Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1930-02-04 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:2, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 4 februari 1930 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna

under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen

till justitiedepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) Departemenangående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har tets avrfelniy

r ... av Kungl.

Kungl. Majit i avseende a andra huvudtiteln, innefattande anslagen till Magita kanan.

justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen [1*]

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda

dag) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på

följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................ —

1 ledamot för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

2 kansliråd ...................................................................................................... B 30

1 förste kanslisekreterare ......................................................................... B 26

2 andre kanslisekreterare ......................................................................... B 21

1 registrator .................................................................................................... B 15

1 förste expeditionsvakt ............................................................................... B 7

1 kanslibiträde .............................................................................................. B 7

2 expeditionsvakter ....................................................................................... B 5

3 kontorsbiträden ........................................................................................... B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen:

1 förste expeditionsvakt ................................................................................ B 7

1 expeditionsvakt ............................................................................................ B 5

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 2 haft. (Nr 2.J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Befattningshavare å övergångsstat.

Befattning Lönegrad

1 förste kanslisekreterare ............................................................................ B 26

1 registrator .................................................................................................... B 22

dels godkänna följande stater för justitiedepartementet, att tillämpas från

och med den 1 juli 1930:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 117,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 18,600

Summa kronor 136,200

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................... kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

dels ock sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

från dess nuvarande belopp, 155,100 kronor, med 1,600 kronor till 153,500

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—14 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande stater för justitiedepartementet hava följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 119,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................... » 18,200

Summa kronor 137,800.

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag.................................................... kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 155,100

Antalet ordinarie befattningar i departementet är bestämt på följande sätt

Befattningshavare å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

Kansliavdelningen:

1 statssekreterare och expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

.......................................................................................... —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 3

Befattning Lönegrad

2 kansliråd ............................................................................................... B 30

1 förste kanslisekreterare ....................................................................... B 26

2 andre kanslisekreterare .................................................................... B 21

1 registrator.......................................................................................... B 15

Lagavdelningen:

1 chef för lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 ledamot å lagavdelningen, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

1 förste expeditionsvakt .................................................................. B 7

1 kanslibiträde ...................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter........................................................ B 5

3 kontorsbiträden.................................................................................. B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen:

1 förste expeditionsvakt.......................................................................... B 7

1 expeditionsvakt................................................................................... B 5

Befattningshavare å övergångsstat.

1 förste kanslisekreterare ................................................................ B 26

1 registrator...................................................................................... B 22

Såsom av staten framgår, är departementet för närvarande uppdelat på

två avdelningar, kansliavdelningen och lagavdelningen.

Kansliavdelningen står under ledning av statssekreteraren-expeditionschefen.

Utom så vitt lagärenden beträffar, fullgör denne de åligganden och

utövar de befogenheter, som enligt instruktionen för befattningshavarna

i statsdepartement uppdragits åt statssekreterare och expeditionschef.

I vad lagärenden angår, tillkomma nämnda åligganden och befogenheter

chefen för lagavdelningen.

Kansliavdelningen är uppdelad på två byråer, benämnda första och

andra byrån, med ett kansliråd som chef för varje byrå. Å den första

byrån handläggas, bland annat, ärenden angående städernas jurisdiktion,

fångvården, fideikommiss m. m. och å den andra byrån ärenden angående

rikets domstolar med undantag av stadsdomstolarna, medborgarrätt, utlänningars

fastighetsförvärv m. m.

Till tjänstgöring å första byrån äro indelade en förste kanslisekreterare,

som självständigt föredrager ärenden angående antagande av släktnamn

och tillstånd till äktenskap och adoptioner, samt en andre kanslisekreterare

och en halvtidsamanuens. Å andra byrån tjänstgöra en andre kanslisekreterare

och en halvtidsamanuens.

Å lagavdelningen tjänstgöra en ordinarie och två extra ledamöter, de

senare avlönade från särskilt för ändamålet beviljat extra anslag, även
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

som en heltidsamanuens, vilken biträder en av de extra ledamöterna med

Svensk författningssamlings utgivande.

En av de viktigaste ändringarna i departementets organisation, som

vidtogos genom 1917 års departementalreform, var förenämnda uppdelning

å två skilda avdelningar med var sin chef. Lämpligheten av denna

tudelning och behovet av två jämställda chefer har under senare år vid

flera tillfällen varit föremål för övervägande. Då under föregående års

höst statssekreterar-expeditionschefsbefattningen blev ledig, ansågs frågan

örn departementets uppdelning å avdelningar jämte därmed sammanhängande

organisationsspörsmål böra upptagas till allsidig utredning.

Med föranledande härav bemyndigade Kungl. Majit chefen för justitiedepartementet

att tillkalla en person att såsom sakkunnig inom departe

mentet verkställa utredningen, varjämte Kungl. Maj :t förklarade, att med

återbesättande av statssekreterar-expeditionschefsbefattningen skulle tillsvidare

anstå samt att under tiden förordnande skulle meddelas angående

uppehållande av allenast en expeditionschefstjänst. Vidare erhöll departementschefen

bemyndigande att under samma tid meddela förordnande om

bestridande av övriga med statssekreterar-expeditionschefsbefattningen

förenade göromål.

Sedan f. d. justitierådet Birger Ekeberg tillkallats att verkställa förutnämnda

utredning och denna utredning avslutats, har ärendet nu underställts

riksdagens prövning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle å justitiedepartementets stat uppföras

— i stället för en statssekreterare expeditionschef och en chef för

lagavdelningen — en statssekreterare och en expeditionschef.

Med den sålunda föreslagna förändringen beträffande de båda chefsposterna

skulle följa, att uppdelningen av departementet i en kansli- och

en lagavdelning skulle upphöra. Detta förhållande skulle föranleda, att

ledamoten å lagavdelningen skulle erhålla en annan tjänstetitel och har i

detta hänseende föreslagits titeln »ledamot för lagärenden».

Efter en omorganisation av departementet på nu angivet sätt kan anslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän sänkas med 2,000 kronor.

Av skäl, departementschefen anfört å sid. 14 i statsrådsprotokollet, har

anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. höjts

med 400 kronor, utgörande ersättning åt en extra expeditions vakt för uppehållande

av portvaktssysslan i kanslihuset.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande" förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt

motion, nr 300, vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj-.ts

förslag i fråga örn ändrad organisation av justitiedepartementet, måtte bestämma

antalet ordinarie befattningar i justitiedepartementet på sätt, som

är gällande enligt statsregleringen för budgetåret 1929/1930.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

5

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad departementschefen framhållit till stöd för den föreslagna förändringen

i avseende å de håda chefsposterna i departementet samt om upphörande

av den nuvarande uppdelningen av departementet å kansli- och lagavdelningarna,

har synts utskottet utgöra vägande motiv för en sådan förändrings

genomförande. Vad motionsvis i frågan anförts, har utskottet icke funnit

utgöra tillräckliga skäl för att ställa frågan på framtiden.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl. Majit

under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å herr Forssells ovanberörda

motion, II: 300,

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i justitiedepartement

på följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

................................................. —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

........................................... —

1 ledamot för lagärenden, arvode enligt 5 § i av
-

löningsreglementet ........................................... —

2 kansliråd ..................................................... B 30

1 förste kanslisekreterare.................................... B 26

2 andre kanslisekreterare.................................. B 21

1 registrator ........................................................ B 15

1 förste expeditionsvakt......................................... B 7

1 kanslibiträde..................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................ B 5

3 kontorsbiträden .................................................. B 4

För tjänstgöring i statsrådsberedningen:

1 förste expeditionsvakt........................................ B 7

1 expeditionsvakt .............................................. B 5

Befattningshavare å övergångsstat.

1 förste kanslisekreterare...................................... B 26

1 registrator .......................................................... B 22

h) godkänna följande stater för justitiedepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag

kronor 117,600

'' 18,600

Summa kronor 136,200

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ............

............. kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 153,500;

samt

c) sänka det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp,

155,100 kronor, med 1,600 kronor till 153,500 kronor.

Extra leda- 2:o) På grund av Kungl. Marits därom gjorda framställning (punkt 2)

lagärenden oc^ under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 16) i ämnet innehåller,

[2.] hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av två extra ledamöter

för lagärenden i justitiedepartementet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag å 24,000 kronor.

Handsekre- 3:0) I

terare åt stats- stäU

ministern.

[3.]

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 3) får utskottet hörnätt

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en handsekreterare

åt statsministern för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag å 4,000 kronor.

Lagberedningen.

[4.]

Lagberedningen m. m.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4)

dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 74,000 kronor,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

å 8,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 16 och 17 i statsrådsprotokollet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 7

Till lagberedningen har å extra stat för varje år fran och med 1903

anvisats särskilt reservationsanslag. För budgetåret 1929/1930 har anslagsbeloppet

bestämts till 74,000 kronor.

Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag

för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens

personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestritts från

förenämnda reservationsanslag och därförut från andra huvudtitelns allmänna

anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Nämnda förslagsanslag, som för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och

1925/1926 uppgick till 6,500 kronor, har från och med budgetåret 1926/1927

utgått med ett årligt belopp av 8,000 kronor.

Kostnaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1930/1931

hava, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens

personal, uppskattats till 78,800 kronor. Med hänsyn till beräknad besparing

å reservationsanslaget den 1 juli 1930 bar anslaget emellertid ansetts

kunna begränsas till nu utgående belopp, 74,000 kronor. Förslagsanslaget

till dyrtidstilläggsersättning har, såsom av det förestående framgår, likaledes

upptagits med samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats.

Mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke funnit skäl till

erinran. Att frågan örn dyrtidstillägg för nästkommande budgetår icke

ännu varit föremål för riksdagens prövning, har utskottet, med hänsyn särskilt

till nu ifrågavarande anslags natur och ringa storlek, ansett icke böra föranleda

till uppskov med beviljande av detsamma. Utskottet förutsätter

givetvis, att samma grunder för dyrtidstilläggs åtnjutande komma att tilllämpas

å lagberedningens personal som å statens befattningshavare i övrigt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 74,000 kronor; samt

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning

till lagberedningens personal för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag å 8,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5)

dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 25,000 kronor,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till

utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

å 3,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Dalautredningen

.

[5.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 18 och 19

i statsrådsprotokollet.

Till Dalautredningen har å extra stat från och med budgetåret 1923/1924

årligen anvisats ett särskilt reservationsanslag. För det första året uppgick

anslaget till 54,000 kronor, för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och

1925/1926 till 62,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 till 65,000 kronor,

för budgetåret 1927/1928 till 45,000 kronor och för budgetåret 1928/1929

till 35,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet 17,000

kronor.

Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag

för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens

personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestreds från

förenamnda reservationsanslag. Sagda förslagsanslag uppgick för vart och

ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 till 4,000 kronor samt för vart

och ett av budgetåren 1926/1927—1928/1929 till 5,000 kronor. För det nu

löpande budgetåret är anslagsbeloppet bestämt till 4,000 kronor.

Utgifterna för budgetåret 1930/1931 hava, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande

ersättningen till utredningens personal, ansetts böra beräknas till

40,500 kronor. Att ytterligare minska utgifterna har på grund av önskemålet

om framläggande av lagförslag i ämnet till 1932 års riksdag icke

synts vara möjligt. Med hänsyn till beräknad besparing å reservationsanslaget

den 1 juli 1930, 15,500 kronor, har anslagsbehovet emellertid ansetts

kunna begränsas till 25,000 kronor. Härjämte har, liksom i nu gällande

riksstat, till dyrtidstillägg motsvarande ersättning åt utredningens personal

upptagits ett särskilt anslag, vilket ansetts kunna bestämmas till 3,000

kronor.

Med tillfredsställelse har utskottet inhämtat, att Dalautredningen ansett

sig kunna med ingången av detta år ägna ett samlat arbete åt den slutliga

lagstiftningen i det ämne, varom fråga är.

Vad angår de för nästkommande budgetår äskade anslagen för fortsatt

uppehållande av Dalautredningens verksamhet och för beredande av dyrtidstillägg

motsvarande ersättning till utredningens personal, hava Kungl. Maj:ts

förslag härutinnan icke givit utskottet anledning till erinran. Under hänvisning

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande

dyrtidstillägg åt lagberedningens personal, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för fortsatt uppehållande av Dalautredningens

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag å 25,000 kronor; samt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

9

b) för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning

till utredningens personal för samma budgetår

anvisa ett extra förslagsanslag å 3,000 kronor.

Domstolarna.

6:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 6) och under hänvisning Extra expeditill

vad statsrådsprotokollet (sid. 19 och 20) i ämnet innehåller, hemställer ^s^tafdom^

Utskottet, stolen.

[6.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra expeditionsrum

vid högsta domstolen för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag å 2,208 kronor.

7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 7) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

20 och 21) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av nedre

justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade

revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,

en amanuens, två tillförordnade kontorsbiträden

och en extra expeditionsvakt för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag å 56,908 kronor.

Tillfällig

förstärkning

av arbetskrafterna

i nedre

justia srevisionen.

[7.]

8:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 8) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra ledamot

i Svea hovrätt för hudgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag å 8,580 kronor.

Extra ledamot

i Svea

hovrätt.

[8.]

9:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att osta hovrätt,

dels ur övergångsstaten för Göta hovrätt utesluta från och med den 1 juli [9*]

1930 två notariebefattningar i lönegraden B 22 samt från och med den 1

januari 1931 en arkivariebefattning i samma lönegrad;

dels godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt att tillämpas

från och med den 1 juli 19301

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

10 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 342,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 1,700

Arvoden å 1,500 kronor till 4 divisionsordförande samt å 500

kronor till 4 vice ordförande å division ............................ » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......... » 42,460

Renskrivningskostnad, förslagsanslag ........................................ » 2,000

Summa kronor 396,860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag................................................................ kronor 6,140;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt från dess

nuvarande belopp, 418,000 kronor, med 15,000 kronor till 403,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24—29 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande ordinarie stater för Göta hovrätt äro av följande lydelse:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 342,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................... » 1,700

Arvoden å 1,500 kronor till fyra divisionsordförande samt

å 500 kronor till fyra vice ordförande å division ...... » 8,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. .. » 40,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................. » 2,000

Summa kronor 394,400.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 23,600.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle sålunda anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare ökas med 2,460 kronor,

under det att övergångsstaten skulle minskas med 17,460 kronor. Med

skillnaden mellan dessa belopp, 15,000 kronor, har anslaget alltså ansetts

kunna nedsättas.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) ur övergångsstaten för Göta hovrätt utesluta från

och med den 1 juli 1930 två notariebefattningar i lönegraden

B 22 samt från och med den 1 januari 1931 en

arkivariebefattning i samma lönegrad;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

11

b) godkänna följande ordinarie stater för Göta hovrätt

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....

Arvoden å 1,500 kronor till 4 divisionsordförande

samt å 500 kronor till 4

vice ordförande å division

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.................................

Renskrivningskostnad, förslagsanslag

kronor 342,700

» 1,700

8,000

42,460

2,000

Summa kronor 396,860.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag kronor 6,140;

samt

c) minska ordinarie förslagsanslaget till Göta hovrätt

från dess nuvarande belopp, 418,000 kronor med

15,000 kronor till 403,000 kronor.

10:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under hän- Tillfällig förvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 30—33) i ämnet innehåller, får av arbets.

utskottet hemställa, . krafter”a

i vissa hov
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande rätter.

budgetår ägt rum, för tillfällig förstärkning av arbetskrafterna

i vissa hovrätter för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag å 67,000 kronor.

Illo) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 11)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt

från dess nuvarande belopp, 379,187 kronor, med 5,600

kronor till 373,587 kronor.

Justitiestat

undtr Svea

hovrätt.

[ii.]

12:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till partiell Partiell lönelöneförbättring

för häradshövdingarna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett ^harldt

extra anslag å 126,800 kronor. hövdingarna.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 33—35 i statsrådsprotokollet. [12.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

domsagornas

förvaltning.

[13.]

Vatten
domstolarna.

[14.]

Civil personal

vid regementsoch

stationskrigsrättema.

[15.]

För ifrågavarande ändamål är i innevarande budgetårs riksstat uppfört

ett extra anslag å 130,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till ''partiell löneförbättring för häradshövdingarna

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag å 126,800 kronor.

13:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 35 och 36) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av vissa bidrag till

kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna

i gällande domsagostadga jämte övriga i ämnet meddelade

bestämmelser, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag å 550,000 kronor.

14:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bestridande

av arvoden och ersättningar åt befattningshavare vid vattendomstolarna

m. m. (punkt 14) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 38 och 39) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av civil personal vid

regements- och stationskrigsrätterna för budgetåret

1930/1931 anvisa e.tt extra anslag å 108,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

13

Rättegångsväsendet i allmänhet.

16:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 16) och Understöd åt

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 41 och 42) i ämnet inne- rättshjälps

håller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag å 50,000 kronor.

anstalter.

[16.]

17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att höja det i riks- övervakning

staten uppförda ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnaderna av törnda''91

för övervakning av villkorligt dömda från dess nuvarande belopp, 35,000

kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 42 i statsrådsprotokollet.

Den äskade förhöjningen av anslaget är föranledd av att det för budgetåret

1928/1929 anvisade anslaget, 25,000 kronor, väsentligt överskridits eller

med omkring 15,300 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till bestridande av kostnaderna

för övervakning av villkorligt dömda från dess nuvarande

belopp, 35,000 kronor, med 5,000 kronor till

40,000 kronor.

[17.]

18:o) Beträffande Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget Medikolegal

till medikolegala besiktningar (punkt 18) kommer utskottet att framdeles besiktningar.

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för ^18-1

riksdagen

anmäla.

Fångvården m. m.

19io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 19) att

dels förklara, att beträffande de för fångvårdsstaten avsedda ordinarie

befattningar den ändring skall från och med den 1 januari 1931 vidtagas,

att antalet vaktkonstaplar, lönegrad B 6, ökas från 396 till 402;

dels godkänna följande stater för fångvården att tillämpas från och med

budgetåret 1930/1931i

Anslag till

fångvården.

[19.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar tili ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... »

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige ........................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... >

155,700

5.000

1.000

20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ »

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................................................................ »

2,022,000

150.000

350.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... » 1,217,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m., förslagsanslag............................................ » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,925,000;

dels ock öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till fångvården

från dess nuvarande belopp, 3,765,000 kronor, med 160,000 kronor

till 3,925,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 43—69 i

statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till fångvården är i nu gällande riksstat upptaget

med 3,765,000 kronor samt disponeras enligt följande stater:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige .......................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ....

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.......................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ...........................................................................

kronor 148,700

» 5,000

» 1,000

» 16,000

» 2,013,000

» 150,000

» 280,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

15

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag .................... kronor 1,147,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m. förslagsanslag............................................ » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,765,000.

