Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli.
1930-05-07 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:195, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maj:ts kansli.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
1
Nr 195.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss
ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maj:ts
kansli.
(4:e avd.)
I en lill riksdagen den 13 maj 1930 avlåten, till statsutskottet hänvisad
proposition, nr 278, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att under förutsättningar,
i statsrådsprotokollet angivna, och på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit
fastställas, med Stockholms stad träffa avtal örn anordnande av arkad i södra
flygeln av nybyggnaden för Kungl. Majlis kansli.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av förevarande proposition har herr J. Pålsson i en inom första
kammaren väckt motion, nr 343, hemställt, att riksdagen ville besluta lämna
det i propositionen omförmälda medgivandet allenast under den förutsättningen,
att Stockholms stad till kronan lämnar en ersättning av 300,000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
I sin skrivelse (nr 142) rörande uppförande av nytt kanslihus fann 1929
års riksdag beträffande det å delar av tomterna nr 2 och 4 i förutvarande
kvarteret Mars belägna s. k. Olivebladska huset — det gamla polishuset, vilket
enligt planen skulle bibehållas såsom en infogad del i den nya kanslihusbyggnaden
— det böra ifrågasättas, huruvida icke nämnda hus borde rivas
och den nya byggnaden kunna alltigenom uppföras på ett enhetligt sätt, varvid
även skulle öppnas möjlighet till en utvidgning av Myntgatan framför den
gamla fastigheten till samma bredd som framför det nya kanslihusets övriga
del. Riksdagen förutsatte, att förevarande spörsmål toges under förnyat över
Uihang
till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 88 haft. (Nr 195.) 1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 195.
vägande av Kungl. Maj:t, som skulle äga fatta beslut i ärendet utan riksdagens
hörande.
Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört infordrades utlåtande av
byggnadsstyrelsen, som fann sig böra förorda, att vid den nya kanslihusbyggriadens
uppförande det gamla polishuset ersattes med nybyggnad samt att i
anledning härav viss ändring av nybyggnadens tomtgräns mot Myntgatan med
därav påkallade stadsplaneändringar vidtoges. Riksantikvarien förklarade sig
i avgivet utlåtande icke vilja motsätta sig rivning av huset i fråga.
Genom beslut den 6 juni 1929 anbefallde Kungl. Majit kronans fastighetskommission
av år 1925 att förhandla med Stockholms stad rörande de jämkningar
i ett tidigare den 22 februari 1928 med Stockholms stad träffat avtal
rörande förvärvande, bland annat, av mark för nytt kanslihus, vilka jämkningar
kunde påkallas av det i propositionen i ämnet nr 177 till 1929 års riksdag
samt i byggnadsstyrelsens nyssberörda utlåtande gjorda uttalanden.
I anledning härav överlämnade fastighetskommissionen med skrivelse den
26 juni 1929 ett samma dag mellan Kungl. Majit och kronan genom] kommissionen,
å ena, samt Stockholms stad genom dess fastighetsnämnd, å andra
sidan, träffat avtal örn byte av vissa markområden inom nuvarande kvarteret
Mars och Vulcanus m. m. Detta avtal hade upprättats under förutsättning
att för nämnda kvarter fastställdes stadsplan och byggnadsbestämmtelser i
huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag, som funnes närmare angivet å
en Stockholms stads stadsplanenämnds skrivelse till fastighetsnämnden den
19 juni 1929 bifogad, med Pl. 676 betecknad stadsplanekarta jämte tillhörande
beskrivning. Stadsplaneförslaget innefattade beträffande kanslihusets tomtgräns
mot Myntgatan sådan förändring, att denna gräns från Myntgatans
mynning skulle komma att bilda en rät linje ända fram till Rådhusgränden.
Härigenom skulle kanslihusets södra flygel minskas med omkring 25 kvadratmeter
tomtmark, medan samma areal skulle tilläggas huvudkomplexet. Härav
skulle alltså endast betingas ett byte av lika stora markområden mellan kronan
och staden.
Kungl. Majit anbefallde därefter genom beslut den 27 juni 1929 byggnadsstyrelsen
att låta utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med huvudritningar
till nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Därvid föreskrevs, att till grund
för dessa ritningar skulle läggas den förutsättningen, att det gamla polishuset
ersattes med nybyggnad samt att stadsplan för kvarteret Mars och Vulcanus
fastställdes i överensstämmelse med det förslag, som angivits i nyssnämnda
den 26 juni 1929 träffade bytesavtal.
Genom beslut den 22 november 1929 uppdrog Kungl. Majit sedermera åt
byggnadsstyrelsen att i enlighet med av styrelsen uppgjorda huvudritningar
låta uppföra de i den nya kanslihusbyggnaden ingående två flygelbyggnaderna.
Sedan Stockholms stadsfullmäktige den 16 september 1929 för stadens del
godkänt förenämnda den 26 juni 1929 träffade avtal örn byte av vissa markområden
inom kvarteret Mars och Vulcanus, meddelade Kungl. Majit genom
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
3
beslut den 15 november 1929 för kronans del godkännande å samma avtal.
