högsta

temperaturen i pannan var under denna destination 127° C. (kl. 21.00). Under

hela denna destination erhölls c:a 830 kg. kondensat, varav 402 kg. bensin,

som tappades å fat. Bensinmängden utgjorde alltså 1.5 % av tungoljans vikt.

Återstoden i destillationspannan, c:a 26.6 tons pannbrännolja tappades i Sölve

den 15 november, som den 16 ingick till Stockholm. Vid under den 16 november

företagen undersökning av pannbrännoljan befanns flampunkten vara +66° C.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

25

spec. vikt vid 15° C = 0.993

viskoBitet vid 20° C = 7.21 Englergrader.

Den 18 november inpumpades resten av tungoljan (27.0 tons) i destillationspannan

och stacks fyr påföljande dag (d. 19 nov.) kl. 05.00. Temperaturen stegrades

försiktigt och började ångtillförseln kl. 10.48. Högsta temperaturen i destillationspannan

var vid denna destination 137° C. (kl. 13.00). Under destillationen

erhölls c:a 3,500 kg. kondensat, varav 2,092 kg. bensin, vilken tappades

å fat. Den erhållna bensinmängden utgjorde alltså 75 % av tungoljans vikt.

Återstoden i destillationspannan c:a 25 tons pannbrännolja tappades i Sölve

den 20 november.

Pannbrännoljans egenskaper voro:

flampnnkt ................= + 91° C

spec. vikt vid + 15° C...........= 1.003

viskoaitet vid + 20° C...........= 11.8 Englergrader.

Den 20 november inpumpades samtlig lättolja samt bensinen från de två föregående

destillationema. Fyr stacks kl. 15.00 och stegrades temperaturen försiktigt,

varvid redan (kl. 19.35) vid en temperatur av 95° C. i pannan kondensat

(blandning av bensin och vatten) erhölls. I motsats till de två föregående destillationerna

var deflegmatorn kopplad för återgångs flöde till destillationspannan

för erhållande av nödig fraktionering. Kl. 22.05 vid en temperatur av

108° i pannan börjades ångtillförseln. Högsta temperaturen i pannan var

138° C. Genom en särskild vattenavskiljare frånskildes vattnet ur kondensatet

och bensinen tappades på fat, vilka märktes med I-XXXIII, varvid fat I innehöll

den först erhållna bensinen och fat XXXIII den sist erhållna. Den sist

erhållna bensinen visade sig vid Englerdestillation endast innehålla obetydlig

rest vid + 200° C. På grund av att återstoden i destillationspannan knappast

täckte eldytan och då flampunkten hos densamma befanns vara 68° C., avbröts

destillationen. Den erhållna bensinmängden utgjorde c:a 5 tons och destillationsåterstoden,

c:a 9.4 tons pannbrännolja, vilken senare tappades å fat den 21

november och togs ombord å Sölve.

Pannbrännoljans flampnnkt var........+ 68° C

spec. vikt vid + 15° C............= 0.964

viskositet vid + 20’ C............= 2.45 Englergrader.

Den 22 november uttogos ur de 33 bensinfaten prover å 1 lit. ur vardera,

vilka för närmare undersökning översändes till Flottans varvs laboratorium,

Karlskrona, varefter faten plomberades.

Beträffande faten översändes med Sölve 50 st. innehållande pannbrännolja

från destillationen den 20—21 november samt 32 st. tomma fat och kvarligga

vid Johnsons raffinaderi 33 st. plomberade fat innehållande bensinen. Alitsa

summa 115 st. fat, enligt uppgift tillhörande Krooks Petr. A.-B. Samtidigt avsändes

med Sölve 20 st. av Flottans oljefat (tomma), vilka uppgivits blivit utsända

från Flottans varv i Stockholm, och avsedda för den erhållna bensinen. Av

Kinnekulleverkens tomfat avsändes den 21 november 78 st. och avses resten,

56 st., att avsändas den 25 dennes.

Beträffande arbetet i sin helhet kan anmärkas, att på grund av att oljan ankommit

i fat, tömningsproceduren blivit mycket tidsödande samt en del olja

spillts. För övrigt har apparaturen visat sig väl lämpad för den avsedda bensinavdrivningen

och har någon tendens till skumning eller överkokning av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

skifferoljan icke kunnat konstateras. Från såväl ledningens som personalens

sida har det största tillmötesgående och intresse hela tiden visats.

Nynäshamn den 23 november 1929.

