Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dels nedskrivning av statens utlåning sfonders lånekapital, dels ock täckande av förluster å lånemedelskapital.

1930-05-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:190, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dels nedskrivning av statens utlåning sfonders lånekapital, dels ock täckande av förluster å lånemedelskapital.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

1

Nr 190.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om dels nedskrivning av statens

utlåning sfonders lånekapital, dels ock täckande av förluster

å lånemedelskapital.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angåenda statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för nämnda dag (»Utgifter för kapitalökning»;

sid. 1—25), föreslagit riksdagen, dels att för nedskrivning, i

enlighet med vad i statsrådsprotokollet förordats, av statens utlåningsfonders

lånekapital skall av fonden för statsskuldens amortering tagas i

anspråk ett belopp av 20,980,000 kronor, dels ock att för täckande av de i

statsrådsprotokollet angivna förluster å lånemedelskapital skall av fonden

för statsskuldens amortering tagas i anspråk ett belopp av 5,462,097

kronor 75 öre.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:t anbefallde den 5 juli 1929, i enlighet med förslag av chefen

för finansdepartementet, statskontoret samt hemställde till fullmäktige

i riksgäldskontoret att i samråd verkställa utredning angående nedskrivning,

med användande av fonden för statsskuldens amortering, av

statens utlåningsfonders lånekapital, i den mån detta kapital vore att

anse såsom icke räntabelt.

Sedan utredning i ärendet verkställts av fullmäktige i riksgäldskontoret

och statskontoret, hava dessa myndigheter enats örn det förslag till åtgärder

i förevarande avseende, som framlagts i en av fullmäktige i riksgäldskontoret

den 28 november 1929 avlåten skrivelse.

I denna skrivelse hava fullmäktige efter en redogörelse för frågans utveckling

till en början anfört, att amorteringsfonden nu nått sådan storlek,

att den enligt fullmäktiges mening borde kunna i betydande utsträckning

tagas i anspråk för den nedskrivning av statens utlåningsfonders icke räntabla

lånekapital, som avsetts med 1926 års riksdags beslut örn avsättning av rusdrycksmedel

till fonden.

Innan frågan om de grunder, efter vilka en dylik nedskrivning bör äga

rum, av fullmäktige upptagits till bedömande, hava fullmäktige lämnat en

redogörelse för storleken av det i utlåningsfonderna placerade kapitalet, med

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 87 haft. (Nr 190 19b.) 1

Nedskrivning

av statens uttåning

8fonders

lånekapital.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

uppdelning av detsamma på lånemedel och andra medel. I sådant syfte

hava sammanställts följande uppgifter, utvisande de kapitaltillgångar, som

den 30 juni 1929 redovisades i statens utlåningsfonder: * 4

Utlåningsfonder

Kapitaltillgångar, uppkomna

av

lånemedel

) andra stats

inkomster

Summa

Av statskontoret förvaltade utlåningsfonder.

kronor

ö.

kronor

ö.

kronor

ö.

j Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby..............................................

2,490,000

—

_

_

2,490,000

_

Vattenkraftslånefonden ...........................

7,744,967

95

—

—

7,744,967

95

Luftfartslånefonden .................................

1,300,000

—

—

—

1,300,000

—

j Fonden för räntefria studielån ...............

750,000

—

1,898,539

32

2,648,539

32

J Statens avdikningslånefond ....................

19,597,227

81

1 12,041,053

30

31,638,281

11

j Egnahemslånefonden ..............................

161,016,342

12

9,400,000

—

170,416,342

12

Fiskerilånefonden...................................

2,715,402

52

2 1,410,814

46

4,126,216

98

j Dräneringsfonden...................................

544,300

60

—

—

544,300

50

J Allmänna nyodlingsfonden .....................

420,000

—

449,586

90

869,586

90

Norrländska nyodlingsfonden ..................

1,385,768

44

3 1,072,106

42

2,457,874

86

! J ordförmedlingsfonden ...........................