Samtidigt härmed fastställde Kungl. Majit jämväl det i bytesavtalet omförrnälda
stadsplaneförslaget.
I det förslag till ändringar av stadsplanen, som tidigare den 19 oktober
1928 fastställts, ingick bestämmelse därom, att vid uppförandet av nybyggnaden
för Kungl. Majits kansli skulle å viss del av dåvarande kvarteren
Mars och Vulcanus utmed Myntgatan anordnas arkader för gångtrafiken.
Med hänsyn till att — på sätt av det föregående framgår — den å tomten
nr 2 och 4 i kvarteret Mars befintliga byggnaden (gamla polishuset) enligt
det då föreliggande förslaget var avsedd att ingå i den nya kanslihusbyggnaden,
skulle enligt stadsplanebestämmelserna arkaderna sluta vid nyssnämnda tomt.
Sedan planerna på bibehållandet av gamla polishuset frångåtts, utlades genom
den av Kungl. Majit den 15 november 1929 fastställda stadsplaneändringen
viss del av förra kvarteret Mars till gata i samband med att motsvarande areal
gatumark tillädes kvarteret Vulcanus, varigenom gatulinjen mot Myntgatan
skulle komma att ligga i en enda rät linje. Härigenom ändrades icke den tidigare
fastställda arkaden på annat sätt, än att denna försköts efter den ändrade
gatulinjen.
Med erinran örn vad sålunda förekommit i stadsplanehänseende meddelade
Stockholms stads stadsplanekontor i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 14 februari
1930, att stadsplanekontoret, som hade frågan rörande Myntgatans
framtida gestaltning under utredning, därvid funnit att, under förutsättning
att arkadanordningen kunde genomföras å Myntgatans bägge sidor,
nu fastställd gatubredd borde kunna bibehållas. Då motivet med arkadanordningens
upphörande vid gamla polishuset med byggnadens rivning förfallit
och då det dessutom vid detaljstudium av ga tutekniska anordningar å
Myntgatan framgått, att en tilltalande lösning för trottoaren utefter kanslihustomten
vore ogörlig, hemställde stadsplanekontoret på uppdrag av stadsplanenämnden
örn byggnadsstyrelsens yttrande, huruvida arkadanordningen kunde
genomföras å den utefter Myntgatan belägna delen av kvarteret, där sådan anordning
ej funnes fastställd. Då stadsplanenämnden ansåge, att arkadanordningens
genomförande vore synnerligen önskvärd, hemställde stadsplanekontoret
örn byggnadsstyrelsens medverkan i frågan.
Med anledning härav meddelade byggnadsstyrelsen i skrivelse till stadsplanenämnden
den 7 maj 1930, att en dylik förlängning av den avsedda arkadanordningen
skulle komma att medföra en icke oväsentlig förminskning av de redan
knappa lokalutrymmena inom den nya kanslihusbyggnaden ävensom medföra
omläggningar av de redan igångsatta byggnadsarbetena. Ur ren stadsplanesynpunkt
måste emellertid styrelsen finna anordningen i fråga tilltalande,
varför styrelsen trots nyssberörda olägenheter förklarade sig beredd att stödja
de åtgärder, som i sådant syfte kunde komma att från stadens sida vidtagas.
Styrelsen betonade emellertid uttryckligen, att styrelsen därvid förutsatte, att
statsverket av staden ersattes för det intrång i kanslihusets utrymme och de
förändringar i övrigt i ritningsförslaget till kanslihuset, med därav föranledda
4
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
merkostnader för byggnadsföretagets utförande, som härav bleve en följd, med
det belopp, som mellan kronan och staden kunde överenskommas.
I en till Kungl. Maj :t ställd, till byggnadsstyrelsen ingiven skrivelse den
9 maj 1930 har nu Stockholms stads fastighetsnämnd anfört följande:
Sedan stadsplanenämnden med anledning av byggnadsstyrelsens skrivelse
den 7 maj 1930 ånyo företagit ärendet till behandling, har nämnden hos Stockholms
stads fastighetsnämnd förordat medverkan från stadens sida till att
arkadanordningen måtte komma till stånd ävensom överlämnat ett för anordningens
genomförande betingat förslag till ändring av stadsplanebestämmtelserna
för marken i fråga.
Fastighetsnämnden har lika med stadsplanenämnden funnit det ur stadsplanen
och trafiksynpunkt önskvärt, att arkadanordning anordnas utefter
kanslihusbyggnadens hela fasad mot Myntgatan, varför nämnden — för tids
vinnande, i den händelse det nya förslaget örn arkadanordning kommer till
genomförande — översänt det uppgjorda stadsplaneändringsförslaget till
Stockholms stads bs^ggnadsnämnd för att i författningsenlig ordning utställas.
