Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur skiffer.
1930-05-26 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:181, Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur skiffer.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
1
Nr 181.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av
de s. k. Kinnekulleverken för framställning av bränsle ur
skiffer.
(lia avd.)
Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr
107, av herr F. Gustafson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 295,
av herr E. Lithander m. fl. har hemställts
dels att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Majit må efter marinförvaltningens
hörande med ägaren till Kinnekulleverken träffa avtal örn anläggningens
förhyrande under en tid av 5 år mot ett sammanlagt hyresbelopp ej överstigande
till anläggningen lämnat lån ur manufakturlånefonden jämte därå upplupna
räntor,
dels att riksdagen måtte hemställa, att Kungl. Majit må uppdraga åt marinförvaltningen
att inkomma med förslag till genomförande av ovannämnda industriella
drift.
Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.
»Sedan Kungl. Majit och riksdagen vid olika tillfällen genom ekonomiskt
understöd i en eller annan form ådagalagt det intresse statsmakterna hysa för
lösandet av frågan örn framställning inom landet av oljebränsle, beviljade
Kungl. Majit år 1924 ur manufakturlånefonden ett lån å 200,000 kronor för
byggandet av en anläggning på Kinnekulle för framställning av bränsle ur
skiffer. Denna anläggning, som i väsentliga delar blev färdig först hösten 1927
och genom vars tillkomst ägaren, herr Olof Jönsson, gjort en betydelsefull
insats i den inhemska skifferoljeindustriens utveckling, kunde dock ej igångsättas
såsom beräknats, på grund av ägarens vid denna tid iråkade ekonomiska
svårigheter. u 1
För att icke äventyra de resultat, som avsetts att vinnas genom drift av
ifrågavarande anläggning, inkom ägaren emellertid till Kungl. Majit med
skrivelse av den 16 juli 1928 med erbjudande att utan ersättning ställa anläggningen
till kronans förfogande under viss tid för-, utförande av provdrift i fabriksmässig
skala. Med godtagande av det gjorda erbjudandet förordnade Kungl.
Majit om försöksdriftens genomförande under 40 dagar, vilket ägde rum under
september—oktober månader 1929. De härvid vunna resultaten visade sig i allo
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 82 haft. (Nr 181.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
motsvara de förväntningar man haft anledning hysa. Den samtidigt med oljan
utvunna gasen har använts för kalkbränning, varvid en god kalkkvalitet uppnåtts.
Den under driften utvunna oljan transporterades till Nynäshamn för
bensinavdrivning och provades därefter på jagaren Nordenskjöld och pansarskeppet
Manligheten med cirka 30 ton på vardera. Proven utföllo till stor belåtenhet
såsom närmare framgår av härvid bifogade avskrift av rapporter.
Pör en fortsatt ekonomisk drift fordras, utom erforderligt driftskapital, vissa
kompletteringar, som fjolårets begränsade tillgångar icke tilläto. Så måste, till
exempel, en mindre anläggning uppsättas för bensinens avdrivande och tillvaratagande.
En sådan är visserligen till delar beställd i Tyskland, men har ännu
ej av ägaren kunnat till fullo utlösas. Befintligt behållarutrymme visade sig
otillräckligt även för en mycket kort tids drift. Anordningar för oljans transport
till lägsta pris till Vänerhamn måste även ordnas.
Under nuvarande förhållanden är ej att förvänta, att fortsatt drift skall
komma att igångsättas av ägaren ensam, ej heller torde denne kunna påräkna
hjälp genom enskilt initiativ på grund av att skifferförekomsten, som genom
nämnda anläggning endast till ringa del beräknats inom överskådlig tid kunna
exploateras och bringas i marknaden, graveras av kronans ovan anförda fordran
å 200,000 kronor jämte upplupna räntor.
Med anledning härav torde de önskade resultaten ej stå att vinna på annat
sätt än så, att oljeutvinningen genom statens försorg återupptages och bedrives
under viss tid. För säkerställande av statens fria dispositionsrätt under denna
tid och för vinnande av behövlig tid för utredande örn anläggningens eventuella
övertagande av staten, varom för närvarande ägaren gjort underdånig framställning
i skrivelse av den 11 september 1929, varav avskrift här bifogas, torde
det vara förmånligast, att hyresavtal, vilket inteckn as, träffas med fastighetsägaren
under en tid av förslagsvis 5 år, med rätt för kronan att, örn så befinnes
lämpligt, innan utgången av sagda tid övertaga egendomen ifråga på av ägaren
i ovannämnda skrivelse angivna villkor. För kronan behöver ett dylikt avtal i
verkligheten ej medföra någon utgift, då hyressumman kan utgå genom avdrag
å det redan lämnade lånet och därå upplupna räntor.
Staten kommer härigenom att medverka till uppkomsten av en skifferoljeindustri,
vilken segt och målmedvetet under 10 år försökt arbeta sig fram.
Betydelsen av en sådan industri, varvid våra enorma, hittills knappast rörda,
lättbrutna skiffertillgångar komma att utnyttjas, kan ur prisreglerande syfte
för vår oljemarknad icke nog uppskattas.
Då den hittills utförda försöksdriften i huvudsak stått under kungl, marinförvaltningens
ledning och då proven med den vunna oljan likaledes utförts
av samma myndighet, som i fortsättningen även bör övertaga den vid föreslagen
drift framställda oljan, torde det vara lämpligt, att även de fortsatta försöken
utföras under kungl, marinförvaltningens ledning.
Vi utgå ifrån att det erforderliga beloppet torde kunna beredas av till marinförvaltningens
förfogande stående medel och att följaktligen något särskilt an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
3
slag för ändamålet icke torde behöva uppföras i riksstat^. Örn denna sak
anse vi emellertid riksdagen böra göra ett uttalande.»
Med stöd av § 46 riksdagsordningen har utskottet över motionen inhämtat här
bifogade yttranden (Bil. A och B) från marinförvaltningen och ingenjörsvetenskapsakademien.
Marinförvaltningen tillstyrker i nämnda yttrande, att riksdagen för det fall,
att Kungl. Maj:t med ägaren av Kinnekulleverken, firman Jönsson & C:o,
träffar avtal på vissa av ämbetsverket närmare angivna villkor, må medgiva,
att av besparade medel å förrådstitlarna för kol samt motor- och pannbrännolja
få användas dels 175,000 kronor för komplettering av anläggningarna vid Kinnekullverken,
dels årligen under 5 år högst 15,000 kronor för övervakning och
kontroll av försöksdriften, dels ock årligen under samma tid högst 11,000 kronor
för analys- och experimentkostnader samt provkörningar av olika oljor.
Ingenjörsvetenskapsakademien har i sitt yttrande framhållit, att man genom
den verkställda provdriften fått klarlagt, att anläggningen arbetar tekniskt tillfredsställande,
men akademien har samtidigt anfört, att utsikterna för en ekonomisk
självbärande drift av anläggningen syntes ganska mörka, för så vitt
icke gasens användning vid pågående kalkbränning skulle visa sig kunna ge ett
tillräckligt tillskott till inkomsterna, något som för närvarande syntes vanskligt
att överblicka. Akademien, som ansett att det beviljade statslånet borde
efterskänkas, har vidare gjort gällande, att tillräcklig anledning för en fortsatt
provdrift icke förefunnes med hänsyn därtill, att de redan vunna resultaten
i huvudsak lämnade erforderligt underlag för bedömande i stort av de föreliggande
möjligheterna. I avgiven reservation av professor B. Holmberg har
emellertid framhållits, att ej blott med hänsyn till säkerställandet av flottans
'' behov av flytande bränslen under krigstider, utan även med tanke på betydelsen
av, att vårt land överhuvudtaget i någon mån må kunna göra sig oberoende
av utlandet ifråga om anskaffning av dylika bränslen, försöken över alunskifferns
möjligheter härvidlag alltjämt vore förtjänta av den största uppmärksamhet
och val värda ytterligare direkt understöd från det allmännas sida.
För egen del får utskottet, som avlagt besök vid Kinnekulleverken och besett
anläggningarna därstädes, som sin mening framhålla, att åtskilliga skäl synas
tala för att driften vid verken uppehälles i sådan omfattning, att säkra hållpunkter
kunna vinnas för bedömandet av spörsmålet, huruvida driften kan göras
ekonomiskt bärande och om tillräcklig anledning förefinnes till att med anlitandet
av ifrågavarande verk söka öppna en möjlighet att förse flottan med flytande
bränsle av inhemsk framställning. Dessa spörsmål synas icke hava blivit
genom hittills verkställda utredningar till fullo klarlagda. Utskottet, som
emellertid tillmäter förevarande fråga avsevärd betydelse, har därför ansett
sig böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller, att Kungl.
Majit måtte låta verkställa en skyndsam utredning beträffande möjligheterna
att på ett för staten tillfredsställande sätt organisera oljeproduktionen vid verken
Utskottets
yttrande.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 181.
i fråga. Enligt utskottets mening är det önskvärt, att denna utredning verkställes
på sådant sätt, att förslag i ärendet kan föreläggas 1931 års riksdag.
Då det emellertid synes vara av vikt, att driften icke ligger nere under den
tid utredningen pågår, har utskottet velat förorda, att Kungl. Maj:t erhåller
bemyndigande att vidtaga åtgärder för driftens upprätthållande i den mån sådant
i avbidan på resultatet av utredningen kan anses erforderligt.
Då av motionerna och för utskottet tillgängliga upplysningar synes framgå,
att vissa svårigheter föreligga för ägaren av Kinnekulleverken med hänsyn till
att föreskrivna räntor och amorteringar å det lån, som lämnats till anläggningen
från manufakturförlagslånefonden, icke kunnat fullgöras, har utskottet ansett
sig därjämte böra föreslå, att, intill dess utredningen föreligger och förslag i
ärendet kan framläggas för och behandlas av riksdagen, med vidtagandet av
åtgärder för indrivning av statsverkets ifrågavarande fordringar må anstå.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av herrar F. Gustafsons och
Lithanders förevarande motioner (1:107 och II: 295)
I) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t må
a) föranstalta örn skyndsam utredning rörande frågan örn
ordnandet av driften vid Kinnekulleverken samt under vilka
villkor och ekonomiska förutsättningar vid verken utvunnet
flytande bränsle må kunna tagas i anspråk för marinens behov,
b) anbefalla statskontoret att i avvaktan på resultatet av
ovannämnda utredning låta anstå med vidtagandet av åtgärder
för indrivning av det från manufakturförlagslånefonden till
Kinnekulleverken lämnade lånet jämte ränta.
II) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för uppehållande
av driften vid verken i den mån sådant i avbidan på
resultatet av utredningen kan anses erforderligt,
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
5
Statsutskottets utlåtande Nr 181. ''
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundéll,
C. 1. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, P. A. Bergström, G. Kobb och
A. Thelin.
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-FrÖsterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,
J. Olofsson i Digernäs, 0. Nilsson i örebro, S. Persson i Fritorp och
A. Danielsson.
6
Statsuislcottets utlåtande Nr 181.
Bilaga A.
Kungl. Marinförvaltningen.
Till Riksdagens statsutskott.
Sedan Kungl. Majit på framställning av ordföranden i riksdagens statsutskott
anbefallt kungl, marinförvaltningen att till statsutskottet inkomma med
yttrande över två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,
nr 107, av herr F. Gustafson m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr
295, av herr E. Lithander m. fl., örn statens övertagande av de s. k. Kinnekulle%
verken, för framställning av bränsle ur skiffer, får kungl, marinförvaltningen
anföra följande.