1,560,899

14

—

—

1,560,899

14

j Lånefonden för inköp av ädla avelsston ...

—

-

260,000

—

260,000

—

j Täckdikningslånefonden...........................

5,328,602

49

—

—

5,328,602

49

! Norrländska andelsmejerifonden ..............

300,000

—

—

—

300,000

—

i Kraftledningslånefonden..........................

12,989,917

41

—

—

12,989,917

41

Gödselvårdslånefonden ........................

1,350,000

—

—

—

1,350,000

—

1 Hemslöjdslånefonden ..............................

150,000

—

—

—

150,000

—

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond ............

90,000

—

—

—

90,000

—

Lånefonden för inköp av renar ...............

6,000

-

—

—

6,000

—

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond

49,034

—

—

-

49,034

—

Hantverkslånefonden ..............................

300,000

—

—

—

300,000

—

Rederilånefonden....................................

21,489,856 oi

—

—

21,489,856

01

Industrilånefonden .................................

4,764,799 83

—

—

4,764,799

83

Säger

246,343,118

22

26,532,100

40

272,875,218 6 2

Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- fonder.

Allmänna järnvägslånefonden ..................

48,116,210

09

4 5,368,250

28

53,484,460 3 7

Bibanelånefonden....................................

12,086,333

—

1,876,733

—

13,963,066

Allmänna byggnadslånefonden .................

—

—

743,909

64

743,909 64

Säger

60,202,543i09|

7,988,892 92

68,191,436

01

Summa

306,545,661 31|

34,520,993

321

341,066,654)63

1, 2 och 3 Häri ingå kapitaliserade räntor med respektive kronor 173,197: 61, 111,529: 71,

22,106: 42.

4 Häri ingå kapitaliserade räntor med kronor 5,323,450:28.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

3

Fullmäktige hava, efter meddelande av förestående uppgifter, övergått till

angivande av grunderna för beräkning av det oräntabla lånekapitalet i utlåningsfonderna.

Dessa grunder innebära i huvudsak, att den räntefot,

vid vilken full förräntning kan anses vara för handen, satts till 5 procent,

att beräkningen av det i utlåningsfonderna nedlagda lånekapital, som

med utgångspunkt från en upplåningsränta för staten av 5 procent är

att anse såsom oräntabelt, med hänsyn till de för olika fonder gällande

olika utlåningsvillkoren synts böra verkställas för varje fond särskilt,

samt att såsom disponerat kapital endast räknats med fondernas utlånta

medel och sålunda icke medtagits deras kontantbehållningar, vilka såsom

innestående å statsverkets giroräkning anses förräntade i riksbankens

rörelse.

För lånefonden för inköp av ädla avelsston, byggnadslånefonden och

lånefonden för inköp av renar, erfordras, enligt vad fullmäktige anfört,

ej några åtgärder av med denna utredning avsett slag. I förstnämnda

två fonder hade nämligen icke nedlagts några lånemedel, och sistnämnda

fonds kapital syntes, i den mån det ej redan återbetalts, komma att inom

en nära framtid antingen återbäras eller avskrivas.

Vad angår de av utredningen omfattade fonderna hava fullmäktige vidare

yttrat följande: Sedan förräntningen av de olika utlåningsfon
derna

beräknats efter ovan angivna grunder, hade förhållandet mellan

den sålunda erhållna utlåningsräntan och den för statens upplåning antagna

räntefoten av 5 procent uträknats. Den härvid framkomna förräntningskvoten

angåve, huru stor del av fondkapitalet, som vore att anse

såsom förräntat. I enlighet med angivna riktlinjer för statens lånepolitik

borde av fondens kapitaltillgångar endast så stor del, som motsvarade

denna kvot, vara finansierad av lånemedel; återstoden av fondens

kapital borde finansieras med andra statsinkomster. I den mån det faktiskt

investerade lånekaptalet överstege det beräknade beloppet för det

förräntade kapitalet, borde detsamma följaktligen ersättas genom andra

statsinkomster än lånemedel.

