Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.
1930-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:193, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.
Dokumentets text
14
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
Nr 193.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning
å statsskulden.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1930/1931 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen att till avbetalning å statsskulden för budgetåret 1930/1931 anvisa
de anslag, tillsammans uppgående till 26,200,000 kronor, vilka finnas
upptagna i en vid statsrådsprotokollet fogad tabell, därav förslagsvis
23,800,000 kronor enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet »utgifter för kapitalökning» bil. 4 sid. 13—15.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande
departementschefen anfört följande:
»Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel, sådant nämnda författningsrum lyder enligt
förordning den 28 maj 1926 (nr 135; jfr 1927 nr 228), skall under statsregleringsåret
1930/1931 för statsskuldens amortering användas den del
av de i samma paragraf omförmälda inkomster av rusdrycksmedel, som
efter viss avsättning till rusdrycksmedelsfonden må överstiga 77 miljoner
kronor. Sagda inkomster hava för budgetåret 1930/1931 beräknats till
ett sammanlagt behållet belopp av 101.5 miljoner kronor. Under punkten
1 bar jag gjort hemställan örn äskande av anslag för budgetåret 1930/
1931 för avsättning till rusdrycksmedelsfonden från nämnda inkomster
med 0.7 miljon kronor. För statsskuldens amortering med användning av
inkomster av rusdrycksmedel står sålunda enligt budgetförslaget till förfogande
ett sammanlagt belopp av [101.5 — (0.7 + 77) =] 23.8 miljoner
kronor.
Under budgetåren 1926/1927—1929/1930 har ifrågavarande andel av
rusdrycksmedlen disponerats uteslutande för avsättning till fonden för
statsskuldens amortering. Såsom jag vid redogörelse för finansplanen
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
15
anfört, förutsätter densamma emellertid, att det för amortering av statsskulden
tillgängliga beloppet av rusdrycksmedel nu tages i anspråk jämväl
för den normala amorteringen av statsskulden.
I sin skrivelse den 31 oktober 1929 hava fullmäktige i riksgäldskontoret,
under rubriken avbetalning å statsskulden, beräknat utbetalningar
under budgetåret 1930/1931 å 2,586,200 kronor för amortering av statens obligationslån
samt 331,000 kronor för avbetalning å lån, som av staten övertagits,
eller sammanlagt 2,917,200 kronor. Mot fullmäktiges ifrågavarande
beräkningar bar jag intet att erinra.
Sedan av de för avbetalning ä statsskulden till förfogande stående medlen
å 23,800,000 kronor sålunda tagits i anspråk 2,917,200 kronor, återstår
ett belopp av 20,882,800 kronor, vilket torde böra anvisas såsom förslagsanslag
för avsättning till fonden för statsskuldens amortering.
I 1929 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, sid. 1—30)
företogs till behandling den av 1927 och 1928 års riksdagar upptagna frågan
örn användning av viss del av statens intäkt från Loussavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag för åtgärder i kapitalbildande syfte. Det därvid framlagda
förslaget innebar i korthet följande. Sedan för nedskrivning
av det i statens järnvägar nedlagda lånekapitalet anlitats redan
verkställd amortering av statsskulden, vilken avbetalning av riksgäldsfullmäktige
angivits till 100 miljoner kronor, borde för nämnda
ändamål tagas i anspråk den verkliga merinkomst, som uppkomma
vid den på grund av 1927 års malmavtal ökade malmbrytningen. I enlighet
härmed upptogs i riksstatsförslaget bland anslagen för avbetalning
å statsskulden för ändamålet ett förslagsanslag å 1,800,000 kronor av statens
inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag.
I skrivelse den 5 juni 1929, nr 287, anmälde riksdagen sitt beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag angående nedskrivning av statens järnvägars
icke räntabla lånekapital medelst användning för ändamålet av
malminkomster. Riksdagen förordade därvid, att en avskrivning av statens
järnvägars lånekapital verkställdes vid utgången av år 1929 med ett belopp
av 100 miljoner kronor samt förutsatte, att ytterligare en post av lånekapitalet
eller 140 miljoner kronor successivt komme att avskrivas i
anslutning till en i riksdagens skrivelse intagen plan för amortering av
sistnämnda belopp under 30 år efter en räntefot av 4 ‘A procent. Till påbörjande
av denna nedskrivning anvisade riksdagen för budgetåret 1929/1930
ett belopp av 2.3 miljoner kronor. Tillika uttalade riksdagen i fråga örn det
tekniska genomförandet av avskrivningen det önskemålet, att den blivande
anordningen skulle tillgodose behovet av det investerade kapitalets redovisning
i full utsträckning.