KARL SCHRÖDER.

Vidimeras ex officio:

•j Axel Hammarskiöld. m- v

Pannbrännolja.

1. 26.6 ton

2. 25.0 >

3. 9.4 >

S:a 61.0

Flampunkt

Viek.

Förvaras

. . + 66’

7.21

Ma 16 ton

No 10.6 >

.. . + 91“

11.8

i Sölve

. . + 68“

2.45

i fat ä Sölve

Flan.

1. A No i särskild tank tappas ovansagda under 3. omförmälda 9.4 ton.

2. Å Ma i särskild tank tappas ovansagda under 2. omförmälda 25 ton.

3. Från Ma överföres till No av under punkt 1 härovan omförmälda 16 ton.

Fördelning.

1. Till Ma har lämnats 25 ton.

2. Till No har lämnats 36 ton.

Vidimeras ex officio.

Axel Hammarskiöld.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

27

Rapport

över rening av skifferoljebensin.

De skifferoljeprover, som uttogos ur faten med råbensin från destillationen i

Nynäshamn den 20—21 november, undersöktes vid Flottans varvs Laboratorium

i Karlskrona, närmast för att söka utröna, örn det var lämpligt att blanda

hela destillatet, eller örn vissa delar av detsamma ej lämpligen borde blandas i

det hela, samt''dessutom att söka förskaffa sig en viss kännedom örn bensinen.

Jodtalet togs å vartannat till vart tredje fat och befanns detsamma vara en jämn

kurva, men från fat 18 fallande mot sista fatet. Syretalet visade ej stora variationer,

men vid fat 18 ökar det något, sannolikt beroende pa högre halt fenoler,

men håller sig sedan ganska konstant. Specifika vikten hos de olika proven

visade ju en ökning efter en jämn kurva och då Englerdestillationen av ett generalprov

ur samtliga faten (utom XXIV—XXXIII) visade följande värden.

— 1105 överdestillera........6 %

— 120’ » 22.5 »

— 130’ » 42.5 »

—140’ > 59.3 »

—150” » 74.3 ,

— 160’ » 84.3 >

—170“ » 91.5 »

-180” » 95.5 »

-190 » 97.5 .

Således praktiskt taget allt innan 200° C, såsom föreskrivits i prof. Holmbergs

P. M., beslöts att medtaga samtliga fat vid raffineringen.

Vid laboratoriet gjordes sedan försök att raffinera bensinen med svavelsyra,

dels 75 % syra enligt prof. Holmbergs P. M. och dels 96 %-ig, som vanligen

användes vid bensinraffinering. Försök gjordes även med bensinens behandling

med lut före svavelsyrebehandlingen, liksom försök även gjordes med floridajord

för att få bort den gula färgen. Det visade sig att 75 % syra lämnade

avsevärt mera svavel kvar i bensinen; 0.80 % mot 0.27 °/o vid behandling med

96 %-ig syra. Förlusten vart visserligen mindre, men jodtalet minskade i betydligt

mindre grad och dessutom var färgen svårare att få bort med floridajord

oell återvände vid utsättande för kvartslampebelysning. Försöken bekräftade de

resultat vi förut vid försök i Nynäshamn funnit och när Englerdestillationen

visade föga ändring genom raffineringen på detta sätt, så beslöts utföra raffineringen

med 96 %-ig syra.

I Nynäshamn gjordes under den °/^2 förberedelser till försöken och gjordes

det första försöket den 10/i2 med 120 lit. bensin, som behandlades med 96 %-ig

svavelsyra i 2 omgångar med tvättning med vatten och behandling med oljeraffinaderiets

lut emellan. Visade sig svårt att avskilja luten från bensinen

och blev bensinen gulaktig. »Doctor test» nära nog neutral. Ännu en behandling

med 96 % svavelsyra, vatten, natronlut och vatten åstadkom ingen väsentlig

förändring. Summa förluster utgjorde på detta sätt cirka 21 vol.-%. Följande

dag gjordes ett nytt försök med 117.5 lit. bensin, som behandlades med 3 kg.

96 °/o svavelsyra, vatten, natronlut (c: a 5 %-ig), vatten och därefter med 5

lit. av raffinaderiets lut (natronlut med blyglete), ett par nypor svavel, nog
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

grann tvättning nied vatten. Den så erhållna bensinen var svagt gulaktig, och

höll »doctor test» fullständigt. Den erhållna bensinen hade en ej obehaglig ''svag

lukt av terpentin. Förlusten vid denna behandling var e: a 20 %. Efter telefonsamtal

med marindirektör T. Herlin, som önskade att allt snart skulle vara

klart, uppumpades hela partiet c: a 6 kbm i »agitatorn» och tillsattes 75 kg.