Resultatet av de i överensstämmelse med vad förut anförts verkställda

beräkningarna hava fullmäktige meddelat i följande tabell:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 190.

Utlåningsfonder

Genom-

snittlig

förränt-

ning

%

Förränt-

ningskvot

(avrun-

dad)

%

Oförräntat

kapital

I fonden

investerade

andra stats- inkomster

Oförräntade

lånemedel

Ad statskontoret förvaltade utlånings- fonder.

Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby....................................

5

100

Vattenkraftslånefonden.....................

5

100

—

—

—

Luftfartslånefonden ........................

5

100

—

—

—

Fonden för räntefria studielån .........

0

0

2,650,000

1,900,000

750,000

Statens avdikningslånefond...............

3.56

70

9,490,000

12,040,000

—

Egnahemslånefonden......................

4.27

85

25,560,000

9,400,000

16,160,000

Fiskerilånefonden ...........................

2.71

55

1,860,000

1,410,000

450,000

Allmänna nyodlingsfonden ..............

2.60

50

430,000

450,000

—

Norrländska nyodlingsfonden...........

2

40

1,470,000

1,070,000

400,000

Jordförmedlingsf onden.....................

4

80

310,000

—

310,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston

0

0

260,000

260,000

—

Täckdikningslånefonden1 ...............j

12.6 7

55

2,640,000

—

2,640,000

Dräneringsf onden1 .......................J

1(4)

(80)

(1,170,000)

—

(1,170,000)

Norrländska andelsmejerifonden.........

5

100

—

—

—

Kraftledningslånefonden ..................

5

100

—

—

—

Gödselvårdslånefonden .....................

4

80

270,000

—

270,000

Hemslöjdslånefonden.......................

5

100

—

—

—

Västerbottens och Norrbottens nybyg- ges- och bostadsförbättringslånefond

4.8 7

100

—

—

—

Lånefonden för inköp av renar.........

—

—

—

—

—

Kolonisternas kreaturs- och redskaps- lånefond.......................................

5

100

—

—

—

Hantverkslånefonden........................

5

100

—

—

—

Rederilånefonden ...........................

5

100

—

—

Industrilånefonden...........................

5

100

—

—

-

44,940,000

26,530,000

20,980,000

Av riksgäldskontoret förvaltade ut- låningsfonder.

Allmänna järnvägslånefonden............

2.86

60

21,390,000

5,370,000

j

16,020,000 !

Bibanelånefonden ...........................

0

0

13,960,000

1,880,000

12,080,000

Allmänna byggnadslånefonden .........

2.15

45

410,000

740,000

—

—

—

35,760,000

7,990,000

28,100,000

Summa

—

—

80,700,000 34,520,000

49,080,000

1 Inom parentes upptagna siffror äro uträknade under den förutsättning, att någon förändring

i nu gällande villkor för täckdikningslånefonden icke kommer att äga rum.-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

5

Denna sammanställning giver vid handen, att det i utlåningsfonderna

förefintliga oförräntade lånekapitalet sammanlagt kan beräknas uppgå

till 49.08 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig 20.98 miljoner kronor

till de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna och 28.io miljoner

kronor till de fonder, som förvaltas av riksgäldskontoret.

I anslutning till det sålunda framkomna resultatet av utredningen hava

fullmäktige slutligen yttrat följande:

»Såsom framgår av vad ovan anförts, synes någon nedskrivning av det

oräntabla lånekapitalet i allmänna järnvägslånefonden och bibanelånefonden

icke för närvarande lämpligen böra göras. Den nedskrivningsåtgärd,

som sålunda synes nu böra genomföras, avser därför de av statskontoret

förvaltade fonderna eller ett belopp av 20.9S miljoner kronor. Då

behållningen å fonden för statsskuldens amortering för närvarande uppgår

till 47.5? miljoner kronor och fonden inom de närmaste åren kommer

att tillgodoföras betydande belopp rusdrycksmedel, synes hinder ej möta

att genom disposition av medel från fonden täcka hela det oräntabla lånekapital,

som är investerat i de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna.