Säkerställandet av flottans bränslebehov i händelse störningar inträffa i det
internationella varuutbytet är ofrånkomligt för bibehållande av flottans rörelsefrihet
och andan hos personalen.
De bränslen, som för närvarande för flottans del ifrågakomma, äro kol och
olja, av vilka det senare alltmer vinner användning. Militära och tekniska skäl
hava föranlett att numera samtliga nya fartyg drivas enbart med olja såsom
bränsle och av samma skäl ändras även i mån av medelstillgång äldre fartyg
för drift med olja. I en framtid torde sålunda olja vara det bränsle, som huvudsakligen
ifrågakommer för flottans fartyg.
Uppläggandet av så avsevärda förråd av olja, som erfordras för flottans behov
under en längre tids avspärrning, måste av flera skäl anses såsom en otillfredsställande
lösning. Utom synnerligen stora kapitalutlägg och ränteförluster
medför en dylik lösning alltför stora risker för förrådens förstörelse. En faktor
av starkt demoraliserande verkan är även medvetandet örn att tära på en tillgång,
som är absolut nödvändig för landets existens och som ej kan förnyas. Härigenom
lägges ett band på initiativet, som för flottans vidkommande kan bliva ödesdigert
genom den overksamhet, som lätt kan tänkas bliva följden vid ett utdraget
avsp ärrningstillstånd.
Den enda tillfredsställande lösningen är åstadkommandet av inhemsk oljeproduktion.
Av de två inhemska råmaterial, som för ändamålet stå till buds
i tillräcklig kvantitet, nämligen trä och skiffer, kan det förra ännu ej medräknas,
då försöken med utvinnande av olja ur trä ännu befinna sig på laboratoriestadiet.
Kungl, proposition föreligger emellertid för inköp av Bergiusapparat
för försök med framställande av oljor ur träavfall.
Genom Kungl, brev den 14 december 1928 uppdrogs åt Ingeniörsvetenskapsakademien
att i samråd med Marinförvaltningen vid Kinnekulleverkens oljeskifferdestillationsanläggning
i Kinne-Kleva socken av Skaraborgs län anställa
försöksdrift, varjämte föreskrivits att akademien skulle efter försöksdriftens avslutande
till Kungl. Majit inkomma med berättelse över de vid försöksdriften
vunna resultaten. Sådan berättelse har den 19 mars 1930 avgivits.
De under provdriften år 1929 vid Kinnekulleverken utförda preliminära undersökningarna
rörande framställning av olja ur skiffer hava visat, att ifrågavarande
oljeframställningsmetod erbjuder en säker lösning av flottans oljeproblem
beträffande ångpannor. Den utvunna pannbrännoljan har genom utförda
prov befunnits vara av särdeles lämplig kvalitet.
Det återstår emellertid ännu dels genomförandet av försök med framställning
av dieselmotorbrännolja, vilken olja utgör framdrivningsmedlet för bland annat
Statsutskottets utlåtande Ar 181.
7
flottans undervattensbåtar och för övrigt vinner ökad användning på grund av
dieselmotorteknikens snabba utveckling, dels även utrönandet såväl av de tekniska
som ekonomiska betingelserna för framställning av olja i större skala,
särskilt med hänsyn till att fabrikationen i händelse av behov skall kunna igångsättas
på så kort tid som möjligt.
Mot metoden att utvinna olja ur skiffer har särskilt framförts dels att densamma
icke kan bliva ekonomiskt lönande på grund av den ringa procenthalten
olja, dels att den skulle kräva en alltför stor personal för skifferns brytning.
Vad beträffar det ekonomiska utbytet synas förutsättningar förefinnas för att
med utnyttjande av samtliga vid oljedestillationen uppstående produkter framställningen
skall bliva ekonomiskt bärkraftig, men synes detta vara av underordnad
betydelse, enär vid avspärrning oljepriset givetvis kommer att väsentligt
stiga, örn överhuvudtaget olja står att erhålla. Avsikten med den nu föreslagna
försöksdriften skulle emellertid särskilt vara att få en säkrare kännedom
om det ekonomiska utbytet än vad hittills varit möjligt.
Kungl, marinförvaltningen har ingående undersökt möjligheterna att tillgodose
det personalbehov, som vid avspärrning skulle erfordras för inhemsk
skifferoljeframställning av den för flottan erforderliga totala brännoljemängden
och därvid funnit, att några svårigheter härutinnan ej förefinnas.
För genomförande av den erforderliga försöksdriften anser kungl, marinförvaltningen
såsom lämpligt och S57nnerligen önskvärt, att i överensstämmelse
med motionen avtal ingås örn anläggningens förhyrande under en tid av 5 år
samt att driften under denna tid ställes under kungl, marinförvaltningens
ledning. Härvid förutsattes, att dispositionsrätt av erforderlig mängd skiffer
av lämplig beskaffenhet tillförsäkras kungl, marinförvaltningen, samt att några
arrendeavgifter för ämbetsverket ej ifrågakomma.
De av motionärerna framhållna nödvändiga förutsättningarna för en ekonomisk
drift, bestående av vissa kompletteringar å nu befintliga anläggningar,
anser kungl, marinförvaltningen ofrånkomliga. I den nuvarande anläggningen
äro schaktugn, krossverk, transportanordningar och byggnader utbyggda till
sin fulla kapacitet under det att destillationsugnarna endast äro utbyggda till
% av sin kapacitet. Grund är dock lagd för ett tredje ugnsblock. Såsom av
bil. 1 framgår, har ämbetsverket räknat med att det tredje ugnsblocket, såsom
utgörande en för ekonomisk drift nödvändig komplettering, kominer till utförande.
För möjliggörande av bensinavdrivning på platsen erfordras dessutom
ett bensinavdrivningsverk med därtill hörande anläggning. Kostnaderna för
dessa jämte de i bil. 1 närmare specificerade kompletteringarna beräknas sammanlagt
uppgå till 175,000 kronor.
För driftens genomförande erfordras dessutom, att tillräckliga medel stå
till förfogande för övervakning och kontroll. Kungl, marinförvaltningen Ilar
beräknat att dessa kostnader komma att uppgå till högst 15,000 kronor per år.
För lösande av de med försöksdriften förknippade problemen är det även
nödvändigt, att medel avses för bestridande av analys- och experimentkostnader
samt provkörningar nied olika oljor. Dessa kostnader hava av kungl,
marin förvaltningen beräknats uppgå till högst 11,000 kronor per ar.
De ovan anförda engångsutgi[terna och de årliga utgifterna skulle alltså
utgöra det totala bidrag, som behöver utgå av statsmedel utöver arrendet.
Vid uppgörande av driftkalkylen, som framgar av bil. 2, har kungl, marinförvaltningen
bortsett från ovannämnda statsbidrag.
Beträffande de erhållna oljeprodukterna har kungl, marinförvaltningen utgått
ifrån att själv förbruka desamma. Till grund för beräknandet av inkomsterna
har lagts flottans medelinköpspris under senaste femårsperiod flir de erhållna
8
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
brännoljorna, eller för pannbrännolja kronor 80:36 per ton, för dieselmotorbrännolja
kronor 89:19 och för bensin kronor 355:84 per ton.
Att flottans senaste inköpspris för pannbrännolja (kronor 50:— per ton)
och dieselmotorbrännolja (kronor 63: — per ton) ej kunna läggas till grund
för driftskalkylen beror på att dessa priser äro onormalt låga, vilket tydligt
framgår av, att enbart fraktkostnaderna Amerika—Stockholm för närvarande
uppgå till c:a kronor 46:-— per ton.
Som jämförelse för bedömande av oljepriserna kan nämnas, att den officiella
dagsnoteringen för pannbrännolja är kronor 75:-—• per ton, för dieselmotorbrännolja
kronor 100:— per ton och för bensin kronor 340: — per ton.
Driftskalkylen är vidare baserad på den förutsättningen, att den vid oljedestillationen
alstrade gasen för i kalkylen angivet pris kommer att levereras
för kalkbränning i befintlig kalkugn, uppförd i samband med oljeanläggningen.
I övrigt är driftskalkylen baserad huvudsakligen på vid tidigare provdrift
vunna erfarenheter. Dessa framgå av bifogade från bergsingenjören S. V.
Bergh och ingenjören C. G. Zickerman inlämnade P. M. angående exploatering
av befintliga industriella anläggningar vid Kinnekulleverken, Jönsson & C:o
tillhöriga skiffer- och kalkfyndigheter på Kinnekulle (bil. 4) jämte av bemälde
Zickerman och verkmästaren O. A. Johansson avgivet tillägg rörande kalkschaktugnen
(bil. 5).
Det förtjänar vidare att framhållas, att de beräknade fraktkostnaderna för
oljan, som grunda sig på oljans befraktning i fat, ställa, sig synnerligen ogynnsamma.
Verkställd utredning giver nämligen vid handen, att därest oljan kunnat
transporteras i tankpråm och oljemängden uppginge till minst 5,000 ton
per år, skulle fraktkostnaden reduceras med c :a 50 %.
Enligt driftskalkylen (bil. 2) d. v. s. med skifferoljeverket kompletterat med
ett tredje block uppstår ett driftöverskott på kronor 18,000 per år.
För fullständighetens skull har även en driftskalkyl uppgjorts under förutsättning
av att skifferoljeverket ej kompletteras med det tredje ugnsblocket
(bil. 3). Enligt denna senare kalkyl skulle driftsöverskottet då endast uppgå
till kronor 2,000:—. Det visar sig sålunda, att en drift under fem år med
skifferoljeverket kompletterat med det tredje ugnsblocket medför ett driftöverskott,
som täcker anskaffningskostnaden för detta ugnsblock.
Man torde kunna utgå ifrån att det föreligger ringa utsikt att återbekomma
något av statslånet ur manufakturlånefonden. Vidare torde det vara riktigast
att anse de kostnader, som vid bifall till motionen nedläggas av staten å Kinnekulleverken,
såsom kostnader för experiment, så att man ej kan hoppas att,
om försöken slå mindre väl ut, återfå något därav.
De uppoffringar, som gjorts och nu ifrågasättas från statens sida, komma
emellertid att lämna värdefullt utbyte, om anläggningen visar sig motsvara,
vad man synes hava anledning att hoppas.
På grund av vad förut anförts anser kungl, marinförvaltningen att det ifrågavarande
arrendeavtalet bör träffas endast under följande förutsättningar. Firman
upplåter för en tid av fem år ifrågavarande fyndigheter med skifferoljeverket
och dithörande anläggningar till Kungl. Maj:t och kronan med rätt
för kronan att bryta erforderlig kvantitet skiffer, varjämte firman förbinder
sig övertaga den vid driften utvunna gasen till ett pris av 2 öre kbm. Å andra
sidan befrias firman från skyldighet att återgälda statslånet ur manufakturlånefonden
jämte upplupna ej inbetalade räntor samt berättigas till ersättning med
1,500 kronor per hektar åkerjord, som tages i anspråk för skifferbrytningen.
Denna ersättning ingår i driftskalkylen under posten allm. underhåll m. m.
Vidare överlämnar firman dels salubrev å anläggningarna enligt det hos Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
9
Maj:t gjorda erbjudandet, med kronan lämnad rätt att antaga köpet under
loppet av arrendetiden, dels sådant medgivande från vederbörande inteckningsbavare,
att arrendeavtalet kan intecknas i fastigheterna med bättre rätt.