Nämnden har ej heller funnit något att erinra mot att staden ersätter
statsverket för det intrång i kanslihusets utrymme m. m., som kan bliva en
följd av arkadens anordning på dylikt sätt. Såsom framgår av här bilagda,
av arkitekten hos byggnadsstyrelsen Arvid Sjöqvist och t. f. förste ingeniören
hos Stockholms stads fastighetskontor Åke Virgin upprättade värderingsutlåtande,
har det ersättningsbelopp, som staden skäligen bör erlägga till statsverket
för arkadanordningens genomförande, ansetts kunna uppskattas till
150,000 kronor. Med hänsyn till de fördelar ur stadsplane- och trafiksynpunkt,
som ett realiserande av förslaget om arkadanordning utefter hela kanslihusbyggnadens
fasad mot Myntgatan skulle komma att innebära, är fastighetsnämnden
beredd att hos stadsfullmäktige tillstyrka, att staden med omkring
beräknade 150,000 kronor ersätter statsverket för det intrång i kanslihusets
utrymme m. m., som därav kommer att bliva en följd.
Under hänvisning till vad sålunda anförts har fastighetsnämnden anhållit,
att Kungl. Maj :t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att arkadanordningen
i fråga under angiven förutsättning måtte komma till utförande.
Det vid fastighetsnämndens skrivelse fogade värderingsutlåtandet är av
följande lydelse:
»Undertecknade, vilka under hand erhållit uppdrag att uppskatta ersättningsbelopp
till kronan från Stockholms stad för rätten att i kanslihusbyggnadens
södra flygel hava en för allmän gångtrafik anordnad arkad mellan
Rådhusgränden och förra Myntgränden i enlighet med av arkitekterna Clason
och Gahn uppgjorda ritningar, få härmed, efter verkställda beräkningar dels
av den kapitaliserade hyreskostnaden för de rum, som bortfalla genom arkadens
anordnande, dels av de kostnader, som förorsakas kronan genom av arkaden
föranledda ändringsarbeten, som vår åsikt uttala, att förenämnda ersättning
bör bestämmas till Etthundrdfemtio tusen (150,000) kronor.
I nämnda ersättning ingår jämväl kapitalvärdet av underhållskostnader
för arkaden med undantag av golv.
Stockholm den 7 maj 1930.
Arvid Sjöqvist. Åke Virgin.»
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
5
Med skrivelse den 9 maj 1930 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat
fastighetsnämndens framställning och därvid för egen del i ämnet anfört
följande:
Såsom byggnadsstyrelsen redan i skrivelsen till stadsplanenämnden uttalat,
delar styrelsen till fullo den från stadens vederbörande myndigheter uttalade
uppfattningen, att det ur stadsplane- och trafiksynpunkt Amre särdeles önskvärt,
att på sätt nu ifrågasatts arkadanordningen i det nya kanslihuset utsträckes
utefter byggnadens hela längd mot Myntgatan.
Det från stadens sida nu framlagda förslaget, som återgives å en förevarande
skrivelse bilagd ritning nr 1, innebär, att den till 16 meters bredd fastställda
Myntgatan skulle genom trottoarernas förläggande i arkader å ömse sidor örn
gatan helt kunna användas för åkande, varigenom skulle medgivas två körfiler
i vardera riktningen samt därjämte en fil för väntande åkdon, vilken sistnämnda
omständighet måste sägas vara till viss fördel för kanslihusanläggningen.
Förslagets genomförande nödvändiggör emellertid icke oväsentliga ingrepp i
kanslihusets södra flygelbyggnader, såsom framgår av en av arkitekterna
för det nya kanslihusbygget P. Clason och W. Gahn på styrelsens anmodan
verkställd utredning. Av bilagda 8 ritningar (nr 2—9) — av vilka fyra utgöra
förändringsritningar och fyra (blåkopior) kopior av de fastställda ritningarna
•— med tillhörande »P. M. Ändringar och tillägg i arbetsbeskrivning» av
den 9 april 1930 framgå sålunda de förändringar, som bliva en följd av förslagets
genomförande. Dessa förändringar äro i huvudsak följande.
Framdragandet i södra flygeln av arkaden, vilken gi\Tits samma bredd eller
3.5 meter som arkaden i lumidbyggnaden, har minskat bottenvåningens tjänstelokaler
med omkring 110 kvadratmeter golvyta, motsvarande fyra å fem ordinära
rum. Till följd härav måste bottenvåningens plan omläggas, varvid tillgripits
vissa korridorutrymmen, Anika blivit överflödiga, sedan en del tjänsterum
genom arkadens framdragande bortfallit. I de fastställda ritningarna löper
korridoren utefter tre av gårdens sidor, men numera skulle korridorutrymmet
inskränkas till endast gårdens södra sida. Den i hörnet mellan Myntgatan
och Myntgränden nu förlagda bostadslägenheten förläggas nu till hörnet av
Myntgatan och Rådhusgränden samt omfattar två rum och kök. Den nu planerade
bostaden innefattar i första utbyggnadsstadiet endast ett rum och kök men är
avsedd att i det senare byggnadsskedet i samband med att huvudentrén till
hela kanslihuskomplexet ordnas från entrén vid Mynttorget utökas med ett rum,
vilket erhålles vid borttagande av den endast för första byggnadsetappen ordnade
provisoriska entrén, vilken förändras till ett bostadsrum och tillägges lägenheten.