Beträffande användningen av det under fångvårdsstyrelsen upptagna anslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ävensom av

förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten

m. m. har Kungl. Majit den 31 maj 1929 fastställt särskilda

stater att tillämpas under innevarande budgetår. Samtidigt har godkänts

ett av fångvårdsstyrelsen underställt förslag till omkostnadsstat för nämnda

tid. Omkostnadsstaten slutar å ett belopp av 1,640,780 kronor, varav 6,480

kronor beräknas inflyta såsom bidrag från vissa städer och kommuner,

162,000 kronor såsom hyresinkomst samt 325,000 kronor såsom inkomst å

arbetens bedrivande och återstoden 1,147,300 kronor utgör statens tillskott

att utgå av anslaget till övriga kostnader för fångvård.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 27 juni 1929 medgivit fångvårdsstyrelsen

dels att tillsvidare under budgetåret 1929/1930, i mån av

behov, vid fångvårdsstaten anställa, utöver vad genom förenämnda beslut

den 31 maj 1929 medgivits, vissa icke-ordinarie befattningshavare dels ock

utbetala särskilda arvoden till läkare vid vissa fångvårdsanstalter.

Kungl. Majits nu förevarande förslag innebär höjningar dels av vissa

anslag under avlöningsstaten, dels ock av omkostnadsstaten.

Vidkommande först anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän

hos fångvårdsstyrelsen har Kungl. Majit föreslagit, att detta anslag måtte

höjas med 7,000 kronor, motsvarande avlöning till en notarie hos styrelsen.

Detta sammanhänger med följande förhållande.

Enligt den stat för fångvårdsstyrelsen, som fastställdes av 1921 års riksdag,

inrättades en notariebefattning å fångvårdsstyrelsens sociala avdelning.

Enär denne notarie i succession efter en tjänstledig byråchef uppehöll

annan befattning hos styrelsen samt notariebefattningen ansågs kunna

hållas obesatt, nedsatte 1923 års riksdag, efter framställning av Kungl.

Majit (se andra huvudtiteln, sid. 48 o. f.), förslagsanslaget till avlöningar

till ordinarie tjänstemän hos styrelsen med ett mot avlöningen å notariebefattningen

svarande belopp.

Sedan omförmälde byråchef återinträtt i tjänstgöring, har lönen å ifrågavarande

notariebefattning måst utgå från förslagsanslaget till ordinarie

tjenstemän hos styrelsen, vilket sålunda tagits i anspråk i större utsträck
-

Anslag till

fångvårdsstyrelsen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr A

Anslag till

fångvårdsstaten.

ning än vad som beräknats vid anslagets nedsättning. Sedan numera arbetet

å styrelsens sociala avdelning väsentligt ökats genom tillkomsten av ärenden

rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare samt internering

av återfallsförbrytare, har det ansetts uteslutet, att notariebefattningen

skulle kunna undvaras. Det har för den skull synts lämpligt, att vid beräkningen

av ifrågavarande avlöningsanslag hänsyn tages till lönen å notariebefattningen.

I 1923 års stat för fångvårdsstyrelsen var anslaget till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. uppfört med 22,000 kronor. Efter

Kungl. Maj:ts förslag (se andra huvudtiteln, sid. 49) nedsatte 1923 års

riksdag anslaget till 16,000 kronor, med vilket belopp anslaget sedermera

utgått. Enligt den för innevarande budgetår fastställda staten skola från

ifrågavarande anslag utgå dels arvoden till en biträdande läkare med 1,200

kronor och till en biträdande arkitekt med 6,000 kronor, dels ock ersättning

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. med 8,800 kronor. Sistnämnda

belopp användes, bland annat, till avlöningar åt de aspiranter å befattningar

inom fångvården, vilka för sin utbildning tjänstgöra inom styrelsen.

Ifrågavarande anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag

höjas från nuvarande beloppet, 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 20,000

kronor. Anslagsökningen avser att tillgodose behovet av kvalificerad personal,

som skall vikariera å befattningar i fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten

och i sinom tid vinna befordran inom verket. Härjämte är att

märka, att den utvidgning av arbetsdriften vid fångvårdsanstalterna, som

för närvarande pågår, kräver ökade extra arbetskrafter å styrelsens arbetskontor,

särskilt skrivhjälp.

Vad härefter angår anslagen till fångvårdsstaten har departementschefen

till en början lämnat några meddelanden angående vissa förhållanden,

som äro av beskaffenhet att påverka en del av dessa anslag, nämligen

dels antalet i statens fångvårdsanstalter förvarade personer, dels ock vissa

föreskrifter i den nya sinnessjuklagen den 19 september 1929 (nr 321), som

träder i kraft den 1 januari 1931.

Ifrågavarande redogörelse återfinnes å sid. 47—51 i åberopade statsrådsprotokollet.

Efter nämnda meddelanden örn fångantalet och den nya sinnessjuklagens

verkningar har departementschefen övergått till frågan örn dessa faktorers

betydelse för personalbehovet. ,

Enligt den av 1929 års riksdag fastställda staten för fångvården skall

finnas, bland annat, följande antal ordinarie befattningshavare för bevakning

och arbetsdrift, nämligen

12 uppsyningsman,

6 yrkesmästare av l:a klass,

45 överkonstaplar,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

17

26 yrkesmästare av 2:a klass,

396 vaktkonstapel*,

4 första vaktfrnar och

36 vaktfruar.

Den förut gällande staten upptog samma antal ordinarie befattningshavare

dock med den skillnaden, att antalet yrkesmästare av lia klass var 3, yrkesmästare

av 2:a klass 23 och vaktkonstaplar 402.

Det av 1929 års riksdag för innevarande budgetår beviljade anslaget å

280,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

vid fångvården var beräknat bland annat för högst följande icke-ordinarie

befattningshavare för bevakning eller arbetsdrift, nämligen

3 uppsyningsman eller yrkesmästare av l:a klass,

11 överkonstaplar eller yrkesmästare av 2:a klass,

35 vaktkonstaplar,

2 första vaktfruar och

6 vaktfruar.

Detta antal icke-ordinarie befattningshavare var jämväl enligt Kungl.

Majits brev den 8 juni 1928 fastställt för budgetåret 1928/1929. På framställning

av fångvårdsstyrelsen i skrivelse den 13 juli 1928 medgav emellertid

Kungl. Maj:t genom beslut den 31 augusti 1928, att utöver sistnämnda

antal icke-ordinarie befattningshavare finge från och med den 1 september

1928 tills vidare under nämnda budgetår i mån av behov anställas 1

uppsyningsman, 1 överkonstapel samt 8 vaktkonstaplar, samtliga med avlöning

från förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

vid fångvårdsstaten m. m. Det ökade behovet av icke-ordinarie

befattningshavare motiverades av fångvårdsstyrelsen med den större bevakningsstyrka,

som erfordrades vid fångvårdens sinnessjukavdelningar samt

vid de nya vård- och interneringsanstalterna i Norrköping och Ystad. I

sin skrivelse den 7 augusti 1928 angående anslagsäskanden till 1929 års

riksdag begärde fångvårdsstyrelsen emellertid ej anslag till avlöning åt sistnämnda

icke-ordinarie befattningshavare, och fann Kungl. Maj:t ej anledning

göra någon hemställan till riksdagen örn anvisande av medel därtill.

Sedan Kungl. Majit den 5 april 1929 i samband med anmälan av riksdagens

beslut rörande utgifterna för budgetåret 1929/1930 under andra

huvudtiteln ålagt fångvårdsstyrelsen att för fastställelse till Kungl. Majit

inkomma med förslag till stater för nämnda budgetår å bland annat anslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten

m. m., hemställde fångvårdsstyrelsen i skrivelse den 11 maj 1929, under

åberopande av dels behovet av ökad bevakning vid sinnessjukavdelningen å

centralfängelset å Långholmen samt vid vårdanstalten i Norrköping ävensom

vid interneringsanstalten i Ystad dels ock pågående utvidgning av arbetsdriften

vid fångvårdsanstalterna, att för innevarande budgetår finge anställas

högst följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 4 uppsyningsman

Bihang till riksdagens protokoll 19H0. 6 sami. 2 höft. (\r 2.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

eller yrkesmästare av lia klass, 14 överkonstaplar eller yrkesmästare av 2:a

klass samt 53 vaktkonstaplar.

Genom beslut den 31 maj 1929 fann Kungl. Majit emellertid gott medgiva,

att endast det antal icke-ordinarie befattningshavare, för vilkas avlöning

medel vid anslagets fixerande beräknats, finge högst anställas. Kostnaden

härför upptogs förslagsvis till 158,000 kronor. Tillika förklarade Kungl.

Majit, att Kungl. Majit ville, efter av fångvårdsstyrelsen förebragt ingående

utredning rörande möjligheterna att genom indragning av fångvårdsanstalter

eller andra åtgärder minska personalbehovet, meddela beslut

beträffande frågan örn anvisande av medel till ytterligare icke-ordinarie

befattninghavare för bevakning och arbetsdrift.

Efter ytterligare utredning hemställde därefter fångvårdsstyrelsen i skrivelse

den 25 juni 1929 att Kungl. Majit måtte medgiva, att från förslagsanslaget

till icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten m. m. finge

under budgetåret 1929/1930 utgå — utöver avlöningar till, de icke-ordinarie

befattningshavare, som medgivits genom beslutet den 31 maj 1929 —

avlöningar till högst följande icke-ordinarie befattningshavare, nämligen 1

uppsyningsman eller yrkesmästare av lia klass, 3 överkonstaplar eller yrkesmästare

av 2:a klass samt 18 vaktkonstaplar. Kungl Majit beslöt den 27

juni 1929 att bifalla fångvårdsstyrelsens nyssnämnda framställning. Genom

detta beslut samt beslutet den 31 maj 1929 har medgivande lämnats att för

innevarande budgetår anställa bland annat högst följande icke-ordinarie

befattningshavare, nämligen 4 uppsyningsman eller yrkesmästare av lia

klass, 14 överkonstaplar eller yrkesmästare av 2:a klass samt 53 vaktkonstaplar.