Kungl, marinförvaltningen tillstyrker att statsutskottet föreslår riksdagen att,
för det fall Kungl. Maj :t med firman träffar avtal på förenämnda villkor, medgiva
att av besparade medel å förrådstitlarna för kol samt motor- och pannbrännolja
få användas dels 175,000 kronor för komplettering av anläggningarna
vid Kinnekulleverken, dels årligen under fem år högt 15,000 kronor för övervakning
och kontroll av försöksdriften, dels ock årligen under samma tid högst
11,000 kronor för analys- och experimentkostnader samt provkörningar av olika
oljor.
Stockholm den 2 april 1930.
På Kungl. Marinförvaltningens vägnar
J. SCHNEIDLER
Gunnar Högberg.
Äng. motion n:r 107 i första kammaren och n:r 235
i andra kammaren rörande Kinneknlleverken.
Bil. 1.
Beräknade kostnader för komplettering och tillbyggnad av skifferoljeanläggningen
vid Kinnekulleverken.
Utökning av tankntrymmet.......................Kronor 16,000: —
Komplettering med ett tredje ungsblock1................ > 77,500: —
Bensinanläggning........................... » 35,000: —
Övriga kompletteringar och ändringar1 2................. > 43,100: —
Oförutsett ......................... *_3,400: —
Summa kronor 175,000; —
1 Skulle komplettering med ett tredje ugnsblock icke komma till utförande minskas engångskostnaderna
till kronor 95,000: —
2 Dessa kompletteringar och ändringar avse dels att ernå bättre värmeekonomi hos retorter
och ångpannor med tillbehör, dels förbättringar genom förenklad vattenreningsanordning, driftsäkrare
asktransportörer och utbyte av elektr. motor mot ångmaskin vid ugnsanläggningen.
Stockholm den 2 april 1930.
T. HERLIN.
Marindirektör av 1 gr.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
Driftskalkyl
Bil. 2.
för utgifter och inkomster vid ifrågasatt provdrift vid Kinnekulleverken, Jönsson
och C:os anläggningar för framställning av olja och gas ur 27,000 ton
(3 ugnsblock) destillerad skiffer per år.
Per ton destillerad skiffer antages utvinnas:
40 kg. råolja lämnande:
2.84 kg. råbensin med 10 °/o raff. förlust = 2.56 kg. renbensin.
3.84 kg. destillat, att använda som dieselmotorbrännolja.
33.32 kg. destillat, att använda som pannbrännolja.
60 kbm. gas med eff. värmevärde c :a 4,300 v. e./kbm.
Utgifter.
Skiffer.
300 dagar ä 90 ton pr dag 27,000 ton + 15 % avfall i kross = 5 % avfall
i gruvan = 33,700 ton ä
brytn. lastn. i tippvagn.............. 60 5re pr ton
transport till kross................19 > > »
79 öre pr ton
Jordrymning, 2,560 kvm. ä 1 kr. .
Snöskottning, allm. underhåll m. m.
1låolje- och gastillverkning.
250 dagar a 8 tim. för krossning ä
krosskötare, 1 st., 8 tim. ä 0.8 kr............. 6: 40
kraft t ................''......12:30
underhåll........................17:25
35T95
300 driftsdygn ngnskötsel ä
2 ugnskötare pr skift 48 tim. å 0: 85 kr....... . . , 40:80
1 reparatör och förman 8 tim. å 1:25 kr. .......... 10:-^-
2 askkörare, 16 tim. å 80 öre...............12: 80
kraft . ................ • • 20: —
vattenrening (Luxförf.).............., . , . 6: —
smörjmedel och motorfotogen............... 4: 80
underhåll ...... . . . . ... . . . , . . . . \ . . 25:—''
119:40
Brandförsäkring . , . . .. ... . . ..................
Löner: j
driftsledare..........................
kontorist. •. . .• • . . .''........■ i ...... ,
Oljer af finering.
85 driftsdygn ä
1 man pr skift, 24 tim. ä 85 öre.............20:40
bränsle......................... 39:60
kemikalier ..................20: —
Underhåll...................... , . 10: —
90: —
Oförutsett............................
Frakter Kinne—Kleva—Stockholm (Flottans station)
Driftöverskott ...............
26,623: —
2,560: —•
2,850: —
8,987:50
35,820: —:
1,700: —
5,000: - 1,500:
7,650: —
Summa kronor
32,033: —
53,007: 50
■V
7,650: —
4,087:45
23,760: —
18,000: —
138,537:95
11
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
Inkomster.
69.12 ton bensin ä 355:84 kr.1..........
103.68 ton dieselmotorbrännolja ä 89:19 kr.1 ...
899.64 ton brännolja ä 80:36 kr.1
1,620,000 kbm. gas ä 2 öre............
Stockholm deri 2 april 1930.
24,595:66
9,247:22
72,295:07 106,137:95
....... 32,400: —
Samma kronor 138,537:95
T. Herlin.
Marindirektör av 1. gr.
Bilaga 3.
Driftskalkyl
för utgifter och inkomster per år vid ifrågasatt provdrift vid Kinnekulleverken,
jönsson och C:os anläggningar för framställning av olja och gas ur 18,000 ton
(2 ugnsblock) destillerad skiffer.
Per ton destillerad skiffer antages utvinnas:
40 kg. råolja lämnade:
2.84 kg. råbensin med 10 % raff. förlust = 2.56 kg. renbensin, j ■
3.84 kg. destillat, avsedd att användas som dieselmotorbrännolja.
33.32 kg. destillat, avsedd att användas som pannbrännolja.
60 kbm. gas med eff. värmevärde c: a 4,300 v. e./kbm.:,
Utgifter.
Skiffer.
300 dagar ä 60 ton pr dag 19,000 ton + 15 % avfall i kross + 5 % avfall
i gruvan =s 22,500 ton ä
bryta, lastn. i tippv. ................60 öre pr ton
transp. till kross............... • 19 * » 1
79 öre pr ton
Jordrymning, 2,020 kvm. ä 1 kr.................
Snöskottn., allm. underhåll m. m................
Råolje- och gastillverkning.
250 dagar ä 8 tim. för krossning av skiffer ä
koskötare, 1 st. 8 tim. ä 0:80 kr............. 6: 40
elektrisk kraft.................... 9:70
underhåll........................tö:
26:10 6,525: — 22,265: —
Transport
17,775: —
2,020: —
2.470: — 22,265: —
1 Medelinköpspriset under senaste 5-årsperiod.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 181,
300 driftsdygn, ugnskötsel a
1 ugnskötare pr skift ä 8 tini., 24 tim. a 0:85 kr.
1 extra man 8 tim. ä 0:85 kr..........
1 reparatör och förman, 8 tim. ä 1: 25 kr.....
kraft.....................
vattenrening..................
smörj medel och motorfotogen..........
askkörning..................
underhåll ...................
Brandförsäkring.................
Löner:
driftsledare..................
kontorist..................
Oljer af finering.
60 driftsdygn å
1 man pr skift, 24 tim. ä 0:85 kr........
bränsle....................
kemikalier..................
underhåll...................
Oförutsett.............
Frakter Kinne-Kleva—Stockholm (Flottans station) .
Driftöverskott..................
Inkomster.
46.08 ton bensin ä 355:84 kr.1.......„ . . .
69.12 ton dieselmotorbrännolja ä 89:19 kr.1.....
599,76 ton pannbrännolja ä 80:36 kr.1.......
1,080,000 kbm. gas a 2 öre.............
Stockholm den 2 april 1930.
Transport 6,525: —
. . 20:40
. . 6:80
. . 10: —
.. 14:50
. . 8: —
. . 4:80
. . 9:60
■ ■ 20:-
94:10 28,230: —
..... 1,600: —
..... 5,000: —
..... 1,500: —
22,265: —
42,855: —
20:40
39:60
20: —
10: —
9°: — 5,400: — 5,400; —
3,998:63
15,840: —
2,000: —''
Summa kronor
92,358: 63
6,164:81
70,758: 63
21,600: —
Summa kronor
92,358: 63
1 Medelinköpspris under senaste 5-årsperiod.
T. Herlin.
Marindirektör av 1. gr.
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
13
Bilaga B.
Ingeniörs vetenskapsakademien
-
Till Riksdagens statsutskott.
Enligt remiss den 11 februari 1930 har Ingeniörsvetenskapsakademien anmodats
att direkt till Riksdagens statsutskott avgiva yttrande i anledning av
motioner I: 107 av herr Frithiof Gustafson m. fl. och II: 295 av herr Lithander
m. fl. angående förhyrande för statens räkning av den firman Kinnekulleverken
Jönsson & Co. tillhöriga skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva på Kinnekulle.
I anledning härav får akademien anföra följande.
Akademien har med intresse följt den ifrågavarande anläggningens tillblivelse
med hänsyn till betydelsen utav att få frågan om möjligheten att inom landet
ur alunskiffer framställa olja klarlagd särskilt för marinens behov. Ur sådan
synpunkt har akademien för sin del tillstyrkt, att företaget skulle tilldelas det
statslån på 200,000 kronor, som år 1924 blev av Kungl. Maj :t beviljat, ävensom
att medverkan skulle från det allmännas sida lämnas för anordnande av provdrift
vid anläggningen. Angående denna provdrift har akademien i en till
Kungl. Majit avgiven berättelse anfört följande:
»Provdriften började, sedan en del arbeten för anläggningens iståndsättande
verkställts, den 3 september och pågick ostört till den 19 oktober 1929. Såsom
kontrollant fungerade professorn B. Holmberg, såsom ledare av driften bergsingeniören
Sven V. Bergh. Ingeniören C. G. Zickerman biträdde med på arbetsplatsen
nödiga kontors- och kassörsgöromål.
Under tiden den 29 september till 5 oktober företogs noggranna kontrollprov,
för vilka redogörelse lämnas i bifogade rapport av professor Holmberg
(bil. 1). Såsom slutresultat framgår att den vid driften utvunna oljan uppgår
till 4.22 % av den till ugnarna tillförda skiffermängden eller 3.57 % av den för
ändamålet brutna, okrossade skiffern.
Den erhållna oljan kunde icke på platsen bli föremål för bensinavdrivning
av brist på härför lämplig apparatutrustning. Oljan transporterades för detta
ändamål till Nynäshamn, där bensinavdrivningen utfördes i den firman A.
Johnson & Co. tillhöriga raffineringsanläggningen. Resultatet framgår av
Marinförvaltningens rapport, bil. 2.
Den som slutprodukt erhållna brännoljan användes ombord å flottans fartyg,
dels på ett pansarskepp, dels på en jagare. Bil. 3 innehåller rapporter
rörande härunder gjorda observationer. Såsom slutresultatet framgår att oljan
utan någon som helst olägenhet kunde användas såsom pannbrännolja.
Den avdestillerade bensinen var av en relativt tung kvalitet.
Under provdriften konstaterades enligt uppgift av professor Holmberg att
de bortgående gaserna innehöllo lätta bensiner i sådan mängd, att ett tillgodogörande
kan komma ifråga. Dessa gaser kommo till användning för kalkbränning
i en schaktugn. Några mätningar föreligga ej rörande denna drift. Enligt
uppgift av bergsingeniören Bergh erhölls en kalk, som försåldes som industrikalk.
Med avseende på driftkostnaderna under provdriften fastställdes rörande
destillationsverket — sålunda exklusive krossverket — att arbetslöner åtgingo
14
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
till ett belopp av kr. 50: 50 pr dag och elektrisk kraft till ett belopp av kr.