Omläggningen är förorsakad av att lägenheten efter arkadens tillkomst
på denna plats icke längre skulle blum tillräckligt belyst. I samband
med denna omläggning har gjorts en särskild trappa med ingång från arkaden,
ledande till bostaden ävensom till källarvåningens utrymmen för pannrum, kol,
A^erkstadsutrymmen, förråd, tvättstuga m. m.
Genom det utrymme, som åtgår för arkaden, har antalet rum i bottenvåningen
minskats, varför det återstående rumsantalet helt åtgår till tjänsterum för
handelsdepartementets byrå för industri och bergsbruk (6 rum) samt byrån för
handelstraktater (3 rum). Rummen 214, 215, 218, 219, 220, 221 samt 210, 212—
213 i de fastställda ritningarna ersättas av 213—218 och 210—212 i de förändrade
ritningarna. Ett vaktrum 221 i de fastställda ritningarna ersättes av
plats för expeditionsvakt i A''aktrum 204. För konferensrum, bibliotek och två
rum för bokförråd saknas utrymme.
Genom överbyggande av gården kunna emellertid ytterligare lokaler beredas.
Genom att till det härigenom vunna utrymmet foga det utrymme, som tidigare
upptogs av korridor, ävensom det härintill belägna utrymmet mellan förutva
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
rande hjärtmur och den nya ytterväggen till arkaden vinnas ytterligare lokaler.
Dessa komma att belysas, förutom genom takbelysningen i lokalernas inre
under gården belägna delar, medelst fönster från arkaden. Dessa lokaler måste
emellertid anses vara i saknad av fullgod belysning och kunna icke anses lämpade
som tjänsterum, varemot de (220 och 221 i de ändrade ritningarna) torde
kunna användas såsom bibliotek och till förvaring av trycksaker samt ersätta
rummen 223—225 i de fastställda ritningarna. För konferensrummet 222 finnes
emellertid ingen ersättning i denna våning. Detta har därför måst förläggas
i souterrainvåningens plan (106 i de ändrade ritningarna). Härjämte upptager
souterrainvåningen fyra reservrum (107—-110 i de ändrade ritningarna),
vilka motsvaras av sex rum (107—112 i de fastställda ritningarna), varvid
alltså reservutrymmet minskats med två mindre rum örn tillhopa 30 kvadratmeter.
Förrådsutrymmena äro i huvudsak oförändrade, ehuru något inknappade
på grund av omläggning av verkstadslokal, dusch och toilettrum samt omläggning
av trappan, men motsvarande utrymme har tillagts värmeledningens lokaler,
varvid särskilt kolrummet erhållit en betydande ökning. Förrådsrummet
118 i de fastställda ritningarna, motsvarande 128 i de ändrade, som tidigare
varit belyst från taket, är numera mörkt. På grund av den av arkadens framdragande
erforderliga sänkningen av taket i pannrummet måste även golvet i
pannrummet och korridorutrymmet innanför detta sänkas för placering av
gnistkammaren till pannorna, vilket medför dyrbarare isolering mot vattentryck,
varför kostnaden för de med arkadens genomförande förbundna arbetena
ställer sig förhållandevis högre än för motsvarande arbeten i den fastställda
delen.
Såsom synes betingar arkadanordningens förlängning ett icke oväsentligt intrång
i kanslihusets utrymme samt omfattande omläggningar av plandispositionen.
I betraktande av de olägenheter, som ovedersägligen härmed äro förknippade,
har byggnadsstyrelsen till en början ställt sig icke så litet tveksam
beträffande förslaget. Styrelsen har emellertid underkastat frågan en särdeles
ingående prövning, och styrelsen har därvid slutligen kommit till det resultatet,
att de påfallande fördelar, som arkadanordningens vidtagande skulle medföra
ur stadsplanesynpunkt, i detta fall böra vara avgörande med hänsyn till
att det här gäller att för lång framtid ordna ett av Stockholms intressantare
stadspartier.
Den beräknade ersättning av omkring 150,000 kronor, som från stadens sida
skulle till statsverket utgivas, finner byggnadsstyrelsen skälig.
På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte, med bifall till Stockholms stads fastighetsnämnds förevarande
framställning, efter riksdagens hörande och under förutsättning av vederbörliga
beslut i ämnet av Stockholms stadsfullmäktige, vidtaga erforderliga
åtgärder i syfte att den ifrågasatta arkadanordningen måtte komma till utförande.
Till följd av remiss har kronans fastighetskommission av år 1925 i ärendet
avgivit utlåtande den 10 maj 1930 och därvid anfört följande:
»Vid lösningen av problemet örn ny kanslihusbyggnad hava framför allt två
önskemål varit vägledande, det ena att såvitt möjligt alla departement med undantag
av de, en särställning intagande utrikes- och försvarsdepartementen
borde inrymmas i en och samma byggnad, det andra att denna byggnad borde
vara väl belägen i förhållande till statsmakternas naturliga centrum, slottet
och riksdagshuset, samt de kring detta centrum lokaliserade centrala ämbetsverken.