I sin förut omförmälda skrivelse den 23 augusti 1929 angående anslagsäskanden

för budgetåret 1930/1931 har fångvårdsstyrelsen i fråga örn personal

för bevakning och arbetsdrift hemställt dels örn ökning av antalet

ordinarie vaktkonstapelsbefattningar från 396 till 402 dels ock örn medgivande,

att högst samma antal icke-ordinarie befattningshavare, som slutligen

fastställts för nu löpande budgetår, måtte få anställas jämväl för

budgetåret 1930/1931.

Departementschefen har förordat bifall till fångvårdsstyrelsens förslag örn

ökning av den ordinarie personalen på det sätt, att antalet ordinarie vaktkonstaplar

från och med den 1 januari 1931 ökas med 6 eller från 396

till 402, vilket för budgetåret 1930/1931 skulle påkalla en ökning av anslaget

till ordinarie befattningshavare vid fångvårdsanstalterna med 9,000

kronor.

Vad därefter angår den icke-ordinarie personalen, har departementschefen

uttalat, bland annat, att, frånsett frågan örn de straffriförklarades

överflyttande till sinnessjukhus, de förhållanden, som föranlett Kungl. Majit

att lämna fångvårdsstyrelsen bemyndigande att anställa ytterligare personal

för löpande budgetår, även under nästkommande budgetår i stort sett torde

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

19

komma att kvarstå oförändrade. Då den nyssberörda ökningen av antalet

ordinarie vaktkonstaplar betingats av nya förhållanden, kunde motsvarande

minskning i antalet icke-ordinarie befattningshavare ej ske. Därest emellertid

de straffriförklarade i större utsträckning skulle överflyttas till

sinnessjukhus, syntes dock självfallet den för dessa avsedda personalen

kunna indragas. Som tidpunkten för en dylik överflyttning ännu ej kunde

fixeras, syntes dock försiktigheten bjuda att för budgetåret 1930/1931 räkna

med det av fångvårdsstyrelsen föreslagna antalet. Anslaget till icke-ordinarie

befattningshavare vid fångvårdsstaten m. m. skulle vid bifall härtill höjas

med 52,000 kronor.

Departementschefen har härefter övergått att behandla frågan örn läkararvoden

vid vissa fångvårdsanstalter, vilka arvoden utgå från det under

fångvårdsstaten upptagna anslaget för avlöningar till icke-ordinarie (befattningshavare

m. m.

För närvarande verkställas rättspsykiatriska undersökningar dels å fångvårdens

sinnessjukavdelningar, dels å statens hospital. I och med sinnessjuklagens

ikraftträdande skola alla rättspsykiatriska undersökningar rörande

häktade verkställas å fångvårdens sinnessjukavdelningar, vilket förhållande

påkallar ökat anslag till läkarpersonalen.

Endast vid sinnessjukavdelningen vid centralfängelset å Långholmen Annes

nu anställd särskild sinnessjukläkare med i stat uppfört arvode å 3,000 kronor.

Med denna tjänst är förenad den å Karolinska mediko-kirurgiska institutets

stat uppförda befattningen såsom lärare i rättspsykiatri med ett arvode av 3,600

kronor för år. Vid kronohäktet i Västervik har läkarens arvode, nu 3,972

kronor för år, bestämts med hänsyn tagen till häktets karaktär av huvudsakligen

sinnessjukanstalt. Vid övriga fängelser med sinnessjukavdelningar

åligger däremot vederbörande, närmast för kroppssjukvården avsedda

fängelseläkare att jämväl omhänderhava vården av de å fängelset intagna

sinnessjuka fångar och Undersöknin gsfångar. Till läkare, som verkställer

rättspsykiatrisk undersökning, utgår dessutom ett arvode av 70 kronor för

varje undersökning. I senast fastställda omkostnadsstat hava kostnaderna

härför, däri inberäknat utgifter för utskrift av utlåtandena, förslagsvis beräknats

till 12,500 kronor.

Efter erinran härom har departementschefen redogjort för en av 1926

års sinnessjuksakkunniga i deras betänkande II (sid. 176 o. f.) verkställd utredning

örn, bland annat, den ökning av läkarpersonal vid fångvårdens

sinnessjukavdelningar, som den nya sinnessjuklagen betingar (sid. 59—61),

samt vidare återgivit fångvårdsstyrelsens i särskilda skrivelser framlagda

förslag i avseende å ersättning till sinnessjukläkarna jämte medicinalstyrelsens

däröver avgivna utlåtande (sid. 61—65). Sin egen ståndpunkt till

förevarande fråga har departementschefen angivit sålunda:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

_ grund av sinnessjuklagens stadganden, att rättspsykiatrisk undersökning

av häktad skall verkställas av sjukvårdsläkaren vid den fångvården

tillhörande sinnessjukavdelning, som skall mottaga för sinnessjukdom misstänkta

från det häkte, där den tilltalade förvaras, har i kungörelse den

19 september 1929 (nr 338) örn ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i kungörelsen

den 17 december 1915 (nr 559) angående villkor för behörighet till vissa

civila läkarbefattningar föreskrivits, att i avseende å behörighet till läkarbefattning

vid fångvården tillhörande sinnessjukavdelning skall gälla vad

som finnes stadgat örn behörighet till överläkarbefattning vid statens sinnessjukhus

d. v. s. han skall förutom föreskriven tjänstgöring under vissa tider

vid lasarett eller vid medicinsk eller kirurgisk avdelning av sjukhus samt

vid något statens sinnessjukhus eller annat därmed jämförligt sinnessjukhus

hava förvärvat skicklighet och omfattande erfarenhet i behandlingen

av sinnessjuka samt hava ådagalagt förmåga att handhava förvaltningen

av sinnessjukhus.

Den stränga fordran, som sålunda uppställes för behörighet till läkarbefattning

vid fångvårdens sinnessjukavdelningar, medför, att ersättning till

läkare vid sådan sinnessjukavdelning måste höjas. Vid bedömande av denna

fråga gäller det först att taga ställning till spörsmålet, huruvida dessa läkares

gottgörelse skall utgå uteslutande i form av avlöning eller helt eller delvis i

form av ersättning för varje undersökning, samt örn, därest avlöningsprincipen

godtages, läkarbefattningarna skola bliva ordinarie eller icke. De sinnessjuksakkunniga

havm såsom förut nämnts utgått från att sinnessjukläkarna vid

centralfängelset å Långholmen och straffängelserna i Jönköping och Karlstad

skola bliva ordinarie samt motiverat detta med att man eljest knappast

skulle kunna räkna på att erhålla sökande med föreskrivna kvalifikationer.

För övriga läkarbefattningar hava de sakkunniga föreslagit arvoden

med förut av mig nämnda belopp.

_ Såväl fångvårdsstyrelsen som medicinalstyrelsen hava ansett, att åtminstone

tills vidare läkarbefattningarna skola avlönas med arvoden.

Såsom jag förut framhållit, har jag ansett den nuvarande anordningen i

fråga örn anstalterna för rättspsykiatriska undersökningar böra provisoriskt

bibehållas, intill dess erfarenhet vunnits örn sinnessjuklagens verkningar.

Med hänsyn härtill synes det lämpligt att tills vidare bestämma ifrågavarande

läkares avlöning i form av arvode jämte ersättning för varje undersökning.

Beträffande storleken av de arvoden, som skola utgå, har fångvårdsstyrelsen

föreslagit en ökning av arvodet till sinnessjukläkaren å Långholmen

med 1,500 kronor från nuvarande 3,000 kronor till 4,500 kronor, vartill

skulle komma dels honom tillkommande arvode såsom lärare i rättspsykiatri

vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet, 3,600 kronor, dels ock ersättningar

för varje undersökning med 70 kronor, vilka undersökningar torde

kunna beräknas till minst 50 per år. Hans sammanlagda ersättning kan

således beräknas till 11,600 kronor. Denna inkomst torde få anses skälig

för en läkare med de kvalifikationer, som måste uppställas. Jag anser mig

därför böra tillstyrka fångvårdsstyrelsens av medicinalstyrelsen biträdda

förslag örn ökning av det nu från fångvården utgående anslaget till denne

läkare med 1,500 kronor till 4,500 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har vidare föreslagit ett arvode till en var av läkarna

vid sinnessjukavdelningarna i Malmö, å Härlanda, i Härnösand och i

Växjö med 600 kronor, vilket arvode på grund av Kungl. Maj:ts medgivande

den 27 juni 1929 redan utgår för innevarande budgetår. De sinnessjuksakkunniga

hava däremot föreslagit arvoden av 1,200 kronor till envar

av dessa läkare, under det att medicinalstyrelsen ansett, att arvodena borde

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

21

utgå med 1,000 kronor samt att ersättningen för rättspsykiatriska utlåtanden

för dessa läkare borde bestämmas till 100 kronor för varje utlåtande.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att arvodet å ifrågavarande läkartjänster

bör bestämmas till högst 1,000 kronor, vilket medför en årlig kostnadsökning

av högst 4,000 kronor. Däremot synes mig ersättningen för

varje undersökning böra tillsvidare bibehållas med samma belopp, som skall

utgå till övriga sinnessjukläkare.

Till läkaren vid kronohäktet i Västervik utgår för närvarande ett arvode

av 3,972 kronor, vilket de sinnessjuksakkunniga föreslagit skola höjas till 4,500

kronor under förutsättning, att ersättningen för varje undersökning indroges.

Då såsom jag tidigare anfört denna ersättning tillsvidare bör utgå, anser

jag i likhet med de båda myndigheterna det nu utgående arvodet böra

bibehållas.

Vad angår läkar befattningarna vid sinnessjukavdelningarna vid strafffängelserna

i Jönköping och Karlstad äro arvodena enligt förenämnda Kungl.

