Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.

1930-05-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:193, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

Nr 193.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anvisande av anslag för avbetalning

å statsskulden.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1930/1931 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag, föreslagit

riksdagen att till avbetalning å statsskulden för budgetåret 1930/1931 anvisa

de anslag, tillsammans uppgående till 26,200,000 kronor, vilka finnas

upptagna i en vid statsrådsprotokollet fogad tabell, därav förslagsvis

23,800,000 kronor enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet »utgifter för kapitalökning» bil. 4 sid. 13—15.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande

departementschefen anfört följande:

»Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel, sådant nämnda författningsrum lyder enligt

förordning den 28 maj 1926 (nr 135; jfr 1927 nr 228), skall under statsregleringsåret

1930/1931 för statsskuldens amortering användas den del

av de i samma paragraf omförmälda inkomster av rusdrycksmedel, som

efter viss avsättning till rusdrycksmedelsfonden må överstiga 77 miljoner

kronor. Sagda inkomster hava för budgetåret 1930/1931 beräknats till

ett sammanlagt behållet belopp av 101.5 miljoner kronor. Under punkten

1 bar jag gjort hemställan örn äskande av anslag för budgetåret 1930/

1931 för avsättning till rusdrycksmedelsfonden från nämnda inkomster

med 0.7 miljon kronor. För statsskuldens amortering med användning av

inkomster av rusdrycksmedel står sålunda enligt budgetförslaget till förfogande

ett sammanlagt belopp av [101.5 — (0.7 + 77) =] 23.8 miljoner

kronor.

Under budgetåren 1926/1927—1929/1930 har ifrågavarande andel av

rusdrycksmedlen disponerats uteslutande för avsättning till fonden för

statsskuldens amortering. Såsom jag vid redogörelse för finansplanen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

15

anfört, förutsätter densamma emellertid, att det för amortering av statsskulden

tillgängliga beloppet av rusdrycksmedel nu tages i anspråk jämväl

för den normala amorteringen av statsskulden.

I sin skrivelse den 31 oktober 1929 hava fullmäktige i riksgäldskontoret,

under rubriken avbetalning å statsskulden, beräknat utbetalningar

under budgetåret 1930/1931 å 2,586,200 kronor för amortering av statens obligationslån

samt 331,000 kronor för avbetalning å lån, som av staten övertagits,

eller sammanlagt 2,917,200 kronor. Mot fullmäktiges ifrågavarande

beräkningar bar jag intet att erinra.

Sedan av de för avbetalning ä statsskulden till förfogande stående medlen

å 23,800,000 kronor sålunda tagits i anspråk 2,917,200 kronor, återstår

ett belopp av 20,882,800 kronor, vilket torde böra anvisas såsom förslagsanslag

för avsättning till fonden för statsskuldens amortering.

I 1929 års statsverksproposition (utgifter för kapitalökning, sid. 1—30)

företogs till behandling den av 1927 och 1928 års riksdagar upptagna frågan

örn användning av viss del av statens intäkt från Loussavaara-Kiirunavaara

Aktiebolag för åtgärder i kapitalbildande syfte. Det därvid framlagda

förslaget innebar i korthet följande. Sedan för nedskrivning

av det i statens järnvägar nedlagda lånekapitalet anlitats redan

verkställd amortering av statsskulden, vilken avbetalning av riksgäldsfullmäktige

angivits till 100 miljoner kronor, borde för nämnda

ändamål tagas i anspråk den verkliga merinkomst, som uppkomma

vid den på grund av 1927 års malmavtal ökade malmbrytningen. I enlighet

härmed upptogs i riksstatsförslaget bland anslagen för avbetalning

å statsskulden för ändamålet ett förslagsanslag å 1,800,000 kronor av statens

inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag.

I skrivelse den 5 juni 1929, nr 287, anmälde riksdagen sitt beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag angående nedskrivning av statens järnvägars

icke räntabla lånekapital medelst användning för ändamålet av

malminkomster. Riksdagen förordade därvid, att en avskrivning av statens

järnvägars lånekapital verkställdes vid utgången av år 1929 med ett belopp

av 100 miljoner kronor samt förutsatte, att ytterligare en post av lånekapitalet

eller 140 miljoner kronor successivt komme att avskrivas i

anslutning till en i riksdagens skrivelse intagen plan för amortering av

sistnämnda belopp under 30 år efter en räntefot av 4 ‘A procent. Till påbörjande

av denna nedskrivning anvisade riksdagen för budgetåret 1929/1930

ett belopp av 2.3 miljoner kronor. Tillika uttalade riksdagen i fråga örn det

tekniska genomförandet av avskrivningen det önskemålet, att den blivande

anordningen skulle tillgodose behovet av det investerade kapitalets redovisning

i full utsträckning.