Båda dessa huvudsynpunkter hava tillgodosetts genom statsmak
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
lernas nu föreliggande beslut i kanslihusfrågan. En omstridd punkt har emellertid
därvid varit,. huruvida lösningen innebure tillräckliga garantier för att
genom densamma tillgodosåges — för överskådlig tid och med ovan angiven
inskränkning — kravet på departementens sammanförande i en enda byggnad.
Detta krav kunde nämligen anses fyllt allenast i den mån den tilltänkta kanslihusbyggnaden
vid färdigställandet inrymde en tillräckligt stor lokalreserv,
avpassad med hänsyn till oundvikliga framtida utvidgningar inom departementen.
Kanslihusdelegerade^ i skrivelse den 28 augusti 1926 ansågo berörda krav
icke kunna tillgodoses å den avsedda byggnadsämnen inom kvarteren Vulcanus
—Mars av den orsak, att staden påfordrat så stora inskränkningar beträffande
byggnadsmarken till förmån för Myntgatans breddning mellan dåvarande
kvarteren Vulcanus och Aglaurus och anordnandet därjämte av en arkad i
kanslihuset å samma sträcka. Med uppgivande av kravet å ifrågavarande departements
sammanförande i en enda byggnad föreslogo därför delegerade,
att från staden skulle förvärvas gamla rådhuset och däri inrymmas ett departement.
I sitt yttrande i kanslihusfrågan den 11 oktober 1926 gjorde däremot kronans
fastighetskommission av år 1925 gällande, att, därest den avsedda tomtarealen
inom kvarteren Vulcanus—Mars utnyttjades fullt rationellt, den nödvändiga
lokalreserven kunde därinom åstadkommas, på sätt framginge av
vissa av kommissionen därvid framlagda beräkningar, önskemålet örn sammanförandet
av alla de ifrågasatta departementen i en enda byggnad skulle
alltså, enligt kommissionens åsikt, verkligen kunna tillgodoses inom kvarteren
Vulcanus—Mars trots av staden påfordrade gatubreddning och arkadanordning.
I sitt därefter avgivna utlåtande den 15 oktober 1926 fann byggnadsstyrelsen
den inom komplexet å sagda kvarter beräkneliga lokalreserven
icke böra uppskattas fullt så högt, som kommissionen gjort, men fann denna
lokalreserv likväl vara så pass omfattande, att densamma kunde anses föreligga
i erforderlig utsträckning.
Såväl Eders. Kungl. Majit som riksdagen anslöto sig vid kanslihusfrågans
vidare behandling och avgörande till de av kommissionen och byggnadsstyrelsen
sålunda framförda synpunkterna.
Av det anförda och vad som i övrigt förekommit i kanslihusfrågan torde
framgå, att å ena sidan statsmakterna åsyftat och en bestämd förutsättning för
beslutet i kanslihusfrågan varit, att samtliga de ifrågasatta departementen
skulle, med tillgodoseende av kravet på nöjaktig lokalreserv, kunna sammanföras
i en enda byggnad, men å andra sidan att lokalreserven redan från början
varit sådan, att varje som helst minskning i densamma måste anses betänklig.
Så. långt ifrån att man kunnat tänka på någon inknappning i utbyggnadsmöjligheterna
å tomtmarken, har tvärtom problemet hela tiden varit,
huruvida man verkligen skulle kunna, med utnyttjande av alla möjligheter,
utvinna det erforderliga lokalbehovet å det tillgängliga området. Det är
också att märka, att då gränserna för den av kanslihusdelegerade utstakade
egentliga kanslihustomten blivit dels i 1928 års avtal dels ock därefter år
1929 för vidgning av angränsande trafikleder omreglerade, noga tillsetts att
komplexets minskning på ett, till fullo uppvägts av motsvarande ökning å
annat håll.
På grund, av nu anförda förhållanden måste det möta synnerligen allvarliga
betänkligheter för kronan att, i enlighet med stadens föreliggande framställning,
avhända sig en del av det knappa utrymmet inom kanslihuset, varmed
man också tvingas att redan från början taga i anspråk en icke obetydlig
del av de i och för sig mycket begränsade reservutrymmena. En minskning
av lokalerna inom det påbörjade kanslihuskomplexet måste alltid med
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
föra, att behovet av ytterligare en kanslihusbyggnad tidigare aktualiseras, ^ och
erfarenheten visar tillfullo, att ett underskott —• motsvarande den nu ifrågavarande
rumsförlusten — av fem tjänsterum för ett departement kan under
ogynnsamma omständigheter framtvinga nybyggnader eller nya fastighetsförvärv
till högst avsevärda belopp.
Kommissionen tillåter sig ytterligare framhålla, att enligt kommissionens
åsikt en utökning av Myntgatans trafikkapacitet å den nu ifrågavarande, sträckningen
icke kan tillmätas större betydelse och värde utan att samtidigt trafikleden
undergår motsvarande förbättringar vid förträngningarna dels öster
ut vid kvarteret Aglaurus dels ock väster ut.