Den förräntningskvot, som ovan uträknats för de olika fonderna, kommer

givetvis att undergå förändring, i den mån framdeles komma att

vidtagas ändringar i lånevillkoren vilka innebära höjning eller sänkning

av utlåningsräntan, eller därest ändring sker i den beräknade räntefoten

för statens upplåning. Den nu fastställda relationen mellan lånemedel

och andra medel i fonderna kan icke heller beräknas bliva allt framgent

bestående. Liksom hittills måste man nämligen räkna med att kapitalförluster

komma att drabba fonderna. I den mån avskrivning av dylika

förluster, vilka enligt tillämpade regler i första hand skola täckas av fondens

kapital av andra statsinkomster än lånemedel, äger rum, förändras

givetvis förhållandet mellan respektive fonds kapital av lånemedel och

andra medel. I utredningen har emellertid hänsyn icke kunnat tagas till

förändringar av nu angivna slag. Därest sådan ändring skulle inträffa

i räntabiliteten för viss fond, att ytterligare nedskrivning av lånekapitalet

skulle anses erforderlig, förutsättes dock, att frågan härom upptages

till övervägande. Den nu verkställda utredningen torde emellertid från

givna utgångspunkter få anses innefatta en sådan lösning av frågan örn

storleken av det lånekapital, som bör vara investerat i utlåningsfonderna,

att den kan förutses bliva bestående under icke alltför kort tid.

Därest den föreslagna nedskrivningen kommer till stånd, följer av vad

nyss sagts örn sättet för täckning av kapitalförluster å ifrågavarande ittlåningsfonder,

att de belopp, som i framtiden komma att erfordras av

fonden för statsskuldens amortering för detta ändamål komma att i viss

mån nedgå.

Såsom chefen för finansdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 5 juli 1929 anfört, måste, då statens fordringar

av låntagarna icke därigenom ändras, återbetalningen till riksgäldskontoret

av ifrågavarande lånekapital motsvaras av en lika stor

ökning av fondernas bokförda kapital av andra medel än lånemedel. Nedskrivningen

av lånemedlen innebär ju icke någon förändring i storleken

av det uti utlåningsfonderna redovisade statskapitalet. Fonden för statsskuldens

amortering kommer däremot givetvis att nedgå genom disposition

av fondens medel för nedskrivningen, men denna minskning motsva
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

ras av lika stor ökning av tillgångarna å riksgäldsverkets fond. Då fonden

för statsskuldens amortering redan disponeras av riksgäldskontoret,

innebär den ifrågasatta transaktionen icke någon förstärkning av riksgäldskontorets

kassaställning. Det är emellertid för riksgäldskontoret en

betydande fördel, att medel, tillhörande berörda fond, genom deras i anspråktagande

för nedskrivningar av bär ifrågavarande art definitivt tillgodoföras

riksgäldskontoret att användas för nedbringande av lånebehovet

eller för amortering av utestående skulder.

Det föreslagna utbytet av lånemedel mot andra statsinkomster i ovan

angivna utlåningsfonder med oförräntat lånekapital synes böra verkställas

i räkenskaperna per den 30 juni 1930.»

Fullmäktige hava, med åberopande av det sålunda anförda, hemställt,

att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva, att av fonden för statsskuldens

amortering måtte tagas i anspråk för nedskrivning av icke räntabelt

lånekapital i statens utlåningsfonder enligt ovan angivna fördelning

ett belopp av 20,980,000 kronor.

I ärendet har riksräkenskapsverket avgivit ett den 14 december 1929

dagtecknat utlåtande, däri verket anfört följande:

»Med anledning av riksgäldsfullmäktiges förevarande förslag vill riksräkenskapsverket

såsom sin mening framhålla, att det föreslagna utbytet

av lånemedel mot andra statsinkomster i vissa lånefonder med oförräntat

lånekapital rätteligen bort såsom konsekvens medföra ett utbyte av

andra statsinkomster mot lånemedel i statens avdikningslånefond. Beträffande

denna fond utvisar nämligen den verkställda utredningen, att

i fonden investerade andra statsinkomster äro större än som erfordras

för tryggande av full förräntning av fondens av lånemedel uppkomna kapitaltillgångar.