15: 12 pr dag. Dessa kostnader överensstämma ungefärligen med de av ingeniören
S. Bergh uppgjorda kalkylerna.
Skiffern levererades krossad till ett pris av 1 kr. per ton tillförd skiffer;
i krossningen uppstod ett avfall av 15 %.
Kostnaderna för råvaran och den direkta driften av destillationsanläggningen
hava ställt sig på följande sätt (i avrundade tal):
Kr. pr dag Kr. pr ton olja
Skiffer................... 65:— 28: —
Arbetslöner................. 50: — 22: —
Elektrisk kraft............15: —
Smörjmedel m. m............13: — 28: — 12: —
Summa — 143: — 62: —
Genom den verkställda provdriften har man fått klarlagt, att anläggningen
arbetar tekniskt tillfredsställande, lämnande en oljekvantitet, som motsvarar
3.57 % av den brutna skiffern, varav 3.34 % användbar pannbrännolja. Däremot
kunde provdriften icke lämna upplysning beträffande kostnaderna för en på
platsen utförd bensinavdrivning. Den gav ej heller tillräckligt underlag för ett
bedömande av en eventuell bensinutvinning ur avgaserna och av de senares användning
för kalkbränning. Ej heller kunde posten reparationskostnader bedömas
med hänsyn till den korta drifttiden.
Örn man vågar en uppskattning av reparationskostnaderna till 13 kr. och
tillägger en utgift för arbetsledning av c:a 15 kr., kommer man till en produktionskostnad
exkl. ränta och avskrivning på anläggningskapitalet av c:a 90 kr.
pr ton. Med tillägg av ränta och avskrivning bli kostnaderna c:a 120 kr. pr ton
olja. Försäljningspriset åter torde vid nuvarande marknadsläge icke kunna sättas
högre än 60 å 70 kr. per ton.
Utsikterna för en ekonomiskt självbärande drift av anläggningen synas sålunda
ganska mörka, för så vitt icke gasens användning vid den ovan berörda
kalkbränningen skulle visa sig kunna ge ett tillräckligt tillskott till inkomsterna,
något som f. n. synes vanskligt att överblicka.
Å andra sidan måste ihågkommas att de anförda kostnadsuppgifterna grunda
sig på ett pris på råvaran — skiffern (krossad) av 1 kr. pr ton, vilket får anses
vara mycket lågt. Det förefaller tvivelaktigt, att råvaran skall kunna i längden
anskaffas för ett så lågt pris.
Slutligen har man emellertid även att taga hänsyn till dels att arbetskostnaderna
i destillationsverket sannolikt böra ställa sig gynnsammare vid en
anläggning med ett större antal retorter, samt att vad framtiden beträffar möjligheten
av högre priser på oljemarknaden är tänkbar.
Så länge det lån på 200,000 kronor, vari anläggningens ägare häftar till
Statskontoret, påvilar företaget, synes dock under alla omständigheter varje
tanke på en fortsatt drift på enskilt initiativ utesluten.
Skall det vara möjligt för det enskilda intresset att eventuellt fortsätta en
kombinerad olje- och kalkdrift, är det därför nödvändigt, att det ifrågavarande
statslånet på ena eller andra sättet efterskänkes, vilket akademien anser sig böra
tillstyrka.
I motionen ifrågasättes emellertid att lånet skulle evalveras mot ett hyresbelopp
att erläggas av Marinförvaltningen, som förutsättes hava anledning gå
i författning örn en fortsatt försöksdrift med anläggningen. För sin del anser
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
15
akademien, att tillräcklig anledning för en dylik fortsatt provdrift icke förefinnes
med hänsyn därtill att de redan vunna resultaten i huvudsak lämna erforderligt
underlag för bedömandet i stort av de föreliggande möjligheterna. Reservation
av professor B. Holmberg bifogas, bil. 4.
Stockholm den 3 april 1930.
Axel F. Enström.
T. LINDMARK.
Ernst Bredberg.
Reservation.
Med anledning av till Riksdagen ingivna motioner angående förhyrande för
Statens räkning av den Firma Kinnekulleverken, Jönsson & Co., tillhöriga
skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva på Kinnekulle i och för fortsatt försöksverksamhet
med densamma under Kungl. Marinförvaltningens ledning beslöt
Ingeniörsvetenskapsakademien vid extra sammanträde den 27 mars detta år
bl. a. yttra, att Akademien ej ansåg tillräcklig anledning förefinnas för en dylik
fortsatt provdrift med hänsyn därtill, att de redan vunna resultaten i huvudsak
lämna erforderligt underlag för bedömande i stort av de föreliggande möjligheterna.
Mot detta beslut reserverade sig undertecknad under hänvisning till
de viktiga frågor, som måste ytterligare utredas, innan skifferoljeprodukternas
användbarhet också för andra ändamål, än som enbart pannbrännolja, blivit
tillräckligt känd, samt innan ifrågavarande fabrik nått den fullkomning, att
densamma kan tjäna som mönster för uppförandet av nya anläggningar på
andra håll inom landet i den mån, detta kan bliva önskvärt på grund av eventuella
svårigheter att genom import tillfredsställa vårt oljebehov.
Vad först oljeprodukterna beträffar, så framhöll jag vid sammanträdet bl. a.,
att de vid förra årets provdrift påbörjade och i min rapport över denna drift
omnämnda försöken att anordna Kinne-Kleva-anläggningens luftkylarsystem
för direkt utkondensering av färdig pannbrännolja böra fortsättas samt förfaringssätt
för utvinning av bensin ur destillationsgasen utprovas. Därjämte
bör anläggning för bensinens avdrivande från övriga kondensat anskaffas och
denna anläggning utrustas också för raffinering av den avdrivna råbensinen
jämte gasbensinen, vilka i blandning med varandra i lämpliga proportioner böra
kunna lämna en till vanligt motorbränsle fullt användbar produkt, varjämte
sannolikt en del som flygarbensin användbar gasbensin kan bliva till övers.
Slutligen böra de mellan pannbrännoljan och bensinen liggande destillaten förarbetas
till Diesel-olja och denna provas, och som samtliga här antydda procedurer
gälla från de naturliga bergoljornas delvis skilda och rikligare med svavelhaltiga
ämnen uppblandade kolväten, samt vi dessutom inom landet knappast
ännu hava någon erfarenhet på ifrågavarande område, så måste ett visst experimenterande
i större skala förutsättas, innan möjligheterna till skifferoljedestillatens
bästa praktiska utnyttjande blivit fullt utredda.
Också inom själva skifferdestillationsanläggningen äro åtskilliga förbättringar
möjliga, ty visserligen arbetade densamma vid förra årets provdrift tekniskt
tillfredsställande, men som detta var den första gång, anläggningen var
i praktisk drift, så kunde den givetvis ej redan då vara så fullkomnad, att
16
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
ej ännu bättre resultat äro tänkbara såväl i fråga om produktionsförmåga och
driftssäkerhet som beträffande värmeekonomien och därmed sammanhängande
möjligheter till den egna kraftförsörjningens tillgodoseende. Att detta också
var konstruktörens, bergsingeniör Berghs, mening framgår av, att denne vid
förra årets provdrift förbehållit sig rätt till att använda en liten del av ugusfacken
för egna experimenter, och kommer driften att fortsättas, så kunna ju
dessutom nya uppslag framkomma allt eftersom erfarenheten på området ökas.
Ej blott med hänsyn till säkerställandet av flottans behov av flytande bränslen
under krigstider, utan även med tanke på betydelsen av, att vårt land
över huvud taget i någon mån kan göra sig oberoende av utlandet i fråga
örn anskaffning av dylika bränslen, synas mig försöken över alunskifferns
möjligheter härvidlag alltjämt vara förtjänta av den största uppmärksamhet
och väl värda ytterligare direkt understöd från det allmännas sida. Jag anser
därför, att Ingeniörsvetenskapsakademien åtminstone genom att uttala sig i
denna riktning bort för sin del medverka till uppnåendet av ifrågavarande
motioners syfte.
Stockholm den 2 april 1930.
BROR HOLMBERG.
Rätt avskrivet intyga:
D. Adlercreutz. M. Sundberg.
Bil. 1.
Rapport över övervakandet och kontrollen av provdriften med skifFeroljefabriken
i Kinne-Kleva år 1929.
1. Personal och anläggning.
Sedan Kungl. Majit givit Ingeniörsvetenskapsakademien och Kungl. Marinförvaltningen
i uppdrag att i samråd föranstalta örn igångsättande a.v provdrift
med den Firma Kinnekulleverken, Jönsson & Co., tillhöriga skifferoljeanläggningen
i Kinne-Kleva på Kinnekulle, och detta uppdrag därpå närmast
anförtrotts åt Ingeniörsvetenskapsakademiens Tekniska Beredskapskommittés
arbetsutskott för handläggning av frågor rörande oljor, i det följande kallat
Akademien, träffades av Akademien den 6:te juni 1929 med undertecknad
överenskommelse örn övervakande och kontroll från min sida och för Akademiens
räkning av nämnda provdrift. Överenskommelse träffades också emellan
Akademien och bergsingeniör S. Bergh, enligt vilken denne för Akademiens
räkning skulle ombesörja anläggningens iordningställande för drift och därefter
leda den planerade provdriften. Det avtalades dessutom av Akademien
med ingeniör C. G. Zickerman i Kinne-Kleva, att denne såsom av Firma Kinnekulleverken,
Jönsson & Co., befullmäktigat ombud till provdriften skulle leverera
all den skiffer, Bergh kunde komma att behöva, samt att han därjämte
skulle handhava diverse kamerala göromål m. m.
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
17
Som biträden vid fullgörandet av nnna åligganden i samband med nämnda
provdrift medverkade civilingeniör R. Winbladh under hela tiden samt under
större eller mindre delar därav dessutom docenten, dr. S. Kallenberg, civilingeniör
G. Lagerlöw och teknologerna W. Améen, O. Andersson och S. Haglund.
De analytiska undersökningarna å under kontrolltiden tagna prover ha
utförts på mitt laboratorium av docent Kallenberg och ingeniör Winbladh,
och erforderliga bestämningar av flampunkter, viskositeter och förbränningsvärmen
ha anförtrotts åt Kemiska Kontrollbyrån AB.
I enlighet med av S. Bergh i I. V. A:s Hedd. nr 92 (1929) lämnad beskrivning
omfattade Kinne-Kleva skifferoljeanläggning dels det s. k. Stora Kartegårdsbrottet,
från vilket alunskiffern skulle tagas, dels krossverk med silo för
den krossade skiffern samt med fickor för skifferavfall (stybb) och aska,
vidare maskinhus, retorthus och kondensationsanläggning samt schaktugn för
bränning av kalk medelst skifferns destillationsgas. Därjämte förefunnos i
anslutning till retorthuset och delvis inom maskinhuset en anläggning för
rening av det från en för ändamålet sprängd brunn uppumpade vattnet samt
cisterner för vatten och olja. Retorthuset innehöll två stycken ugnsblock, nr I
och II, med 14 stycken ugnsfack i vartdera. Till ugnsfacken hörde påfyllningsbehållare
för skiffer, och varje fack innehöll 5 stycken retortrar, försedda med
inledningsrör för ånga och utsugningsrör för destillationsprodukter och genomledd
ånga. Dessa utsugningsrör voro anslutna till över ugnsblocken liggande
förlag, från vilka produkterna vidare förmedelst en fläkt sögos till kondensationsanläggningen.