Maj:ts beslut den 27 juni 1929 bestämda till högst 900 kronor för varje.

Därest emellertid, såsom jag förut omnämnt, de straffriförklarade komma

att överföras till statens sinnessjukhus, torde dessa arvoden kunna minskas

eller eventuellt indragas. Innan ännu med säkerhet kan bestämmas, från

vilken tidpunkt dylik överföring kan äga rum, samt då det är sannolikt, att

fångvården även därefter tidvis måste omhändertaga straffriförklarade, synes

mig försiktigheten bjuda att för budgetåret 1930/1931 räkna med dessa arvoden.

Vidkommande slutligen fångvårdsstyrelsens äskande örn höjning av arvodet

till läkaren vid kronohäktet i Norrköping och den därmed förenade

vårdanstalten för förminskat tillräkneliga förbrytare från högst 1,200 kronor

till högst 2,400 kronor samt till läkaren vid kronohäktet i Ystad och den

därmed förenade interneringsanstalten för manliga återfallsförbrytare från

högst 504 kronor till högst 900 kronor anser jag mig, med hänsyn till

vikten av att å dessa tjänster erhålla fullt kvalificerade läkare samt till

den arbetsbörda, som åvilar dem, böra biträda samma äskande. Till

belysande av det ökade arbetet vid dessa anstalter tillåter jag mig erinra

örn att den 1 december 1929 i anstalten i Norrköping förvarades 19 personer

och i anstalten i Ystad 9 personer, under det att motsvarande siffror vid

samma tidpunkt år 1928 var för vardera anstalten 2.

Bifalles mitt förslag örn arvoden för omförmälda läkarbefattningar, skulle

ökningen å läkararvodena uppgå till omkring 8,900 kronor.

I statsrådsprotokollet har vidare upptagits två av fångvårdsstyrelsen

i skrivelsen den 23 augusti 1929 Kungl. Majit underställda frågor nämligen

dels örn särskilt arvode till uppsyning smannen vid fångkolonien å

Singeshult, dels ock om ökning av utgående ersättning åt vikarier för ickeordinarie

befattningshavare vid fångvårdsstaten m. ira.

Såsom föreståndare för fångkolonien å Singeshult har alltsedan koloniens

tagande i bruk under år 1920 tjänstgjort numera ordinarie uppsyningsmannen

Carl Johan Emil Lindén, vilken åtnjuter lön enligt 10:e lö

negraden. Med hänsyn till de krävande och självständiga sysslor, som

åligga föreståndaren vid Singeshult, samt då Lindén, enligt vad fångvårdsstyrelsen

vitsordat, på ett synnerligen förtjänstfullt sätt fullgjort

sitt uppdrag, har ett personligt lönetillägg å 300 kronor utan rätt till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

dyrtidstillägg, ansetts böra tillerkännas Lindén, att utgå av förslagsanslaget

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten

m. m.

Till ersättning åt vikarier för icke-ordinarie befattningshavare vid semester

och sjukledighet samt kostnader för läkarvård, begravningshjälp

m. m. åt sådana befattningshavare är i staten för budgetåret 1929/1930

uppfört ett belopp av förslagsvis 8,010 kronor. Då nämnda belopp icke

ansetts kunna på långt när förslå med det antal icke-ordinarie befattningshavare,

som beräknats för budgetåret 1930/1931, har berörda anslagspost

föreslagits höjd från 8,010 kronor med 8,800 kronor till 16,810 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslaget till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid fångvårdsstaten, skulle

detta anslag ökas från 280,000 kronor med 70,000 kronor till 350,000 kronor.

Beträffande fångvårdens omkostnadsstat har departementschefen erinrat,

att denna för budgetåret 1928/1929 uppgjorts med hänsyn till ett

fångantal av 1,800 samt för budgetåret 1929/1930 efter ett medeltal fångar

av 1,950. Departementschefen har ansett, att man vid anslagsberäkningen

för nästkommande budgetår bör utgå från ett medeltal av 2,050 fångar,

vilket skulle medföra en kostnadsförhöjning av cirka 50,000 kronor. Då

omkostnadsstaten för budgetåret 1928/1929 emellertid överskridits med ungefär

27,000 kronor, har det dock ansetts nödvändigt att utöver omförmälda

50.000 kronor uppräkna anslaget till omkostnadsstaten med ytterligare

20.000 kronor. Vid anförda förhållanden har anslaget till omkostnadsstat

för budgetåret 1930/1931 beräknats till 1,217,300 kronor.

Vad slutligen angår anslaget till övergångsstat har detsamma i enlighet

med fångvårdsstyrelsens hemställan för budgetåret 1930/1931 föreslagits

till upptagande med samma belopp som för nu löpande budgetår eller

4.000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majrts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt

motion, nr 23, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att sinnessjukläkarbefattningen

vid centralfängelset å Långholmen uppföres å ordinarie

stat med placering i lönegrad B 29, samt att arvodet för den med

denna läkarbefattning förenade lärarbefattningen i rättspsykiatri vid Karolinska

institutet i samband härmed minskas från nuvarande 3,600 kronor

till 3,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Majrts förslag, i vad desamma avse höjning av de i avlöningsstaten

för fångvårdsstyrelsen ingående anslagsposterna för avlöningar till

ordinarie tjänstemän och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

23

m. m., hava icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

alltså den äskade höjningen av dessa poster nied tillhopa 11,000 kronor.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, är, vad fångvårdsstaten angår,

den begärda utökningen av antalet ordinarie vaktkonstaplar föranledd

av den fordran på fackutbildade befattningshavare, som anstalten för förminskat

tillräkneliga förbrytare i Norrköping samt de fångvårdsanstalter,

som omhänderhava undersökningsfångar och sinnessjuka eller sinnesoroliga

fångar, påkalla. Förslaget i denna del har utskottet, med hänsyn

till det föreliggande behovet av personal med sagda utbildning samt önskvärdheten

av en god rekrytering av personalen i fråga, ansett sig böra biträda.

Då utskottet jämväl funnit det för anställande av icke-ordinarie

personal äskade beloppet till fyllest motiverat, har utskottet även i detta

hänseende ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Vad härefter angår frågan örn reglering av de till vissa läkare vid

fångvårdens sinnessjukavdelningar utgående ersättningarna, har utskottet

i likhet med departementschefen funnit den nuvarande anordningen ifråga

örn anstalterna för rättspsykiatriska undersökningar böra provisoriskt

bibehållas, intill dess erfarenhet vunnits örn sinnessjuklagens verkningar.

På grund härav har det ock synts utskottet lämpligt att tillsvidare

bestämma ifrågavarande läkares avlöning i form av arvode jämte

ersättning för varje undersökning. Även i fråga örn sinnessjukläkarbefattningen

vid centralfängelset å Långholmen har denna anordning synts

utskottet tillsvidare böra gälla, ehuru utskottet likvisst funnit vissa skäl

tala för, att denna befattning uppföres å ordinarie stat med lön enligt

9 § i löneplanen i det för allmänna civilförvaltningen gällande avlöningsreglementet.

För närvarande och i avvaktan på erfarenhet rörande den

blivande omfattningen av de med befattningen förenade åliggandena

torde sålunda enligt utskottets mening förändrade bestämmelser i fråga

örn avlöningsförmånerna å sagda befattning icke böra genomföras.

Vad arvodenas storlek beträffar, har utskottet icke kunnat undgå att

finna Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn arvodena till läkarna för sinnessjukavdelningarna

i Malmö, å Härlanda, i Härnösand och i Växjö innebära

en procentuellt stor förhöjning av nu utgående belopp. Utskottet har

emellertid icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Storleken

av de föreslagna läkararvodena vid övriga iangvårdsanstalter kar

icke givit utskottet anledning till erinran.

Då utskottet ej heller haft något att erinra mot vad i övrigt under förevarande

punkt föreslagits, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Petréns ovanberörda

motion, I: 23,

a) förklara, att beträffande'' de för fångvårdsstaten

avsedda ordinarie befattningar den ändring skall från

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

och med den 1 januari 1931 vidtagas, att antalet vaktkonstaplar,

lönegrad B 6, ökas från 396 till 402;

b) godkänna följande stater för fångvården att tilllämpas

från och med budgetåret 1930/1931:

A. Avlöningsstat.

Fångvårdsstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................ kronor 155,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.... » 5,000

Arvoden å 500 kronor till två fullmäktige

................................................ » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m............................. » 20,000

Fångvårdsstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag........................................ » 2,022,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... » 150,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m.] m., förslagsanslag » 350,000

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för fångvård, förslagsanslag

............................................ » 1,217,300

C. Övergångsstat.

Avlöningar m. m., förslagsanslag....... » 4,000

Summa förslagsanslag kronor 3,925,000;

samt

c) öka det i riksstaten uppförda ordinarie" förslagsanslaget

till fångvården från dess nuvarande belopp,

3,765,000 kronor, med 160,000 kronor till 3,925,000.

Extra byrådirektör

å

fångvårdsstyrelsens

arbetskontor.

[20.]

20:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

20) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70 och 71) i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av en extra byrådirektör

å fångvårdsstyrelsens arbetskontor för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag å 10,500 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

25

21:o) På grund av Kungl. Majits förslag (punkt 21) och under hänvisning Understöd åt

till vad statsrådsprotokollet (sid. 71 och 72) i ämnet innehåller, hemställer tmfri^ivna

utskottet, Vy™

skydd.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande [21.]

budgetår ägt rum, till fångvårdsstyrelsens disposition

för understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 23,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till understöd

åt Svenska skyddsförbundet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

å 90,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 72—75 i åberopade statsrådsprotokollet.

Understöd åt

Svenska

sky dds för-]

bundet.

[22.]