Då emellertid en sådan åtgärd torde ligga utom ramen

för det riksgäldsfullmäktige lämnade uppdraget, har riksräkenskapsverket

icke något yrkande i nämnda avseende. Beträffande fullmäktiges

förslag i övrigt kan visserligen i en eller annan detalj erinringar göras.

Med hänsyn till att någon precision beträffande uträkningen av nedskrivningsbeloppen

knappast är av nöden eller möjlig att åstadkomma,

anser likväl riksräkenskapsverket tillräckliga skäl saknas att förorda

ändring i det framlagda förslaget.»

Departementschefen har anfört följande:

»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för frågan örn nedskrivning

av statens utlåningsfonders lånekapital, åsyftades med 1926 års

riksdags beslut om förändrad disposition av rusdrycksmedlen att genom

avsättning av dylika medel till fonden för statsskuldens amortering förbereda

en snabbare amortering av det i statens utlåningsfonder nedlagda

lånekapitalet. Amorteringsfondens uppgift har sedermera vidgats, bland

annat så, att fondens tillgångar tagits i anspråk även för täckande av

bokföringsmässigt konstaterade förluster.

Amorteringsfonden uppgick vid utgången av budgetåret 1928/1929 till

52.8 miljoner kronor. Härav skola, enligt beslut vid 1929 års riksdag, täckas

förluster å lånemedel örn tillhopa ungefär 5.2 miljoner kronor. För

innevarande budgetår är anvisat ett kapitalökningsanslag för fonden av

18.i miljoner kronor och för nästa budgetår äskas för samma ändamål

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

7

i runt tal 20.9 miljoner kronor. Fonden äger alltså sådan storlek, att av

densamma kan tagas i anspråk ett betydande belopp till nedskrivande av

det i utlåningsfonderna nedlagda lånekapitalet.

Den i ärendet förebragta utredningen visar från de i densamma angivna

förutsättningar, vilka jag i stort sett kan giva min anslutning, att

det i statens utlåningsfonder förefintliga oförräntade lånekapitalet kan

beräknas uppgått till sammanlagt 49,080,000 kronor, därav 20,980,000 kronor

för de av statskontoret förvaltade fonderna och 28,100,000 kronor för

de under riksgäldskontorets förvaltning ställda fonderna. På de av fullmäktige

angivna skälen finner även jag lämpligt, att den nedskrivningsåtgärd,

som nu skall genomföras, begränsas till de av statskontoret förvaltade

fonderna. Åtgärden innebär icke någon förändring i storleken

av det uti utlåningsfonderna redovisade statskapitalet utan allenast en

återbetalning till riksgäldskontoret av ifrågavarande lånekapital mot en

lika stor ökning av fondernas bokförda kapital av andra medel än lånemedel.

Riksräkenskapsverket har visserligen framhållit, att detta utbyte

rätteligen bort såsom konsekvens medföra ett utbyte av andra statsinkomster

mot lånemedel i statens avdikningslånefond. Denna uppfattning

finner jag väl i sak berättigad. En nedskrivning i enlighet härmed skulle

föranleda någon minskning av det belopp, som skulle tagas i anspråk ur

amorteringsfonden. Med hänsyn likväl till att — såsom fullmäktige i

riksgäldskontoret och riksräkenskapsverket understrukit — en beräkning

av förevarande art endast är approximativ, har jag icke ansett tillräckligt

skäl föreligga att frånträda det resultat, vartill fullmäktige

kommit.

Den sålunda av mig förordade nedskrivningen av statens utlåningsfonders

lånekapital avser alltså ett belopp av 20,980,000 kronor, att fördelas

mellan fonderna på sätt utredningen visar. Täckning härför skall beredas

ur amorteringsfonden.»