I anledning av detta riksdagsbeslut gjorde järnvägsstyrelsen i skrivelse

den 6 juni 1929 framställning örn vissa åtgärder beträffande reglering

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

Utskottets

trande.

av statens järnvägars lånekapital. Häröver yttrade sig, till följd av remisser,

riksräkenskapsverket samt fullmäktige i riksgäldskontoret, varefter

järnvägsstyrelsen inkom med en den 29 juni 1929 dagtecknad skrivelse

i ärendet. Kungl. Majit anbefallde sedermera den 5 juli 1929 järnvägsstyrelsen

att dels den 31 december 1929 i räkenskaperna för statens

järnvägar uppdela det investerade kapitalet på två huvudkonton: lånekapital

och annat kapital, dels samma dag från kontot för lånekapital

till kontot för annat kapital omföra ett belopp av 100,000,000 kronor, dels

i samband härmed uppdela det under kontot lånekapital återstående

beloppet på två särskilda underrubriker, den ena: lånekapital att finansieras

med trafikinkomster, och den andra: lånekapital att finansieras

med andra medel än trafikinkomster, samt under den senare rubriken

uppföra ett belopp av 140,000,000 kronor, dels ock varje den 31 december

från och med år 1929 från det under rubriken lånekapital att finansieras

med andra medel än trafikinkomster uppförda beloppet till kontot för

annat kapital överföra ett belopp, motsvarande det anslag, som för löpande

budgetår kunde vara anvisat för nedskrivning av statens järnvägars

icke räntabla lånekapital.

Den i riksdagens förenämnda skrivelse införda amorteringsplanen upptager

för budgetåret 1930/1931 ett belopp å 2,398,083 kronor. I anledning

härav och i anslutning till vad fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit

i sin skrivelse den 31 oktober 1929 torde för budgetåret 1930/1931 under

utgifter för kapitalökning och rubrik avbetalning å statsskulden böra

för ifrågavarande ändamål äskas ett anslag å, i avrundat belopp, 2,400,000

kronor.

Det sammanlagda anslagsbeloppet under rubriken avbetalning å statsskulden

skulle, enligt vad jag i det föregående anfört, komma att uppgå

till (2,917,200 + 20,882,800 + 2,400,000 =) 26,200,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förslag örn användande av ett belopp å 23.8 miljoner

kronor av rusdrycksmedel till statsskuldens amortering är grundat

därå, att nämnda inkomster i statsverkspropositionen uppförts med tillhopa

101.5 miljoner kronor, varav 77 miljoner kronor må enligt gällande

bestämmelser användas för finansieringen av 1930/1931 års budget samt

0.7 miljon kronor i enlighet med sagda bestämmelser avsättas till rusdrycksmedelsfonden.

Enligt verkställda beräkningar kunna emellertid

nyssnämnda inkomster nu uppskattas till sammanlagt 102.5 miljoner kroner

eller 1 miljon kronor mera än enligt statsverkspropositionen. I följd

härav och då riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag att av rusdrycksmedlen

avsätta 0.7 miljon kronor till rusdryeksmedelsfonden, står sålunda

för statsskuldens amortering med användning av inkomster av rusdrycksmedel

till förfogande ett sammanlagt belopp av 24.s miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att ifrågavarande andel av

rusdrycksmedlen — som under budgetåren 1926/1927—1929/1930 dispone
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

rats uteslutande för avsättning till fonden för statsskuldens amortering,

medan särskilda medel därutöver anvisats för den amortering å vissa

statslån, som under varje budgetår skolat äga rum — nu tages i anspråk

jämväl för motsvarande, under nästa budgetår infallande statslånsamorteringar.

För amortering å statens obligationslån och för avbetalning å lån, som

av staten övertagits, erfordras sammanlagt 2,917,200 kronor. Med tilllämpning

av ovan angivna beräkning av rusdrycksmedlen skulle alltså

ett belopp av 21,882,800 kronor anvisas såsom förslagsanslag för avsättning

till fonden för statsskuldens amortering.

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av ett anslag av 2.4 miljoner kronor

för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital har ej givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till avbetalning å statsskulden

för budgetåret 1930/1931 anvisa de anslag, tillsammans

uppgående till 27,200,000 kronor, vilka finnas

upptagna i bifogade tabell (Bilaga), därav förslagsvis

24,800,000 kronor enligt 1 § i förordningen angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Stockholm den 26 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utskottets utlåtande nr 190.

a

ti i hany lill riksdagens [jrulukoll 1930. 0 sami. 87 hafi. INr 190—Ulli)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 193.

Bilaga.

Tabell över anslagen till avbetalning å statsskulden.

—

Att täckas av

andra stats-

Summa

lånemedel

inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

A. Amortering å vissa lån.

|

Av staten upptagna obligationslån.

i

1

1886 års 37ä % lån,förslagsanslag 844,897

2

1890 » 3V, % » .................... 1,074,223

3

1899 » 37g % » .................... 667,080

2,586,200

Av staten övertagna lån.

4

Örebro — Svartå järnvägsaktiebolags

obligationslån............................... 30,000

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kon-

tinentens obligationslån:

5

Av år 1898.................... 57,000

(i

» » 1902.................... 28,000 85,000

Mora—Vänerns järnvägsaktiebolags

obligationslån:

7

Av 7, 1896 ................ 83,000

8

» y# 1896 ................ 21,000

9

» år 1903 ................ 112,000 216,000

331,000

2,917,200

B. Fonden för statsskuldens amortering.

1

Avsättning till fonden för statsskuldens

amortering, förslagsanslag ........................

21,882,800

21,882,800

C. Nedskrivning av statens järnvägars

lånekapital.

1

Avsättning för nedskrivning av statens järn-

väsars lånekaDital —...............................

2,400,00

2,400,000

Summa..........

I

i..........

27,200,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning örn anvisande av anslag för avbetalning å statsskulden. s. 1 i texten