Därest det emellertid för trafikförhållandenas ordnande anses oundgängligen
nödvändigt att kräva en utvidgning, samt staden säkerställer utvidgningen
å trafikledens övriga delar, torde kronan icke böra undandraga sig att
göra den uppoffring för förbättringens genomförande jämväl vid kanslihuskomplexet,
som den föreliggande framställningen åsyftar.
Kronan lärer för sådant fall böra förbehålla sig ersättning för dels den
golvyta, som förloras eller undergår försämring, dels den ökning i kostnaderna
för kanslihusbygget, som ändringen — även genom anordnandet av
ersättningslokaler -—- direkt eller indirekt förorsakar, dels ock därutöver viss
ersättning för den allmänna försämring i möjligheten att inom komplexet
tillgodose framtida utökningar inom kansliet, som följer av reservutrymmenas
delvisa ianspråktagande redan nu.
I den av staden och byggnadsstyrelsen föreslagna ersättningen örn 150,000
kronor synes emellertid ingå ersättning allenast i förstnämnda tva hänseenden,
varemot i beloppet icke torde ingå någon ersättning för den allmänna försämringen
i kanslihuskomplexets möjligheter att tillgodose lokalbehovet för
framtida utvidgningar inom kansliet. Med den begränsade tid för detta yttrandes
avgivande, som stått kommissionen till buds, har en värdesättning
i penningar av sagda olägenheter icke kunnat fastställas, men kommissionen
vill ej underlåta att än en gång framhålla, att på grund av kanslihusets så starkt
begränsade utvecklingsmöjligheter ifrågavarande förhållande ej kan lämnas
ur räkningen. ...
Under ovan angivna förutsättningar och villkor anser kommissionen kronan
icke böra undandraga sig att tillmötesgå stadens föreliggande framställning.»
Avvikande mening har anförts av kommissionens ordförande, landshövdingen
S. H. Kvarnzelius, som ansett att kommissionens utlåtande bort hava följande
lydelse:
»Vid lösningen ------— avsevärda belopp.
Kommissionen tillåter sig ytterligare framhålla, att enligt kommissionens
åsikt en utökning av Myntgatans trafikkapacitet å den nu ifrågavarande sträckningen
icke kan tillmätas större betydelse och värde utan att samtidigt trafikleden
undergår motsvarande förbättringar dels öster ut vid brandkontorets hus
i kv. Aglaurus dels ock väster ut vid gamla rådhuset. .Särskilt bör anmärkas,
att den trottoarens utbuktning i körbanan, som det föreliggande förslaget åsyftar
att borttaga vid kanslihusets södra flygel, likväl skulle förefinnas längre
västerut, därest icke rådhusets båda södra flyglar genomskäras med en motsvarande
arkadanordning, eller eventuellt helt nedrivas. Varken en arkadanordning
i eller ett nedrivande av de båda rådhusflyglarna. har ifrågasatts eller synes
—- av arkitektoniska och pietetshänsyn — tillrådlig. Även örn man skulle
tillmötesgå den nu föreliggande framställningen, skulle alitsa icke därmed tryggas
en sådan utvidgning av hela trafikleden, utan vilken, enligt kommissionens
åsikt, den nu ifrågasatta utvidgningen — genom arkadanordning å endast en
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
9
del av trafikleden — icke erhåller ur trafiksynpunkt sådant värde, att detta kan
tillnärmelsevis uppväga de för staten genom minskningen i kanslihuslokalema
uppkomna nackdelarna.
På grund av vad sålunda anförts ser sig kommissionen förhindrad att tillstyrka
den föreliggande framställningen.»
Kommissionens ledamot, /. d. by g gnadsrådet I. G. Clason har i fråga örn
motiveringen till komJmissionens utlåtande anfört avvikande mening och ansett
att densamma bort lyda på följande sätt:
»Vid lösningen ----—- — annat håll.
På grund av anförda förhållanden möter det allvarliga betänkligheter för
kronan att avhända sig en del av det knappa utrymmet inom kanslihuset; en del
av de i och för sig mycket begränsade reservutrymmena måste härvid tagas i
anspråk, vilket åter medför att behovet av nybyggnad tidigare kommer att
aktualiseras.
Vad trafikförhållandena angår ha alla parter en gång — och detta så sent
som 1929 — varit ense om, att den skulle kunna ordnas utan portiker i det parti
av kanslihuset (gamla polishuset), där staden nu önskar sådana. Man böjde
sig då inför intresset att bevara en byggnad av ett visst kulturhistoriskt värde.
Av för kronan ännu mera avgörande skäl fick emellertid det gamla polishuset
falla; man vann större bekvämlighet i kanslihusets inre, då man blev fri att
anordna golvhöjder och rumsfördelningen utan hänsyn till gamla polishusets
bjälklag och planindelning.
Det kan dock icke bestridas, att förhållandena skulle gestalta sig väsentligt
fördelaktigare för framförandet av en större trafik genom Myntgatan om portikerna
under kanslihuset framdroges, såsom nu av staden ifrågasättes, ända
till Rådhusgränden, d. v. s. även under den del av kanslihuset som kommer att
stå på polishusets plats. Man vinner härmed även två estetiskt värdefulla fördelar,
nämligen, att kanslihusets södra fasad blir mera enhetlig samt att Myntgatan
skulle komma att framgå mellan likartade portiker så gott som på bela
sin längd, ty staden avser att anordna motsvarande portiker på gatans södra
sida.
