Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition medförslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1930/ 1931 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

1930-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:183, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition medförslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1930/ 1931 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

3

Nr 183.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition medförslag

till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1930/

1931 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade

pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie

präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 28 februari 1930 dagtecknad proposition,

nr 192, vilken hänvisas till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att godkänna

de av departementschefen i samma statsrådsprotokoll förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1930/1931

till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 30 augusti 1918 (nr

724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom

i lagen den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt

kontraktsprostar, samt att bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det tal för

levnadskostnadsökningen, i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg

utgår, blir föremål för ändring, förordna, att det till de i tjänst

varande prästmännen utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig jämkning.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

Beträffande de till prästerna för ecklesiastikåret 1930/1931 utgående dyrtidstilläggen

syntes, framhåller departementschefen, såsom allmän regel alltjämt

böra gälla, att de grunder, som kunde komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg, borde i tillämpliga delar vara

normerande jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna. Den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

nya lagstiftningen om provisorisk tilläggslön åt prästerskapet föranledde,

anför departementschefen vidare, att prästernas dyrtidstillägg för tiden från

och med den 1 maj 1930 borde beräknas efter delvis andra grunder än dittills.

Genom nämnda lagstiftning vore nämligen föreskrivet, att den nu till prästerna

utgående tillfälliga löneförbättringen skulle från och med nämnda dag

upphöra att utgå. I dess ställe skulle prästerna äga uppbära provisorisk tilläggslön

eller —- i fråga örn kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster —

provisoriskt tilläggsarvode. Genom denna förändring hade prästerna i lönehänseende

blivit jämställda med statens nyreglerade befattningshavare, och

på grund härav hade förutsatts, att det till prästerna utgående dyrtidstillägget,

som hittills beräknats efter de för oreglerade befattningshavare gällande oreducerade

grunderna, framdeles skulle utgå efter reducerad beräkningsgrund.

Enligt de beräkningar, som legat till grund för förslaget till nyssberörda

lagstiftning örn provisorisk tilläggslön åt prästerskapet, hade man utgått från

att prästernas dyrtidstillägg skulle så avvägas, att procenttalet för dyrtidstillägget

beräknades ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som

samtidigt utginge till statstjänstemän med nyreglerade löner. Med hänsyn

härtill borde prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1930/1931, då

dyrtidstilläggen för sagda statstjänstemän för budgetåret 1930/1931 beräknats

till 17 procent, beräknas till 14 procent. För att bereda möjlighet

att under ecklesiastikårets lopp jämka detta procenttal, torde böra föreskrivas,

att bestämmelsen örn procenttalet skulle gälla under ecklesiastikåret

1930/1931 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnade.

Av sagda förändring torde vidare, anför departementschefen, följa, att det

avlöningsmaximum, varpå dyrtidstillägg får beräknas, borde bestämmas till

likhet med vad som vore föreskrivet för de statens tjänstemän, som åtnjöte

dyrtidstillägg efter de reducerade grunderna. Dyrtidstillägg borde sålunda

icke utgå på den del av prästerlig befattningshavares avlöning, som överstege

9,600 kronor för år räknat. En annan följd av nyssberörda förändring

vore även, att barntillägget borde minskas från 60 kronor till 48 kronor

för år räknat.

Ehuru detta icke med nödvändighet påkallades av den nya lagstiftningen

örn provisorisk tilläggslön, torde det, framhåller departementschefen härefter,

vara lämpligt att i nu förevarande sammanhang upptaga frågan örn

ett par ändringar beträffande omfattningen av de kategorier prästerliga befattningshavare,

vilka ägde uppbära dyrtidstillägg.

Tillstånd att anställa stifts- och kontraktsadjunkter lämnades vederbörande

domkapitel endast för vissa år i sänder. I samband härmed meddelades före

skrifter örn de avlöningsförmåner, som skulle tillkomma prästmännen i fråga.

Dessa föreskrifter hade varit ganska varierande, beroende på dels arten av

vederbörande befattningshavares verksamhet, dels ock till vilken del av landet

hans verksamhet vore förlagd. Stundom utginge endast arvode, stundom både

arvode och ersättning för bostad och viver. Härtill komme resekostnadser
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

5

sättning och i flertalet fall jämväl traktamentsersättning. Med hänsyn till

alla dessa omständigheter syntes mest praktiskt, att frågan om stifts- och

kontraktsadjunkternas rätt till dyrtidstillägg reglerades i samband med utmätandet

av deras övriga avlöningsförmåner. Skulle dyrtidstillägg utgå, torde

denna reglering kunna ske genom en hänvisning till den för varje ecklesiastikår

gällande författningen örn dyrtidstillägg åt prästerliga befattningshavare.

I detta sammanhang torde böra erinras örn att stifts- och kontraktsadjunkterna

icke vore upptagna bland de extra ordinarie befattningshavare,

som enligt kungörelsen den 13 december 1929, nr 384, ägde uppbära provisoriskt

tilläggsarvode.

Däremot torde den kategori prästerliga befattningshavare, som utgjordes av

de sjuklediga extra ordinarie prästerna, böra i en blivande allmän dyrtidstilläggskungörelse

upptagas bland de präster, vilka ägde åtnjuta dyrtidstillägg.