Denna i sin ordning utgjordes av två stycken luftkylaraggregat,
ett för vartdera ugnsblocket, samt av en därmed förenad vattenkylare.
Före driftens igångsättande företogs härvid den förändringen, att ett
avlopp anordnades mellan luft- och vattenkylare, så att i luftkylarna uppkommande
kondensat, efter frånseparering av vatten i det följande kallat
tungolja, för sig kunde upptagas i en förefintlig oljeavskiljare, varifrån oljan
fick rinna till en samlingsbehållare. Därefter i vattenkylaren ytterligare
bildat kondensat, efter frånseparering av medföljande vatten kallat vattenkylarolja,
togs så likaledes för sig. Avsikten härmed var att söka från luftkylarna
erhålla ett oljekondensat med tillräckligt hög flampunkt för att utan
särskild bensinavdrivning vara direkt användbart som pannbrännolja, men
som undersökningen av produkterna gav vid handen, var luftkylarsystemet
även under varma dagar något för effektivt härför, och ytterligare förändringar
härvidlag medgav ej tiden. — Efter vattenkylaren kom så den fläkt, som
ombesörjde sugningen av produkterna från retortrarna och genom förlag och
kondensatorer samt därpå tryckte den okondenserade gasen till schaktugnen
eller annonstädes, och i denna fläkt avskildes slutligen också något olja, s. k.
fläktol.ja, vilken fick avrinna från rörledningen strax efter fläkten samt likaledes
tillvaratogs.
2. Drift och övervakande.
Vid besök av mig vid anläggningen den 3 :dje september befanns denna så
tillvida i ordning, att ungsblock 1 uppeldats, och som Akademien åtagit sig
ombesörja leverans av visst slags skiffer av passande krossningsgrad, överenskoms
då med Zickerman, att den av honom för Akademiens räkning levererade
skiffern skulle vara tagen från lagren c:a 3 dm. över stora orstensbanken
t. o. m. c.''a 25 dm. från densamma, samt att den till sammanlagt c:a 7 dm.
uppgående orstenen i denna s. k. oljepall skulle bortrensas i erforderlig grad,
innan skiffern forslades till krosshuset. Antalet levererade vagnslaster skifBihang
till riksdagens protokoll 1030. 6 sami. 82 höft. (Nr 181.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 1S1.
fer skulle räknas och kontrolleras genom ett särskilt kortsystem, och skifferns
mängd Bestämmas genom vägning av stickprovsvis varje dag uttagna 5 stycken
vagnar med och utan skiffer samt multiplicering av den därvid erhållna
medelvikten på en vagnslast skiffer med antalet under dagen krosshuset passerade
vagnar. Till skiffersilon gående krossgods skulle ha passerat en sikt
med runda hål om 30 mm. diameter, men kvarhållits av en dylik med kvadratiska
hål örn 5 mm. sida. Genom sistnämnda sikt bortgående skifferstybbs
vikt skulle bestämmas genom utmätning av de till stybbens bortforsling avsedda
två vagnarna med hektolitervis uppmätt och vägd stybb samt räkning
av antalet bortgående vagnslaster, och från retortrarna via vederbörande ficka
bortgående askas mängd skulle bestämmas på samma sätt. Fyra stycken
påfyllningsbehållare till ugnsfacken i retorthuset skulle på samma sätt som
stybb- och askvagnarna utmätas med vederbörligen krossad skiffer, och åt
Winbladh uppdrogs att med övriga biträden till hjälp ombestyra ifrågavarande
vägningar och mätningar samt att från och med samma dag hålla skifferbrott,
skiffer och krossverk under uppsikt.
Sedan arbetarna blivit tillräckligt invanda för att kunna sköta båda ungsblocken
samtidigt, påbörjades den 13 :de september kl. 20 uppeldningen av block
II med ved, varpå nästa dag kl. 12 skiffer påfylldes. För uppeldningen hade
då åtgått 5 kbm. spink av barrved och 3 kbm. björkved. Mellan kl. 12 och 14
voro 5 man sysselsatta med spettning av upphängningar i retortrarna samt
kontroll av fyrarna, och också senare på dagen förekommo enstaka hängningar,
vilka dock lätt kunna avhjälpas. Den från blocket kommande oljan var
i början grynig och emulgerad, och omkring kl. 17 satte fläkten igen sig med
beckartad olja och urkopplades därför samt rengjordes. En reservfläkt fick
därunder tjänstgöra, tills den ursprungliga efter % timme åter kunde tågås
i bruk, och någon störning i ugnsdriften uppstod alltså ej. Askutmatningen i
blocket skedde för 2 knaggar och sugen i detsamma var 20 mm., mätt på
karbolsyre-vattenmanometer. Den 16:de var oljan fortfarande emulgerad, varför
hela oljeavskiljarens innehåll borttappades och hela gasledningssystemet
till avskiljaren spolades med vatten, varefter god olja erhölls och emulsion ej
vidare uppträdde. Block II ansågs därför kl. 15 den 16:de september även vara
i normal drift, och sedan följande dag oljebehållaren fullständigt tömts och
omsorgsfullt rengjorts, ansågs provdriften för Akademiens räkning i dess helhet
vara i gång. Askutmatningen försiggick då vid båda blocken för 3 knaggar,
och den 22:dra september ökades sugen för block II till densamma som för
block I, eller 30 mm. Den uppkommande tungoljan pumpades därefter vid
erforderliga tider till en samlingscistern, under det att vattenkylar- och fläktoljorna
upptogos på förefintliga, av kontrollanterna rengjorda järnfat.
Det kontinuerliga övervakandet av ugnsdriften, som pågick under tiden
17/9—12/10. genomfördes på så sätt, att mina biträden i skift örn vartdera en
man beständigt iakttogo allt, som tilldrog sig från och med skifferns krossning
till och med oljeprodukternas upplagring. Därvid fördes journaler, omfattande
vid varje skifts början och slut: vederbörande tider, förhållanden i
krosshus, skiffersilo, ugnsfack och ugnar, temperaturer i förlag, i luft- och
vattenkylare samt i ytterluften, vatten- och oljekondensatens utseenden och
behandlingar samt destillationsgasens användning, vartill så småningom också
lades anteckningar örn sugförhållandena i retortrarna och fyrarnas utseenden
under desamma. Därjämte antecknades tider för regelbundet återkommande
operationer, såsom påfyllning av skiffer i ugnsfackens behållare, pumpning av
oljekondensat, dragning av rör och påfyllning av bariumkarbonat (10 kg. fyra
gånger örn dygnet) till vattenreningen, varjämte även varje driftsstörning
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
19
eller annan händelse av intresse anmärktes. — Under skiften gjorde därjämte
kontrollanterna emellanåt bestämningar av den tid, som åtgick för tömning
av någon godtyckligt utvald påfyllningsbehållare till ugnsfack, varvid
som medeltal av 50 bestämningar, gjorda under tiden 18/9—11/10, en tid av
3 timmar och 24 minuter erhölls. Som påfyllningsbehållarnas kapacitet i medelin
1 befunnits uppgå till 274 kg. skiffer i vederbörligen krossat skick, motsvarar
detta pr dygn 54,200 kg. skiffer för hela anläggningen med dess 28 stycken
ugnsfack.
Winbladh höll fortfarande skifferbrottet under uppsikt, vägde en gång varje
dag med handräckning från brottet eller fabriken fem stycken av honom godtyckligt
utvalda vagnslaster skiffer, höll reda på antalet ingående vagnar
skiffer och bortgående vagnar stybb och aska samt på fyllda oljefat och upplagrad
tungolja.
Sedan det kontinuerliga övervakandet den 12/10 avslutats, fortsattes driften
ännu en vecka under uppsikt av Winbladh ensam, varpå ugnarna släcktes
och fabriken iordningställdes för stillastående. Under hela driftstiden arbetade
anläggningen i stort sett oklanderligt, och de små störningar, som en
och annan gång inträffade, voro huvudsakligen av yttre eller mekanisk art,
såsom strömavbrott, varvid den i reserv stående Fordson-motorn sattes i funktion,
slirningar av remmar och slitage på stålbandstransportörer el. d., samt
förorsakade ej avbrott i ugnsdriften. Vid slutet av driftsperioden befunnos vid
några av de regelbundet företagna dragningarna av äng- och sugrören till
retortrarna några av dessa rör igensatta av pannsten-, resp. beckproppar, vilka
fel utan avbrott i driften för övrigt avhjälptes genom kapning av rören och
påsättning av nya skarvstycken. Efter släckningen av ugnarna inspekterades
retortrarna, varvid endast underdelarna till de två innersta retortrarna i tre
stycken ugnsfack befunnos lindrigt brända och något avflagrande, ehuru knappast
i den grad, att utbyte mot nya kunde erfordras. — I skifferbrottet voro
vid driftens slut c:a 880 kvm. av oljepallen förbrukade, under det att c:a
1.900 kvm. fortfarande voro blottade. — Av de under driftsperioden
17/9—19/10 producerade oljorna hade under tiden en del överlämnats till
Kungl. Marinförvaltningen, under det att resten upplagrades vid fabriken på
plomberade kärl för kommande leverans till samma myndighet.
3. Kontroll och provtagning. ''
Sedan fabriken varit i oavbruten gång till den 28/9, fylldes då skiffersilon
och samtliga påfyllningsbehållarna till ugnsfacken fullständigt, vilket
var utfört kl. 13.30 och efter en vecka vidtog samma procedur, då likaledes
avslulad kl. 13.30. Mellan dessa klockslag hade från brottet levererats 454,3 ton
skiffer och från krosshuset borttransporterats 69,7 ton eller 15,3 % stybb samt
316,8 ton aska, motsvarande 82,4 % av till fabriken ingångna 384,6 ton skiffer.
Av denna skifferkvantitet hade 27/„s eller 370.9 ton förbrukats för Akademiens
räkning, enär Bergh enligt gjort förbehåll minder försökstiden för egen
räkning använde ett av ugnsfacken. Av påfyllningsbehållarnas ovan angivna
kapacitet och tömningstid beräknas samma skiffermängd lia uppgått till 365,9
ton^ vilket värde i det följande användes vid utbytesberäkningen. Under veckan
framkommande fläkt- och vattenkylaroljor upptogos på tarerade fat och
vägdes, varvid utbytet befanns utgöra 1,480 kg. av den förra och 700 kg. av
den senare. Tungoljan pumpades en gång om dygnet till en större cistern, varvid
samtidigt nivåändringama i samlingsbehållaren för oljan bestämdes och
volymen uppumpad olja därur beräknades med hjälp av förut för nämnda be
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
hållare gjorda dimensioneringar. Totalmängden tungolja kunde därpå kontrolleras
med ledning av cisternens kända rymd. Sammanlagt uppgick mängden under
veckan producerad tungolja till 13,520 Uter, vilket med en sp. vikt för densamma
av 0.98 motsvarar 13,250 kg. Hela oljeutbytet har således uppgått till
15,430 kg., motsvarande 4.82 % av den avdestillerade eller 3.57 % av den för
ändamålet brutna och okrossade skiffern.