96 % svavelsyra och rundpumpades under 7 min., syran tappades av och tillsattes

återigen 45 kg. syra och rundpumpades i 8 min. Efter tvättning med

vatten tillsattes natronlut, vilken tyvärr visade sig förorenad av blyglete, varigenom

bensinen fick en relativt starkt gul färg. Efter tvättning med uppvärmt

vatten i flera omgångar, visade bensinen en spec. vikt av 0.790, höll »doctor

test» fullständigt samt gav vid fraktionerad destination i A. S. T. M. — (American

Society for Testing Materials) apparat följande:

första droppen 104° C

äverdestillerat 5 %..................vid 115° C

> 10 »....................118° C

* 20 >....................122° C

> 30 *.................... 126° C

> 40 »....................131° C

> 50 »................ 137° C

> 60 »....................142° C

* 70 »....................147° C

> 80 .................... 155° C

* 90 .................... 169= C

1 95 »..... 181° C

eller ungefär samma destillationskurva som före raffineringen. Försök gjordes

att filtrera bensinen genom floridajord och erhölls till att börja med en vattenklar

bensin, vilken dock icke höll »doctor test» eller »Coppar test». Behandling

av den filtrerade bensinen med syra och lut, gav återigen en gulaktig produkt,

som ej höll »coppar test» så bra som den ofiltrerade bensinen. För övrigt eftergulnar

den filtrerade bensinen.

Försök i motor: Genom tillmötesgående av kamrern vid Svenska Handelsbankens

kontor i Nynäshamn E. Ekehult ställdes hans bil, en 4-cylindrig Citroen

till förfogande. Bensintank och förgasare tömdes fullständigt och påfylldes några

liter^ skifferbensin. Motorn kunde ej fås att starta då den var kall, vilket ju

också var att vänta, när skifferbensinen innehöll så föga lågkokande kolväten.

hedan förgasaren fyllts med vanlig bensin (Johnsons), startades motorn, varefter

den sedan gick bra på rena skifferbensinen och kunde, när motorn var något

varm, åter startas på ren skifferbensin. Enligt vad såväl ägaren, som ingeniör

E. Björklund hos Johnsons (som ofta kör Ekehults ovannämnda bil) försäkrade,

verkade motorn snarare kraftigare med skifferbensinen än med vanlig bensin.

Någon sotning i form av rök kunde ej förmärkas, men hade avgasen en egendomlig

lukt, påminnande örn varmt gummi. För att pröva bensinen närmare

gjordes en färd på en 7 mil med ren skifferbensin och företogs återfärden med

en blandning av c: a % skifferbensin och % vanlig bensin. Vid ej för låg lufttemperatur

startade motorn även i kallt tillstånd bra med denna blandning. Någon

kärvhet hos motorn kunde ej förmärkas efter denna färd, ej heller sedan

motorn körts med blandning av skifferbensin och vanlig motorbensin ytterligare

c: a 5 mil.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

29

När lufttemperaturen nedgick till c:a —5° C lyckades det ej att starta motorn

på blandningen V4 vanlig och % skifferbensin. Man måste då gå upp med

halten vanlig bensin och startade motorn bra med en halt av 50 % vanlig bensin.

I A. S. T. M.-apparat gav destillationen följande resultat:

vanlig

50 vanl. + 50 %

bensin

skifferbensin

första droppen

......39° C

52° C

överdestillerat

5 %......

......61° C

80° C

>

10 >......

......71

95

»

20»......

......87 )

108

»

30 >......

......98

118

»

40 »......

...... 108

126

50 »......

......118

133

>

60 »......

......129

140

>

70 > •.....

......140

147

»

80 »......

......156

157

i

90 *......

......176

173

»

94 »......

......196

95 % 188

Försök i en utombordsmotorbåt (2 cyl. Penta) gav ögonblicklig start och

god gång med denna bensinblandning. Någon sotning i form av rök eller på

annat sätt har ej märkts.