Då man sålunda genom den föreslagna åtgärden möjliggör ordnande av större
delen av Myntgatan på ett både praktiskt och estetiskt tillfredsställande sätt och
då man genom vissa ändringar i byggnadsplanen, vilkas genomförande förutsattes
komma att bekostas av staden, kan inskränka förlusten av nyttig golvyta
till ett antal kvadratmeter motsvarande endast fem rum, torde kronan icke
böra undandraga sig att göra denna uppoffring.
Samtidigt med ändringen av byggnadsplanen i och för beredande av utrymme
åt portiken har man föreslagit övertäckandet av en närbelägen gård. Härigenom
har redan nu kunnat tagas i bruk en ''dold’ reserv, som förut icke beräknats
ingå i denna kategori. Den effektiva förlusten av nyttig golvyta minskas för
närvarande härmed avsevärt och torde böra beräknas till två, högst tre rum.
Kronan lärer — -----föreliggande framställning.»
Departementschefen anför för egen del bland annat följande:
»Såsom av utredningen i ärendet framgår, skulle den ifrågasatta arkadanordningen
i det nya kanslihusets södra flygel medföra avsevärda omläggningar
av plandispositionen för byggnaden samt sådant intrång i husets utrymmen,
att en icke oväsentlig del av de redan nu tämligen knappt tilltagna reservutrymmena
skulle omedelbart behöva tågås i anspråk. Med hänsyn till
Bihang till riksdagens protokoll 1580. 6 sami. 88 haft. (Nr 195.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
dessa förhållanden har jag i likhet med byggnadsstyrelsen och fastighetskommissionen
icke kunnat undgå att hysa stor tvekan, huruvida kronan borde medgiva
den från stadens sida ifrågasatta anordningen. Då emellertid de önskemål
ur trafik- och stadsplanesynpunkter, som framställningen åsyftar att tillgodose,
av staden tillmätas stor betydelse, synes det mig, att staten icke bör
motsätta sig ett sådant medgivande, detta dock endast under förutsättning dels
att från stadens sida beredes skälig ersättning för de kostnader och olägenheter,
som genom anordningen skulle vållas kronan, dels ock att staden medelst genomförande
av en arkadanordning vid Myntgatans motsatta sida nu säkerställer
den förbättring av trafikleden, som i förslaget avsetts och av byggnadsstyrelsen
tillstyrkts. Det ifrågasatta kravet på trafikledens förbättrande vid
förträngningarna dels österut vid kvarteret Aglaurus dels ock västerut torde
icke nu böra uppställas, bland annat på grund av de konsekvenser, som ett
sådant krav skulle medföra beträffande de kulturhistoriskt värdefulla byggnader,
vilka skulle beröras därav. Trafikintensiteten synes mig ej heller för
närvarande motivera ett så kraftigt ingripande, vilket bör anstå till dess förhållandena
kunna så påfordra, då det torde vara i stadens eget intresse att
vidtaga erforderliga och lämpliga åtgärder.
Den nyligen beslutade utvidgningen av Rådhusgränden, vilken utvidgning
kommer att möjliggöra upptagande av en ökad trafik mellan angränsande del
av Myntgatan och Vasabron, kommer, därest den nu föreslagna förbättringen
av Myntgatan vidtages, att i icke oväsentlig grad avlasta trafiken framför rådhuset.
Rörande förträngningen vid kvarteret Aglaurus vill jag påpeka, att
trafiken i Myntgatan här kan avlastas genom Salviigränd. Sedan nu staden
föreslagit att även på Myntgatans motsatta sida genomföra en arkad, torde
arkadens anordnande mellan Mynt- och Rådhusgränderna ur såväl arkitektonisk
som stadsplanesynpunkt kunna anses vara motiverad.
Vad angår storleken av den ersättning, som av staden skulle erläggas vid
genomförande av förslaget, har stadens fastighetsnämnd, i anslutning till det
vid nämndens skrivelse fogade värderingsutlåtandet, utgått från ett belopp av
omkring 150,000 kronor. Detta belopp skulle innefatta ersättning för dels
den golvyta, som förloras eller undergår försämring, dels ock den ökning i kostnaderna
för kanslihusbygget, som ändringen — även genom anordnandet av
ersättningslokaler — direkt eller indirekt förorsakar. Kronans fastighetskommission
har emellertid ansett ersättning därutöver böra utgå jämväl för den
allmänna försämring i möjligheten att inom komplexet tillgodose framtida
utökningar inom kansliet, som följer av att reservutrymmena delvis måste
tagas i anspråk redan nu.
Självfallet måste praktiska olägenheter av olika slag uppstå vid en av det
minskade utrymmet framkallad partiell utflyttning ur det nya kanslihuset.