Under nämnda veckas sex sista dygn togos lika många prover av den ingående
skiffern på så sätt, att var fjärde timme 10 kg. av densamma uppsamlades
från någon påfyllningsränna vid beskickningen av ugnsfackens behållare, varefter
de sex under ett dygn tagna portionerna förenades till ett gemensamt
dygnsprov, som inlades i säck för vidare befordran. Fem dagar togos prover
av skifferaskan örn vartdera ca. 30 kg. och lades på bleckdunkar, som lufttätt
tillslötos; före varje pumpning av tungolja uttogs prov örn 5 kg. av densamma
från samlingsbehållaren, från vattenkylaren togs likaledes prov örn 5 kg.
oljekondensat varje dag, med undantag för den 4/10, då på grund av kylig
och blåsig väderlek intet kondensat där bildades, och av fläktoljan togs även
varje dag prov av samma storlek. Den vid skifferns torrdestillering uppkommande
gasen leddes till ovan nämnda schaktugn, där den av ägaren till ugnen, Firma
Kinnekulleverken, Jönsson & Co., användes för kalkbränning. Någon närmare
undersökning av denna gas i samband med kontrollen för Akademiens räkning
var av brist på medel ej förutsatt, men för att i möjligaste mån utnyttja tillfället
att få lära känna alunskiffer^ destillationsprodukter föranstaltade jag
dock i samförstånd med Akademien örn en del försök med denna gas dels på
platsen, dels på mitt laboratorium, för vilka försök eventuellt redogörelse kommer
att lämnas i annat sammanhang.
4. Provernas bearbetning.
De under tiden 30/9—-5/10 tagna skifferproverna lämnade vid analyser och
torrdestilleringar följande resultat, vilka med undantag för fuktighetshalterna
hänföra sig
Prov Fukt
till torra
C
prover:
H S
Aska
Förbr.-v.
Gas
Dest.-aq.
Olja
Koka
%
%
*
%
%
Cal./kg. ccm/100 g.
%
%
%
so/„
0.97
17.02
1.72
6.73
75.10
1980
—
0.90
5.36
89.5
Vio
1.08
17.61
1.82
6.07
74.07
—
3,000
0.90
5.40
89.5
*/io
1.06
17.34
1.78
6.77
74.45
—
3,000
1.00
5.40
89.5
Vio
1.06
16.55
1.71
5.93
75.21
1,940
3,200
1.10
5.35
89.5
V.o
1.25
17.14
1.76
5.99
74.96
—
3,000
1.00
5.40
89.5
7i.
1.16
17.46
1.76
6.09
74.67
—
3,050
1.00
5.43
89.5
I medeltal har således skiffermaterialet i torr form innehållit 17.19 %.C,
1,76 % H, 6.26 % S och 74.74 % aska, och en på ett generalprov av hela kvantiteten
utförd bestämning av förbränningsvärmet lämnade värdet 1,985 Cad./kg.
Vid torrdestilleringar ha i genomsnitt pr 100 g. torr skiffer erhållits 3,050
ceni. gas, 0.98 g. destillationsvatten, 5.39 g. olja och 89.5 g. halvkoks. För
skiffer med 2 % fuktighetshalt beräknas härav ett oljeutbyte av 5.28 %, och
totalutbytet av olja vid fabriken har alltså uppgått till 80 % av det laboratoriemässigt
erhållna.
De vid destillationsförsöken erhållna oljeutbytena togos tillsammans, varpå
blandningen befanns innehålla 84.60 % C, 9.47 % H och 1.94 % S, varav berak
-
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
21
nast 3.99 % 0 och H/C = 1.33. Oljans sp. vikt var d4is = 0.961 och d420 =
0.968, och vid Engler-destillation lämnade den:
Frk.: c:a 70—100° 100°—150° 150 —200° 200 —250° 250°—300° Summa
Cera 1.0 6.5 10.9 10.0 13.2 41.6
Man bör således av råoljan kunna erhålla ca. 15 % råbensin och 85 % brännolja,
motsvarande 0.8 % av skiffervikten som råbensin och 4.6 % som brännolja.
Askproverna avgåvo vid torkning i luften respektive 0.55, 0.28, 0.65, 1.16
och 0.71 % fuktighet och därpå vid fortsatt torkning vid 105° ytterligare
resp. 0.68, 0.62, 0.69, 0.62 och 0.54 %, och därefter lämnade de vid analyser:
Prov
% C
% H
% 8
% aska
»V».......
..... 4.78
0.18
1.97
93.35
‘/lO.......
0.16
1.01
94.62
*/lO.......
..... 3.93
0.23
1.58
93.78
o/io.......
..... 4.15
0.32
1.64
94.86
4/l0.......
..... 4.19
0.31
1.94
94.18
Ett generalprov av askan visade förbränningsvärmet 400 Cal./kg., och härur
samt av medelvärdena 4.30 % C, 0.23 % H och 1.63 % S samt av askutbytet
efter ugnarna (82.4 %) och utan hänsyn tagen till materialiernas och provernas
fuktighetshalter beräknas av skifferns kolinnehåll 20.6 %, av dess väteinnehåll
10.8 %, av dess svavelinnehåll 21.5 % och av dess förbränningsvärme
16.6 % hava kvarstannat i askan.
Då proverna av tungolja i november månad togos under bearbetning, befunnos
samtliga praktiskt taget fria från vattenavsättningar, men däremot hade i genomsnitt
0.5 g. eller 0.01 % slamartat pulver avskilts pr prov. Detta pulver innehöll
23.41 % C, 2.0 % H, 9.1 % S och 61.1 % aska och bestod alltså i huvudsak
av skifferdamm, som antingen medföljt från retortrarna eller på annat sätt inkommit
i oljan. De från slam befriade proverna lämnade följande sp. vikter,
flampunkter, Engler-destillat och destillat med dubbla mängderna vattenånga:
Prov
d”
Flampkt,
Engler-destillat, ceni, vid
—150° 150 —200"" 200°-25(r 250 -300°
S:a
Vattenångdestillat
* d4“
80/,
0.977
45
1.0
6.3
12.0 ''
14.6
33.9
15.6
1.009
*/io
0.985
54
0.4
3.8
11.2
15.4
30.8
13.5
1.010
»/■O
0.981
47
0.8
6.0
12.1
14.2
33.1
15.1
1.010
*/l0
0.978
40
1.8
7.7
11.8
14.0
35.3
16.7
1.010
4/>0
0.978
35
1.5
8.2
11.8
14.0
35.5
17.8
1.010
‘Ao
0.981
50
1.0
5.6
10.9
15.0
32.5
14.7
1.009
Allt efter väderleksförhållandena ha tydligen större eller mindre mängder
lättflyktiga komponenter kondenserats ut i luftkylarsystemet. Dessa mängder
ha dock genomgående varit så små, att blott några procent av kondensatet i
dess helhet bort förbliva okondenserat, för att det i paragraf 1 nämnda önskemålet
med särskiljandet av luftkylar- och vattenkylaroljorna skulle uppnåtts,
och vidare anordningar härför böra vara lätta att träffa vid fortsatt drift.
Engler-destillationer på de erhållna vattenångdestillaten lämnade:
22
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
Dest. fr.
prov
-125°
Engle
125—150’
r - d e s t i
150°—175*
Ilat, c
175’—200°
cm, vid
200°—225*
225 —250°
Rest o.
förlast
.0/,
0.4
8.9
26.8
26.0
19.3
11.3
7.3
Vio
0.2
4.4
21.6
31.1
22.2
13.2
7.3
v*«
0.4
6.3
24.9
30.8
18.2
12.4
7.0
*/io
0.8
11.9
25.3
28.9
15.1
11.7
6.3
‘/io
1.2
13.1
26.2
24.9
18.3
10.4
5.9
Vio
—
6.1
243
29.9
19.7
12.8
7.2
Flampunkten för återstoden från destillationen av prov 30/„ nied dubbla mängden
vattenånga uppgick till 131° C, och som således olämpligt mycket lättare
beståndsdelar bortskaffats, utfördes två nya vattenångdestillationer med respektive
100 och 50 g. vattenånga pr 500 g. tungolja, varvid mängderna oljedestillat
blevo respektive 5.0 och 3.1 % och flampunkterna för återstoderna resp. 83° och
73° C. Som den senare återstoden sålunda föreföll passande, undersöktes denna,
närmare, varvid den befanns visa sp. v. d420 = 0.986, viskositeten 7.83° E vid
20° C, kalorimetriska värmevärdet 10,060 och effektiva 9,560 Cal/kg. samt innehålla
86.68 % C, 9.37 % H och 1.97 % S, varav beräknas 1.98 % O och H/C
- 1.29.
Av tungoljan kan man alltså förvänta sig erhålla 3 % råbensin och 97 %
brännolja av flampunkt omkring 70° C.
Proverna av vattenkylarolja, vilka likaledes visade sig praktiskt taget vattenfria,
lämnade följande följande sp. vikter och Engler-destillat samt destillat
med dubbla mängderna vattenånga:
Prov
«V°
Engler-destillat, ccm, vid
—100° 100’—150° 150*—200° 200°—250* 250—300’
S:a
Vattenångdestillat
% d4*>
•%>
0.893
0.8 20.2
24.8
12.3 8.2
66.3
50.8
1.006
''/io
0.875
2.7 26.6
24.6
10.9 7.4
72.2
57.1
1.005
VlO
0.876
1.8 26.0
24.3
11.3 7.2
70.6
56.1
1.004
•/» 0
0.892
0.6 21.9
24.9
11.4 8.5
67.3
51.4
1.007
Vio
0.880
2.0 24.0
25.4
11.7 7.4
70.5
55.1
1.005
Engler-destillationer på de erhållna vattenångdestillaten lämnade:
Dest. fr.
Eng
1 e r- d e
stilla
t, ccm,
v i d
Rest.
prov
—100°
100—125°
125°—150°
150—175°
175 -200° 200*—225°
225-250°
förl,
"/#
—
10.4
34.2
29.1
13.4
7.6
3.7
1.6
VlO
2.9
17.3
28.9
23.9
15.2
6.7
3.5
1.6
VlO
2.6
17.6
29.8
25.1
13.6
6.2
3.0
2.1
VlO
1.0
13.6
32.5
26.2
14.4
7.4
3.8
1.1
VlO
2.4
16.0
28.7
23.0
153
8.4
3.7
2.5
Återstoden från vattenångdestillationen av prov 30/9 med dubbla mängden
vattenånga visade flampunkten 120° C. Vid destination av 500 g. av samma
prov med 250 g vattenånga erhölls 37.3 % -destillat samt en rest av sp. vikten
d420 = 0.969, flampunkten 71° C, viskositeten 3.93° E vid 20° C, kalorimetriska
värmevärdet 10,110 och effektiva 9,610 Cal/kg. samt innehållande
86.25 °/o C, 9.71 % H och 2.09 % S, varav beräknas 1.95 % O och H/C = 1.34. —
Engler-destillation på den avdrivna bensinen lämnade:
Frk.: —100° 100-125’ 125-150’ 150*-175’ 175*-200° 200°-217° Rest o. förluat
Ccm: 0.8 22.2 41.7 23.5 7.2 2.7
1.9
Statsutskottets utlåtande Nr 181. 23
Av vattenkylaroljan kan man således förvänta sig erhålla 37 % som råbensin
och 63 % som brännolja av flampunkt ca. 70° C.