De sjuklediga extra ordinarie prästmännen vore för närvarande tillförsäkrade

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg genom en särskild kungörelse av

den 18 juni 1926, nr 289. Sedan här ifrågavarande befattningshavare tillerkänts

provisoriskt tilläggsarvode genom förutberörda kungörelse den

13 december 1929, nr 384, hade i samband härmed de i nyssnämnda kungörelse

nr 289/1926 meddelade bestämmelserna rörande tillfällig löneförbättring

upphävts. Det syntes då lämpligt, att föreskrift örn deras rätt till

dyrtidstillägg intoges i den allmänna dyrtidstilläggsförfattningen, och att

hela kungörelsen nr 289/1926 upphävdes.

Härefter har departementschefen berört frågan örn de löneförmåner, å

vilka dyrtidstillägg skulle beräknas.

Efter det förutberörda lagstiftning örn provisorisk tilläggslön åt prästerskapet

trätt i kraft, alltså från och med ecklesiastikåret 1930/1931, torde

procentuellt tillägg böra beräknas å provisorisk tilläggslön och provisoriskt

tilläggsarvode i stället för å tillfällig löneförbättring. En avlöningsförmån,

varå dyrtidstillägg för närvarande utgår, vore hyresersättning, som tillkommer

kyrkoherde eller komminister. Efter dyrtidens inträdande hade Kungl.

Majit givetvis varit oförhindrad att vidtaga en omreglering av hyresersättningarnas

belopp med hänsyn till sålunda ändrade förhållanden. Så skedde

dock ej, utan för beredande åt tjänstinnehavaren av kompensation för hyresersättningsbeloppets

minskade köpkraft valdes i stället utvägen att låta

tjänstinnehavaren tillgodoräkna sig dyrtidstillägg på hyresersättningen. Då

det ej kunde vara rättvist att utan kompensation nedsätta till omkring hälften

det procenttal, efter vilket de prästerliga tjänstinnehavarna skulle äga

tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å hyresersättningen, måste en omreglering

av hyresersättningarna äga rum för att lämpa dessa efter det nya dyrtidstillägget.

Då emellertid prisläget numera torde få anses vara i stort sett

stabiliserat, syntes anledning föreligga att vid denna omreglering taga steget

fullt ut på det sätt, att man i varje särskilt fall sökte fastställa en

hyresersättning, som någorlunda stöde i överensstämmelse med nuvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

Utskottets

yttrande.

penningvärde. Beräkning av dyrtidstillägg å hyresersättningen skulle alltså

framdeles upphöra. För den sålunda ifrågasatta anordningen funnes så

mycket mera skäl, som på grund av maximeringen av det belopp, varpå

procentuellt dyrtidstillägg finge räknas, hyresersättningen stundom ej föranledde

höjning i dyrtidstillägget utöver vad som skulle erhållits redan utan

hyresersättningens inräknande. Hyresersättningen torde alltså böra undantagas

från de löneförmåner, varå dyrtidstillägg beräknades. I övrigt torde

någon ändring i fråga om de löneförmåner, varå dyrtidstillägg skulle beräknas,

icke vara påkallad.

Departementschefen har härefter övergått till frågan örn dyrtidstillägg åt

innehavare av prästerliga emeritilöner.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, hade dessa löner ansetts jämställda med så kallade nyreglerade

pensioner. På grund härav hade från och med ecklesiastikåret

1927/1928 vidtagits motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående

dyrtidstilläggen. De nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt

emeriti funnes intagna i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 295). Enligt

beslut av 1929 års riksdag och samma års kyrkomöte hade, i samband med

antagandet av den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön, vidtagits

vissa ändringar i emeritilönelagen (se lag den 13 december 1929, nr 385,

örn ändrad lydelse av 2—5 §§ emeritilönelagen). Det genom lagen den 18

mars 1927, nr 55, fastställda, i emeritilönen ingående fyllnadsbeloppet

hade ersatts av ett provisoriskt tilläggsbelopp, som för samtliga emeriti utgör

1,000 kronor. Någon ändring av de i kungörelsen den 18 juni 1927, nr

295, meddelade bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt prästerliga emeriti

syntes icke vara påkallad för tiden efter utgången av april 1930. Det

procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare av emeritilön skulle

utgå, borde för budgetåret 1930/1931 beräknas till 19.

Utgifterna för här ifrågavarande dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1930/

1931 beräknas till ett sammanlagt belopp av omkring 2,628,000 kronor,

varav cirka 658,000 kronor skulle bestridas av de särskilda pastoraten, under

det att omkring 1,970,000 kronor skulle komma att belasta kyrkofonden.

Av statsrådsprotokollet framgår, att fonden lämnar tillgång till bestridande

av berörda andel i utgifterna för dyrtidstilläggen.

Under erinran örn riksdagens tidigare fattade beslut angående dyrtidstillägg

åt befattningshavare och f. d. befattningshavare i statens tjänst

under budgetåret 1930/1931 får utskottet, som icke har något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

''a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 28 februari 1930 förordade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 183.

7

allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1930/1931 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemannens

dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring, förordna,

att det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig jämkning.

Stockholm den 26 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 182.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:349 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 193011931 åt dels kyrkoherda s. 5 i texten