I anledning av detta riksdagsbeslut gjorde järnvägsstyrelsen i skrivelse
den 6 juni 1929 framställning örn vissa åtgärder beträffande reglering
16
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
Utskottets
trande.
av statens järnvägars lånekapital. Häröver yttrade sig, till följd av remisser,
riksräkenskapsverket samt fullmäktige i riksgäldskontoret, varefter
järnvägsstyrelsen inkom med en den 29 juni 1929 dagtecknad skrivelse
i ärendet. Kungl. Majit anbefallde sedermera den 5 juli 1929 järnvägsstyrelsen
att dels den 31 december 1929 i räkenskaperna för statens
järnvägar uppdela det investerade kapitalet på två huvudkonton: lånekapital
och annat kapital, dels samma dag från kontot för lånekapital
till kontot för annat kapital omföra ett belopp av 100,000,000 kronor, dels
i samband härmed uppdela det under kontot lånekapital återstående
beloppet på två särskilda underrubriker, den ena: lånekapital att finansieras
med trafikinkomster, och den andra: lånekapital att finansieras
med andra medel än trafikinkomster, samt under den senare rubriken
uppföra ett belopp av 140,000,000 kronor, dels ock varje den 31 december
från och med år 1929 från det under rubriken lånekapital att finansieras
med andra medel än trafikinkomster uppförda beloppet till kontot för
annat kapital överföra ett belopp, motsvarande det anslag, som för löpande
budgetår kunde vara anvisat för nedskrivning av statens järnvägars
icke räntabla lånekapital.
Den i riksdagens förenämnda skrivelse införda amorteringsplanen upptager
för budgetåret 1930/1931 ett belopp å 2,398,083 kronor. I anledning
härav och i anslutning till vad fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit
i sin skrivelse den 31 oktober 1929 torde för budgetåret 1930/1931 under
utgifter för kapitalökning och rubrik avbetalning å statsskulden böra
för ifrågavarande ändamål äskas ett anslag å, i avrundat belopp, 2,400,000
kronor.
Det sammanlagda anslagsbeloppet under rubriken avbetalning å statsskulden
skulle, enligt vad jag i det föregående anfört, komma att uppgå
till (2,917,200 + 20,882,800 + 2,400,000 =) 26,200,000 kronor.»
Kungl. Maj:ts förslag örn användande av ett belopp å 23.8 miljoner
kronor av rusdrycksmedel till statsskuldens amortering är grundat
därå, att nämnda inkomster i statsverkspropositionen uppförts med tillhopa
101.5 miljoner kronor, varav 77 miljoner kronor må enligt gällande
bestämmelser användas för finansieringen av 1930/1931 års budget samt
0.7 miljon kronor i enlighet med sagda bestämmelser avsättas till rusdrycksmedelsfonden.
Enligt verkställda beräkningar kunna emellertid
nyssnämnda inkomster nu uppskattas till sammanlagt 102.5 miljoner kroner
eller 1 miljon kronor mera än enligt statsverkspropositionen. I följd
härav och då riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag att av rusdrycksmedlen
avsätta 0.7 miljon kronor till rusdryeksmedelsfonden, står sålunda
för statsskuldens amortering med användning av inkomster av rusdrycksmedel
till förfogande ett sammanlagt belopp av 24.s miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att ifrågavarande andel av
rusdrycksmedlen — som under budgetåren 1926/1927—1929/1930 dispone
-
17
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
rats uteslutande för avsättning till fonden för statsskuldens amortering,
medan särskilda medel därutöver anvisats för den amortering å vissa
statslån, som under varje budgetår skolat äga rum — nu tages i anspråk
jämväl för motsvarande, under nästa budgetår infallande statslånsamorteringar.
För amortering å statens obligationslån och för avbetalning å lån, som
av staten övertagits, erfordras sammanlagt 2,917,200 kronor. Med tilllämpning
av ovan angivna beräkning av rusdrycksmedlen skulle alltså
ett belopp av 21,882,800 kronor anvisas såsom förslagsanslag för avsättning
till fonden för statsskuldens amortering.
Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett anslag av 2.4 miljoner kronor
för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital har ej givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till avbetalning å statsskulden
för budgetåret 1930/1931 anvisa de anslag, tillsammans
uppgående till 27,200,000 kronor, vilka finnas
upptagna i bifogade tabell (Bilaga), därav förslagsvis
24,800,000 kronor enligt 1 § i förordningen angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 190.
a
ti i hany lill riksdagens [jrulukoll 1930. 0 sami. 87 hafi. INr 190—Ulli)
18
Statsutskottets utlåtande Nr 193.
Bilaga.
Tabell över anslagen till avbetalning å statsskulden.
—
Att täckas av
andra stats-
Summa
lånemedel
inkomster
Kronor
Kronor
Kronor
A. Amortering å vissa lån.
|
Av staten upptagna obligationslån.
i
1
1886 års 37ä % lån,förslagsanslag 844,897
2
1890 » 3V, % » .................... 1,074,223
3
1899 » 37g % » .................... 667,080
2,586,200
Av staten övertagna lån.
4
Örebro — Svartå järnvägsaktiebolags
obligationslån............................... 30,000
Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kon-
tinentens obligationslån:
5
Av år 1898.................... 57,000
(i
» » 1902.................... 28,000 85,000
Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags
obligationslån:
7
Av 7, 1896 ................ 83,000
8
» y# 1896 ................ 21,000
9
» år 1903 ................ 112,000 216,000
331,000
2,917,200
B. Fonden för statsskuldens amortering.
1
Avsättning till fonden för statsskuldens
amortering, förslagsanslag ........................
21,882,800
21,882,800
C. Nedskrivning av statens järnvägars
lånekapital.
1
Avsättning för nedskrivning av statens järn-
väsars lånekaDital —...............................
2,400,00
2,400,000
Summa..........
I
i..........
27,200,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning örn anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden. s. 1 i texten