Fläktoljeproverna avskilde vid uppbevaring de i följande tabell angivna mängderna
vatten samt visade efter frånseparering av detta de anförda sp. vikterna
och utbytesförhållandena vid destilleringar enligt Engler och med dubbla mängderna
vattenånga:
Prov
J (0
% 4
Engler-destillat,
—100° 100—150° 150°—200°
ccm, vid
200 —250° 250—300°
S:a
Yattenängdestillat
* d4»°
4.8 0.907
0.8
18.5
23.0
11.8
8.7
62.8
45.3
1.005
l/io
0.3 0.888
1.1
22.3
23.5
12.0
8.0
66.9
51.9
1.005
*/io
0.0 0.888
0.9
23.2
23.4
11.4
7.8
66.7
51.9
1.005
*/io
0.2 0.890
1.2
22.0
22.9
11.6
8.4
66.1
51.0
1.006
4/io
2.9 0.905
0.6
18.4
22.6
11.5
9.0
62.1
52.4
1.006
Vid
0.2 0.887
1.3
22.2
23.9
11.6
7.9
66.9
52.2
1.007
Engler-destillationer på de erhållna vatteångdestillaten lämnade:
Dest. fr. Engler-des
prov —100° 100—125° 125°—150°
tillut, ceni, vid
150°—175° 175 —200° 200°—22E
»c 225 —250’
Rest 0.
förlust
«/9
—
6.1
32.3
25.8
18.7
9.2
4.7
3.2
Vio
2.4
15.0
28.3
26.4
12.8
9.0
4.2
1.9
*/10
1.8
15.3
31.0
23.8
15.4
7.3
3.5
1.9
Vio
2.2
15.7
29.9
23.5
15.5
7.5
4.0
1.7
4/.0
—
12.1
33.2
25.1
16.4
7.6
3.4
2.2
Vio
1.8
14.7
29.6
24.1
15.8
7.6
3.8
2.6
Återstoden från destillationen av prov 30/fl med dubbla mängden vattenånga
visade flampunkten 124° C. Vid destination av 500 g. av samma prov med
500 g. vattenånga erhölls 39.0 % destillat och en rest av sp. vikt d420 = 0.989 och
flampunkt 95° C, under det att, samma mängd av provet med 250 g. vattenånga
lämnade 31.2 % oljedestillat och en återstod av sp. vikten d420 = 0.972,
viskositeten 3.40° E vid 20° C, flampunkten 74° C, kalorimetriska värmevärdet
10,100 och effektiva 9,600 Cal/kg., samt innehållande 86.53 % C, 9.66 % H
och 1.99 °/o S, varav beräknas 1.82 °/o O och H/C = 1.33. Englerdestillation på
sistnämnda vattenångdestillat lämnade
Frk.: —100° 100°—125° 125°—150° 150°—175° 175°—200° 200°—220° Rest o. förlust
Ceni: 0.4 17.7 42.5 25.9 8.8 3.1 1.6
Av fläktoljan bör man således kunna erhålla 30 °/o råbensin och 70 % brännolja
av flampunkt omkring 70° C.
Av de anförda destillationsresultaten samt mängderna av tungvattenkylaroch
fläktoljor beräknas de totalt i fabriken utvinnbara mängderna råbensin och
brännolja till respektive 7.1 % och 92.9 % av det sammanlagda oljeutbytet, eller
till respektive 0.30 °/o och 3.92 % av den ingående skiffern, vilka mängder i sin
ordning motsvara respektive 40 °/o och 85 % av de laboratoriemässigt erhallna
oljeprodukterna.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
5. Sammanfattning.
Vid den under tiden 17/fl—19/10 1929 på uppdrag av Kungl. Maj:t av Ingeniörsvetenskapsakademien
och Kungl. Marinförvaltningen föranstaltade, av
bergsingeniör S. Bergh ledda och av undertecknad nied biträden övervakade och
kontrollerade provdriften nied den Firma Kinnekulleverken, Jönsson & Co.,
tillhöriga skifferoljeanläggningen i Kinne-Kleva på Kinnekulle funktionerade
anläggningen fullt tillfredsställande. Under tiden 29/fl—5/1() företagna, kvantitativa
bestämningar lämnade till resultat, att därvid genomsattes en skiffermängd
av 55 ton pr dygn med ett sammanlagt utbyte av oljeprodukter av 4.22
% och en askmängd av 82.4 %. Enligt undersökningar på under kontrolltiden
tagna prover utgjorde nämnda oljeutbyte 80 % av det i laboratorieskala erhållna
samt kvarstannade i askan 20.6 % av skifferns kol, 10.8 % av dess väte,
21.5 % av dess svavel och 16.6 % av dess förbränningsvärme. Av oljeprodukterna
beräknas bruttomässigt 7.1 % kunna avdestilleras som råbensin och 92.9 %
erhållas som återstående pannbrännolja av flampunkt ca. 70° C, motsvarande
0.30 °/o resp. 3.92 % av skiffern och 40 %, resp. 85 % av de laboratoriemässigt
utvinnbara oljeprodukterna av samma slag.
Stockholm den 24 januari 1930.
BROR HOLMBERG.
Rätt avskrivet intyga:
D. Adlercreutz.
M. Sundberg.
Bil. 2.
Rapport
över bensinavdrivning av skifferolja vid A. Johnson & C:os oljeraffinaderi i
Nynäshamn.
Den 13 november inspekterades anläggningen, anordnades direkta ledningar
för gkifferoljans inpumpning och plomberades alla kranar och ventiler, som
stodo i förbindelse med fabrikens övriga apparater.
Den 14 november inpumpades halva partiet tungolja (27.0 tons) i anläggningens
destillationspanna nr 2 och stacks fyr under pannan kl. 14.15. Temperaturen
stegrades försiktigt och inleddes ånga från kl. 19.43 i pannan. Högsta
temperaturen i pannan var under denna destination 127° C. (kl. 21.00). Under
hela denna destination erhölls c:a 830 kg. kondensat, varav 402 kg. bensin,
som tappades å fat. Bensinmängden utgjorde alltså 1.5 % av tungoljans vikt.
Återstoden i destillationspannan, c:a 26.6 tons pannbrännolja tappades i Sölve
den 15 november, som den 16 ingick till Stockholm. Vid under den 16 november
företagen undersökning av pannbrännoljan befanns flampunkten vara +66° C.
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
25
spec. vikt vid 15° C = 0.993
viskoBitet vid 20° C = 7.21 Englergrader.
Den 18 november inpumpades resten av tungoljan (27.0 tons) i destillationspannan
och stacks fyr påföljande dag (d. 19 nov.) kl. 05.00. Temperaturen stegrades
försiktigt och började ångtillförseln kl. 10.48. Högsta temperaturen i destillationspannan
var vid denna destination 137° C. (kl. 13.00). Under destillationen
erhölls c:a 3,500 kg. kondensat, varav 2,092 kg. bensin, vilken tappades
å fat. Den erhållna bensinmängden utgjorde alltså 75 % av tungoljans vikt.
Återstoden i destillationspannan c:a 25 tons pannbrännolja tappades i Sölve
den 20 november.
Pannbrännoljans egenskaper voro:
flampnnkt ................= + 91° C
spec. vikt vid + 15° C...........= 1.003
viskoaitet vid + 20° C...........= 11.8 Englergrader.
Den 20 november inpumpades samtlig lättolja samt bensinen från de två föregående
destillationema. Fyr stacks kl. 15.00 och stegrades temperaturen försiktigt,
varvid redan (kl. 19.35) vid en temperatur av 95° C. i pannan kondensat
(blandning av bensin och vatten) erhölls. I motsats till de två föregående destillationerna
var deflegmatorn kopplad för återgångs flöde till destillationspannan
för erhållande av nödig fraktionering. Kl. 22.05 vid en temperatur av
108° i pannan börjades ångtillförseln. Högsta temperaturen i pannan var
138° C. Genom en särskild vattenavskiljare frånskildes vattnet ur kondensatet
och bensinen tappades på fat, vilka märktes med I-XXXIII, varvid fat I innehöll
den först erhållna bensinen och fat XXXIII den sist erhållna. Den sist
erhållna bensinen visade sig vid Englerdestillation endast innehålla obetydlig
rest vid + 200° C. På grund av att återstoden i destillationspannan knappast
täckte eldytan och då flampunkten hos densamma befanns vara 68° C., avbröts
destillationen. Den erhållna bensinmängden utgjorde c:a 5 tons och destillationsåterstoden,
c:a 9.4 tons pannbrännolja, vilken senare tappades å fat den 21
november och togs ombord å Sölve.
Pannbrännoljans flampnnkt var........+ 68° C
spec. vikt vid + 15° C............= 0.964
viskositet vid + 20’ C............= 2.45 Englergrader.
Den 22 november uttogos ur de 33 bensinfaten prover å 1 lit. ur vardera,
vilka för närmare undersökning översändes till Flottans varvs laboratorium,
Karlskrona, varefter faten plomberades.
Beträffande faten översändes med Sölve 50 st. innehållande pannbrännolja
från destillationen den 20—21 november samt 32 st. tomma fat och kvarligga
vid Johnsons raffinaderi 33 st. plomberade fat innehållande bensinen. Alitsa
summa 115 st. fat, enligt uppgift tillhörande Krooks Petr. A.-B. Samtidigt avsändes
med Sölve 20 st. av Flottans oljefat (tomma), vilka uppgivits blivit utsända
från Flottans varv i Stockholm, och avsedda för den erhållna bensinen. Av
Kinnekulleverkens tomfat avsändes den 21 november 78 st. och avses resten,
56 st., att avsändas den 25 dennes.
Beträffande arbetet i sin helhet kan anmärkas, att på grund av att oljan ankommit
i fat, tömningsproceduren blivit mycket tidsödande samt en del olja
spillts. För övrigt har apparaturen visat sig väl lämpad för den avsedda bensinavdrivningen
och har någon tendens till skumning eller överkokning av
26
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
skifferoljan icke kunnat konstateras. Från såväl ledningens som personalens
sida har det största tillmötesgående och intresse hela tiden visats.
Nynäshamn den 23 november 1929.
KARL SCHRÖDER.
Vidimeras ex officio:
•j Axel Hammarskiöld. m- v
Pannbrännolja.
1. 26.6 ton
2. 25.0 >
3. 9.4 >
S:a 61.0
Flampunkt
Viek.
Förvaras
. . + 66’
7.21
Ma 16 ton
No 10.6 >
.. . + 91“
11.8
i Sölve
. . + 68“
2.45
i fat ä Sölve
Flan.
1. A No i särskild tank tappas ovansagda under 3. omförmälda 9.4 ton.
2. Å Ma i särskild tank tappas ovansagda under 2. omförmälda 25 ton.
3. Från Ma överföres till No av under punkt 1 härovan omförmälda 16 ton.
Fördelning.
1. Till Ma har lämnats 25 ton.
2. Till No har lämnats 36 ton.
Vidimeras ex officio.
Axel Hammarskiöld.
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
27
Rapport
över rening av skifferoljebensin.
De skifferoljeprover, som uttogos ur faten med råbensin från destillationen i
Nynäshamn den 20—21 november, undersöktes vid Flottans varvs Laboratorium
i Karlskrona, närmast för att söka utröna, örn det var lämpligt att blanda
hela destillatet, eller örn vissa delar av detsamma ej lämpligen borde blandas i
det hela, samt''dessutom att söka förskaffa sig en viss kännedom örn bensinen.
Jodtalet togs å vartannat till vart tredje fat och befanns detsamma vara en jämn
kurva, men från fat 18 fallande mot sista fatet. Syretalet visade ej stora variationer,
men vid fat 18 ökar det något, sannolikt beroende pa högre halt fenoler,
men håller sig sedan ganska konstant. Specifika vikten hos de olika proven
visade ju en ökning efter en jämn kurva och då Englerdestillationen av ett generalprov
ur samtliga faten (utom XXIV—XXXIII) visade följande värden.