Då det såsom ersättning för minskade utrymmen beräknade beloppet sannolikt
icke kan förslå till täckande av samtliga vid en sådan utflyttning uppkommande
kostnader, delar jag kommissionens uppfattning att ett belopp av
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
11
150,000 kronor icke kan anses tillfyllest. En närmare beräkning av ersättningsbeloppet
från sistberörda utgångspunkter kan uppenbarligen icke på förhand
göras. Med hänsyn till föreliggande förhållanden har jag emellertid ansett
ersättningen skäligen böra höjas till 200,000 kronor.
— -—- — •— ——----— ----------—- -— •— -— —--»
Till frågans klarläggande anser sig utskottet böra inledningsvis erinra,
att förevarande ändringsförslag allenast avser kanslibyggnadens närmast Riddarhustorget
belägna del eller den, som är avsedd att uppföras å gamla polishusets
tomt, Myntgatan 4 (den södra flygeln). I direkt anslutning till den
arkadanordning, som redan tidigare är bestämd att utföras utefter huvudbyggnadens
fasad åt Myntgatan (nuvarande kanslihusbyggnaden) skulle en liknande
arkad nu anordnas utefter nyssnämnda- södra flygels fasad mot samma
gata. Härigenom kan, såsom ock från sakkunnigt håll framhållits, hela kanslihusfasaden
utmed Myntgatan enhetligt utformas; att märka är vidare att
staden har för avsikt att anordna motsvarande arkader på gatans andra sida.
Utskottet har ej velat motsätta sig, att medgivande lämnas till vidtagande
av den ifrågasatta ändringen av byggnadsplanen. En förutsättning härför är
dock, att skälig gottgörelse lämnas från stadens sida. Nämnda gottgörelse bör,
såsom kronans fastighetskommission framhållit, omfatta ej endast ersättning
för minskade utrymmen och för de ökade byggnadskostnader, som föranledas
av förändringen, utan även ersättning för den allmänna försämring i möjligheterna
att inom komplexet tillgodose framtida ökade lokalbehov. Att åstadkomma
en siffermässig uppskattning av sistnämnda framtida olägenheter ställer
sig självklart vanskligt. Uppenbart är emellertid, att den nya arkadanordningen
innebär ett ej obetydligt ytterligare intrång i det redan förut för kanslihuskomplexet
knappa tomtutrymmet. Med utgångspunkt från att ensamt
den kapitaliserade hyreskostnaden för de rum, som bortfalla genom den nya
arkadens anordning, jämte därmed sammanhängande arbeten, beräknats uppgå
till 150,000 kronor, lärer ett ersättningsbelopp av 250,000 kronor ej kunna
anses för högt tilltaget.
Under förutsättning att staden förklarar sig villig gälda sistnämnda belopp
vill utskottet tillstyrka, att det i propositionen begärda bemyndigandet
lämnas.
Då, såsom departementschefen framhållit, byggnadsarbetena ej tåla uppskov
bör som villkor uppställas, att staden snarast möjligt, och senast den 20 juni
1930, godkänt upprättat avtal i ämnet.
Under åberopande härav, hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förevarande
proposition och herr Pålssons i ämnet väckta motion (I: 343),
må bemyndiga Kungl. Majit att under här förut angivna förutsättningar
och på villkor i övrigt, som av Kungl. Majit
fastställas, med Stockholms stad träffa avtal örn anordnande
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 195.
av arkad i södra flygeln av nybyggnaden för Kungl. Maj:ts
kansli.
Stockholm den 26 maj 1930.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,
E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld, J. G. Walles,
G. Kobb, O. A. Ernfors och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, L. J. Carlsson-Frosterud,
O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i
Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i örebro, S.
Persson i Fritorp, A. Danielsson, O. Andersson i Höör och G. Persson i Falla.
Reservationer:
l:o) av herrar Rosén, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, Olofsson
i Digernäs och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Den ifrågasatta arkadanordningen i det nya kanslihusets södra flygel skulle,
såsom jämväl departementschefen erinrat, medföra avsevärda omläggningar av
plandispositionen för byggnaden samt sådant intrång i husets utrymmen att en
ej oväsentlig del av de redan nu tämligen knappt tilltagna reservutrymmena
omedelbart måste tagas i anspråk. Stort avseende måste ock fästas vid den
inom kronans fastighetskommission reservationsvis framförda invändningen, att
även vid ett bifall till den nu gjorda framställningen man dock ej kan trygga
en utvidgning av hela trafikleden utefter Myntgatan.
Överhuvud måste — med tanke på framdeles ökade lokalbehov — varje inskränkning
i det redan förut för kanslihuskomplexet knappa tomtutrymmet
anses synnerligen oläglig.
Med avstyrkande av propositionen i ämnet ävensom den i anslutning härtill
väckta motionen får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj :ts förevarande proposition och herr Pålssons
i ämnet väckta motion (1:343) ej må av riksdagen bifallas.»
2:o) av herr Persson i Fritorp.
f
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
301703
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:346 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i planen för nybyggnaden för Kungl. Maf.ts kansli jämte en i ämnet väckt s. 1 i texten