Då det naturligt nog vore att föredraga att genom att inblanda ett inhemskt

motorbränsle, motorsprit, kunna få motorn att starta även vintertid, gjordes

försök med blandningar av skifferbensin och sprit (högprocentig). Bergsingeniör

S. Bergh utsände 2 lit. högprocentig sprit, för vilka kostnaderna enligt räkning

utgjorde kr. 17: 55. Försök med 10 % såväl som 20 % sprit i blandningen åstadkom

ingen start vid en lufttemperatur av c: a —2° C. Blandningarna underkastades

destination i A. S. T. M.-apparat. Resultatet blev:

10 % sprit

20 % sprit

första droppen

.......75° C

75° C

överdestillerat

5

%.....

.......77

77

>

10

».....

.......79

78

>

20

>.....

.......114

79

>

30

>.....

.......130

88

>

40

>.....

.......134

125

»

50

>.....

.......139

135

>

60

>.....

.......144

140.5

>

70

y.....

.......150

146

>

80

».....

.......157

155

>

90

y . . . .

.......170

166

>

95

y.....

.......184

179

Med sprit går tydligen ej att åstadkomma en vintertid lämplig skifferbensinblandning,

utan måste man iblanda mera lättkokande kolväten, endera i form av

vanlig motorbensin, då en halt av 50 % torde vara tillfyllest, eller ock i form

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

av lättbensin, då helt naturligt en lägre halt räcker. Hura hög halt man då

måste blanda i, beror på lättbensinens kvalitet. Vid i dag företagen undersökning

å motorn på den för försöken använda bilen, vilken körts tillsammans o: a 20

mil med ren skifferbensin eller blandningar innehållande skifferbensin, befanns

sotavlagringen å kanntoppar och ventiler ej osedvanligt stor; enligt verkstadens

personals mening snarare mindre än efter vanlig bensin. Kostnaderna för undersökningen

utgjorde kr. 9: —.

Bensinen tappades på 24 st. fat och erhölls c: a 4,780 lit. med en spec vikt

av 0.802 vid + 6° C, d. v. s. c: a 3,830 kg. Raffinationsförlusten utgjorde således

c: a 20 vol.-%. De 24 bensinfaten jämte 9 st. tomma fat lastades å vagn i dag

för avsändning till »Varv schef en vid Flottans station Stockholm».

För att kunna erhålla en användbar skifferbensin, måste även de lättare kolvätena

tillvaratagas vid skifferdestillationen, så att den får tillräckligt med

»top» för att man även vid kylig lufttemperatur skall kunna få start på en

motor. För att kunna erhålla en fullt ofärgad skifferbensin, torde det kanske

vara lämpligt filtrera gaserna vid destillationen genom filter jord (»fuller earth»).

För att få fram den lämpligaste skifferbensinen måste dock förnyade försök

göras. Apparaturen vid Nynäshamn var nämligen för stor för att kunna uppdela

det tillgängliga partiet i flera delar, men torde den erhållna bensinen med

tillgänglig råvara och apparatur och med hänsyn till erhållandet av minsta

möjliga förlust knappast kunna blivit av högre kvalitet.

Nynäshamn den 19 december 1929.

KARL SCHRÖDER.

Vidimeras ex officio:

Axel Hammarskiöld. ->R

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181.

31

P. M.

betr. skifferoljebensin.

Då bensinproblemet i sammanhang med skifferoljans framställning av flera

skäl måste sättas i andra rummet, hava fullständiga försök för ernående av

bästa möjliga bensin ej kunnat utföras. Det erhållna resultatet måste därför

betraktas såsom preliminärt. Den erhållna bensinen har visat sig god i avseende

å effektivitet och genom att ej efterlämna avsättningar i de motorer, i vilka den

provkörts. Att den visat svårighet att tända torde sannolikt framdeles kunna

undvikas genom annat raffineringsförfarande. I varje fall kan tändningsmöjligheten

förbättras genom tillsats av den lättbensin från den destillationsgas,

som kan erhållas vid skifferoljeframställningen, sedan härför avsedd apparatur

anskaffats. — Under förhandenvarande omständigheter kan det erhållna resultatet

betecknas såsom mycket löftesrikt och den erhållna bensinen kan även vid

låg lufttemperatur användas av flottans motorbåtar efter tillsats med lika del

vanlig bensin.

Stockholm den 3 januari 1930.

T. HERLIN. ,

Vidimeras ex officio:

Axel Hammarskiöld.

D. Adlercreutz.

Rätt avskrivet intyga:

M. Sundberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:365 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av de s. k. Kinnekullevarken för framställning av bränsle ur skiffer. s. 1 i texten