— 1105 överdestillera........6 %
— 120’ » 22.5 »
— 130’ » 42.5 »
—140’ > 59.3 »
—150” » 74.3 ,
— 160’ » 84.3 >
—170“ » 91.5 »
-180” » 95.5 »
-190 » 97.5 .
Således praktiskt taget allt innan 200° C, såsom föreskrivits i prof. Holmbergs
P. M., beslöts att medtaga samtliga fat vid raffineringen.
Vid laboratoriet gjordes sedan försök att raffinera bensinen med svavelsyra,
dels 75 % syra enligt prof. Holmbergs P. M. och dels 96 %-ig, som vanligen
användes vid bensinraffinering. Försök gjordes även med bensinens behandling
med lut före svavelsyrebehandlingen, liksom försök även gjordes med floridajord
för att få bort den gula färgen. Det visade sig att 75 % syra lämnade
avsevärt mera svavel kvar i bensinen; 0.80 % mot 0.27 °/o vid behandling med
96 %-ig syra. Förlusten vart visserligen mindre, men jodtalet minskade i betydligt
mindre grad och dessutom var färgen svårare att få bort med floridajord
oell återvände vid utsättande för kvartslampebelysning. Försöken bekräftade de
resultat vi förut vid försök i Nynäshamn funnit och när Englerdestillationen
visade föga ändring genom raffineringen på detta sätt, så beslöts utföra raffineringen
med 96 %-ig syra.
I Nynäshamn gjordes under den °/^2 förberedelser till försöken och gjordes
det första försöket den 10/i2 med 120 lit. bensin, som behandlades med 96 %-ig
svavelsyra i 2 omgångar med tvättning med vatten och behandling med oljeraffinaderiets
lut emellan. Visade sig svårt att avskilja luten från bensinen
och blev bensinen gulaktig. »Doctor test» nära nog neutral. Ännu en behandling
med 96 % svavelsyra, vatten, natronlut och vatten åstadkom ingen väsentlig
förändring. Summa förluster utgjorde på detta sätt cirka 21 vol.-%. Följande
dag gjordes ett nytt försök med 117.5 lit. bensin, som behandlades med 3 kg.
96 °/o svavelsyra, vatten, natronlut (c: a 5 %-ig), vatten och därefter med 5
lit. av raffinaderiets lut (natronlut med blyglete), ett par nypor svavel, nog
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
grann tvättning nied vatten. Den så erhållna bensinen var svagt gulaktig, och
höll »doctor test» fullständigt. Den erhållna bensinen hade en ej obehaglig ''svag
lukt av terpentin. Förlusten vid denna behandling var e: a 20 %. Efter telefonsamtal
med marindirektör T. Herlin, som önskade att allt snart skulle vara
klart, uppumpades hela partiet c: a 6 kbm i »agitatorn» och tillsattes 75 kg.
96 % svavelsyra och rundpumpades under 7 min., syran tappades av och tillsattes
återigen 45 kg. syra och rundpumpades i 8 min. Efter tvättning med
vatten tillsattes natronlut, vilken tyvärr visade sig förorenad av blyglete, varigenom
bensinen fick en relativt starkt gul färg. Efter tvättning med uppvärmt
vatten i flera omgångar, visade bensinen en spec. vikt av 0.790, höll »doctor
test» fullständigt samt gav vid fraktionerad destination i A. S. T. M. — (American
Society for Testing Materials) apparat följande:
första droppen 104° C
äverdestillerat 5 %..................vid 115° C
> 10 »....................118° C
* 20 >....................122° C
> 30 *.................... 126° C
> 40 »....................131° C
> 50 »................ 137° C
> 60 »....................142° C
* 70 »....................147° C
> 80 .................... 155° C
* 90 .................... 169= C
1 95 »..... 181° C
eller ungefär samma destillationskurva som före raffineringen. Försök gjordes
att filtrera bensinen genom floridajord och erhölls till att börja med en vattenklar
bensin, vilken dock icke höll »doctor test» eller »Coppar test». Behandling
av den filtrerade bensinen med syra och lut, gav återigen en gulaktig produkt,
som ej höll »coppar test» så bra som den ofiltrerade bensinen. För övrigt eftergulnar
den filtrerade bensinen.
Försök i motor: Genom tillmötesgående av kamrern vid Svenska Handelsbankens
kontor i Nynäshamn E. Ekehult ställdes hans bil, en 4-cylindrig Citroen
till förfogande. Bensintank och förgasare tömdes fullständigt och påfylldes några
liter^ skifferbensin. Motorn kunde ej fås att starta då den var kall, vilket ju
också var att vänta, när skifferbensinen innehöll så föga lågkokande kolväten.
hedan förgasaren fyllts med vanlig bensin (Johnsons), startades motorn, varefter
den sedan gick bra på rena skifferbensinen och kunde, när motorn var något
varm, åter startas på ren skifferbensin. Enligt vad såväl ägaren, som ingeniör
E. Björklund hos Johnsons (som ofta kör Ekehults ovannämnda bil) försäkrade,
verkade motorn snarare kraftigare med skifferbensinen än med vanlig bensin.
Någon sotning i form av rök kunde ej förmärkas, men hade avgasen en egendomlig
lukt, påminnande örn varmt gummi. För att pröva bensinen närmare
gjordes en färd på en 7 mil med ren skifferbensin och företogs återfärden med
en blandning av c: a % skifferbensin och % vanlig bensin. Vid ej för låg lufttemperatur
startade motorn även i kallt tillstånd bra med denna blandning. Någon
kärvhet hos motorn kunde ej förmärkas efter denna färd, ej heller sedan
motorn körts med blandning av skifferbensin och vanlig motorbensin ytterligare
c: a 5 mil.
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
29
När lufttemperaturen nedgick till c:a —5° C lyckades det ej att starta motorn
på blandningen V4 vanlig och % skifferbensin. Man måste då gå upp med
halten vanlig bensin och startade motorn bra med en halt av 50 % vanlig bensin.
I A. S. T. M.-apparat gav destillationen följande resultat:
vanlig
50 vanl. + 50 %
bensin
skifferbensin
första droppen
......39° C
52° C
överdestillerat
5 %......
......61° C
80° C
>
10 >......
......71
95
»
20»......
......87 )
108
»
30 >......
......98
118
»
40 »......
...... 108
126
50 »......
......118
133
>
60 »......
......129
140
>
70 > •.....
......140
147
»
80 »......
......156
157
i
90 *......
......176
173
»
94 »......
......196
95 % 188
Försök i en utombordsmotorbåt (2 cyl. Penta) gav ögonblicklig start och
god gång med denna bensinblandning. Någon sotning i form av rök eller på
annat sätt har ej märkts.
Då det naturligt nog vore att föredraga att genom att inblanda ett inhemskt
motorbränsle, motorsprit, kunna få motorn att starta även vintertid, gjordes
försök med blandningar av skifferbensin och sprit (högprocentig). Bergsingeniör
S. Bergh utsände 2 lit. högprocentig sprit, för vilka kostnaderna enligt räkning
utgjorde kr. 17: 55. Försök med 10 % såväl som 20 % sprit i blandningen åstadkom
ingen start vid en lufttemperatur av c: a —2° C. Blandningarna underkastades
destination i A. S. T. M.-apparat. Resultatet blev:
10 % sprit
20 % sprit
första droppen
.......75° C
75° C
överdestillerat
5
%.....
.......77
77
>
10
».....
.......79
78
>
20
>.....
.......114
79
>
30
>.....
.......130
88
>
40
>.....
.......134
125
»
50
>.....
.......139
135
>
60
>.....
.......144
140.5
>
70
y.....
.......150
146
>
80
».....
.......157
155
>
90
y . . . .
.......170
166
>
95
y.....
.......184
179
Med sprit går tydligen ej att åstadkomma en vintertid lämplig skifferbensinblandning,
utan måste man iblanda mera lättkokande kolväten, endera i form av
vanlig motorbensin, då en halt av 50 % torde vara tillfyllest, eller ock i form
30
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
av lättbensin, då helt naturligt en lägre halt räcker. Hura hög halt man då
måste blanda i, beror på lättbensinens kvalitet. Vid i dag företagen undersökning
å motorn på den för försöken använda bilen, vilken körts tillsammans o: a 20
mil med ren skifferbensin eller blandningar innehållande skifferbensin, befanns
sotavlagringen å kanntoppar och ventiler ej osedvanligt stor; enligt verkstadens
personals mening snarare mindre än efter vanlig bensin. Kostnaderna för undersökningen
utgjorde kr. 9: —.
Bensinen tappades på 24 st. fat och erhölls c: a 4,780 lit. med en spec vikt
av 0.802 vid + 6° C, d. v. s. c: a 3,830 kg. Raffinationsförlusten utgjorde således
c: a 20 vol.-%. De 24 bensinfaten jämte 9 st. tomma fat lastades å vagn i dag
för avsändning till »Varv schef en vid Flottans station Stockholm».
För att kunna erhålla en användbar skifferbensin, måste även de lättare kolvätena
tillvaratagas vid skifferdestillationen, så att den får tillräckligt med
»top» för att man även vid kylig lufttemperatur skall kunna få start på en
motor. För att kunna erhålla en fullt ofärgad skifferbensin, torde det kanske
vara lämpligt filtrera gaserna vid destillationen genom filter jord (»fuller earth»).
För att få fram den lämpligaste skifferbensinen måste dock förnyade försök
göras. Apparaturen vid Nynäshamn var nämligen för stor för att kunna uppdela
det tillgängliga partiet i flera delar, men torde den erhållna bensinen med
tillgänglig råvara och apparatur och med hänsyn till erhållandet av minsta
möjliga förlust knappast kunna blivit av högre kvalitet.
Nynäshamn den 19 december 1929.
KARL SCHRÖDER.
Vidimeras ex officio:
Axel Hammarskiöld. ->R
Statsutskottets utlåtande Nr 181.
31
P. M.
betr. skifferoljebensin.
Då bensinproblemet i sammanhang med skifferoljans framställning av flera
skäl måste sättas i andra rummet, hava fullständiga försök för ernående av
bästa möjliga bensin ej kunnat utföras. Det erhållna resultatet måste därför
betraktas såsom preliminärt. Den erhållna bensinen har visat sig god i avseende
å effektivitet och genom att ej efterlämna avsättningar i de motorer, i vilka den
provkörts. Att den visat svårighet att tända torde sannolikt framdeles kunna
undvikas genom annat raffineringsförfarande. I varje fall kan tändningsmöjligheten
förbättras genom tillsats av den lättbensin från den destillationsgas,
som kan erhållas vid skifferoljeframställningen, sedan härför avsedd apparatur
anskaffats. — Under förhandenvarande omständigheter kan det erhållna resultatet
betecknas såsom mycket löftesrikt och den erhållna bensinen kan även vid
låg lufttemperatur användas av flottans motorbåtar efter tillsats med lika del
vanlig bensin.
Stockholm den 3 januari 1930.
T. HERLIN. ,
Vidimeras ex officio:
Axel Hammarskiöld.
D. Adlercreutz.
Rätt avskrivet intyga:
M. Sundberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:365 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn statens övertagande av de s. k. Kinnekullevarken för framställning av bränsle ur skiffer. s. 1 i texten