Till Svenska skyddsförbundet, som enligt stadgar, antagna den 26 juni 1925,

utgör en sammanslutning av flertalet fångvårds- och skyddsföreningar i

riket och har till ändamål att verka för de anslutna organisationernas gemensamma

intressen samt åvägabringa och förmedla samarbete dem emellan,

har från och med budgetåret 1926/1927 årligen anvisats ett extra anslag å

75,000 kronor.

Efter förslag av fångvårdsstyrelsen har Kungl. Majit genom beslut den

20 juni 1929 ställt det för innevarande budgetår beviljade beloppet till förbundets

förfogande, varvid Kungl. Majit föreskrivit, att därav skulle tilldelas

föreningen Skyddsvärnet i Stockholm ....................................... kronor 35,000

» »i Göteborg.......................................... » 6,000

» » i Malmö................................................ » 6,000

» »i örebro................................................ » 4,000

» » i Falun ............................................... » 4,000

» »i Vänersborg........................................ » 1,000

» »i Umeå ................................................ » 500

» » i Gävle ................................................ » 500

Stockholms skyddsförening ........................................................... » 1,000

föreningen Uppsala samhjälp ....................................................... » 2,000

Malmöhus läns förening till stöd för värnlösa och fallna » 1,000

Blekinge läns förening till stöd för frigivna ............................ » 500

Stockholms kyrkliga socialråd........................................................ » 2,000

föreningen Självhjälp ................................................. »_1.000

Summa kronor 64,500.

Vidare har Kungl. Majit genom samma beslut bemyndigat styrelsen för

skyddsförbundet att av de anvisade medlen använda ett belopp av intill

7,500 kronor till understödjande av sådana till förbundet anslutna föreningar,

vilka på grund av omfattning och intensitet i bedriven verksamhet kunde

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Vissa nybyggnadsarbeten

vid centralfängelset

å

Långholmen.

Uthuggning

av cell fönster

vid centralfängelset

å

Långholmen.

[23 och 24.]

bliva i särskilt behov av sådant understöd. För förbundets egna utgifter

skulle få disponeras 3,000 kronor.

Åt fångvårdsstyrelsen bar tillika uppdragits att genom verkställande av

inspektioner rörande vederbörande organisationers verksamhet, infordrande

av uppgifter och på annat lämpligt sätt öva nödig kontroll över medlens

användning, varjämte bestämts, att ett av chefen för justitiedepartementet

förordnat ombud skulle äga deltaga i revisionen av förbundets räkenskaper

ävensom, där ombudet så funne nödigt, infordra och taga del av de till förbundet

anslutna föreningars räkenskaper samt att styrelsen för förbundet

skulle före den 1 april 1930 till fångvårdsstyrelsen avgiva berättelse, innefattande

jämväl redogörelse för och särskild redovisning över anslagets

användning samt för förbundets övriga inkomster och utgifter, rörande

förbundets verksamhet under år 1929.

Såsom motiv för den nu äskade förhöjningen av förevarande anslag har

anförts den utvidgning, som på senare tid ägt rum av förbundets verksamhet,

samt dennas sambällsnyttiga beskaffenhet.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att skyddsförbundets

verksamhet även hädanefter bör vinna ekonomiskt understöd från det allmännas

sida. Mot den nu föreslagna, relativt stora förhöjningen av

understödet har utskottet dock icke kunnat undgå att hysa starka betänkligheter

och detta särskilt med hänsyn till den enligt utskottets mening knapphändiga

motivering, som åberopats till stöd för förhöjningen ifråga. Utskottet

har för sin del ansett sig böra stanna vid att förorda anslagets

höjning med 5,000 kronor eller sålunda från 75,000 till 80,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

å 80,000 kronor.

23:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bestridande

av kostnaderna för vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen

(punkt 23) samt för upphuggning av cellfönster vid sagda fängelse

(punkt 24) ävensom väckt motion i anledning av förstnämnda förslag

(1:76) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

27

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för anordnande

av en isoleringsavdelning vid vårdanstalten för förminskat tillräkneliga förbrytare

i Norrköping i huvudsaklig överensstämmelse med av fångvårdsstyrelsen

framlagt förslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 140,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 78 — 82 i

statsrådsprotokollet.

Anordnande

av en särskild

isoleringsavdelning

vid

vårdanstalten

för förminskat

tillräkneliga

förbrytare i

Norrköping.

[25.]

Enligt lagen den 22 april 1927 (nr 107) örn förvaring av förminskat tillräkneliga

förbrytare, vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1928, äger domstol, efter

inhämtande av yttrande från interneringsnämnden, under angivna förutsättningar

förordna, att den, som dömes till ansvar för brott, skall, då han

prövas vid brottets begående hava varit och fortfarande vara av sinnesbeskaffenhet,

varom i 5 kap. 6 § strafflagen sägs, i stället för att undergå det

ådömda straffet intagas till förvaring i särskild vårdanstalt.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 203, anmälde riksdagen, att riksdagen i

anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln i statsverkspropositionen

gjorda framställning anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000

kronor för anordnande av vårdanstalt för förminskat tillräkneliga förbrytare

vid förutvarande centralfängelset i Norrköping. Genom brev den 3 juni

1927 ställde Kungl. Maj:t omförmälda anslag till fångvårdsstyrelsens förfogande

att användas för därmed avsett ändamål i huvudsaklig överensstämmelse

med de vid ärendets behandling i statsrådet den 4 januari 1927

(andra huvudtiteln punkt 21) av föredragande departementschefen tillstyrkta

grunder, varefter Kungl. Maj:t den 25 november 1927 förordnade, att män,

som jämlikt förenämnda lag dömas till förvaring, skola intagas å den vid

förenämnda centralfängelse anordnade vårdanstalten för förminskat tillräkneliga

förbrytare.

Centralfängelset i Norrköping består av dels en huvudbyggnad mot norr,

inrymmande expeditionslokaler, kyrksal, logement för 156 fångar placerade

i s. k. nattceller samt en bostadslägenhet, dels en länga i väster innefattande

en häktesbyggnad med 24 vanliga s. k. dagceller för förvaring av fångar

såväl dag som natt, domstolslokal med expeditionsrum, 9 enkelrum jämte

vaktrum samt en mindre bostadslägenhet, dels en länga i öster med kök,

sjukrum, skolsal samt badrum, dels ock slutligen i söder en arbetsbyggnad

med ångpannerum m. m.

Norrköpingsfängelset beräknades kunna rymma åtminstone 100 förvarade.

Till en början ansågs anstalten dock böra anordnas allenast för omkring ett

femtiotal. För att lämna plats för detta antal hava följande åtgärder vidtagits.

Den södra byggnaden har inretts till sovsalar för 30 förvarade,

dagrum, vaktrum, snyggningsrum och arbetssalar. Inom häktesavdelningen

i den västra längan hava upphuggits en del fönster, vilka försetts med tjockt

glas. I de i samma byggnad belägna 9 enkelrummen, vilka äro sinsemellan

skilda allenast av putsade träväggar, hava vidtagits smärre ändringar. De

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Utskottets

yttrande.

Inköp av

vissa fastigheter

för

fångkolonien

vid Singeshult.

[26.]

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

två nedre våningarna i häktesavdelningen, inrymmande 16 celler, hava avsetts

för våldsamma eller oroliga individer och de 9 enkelrummen för mindre

svårskötta, vilka dock ej vore så fogliga, att de lämpligen böra förvaras i

de gemensamma sovsalarna i den omändrade arbetsflygeln, eller också på

grund av särskilda omständigheter böra få egna rum.

Enligt ett inom fångvårdsstyrelsen utarbetat förslag skulle den nu till

inrättande ifrågasatta särskilda isoleringsavdelningen anordnas genom omoch

påbyggnad av den befintliga för närvarande oanvända östra flygelbyggnaden.

Denna byggnad, som nu består av två ovan källarvåningen belägna

våningar inredda såsom sjukrum, kök m. m., skulle påbyggas med

ytterligare en våning inrymmande 11 enkelrum. Redan befintliga utrymmen

inom byggnaden skulle omändras sålunda, att i våningen 1 tr. upp inreddes

11 enkelrum och i bottenvåningen 6 enkelrum samt ekonomilokaler,

varjämte i källarvåningen skulle anordnas 3 disciplinceller samt badrum.

Härigenom skulle vinnas, förutom nyssnämnda 3 celler, 28 säkra förvaringsrum,

vart och ett med en golvyta av eirka 9 kvadratmeter.

Av den i ärendet lämnade utredningen har utskottet funnit ådagalagt,

att de nuvarande anordningarna vid Norrköpingsanstalten icke äro tillfyllest

för upprätthållande av ordning och säkerhet inom anstalten samt att bärande

skäl tala för anordnandet av en isoleringsavdelning vid densamma. Utskottet,

som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag

och därvid icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förevarande

framställning, får alltså hemställa,

att riksdagen må för anordnande av en isoleringsavdelning

vid vårdanstalten för förminskat tillräkneliga

förbrytare i Norrköping i huvudsaklig överensstämmelse

med av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 140,000 kronor.

25:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för inköp av

fångkolonien vid Singeshult av de] Kronobergs läns landsting tillhöriga

delar av fastigheterna 1/6 mantal nr 1, 451/5000 mantal nr 1, 3/48 mantal

nr 1 samt 33/1536 och 17/384 mantal nr 1 i Singeshult, Vrå socken, som

med röd kantfärg utmärkts å en fångvårdsstyrelsens skrivelse av den 6

november 1929 bilagd kartkopia, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag å 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 82—86 i statsrådsprotokollet.