I 1928 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit dels att vissa

anslag måtte av riksdagen anvisas till täckande, i enlighet med angivna

riktlinjer, av uppkomna kapitalförluster å fonden för statens aktier och

å statens utlåningsfonder, i den mån förlusterna hänförde sig till av

vederbörande fond disponerade lånemedel, dels ock att medel till förlusternas

täckande skulle beredas därigenom, att erforderligt belopp toges i

anspråk från fonden för statsskuldens amortering. Förslaget blev av

riksdagen bifallet. Beloppet för de täckta lånemedelsförlusterna uppgick

till sammanlagt omkring 2.8 miljoner kronor, därav i runt tal 1 miljon

kronor för fonden för statens aktier.

Efter samma grunder medgav jämväl 1929 års riksdag på förslag av

Kungl. Majit, att erforderligt belopp av fonden för statsskuldens amortering

finge tagas i anspråk för täckande av förluster å lånemedelskapital.

De förluster, om vilkas täckande sistlidet års riksdag beslutat, uppgå

till ungefär 5.2 miljoner kronor. Nu ifrågavarande täckning beredes direkt

från amorteringsfonden utan att särskilt anslag å riksstaten härför

anvisats.

I enlighet med Kungl. Majits beslut den 29 juli 1928 hava statskontoret

och fullmäktige i riksgäldskontoret inkommit med redogörelser över så
-

Täckande av

förluster å

lånemedelskapital.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

Utskottets

yttrande.

dana förluster å statens utlåningsfonder, låneunderstöd och andra lånemedelspläceringar,

vilka kunna hänföras till räkenskapsåret 1928/1929.

Härjämte hava fullmäktige i riksgäldskontoret i sin ovannämnda skrivelse

den 28 november 1929 hemställt örn täckning ur amorteringsfonden

av ytterligare förluster å lånemedelskapital.

Departementschefen har efter redogörelse för de sålunda gjorda framställningarna

anfört följande:

»Även i år föreligga redogörelser och framställningar örn täckande av

bokföringsmässigt konstaterade förluster å statens lånemedelsplaceringar.

De lämnade uppgifterna utvisa, att ifrågavarande förluster uppgå till

3,483,467 kronor 25 öre för statskontorets och 1,978,630 kronor 50 öre för

riksgäldskontorets förvaltning. Det sammanlagda beloppet av förlusterna

utgör alltså 5,462,097 kronor 75 öre. I överensstämmelse med de i 1928 års

statsverksproposition angivna grunder böra nu medel ställas till riksgäldskontorets

förfogande för täckning av de förluster å lånemedelskapital,

som enligt dessa redogörelser uppkommit. Täckningen, som skall ske

medelst andra statsinkomster än lånemedel, bör i anslutning till vad som

förut skett verkställas på det sätt, att erforderligt belopp tages i anspråk

av fonden för statsskuldens amortering; och bör denna täckning beredas

direkt från fonden utan anvisande av anslag å riksstaten.»

Under hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet

tillstyrka bifall till Kungl. Majlis förslag örn nedskrivning av statens

utlåningsfonders lånekapital samt örn täckande av förluster å lånemedelskapital.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må besluta

a) att för nedskrivning, i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 3 januari

1930 förordats, av statens utlåningsfonders lånekapital

skall av fonden för statsskuldens amortering tagas

i anspråk ett belopp av 20,980,000 kronor; samt

b) att för täckande av de i sagda statsrådsprotokoll

angivna förluster å lånemedelskapital skall av fonden

för statsskuldens amortering tagas i anspråk ett

belopp av 5,462,097 kronor 75 öre.

Stockholm den 26 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 190.

9

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V.

Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld,

J. G. Walles, G. Kobb, O■ A. Ernfors och Ä. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, L. J.

Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å.son Törnkvist

i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i

Fritorp, A. Danielsson och G. Persson i Falla.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:353 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dels nedskrivning av statens utlåningsfonders lånekapit s. 5 i texten