I § 6 i lagen den 24 mars 1916 (nr 90) angående verkställighet av straffarbete

och fängelsestraff föreskrives, att örn fånge, som hålles till straff i

gemensamhet, under längre tid sysselsatts med arbete huvudsakligen inom
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

29

hus, skall lian, där så lämpligen kan ske, någon tid före frigivningen helt

eller delvis hållas till arbete utomhus, samt att fånge, som undergår straff

i gemensamhet, må kunna sysselsättas med arbete utom straffanstaltens slutna

område, såvida förbindelse mellan fången och obehöriga förhindras. Dessa

bestämmelser hava tillkommit för att möjliggöra fångars arbete i det fria,

särskilt jordbruksarbete och därmed sammanhängande sysselsättningar.

I 1926 års statsverksproposition (se andra huvudtiteln, sid. 147 o. f.)

finnes intagen en redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för beredande

av ökad möjlighet till sådant arbete för fångar.

Genom beslut den 3 maj 1918 bemyndigade Kungl. Maj:t fångvårdsstyrelsen

att vid Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län försöksvis

anordna en arbetskoloni för straffångar, och anvisades för ändamålet ett

belopp av 12,500 kronor att bestridas från förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll. Förläggningen skulle äga rum med begagnande av vissa

lägenheter, som av Kronobergs läns allmänningsstyrelse och skogssällskapet

i Göteborg ställts till fångvårdens disposition, och förutsattes, att vid fångvårdens

avflyttning ägarna till lägenheterna skulle ersätta fångvården för

kostnaderna, i den mån dessa vore att anse såsom nödiga eller nyttiga.

För att oberoende av andra kunna utföra de anläggningar, som med hänsyn

till den ökade jordbruksdriften prövades behövliga till kompletterande av

redan förefintliga möjligheter för inlogerande av fångar och bevakning m. m.

vid Singeshult, föreslog fångvårdsstyrelsen i skrivelse den 24 augusti 1918,

att anslag å 50,000 kronor till bestridande av kostnader för jordinköp samt

uppförande av en logementsbyggnad i Singeshult måtte äskas hos riksdagen.

Förslaget förelädes 1919 års lagtima riksdag (se andra huvudtitelns tilläggsstat,

sid. 17 o. f.); och blev å 1919 års tilläggsstat för berörda ändamål

anvisat ett anslag å nyssnämnda belopp. För dessa medel hava enligt

Kungl. Maj:ts medgivande den 7 augusti 1919 och den 20 februari 1920

inköpts hemmansdelarna 5/48 mantal och 1/16 mantal Singeshult, vilka,

förutom skogs- och myrmark, jämväl tillfört kolonien åtskillig åkerjord. I

planen för anläggningen ingick, att, när arbetet med nyodlingar å de inköpta

fastigheterna fortskridit så långt, att nya hemmansbruk å särskilda delar

av dessa kunde bildas, dylika områden eventuellt skulle frånsäljas, därvid

av fångvården nedlagda kostnader skulle komma att återvinnas.

Sedan fångvårdsstyrelsen hemställt om ökning av antalet bostadslägenheter

vid kolonien, medgav 1921 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, dels att

för sagda ändamål ett belopp av högst 60,000 kronor hnge, efter Kungl.

Maj:ts prövning, av fångvårdsstyrelsen av tillgängliga medel förskotteras för

att sedermera återbetalas av den från jordbruket vid kolonien inflytande

avkastning eller köpeskillingar för områden, vilka kunde komma att från

de till kolonien hörande fastigheter för försäljning avskiljas, dels ock att,

till dess återbetalning skett, medlen i styrelsens huvudbok redovisades å

konto: »Förskott för fångvårdens övertagande av Singeshult». De sålunda

anvisade medlen hava jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 18 juli 1921

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Motion orri

stipendier till

fängelseläkare

för bevistande

av rättspsykiatriska

kurser.

Utskottets

yttrande.

använts till uppförande av ytterligare ett logementslius för 15 fångar samtal

bostadshus för uppsyningsman.

Vidare har 1926 års riksdag på Kungl. Majits förslag medgivit, att för uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt

förslag av logementsbyggnad och ladugård m. m. å en kolonigård vid

fångkolonien vid Singeshult ett belopp av högst 42,000 kronor finge i samma

ordning som av 1921 års riksdag medgivits av fångvårdsstyrelsen förskotteras.

Ett förvärv av den mark, varom nu är fråga, skulle innebära, att den

kronan med äganderätt redan tillhöriga, för fångvårdsändamål disponerade

marken vid Singeshult komme att avrundas, så att under kronans äganderätt

komme all inom centrum av Singeshults by liggande inägomark.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Marits förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må för inköp för fångkolonien vid Singeshult

av de Kronobergs läns landsting tillhöriga

delar av fastigheterna 1/6 mantal nr 1, 451/5000 mantål

nr 1, 3/48 mantal nr 1 samt 33/1536 och 17/384

mantal nr 1 i Singeshult, Vrå socken, som med röd

kantfärg utmärkts å en fångvårdsstyrelsens skrivelse av

den 6 november 1929 bilagd kartkopia, för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000

kronor.

26:o) I en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion, nr 24,

har hemställts, att riksdagen till stipendier åt läkare vid fångvårdsanstalter

för genomgående av rättspsykiatrisk kurs måtte för nästa budgetår anvisa

ett extra anslag av 4,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom i motionen erinrats, väckte herr Petrén vid 1926 års riksdag förslag

av enahanda innehåll som det nu framlagda.

Vid prövning av detta förslag anförde utskottet, att utskottet, som visserligen

till fullo insåge betydelsen av att de läkare, varom fråga vore, erhölle

en tillfredsställande rättspsykiatrisk utbildning, likväl ansåge sig icke böra

enbart på motionsvis framställt yrkande förorda, att anslag för berörda

ändamål uppfördes å riksstaten. I enlighet med utskottets hemställan blev

motionen ock av riksdagen avslagen.

Utskottet hävdar alltjämt den sålunda • uttalade uppfattningen och får

alltså, under framhållande av att Kungl. Majit icke torde underlåta att, för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2. 31

den händelse skäl därtill föreligga, för riksdagen framlägga förslag i ämnet,

hemställa,

att herr Petréns motion, I: 24, icke må vinna riksdagens

bifall.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens

uppfostringsanstalt

å

Bona.

[27.]

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 130,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. förslagsanslag

.................................................................................... » 32,900

Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ........................ »_144,000

Summa förslagsanslag kronor 310,300;

dels ock öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till statens

uppfostringsanstalt å Bona från dess nuvarande belopp, 305,150 kronor, med

5,150 kronor till 310,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 86—91 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie förslagsanslaget till Statens uppfostringsanstalt å Bona är i

nu gällande riksstat uppfört med 305,150 kronor och disponeras enligt följande

stater:

27:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att

dels förklara, att beträffande de för statens uppfostringsanstalt å Bona

avsedda ordinarie befattningar den ändring skall från och med budgetåret

1930/1931 vidtagas, att antalet förmän, lönegrad B 6, uppföres med 22 och

eldare, lönegrad B 5, med 1;

dels godkänna följande stat för statens uppfostringsanstalt å Bona att

tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 123,150

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 35,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

32 Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag............................ kronor 144,000

Summa förslagsanslag kronor 305,150.

I fråga örn användningen av anslaget till ieke-ordinarie befattningshavare

m. m. har Kungl. Majit den 24 maj 1929 fastställt särskild stat att tilllämpas

under budgetåret 1929 1930. Samtidigt har Kungl. Majit godkänt

ett av anstaltens styrelse underställt förslag till omkostnadsstat för samma

budgetår. Omkostnadsstaten, som är beräknad efter ett medeltal av 200

elever per dag, slutar å ett belopp av 199,000 kronor, varav 55,000 kronor

beräknas inflyta såsom överskott å verkstadsdriften vid anstalten samt å

dess jord- och skogsbruk m. m. samt återstoden 144,000 kronor utgör statens

tillskott.

Enligt den nu gällande staten finnas vid anstalten anställda följande ordinarie

befattningshavare, nämligen 7 tjänstemän i ledande ställning, 2 uppsyningsmän,

8 förste förmän, 1 maskinist, 20 förmän och 1 husmoder. I

den stat å förslagsanslaget till icke-ordinarie befattningshavare, som fastställts

av Kungl. Majit den 24 maj 1929, äro för budgetåret 1929/1930 upptagna

6 extra förmän, 6 nattvakter, 2 eldare och 1 kokerska.

Kungl. Majits förevarande förslag innebär, att å ordinarie stat skulle uppföras

ytterligare två förmän utöver nu fastställt antal samt en av de två

icke-ordinarie eldarbefattningarna. Vid bifall till förslaget skulle anslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas från 123,150 kronor med i

runt tal 7,250 kronor till 130,400 kronor. Genom överförande av den ena

av eldarbefattningarna till ordinarie stat kan emellertid anslaget till ickeordinarie

befattningshavare minskas med 2,100 kronor. Sammanlagda

kostnadsökningen skulle alltså bliva 5,150 kronor.

Utskottet, som funnit Kungl. Majits förevarande förslag örn uppförande

å ordinarie stat av ytterligare tre befattningar vid Bonaanstalten tillfyllest

motiverat och ej heller i övrigt haft något att erinra mot detsamma, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) förklara, att beträffande de för statens uppfostringsanstalt

å Bona avsedda ordinarie befattningar den

ändring skall från och med budgetåret 1930/1931 vidtagas,

att antalet förmän, lönegrad B 6, uppföres med

22 och eldare, lönegrad B 5, med 1;

b) godkänna följande stat för statens uppfostringsanstalt

å Bona att tillämpas från och med budgetåret

1930/1931i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

33

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 130,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ............ » 32,900

Omkostnadsstat.

övriga kostnader för driften, förslagsanslag

...................................................... » 144,000

Summa förslagsanslag kronor 310,300;

samt

c) öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till statens uppfostringsantalt å Bona från

dess nuvarande belopp, 305,150 kronor, med 5,150 kronor

till 310,300 kronor.

28:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till ombyggnad visso

av snickareverkstaden m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor. vid Bona.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91—93 i statsrådsprotokollet. [28.]

Förutom ombyggnad av snickareverkstaden vid Bonaan stalten innebär

Kungl. Maj:ts förevarande förslag anordnande av mejeri- och målareverkstad

vid anstalten samt montering och komplettering av maskinerier m. m. för

mejeri och snickareverkstad.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande för- utskottets

slag, får alltså hemställa, närande.

att riksdagen må till ombyggnad av snickareverkstaden

m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 20,000 kronor.

29:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till gäldande av hyra m. m. för uppfostringsanstalt

för minderåriga kvinnliga förbrytare

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å

45,200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19110 6 sami. 2 håff. (Nr 2.) 3

Hyram.m. för

uppfostringsanstalt

för

minderåriga

kvinnliga förbrytare.

[29.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Bespisning

och beklädnad

m. m. åt

elever vid uppfostringsanstalt

för

minderåriga

kvinnliga förbrytare.

[30.]

30:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till gottgörande av bespisning och

beklädnad m. m. åt elever vid uppfostringsanstalt för

minderåriga kvinnliga förbrytare för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 40,000 kronor.

Svensk författningssamling m. m.

utgivande av 3l;o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 31) och under hänvisdiakt

arkiv.» Ding till vad statsrådsprotokollet (sid. 96 och 97) i ämnet innehåller hernvi.

] ställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande

av tidskriften »Nytt juridiskt arkiv» för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag å 8,000 kronor.

Begerings- 32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32) att till bestridande

ra“- av kostnaderna för utgivandet av regeringsrättens årsbok för budgetåret

[32.] 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 97 i statsrådsprotokollet.

Sedan många år tillbaka har i riksstaten varit uppfört ett extra förslagsanslag

till bestridande av kostnaderna för utgivande av regeringsrättens

årsbok. Under senare år till och med 1922 bar detsamma utgått med 12,000

kronor. I riksstaten för budgetåret 1923/1924 upptogs anslaget med 19,000

kronor. Från och med budgetåret 1924/1925 har anslaget nedsatts till

16,000 kronor.

Med det för ett visst budgetår beviljade anslaget bestridas kostnaderna

för årsboken för det kalenderår, som gått till ända närmast före budgetårets

ingång. Från anslaget för innevarande budgetår utgår således kostnaden

för 1928 års årgång.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget med 4,000 kronor är föranledd

därav att genom den beslutade höjningen av regeringsrådens antal en väsentlig

stegring ägt rum av antalet avgjorda mål och ärenden hos regeringsrätten.

utskottets Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, får

närande. hemställa,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

35

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

utgivandet av regeringsrättens årsbok för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 20,000 kronor.

Diverse.

33:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 33) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid.

98 och 99) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till fortsatt uppehållande av en särskild

polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag å 70,000

kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för beredande

av särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders upprättande för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å 65,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 99 — 102 i

statsrådsprotokollet.

På Kungl. Maj:ts förslag beslöt 1921 års riksdag att för beredande av

särskild ersättning åt häradsskrivare för röstlängders upprättande på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Genom kungörelse den 3 juni 1921 (nr 295) örn särskild ersättning åt häradsskrivare

för röstlängders upprättande under år 1921 förordnades, att

för upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare m. m.

under år 1921 häradsskrivare ägde av statsmedel bekomma ersättning för

det ena exemplaret med 50 öre för varje helt eller påbörjat uppslag örn

minst 15 rader.

Vidare anvisade 1922 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag (se prop. nr

214/1922) åt häradsskrivarna för röstlängders upprättande på tilläggsstat för

år 1922 ett förslagsanslag å 72,000 kronor, varefter genom kungörelse den

14 juli 1922 (nr 448) förordnades, att vad i kungörelse den 3 juni 1921 (nr

295) funnes stadgat skulle i fråga örn röstlängder, upprättade efter utgången

av år 1921, äga motsvarande tillämpning tills vidare, så länge anslag för

ändamålet fortfarande beviljades av riksdagen.

Från och med budgetåret 1923/1924 har för nu ifrågavarande ändamål

beviljats ett extra förslagsanslag å 80,000 kronor för år.

Såsom skäl för den nu föreslagna reduceringen av anslaget har departementschefen

anfört följande:

Polisbyrå för

övervakande

av utlänningar

i riket.

[33.]

Ersättning

till häradsskrivare

för

röstlängders

upprättande.

[34.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

»Beträffande de grunder, enligt vilka ersättningen skall utgå, har jag

funnit det böra tagas under övervägande, huruvida icke en nedsättning

av det för varje uppslag utgående beloppet bör äga rum. Nämnda

belopp fastställdes med hänsyn till ett annat penningvärde än det nuvarande.

Häradsskrivarnas utgifter för arbetet med röstlängderna lärer följaktligen

hava nedgått på grund av penningvärdets stegring. Sålunda

kunna jämlikt socialstyrelsens beräkningar, enligt vilka prisnivån i juli

1914 anges med siffran 100, levnadskostnaderna år 1921 (1 juli), då den hittills

utgående ersättningen till häradsskrivarna bestämdes, betecknas med

indextalet 236 men år 1929 (1 juli) med 169. En minskning med 10 öre för

varje uppslag synes mig med hänsyn härtill vara skälig. Ersättningen av

statsmedel för det ena exemplaret av röstlängden skulle sålunda utgå med

40 öre för varje belt eller påbörjat uppslag örn minst 15 rader. Hela kostnaden

för ersättning till häradsskrivarna skulle vid bifall härtill kunna

nedbringas till 65,000 kronor för år.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av särskild ersättning

till häradsskrivare för röstlängders upprättande för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å

65,000 kronor.

Jordregister 35:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 35) att till fortsättande

^bygden. av arbetet å inrättande av jordregister för landsbygden för budgetåret 1930/

[35.] 1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 102—104 i statsrådsprotokollet.

Utöver de anslag örn tillhopa 2,175,000 kronor, som tidigare beviljats

för inrättande av ^ordregister för rikets landsbygd, beviljade 1929 års

riksdag för fortsättande av detta arbete ett anslag av 20,000 kronor. Av

sålunda beviljade medel beräknades omkring 13,000 kronor återstå vid 1929

års utgång. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, bar lantmäteristyrelsen

beräknat kostnaderna för år 1930 för jordregisterarbetet å lantmäterikontoren

till 7,400 kronor, varjämte styrelsen meddelat, att kostnaderna för

detta arbete under första halvåret 1931 synts böra beräknas till 3,500

kronor. För bekostande av vissa arbeten, som i samband med jordregisterarbetet

i länen verkställas i kammarkollegiet, bar beräknats omkring 8,000

kronor för år eller för år 1930 och första halvåret 1931 omkring 12,000

kronor.

Till jordregisterarbete under tiden januari 1930—juni 1931 skulle sålunda

erfordras ett belopp av omkring 23,000 kronor. Då av tidigare för

sådant arbete beviljade medel återstår ett belopp av omkring 13,000 kronor

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

37

har alltså’ medelsbehovet för budgetåret 1930/1931 ansetts icke kunna beräknas

till mindre belopp än 10,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså utskottets

yttrande.

hemställa,

att riksdagen må till fortsättande av arbetet å inrättande

av jordregister för landsbygden för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000

kronor.

36:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 36)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för bestridande av de på staten belöpande

kostnaderna för första uppläggande av fastighetsregister

i städer och vissa andra samhällen för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag å

120,000 kronor.

Fastighetsregister

i

städer och

vissa andra

samhällen.

[36.]

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) och under åbe- internatioropande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 106 och 107) i ämnet innehåller, nel\\emTfZ *

får utskottet hemställa, skydd av

litterära och

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget ar''

till Internationella byrån i Bern, nu 4,000 kronor, med [37.]

1,000 kronor till 3,000 kronor, att i riksstaten uppföras

under den förändrade benämningen »Internationella byrån

i Bern för skydd av litterära och artistiska arbeten.

»

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bestridande Uppgående av

av kostnaderna för uppgående av riksgränsen mot Norge för budgetåret mot Norge.

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 77,000 kronor, med rätt [38.]

för Kungl. Maj:t att förskottsvis av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar utanordna vad av detta belopp

må finnas erforderligt före den 1 juli 1930.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 107—110 i statsrådsprotokollet.

Efter framställning av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1929

års riksdag under andra huvudtiteln (se sid. 54 o. f.) anvisade riksdagen till

bestridande av kostnaderna för uppgående av riksgränsen mot Norge för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag å 70,000 kronor, med rätt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

för Kungl. Majit att förskottsvis av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar utanordna vad av detta belopp

funnes erforderligt före den 1 juli 1929.

Gränsröjningen beräknades draga en tid av 2 år och kosta 103,000 kronor.

Enligt beslut av Kungl. Majit den 22 mars 1929 uppdrogs gränsuppgången åt

rikets allmänna kartverk i samarbete med Norges geografiske opmaaling, varjämte

chefen för rikets allmänna kartverk erhöll uppdrag att vara svensk

gränsöverkommissarie. I samband därmed meddelade Kungl. Majit bestämmelser

angående ersättning till de förrättningsmän, som skulle deltaga i

gränsuppgången, och förklarade Kungl. Majit tillika, att Kungl. Majit ville

årligen efter fältarbetets slut taga i övervägande, huruvida förrättningsmännen

med avseende å uppdragets mödosamma beskaffenhet eller eljest föreliggande

omständigheter skulle tillerkännas särskilda gratifikationer. Genom särskilt

beslut samma dag fastställde Kungl. Ma jit instruktion för den svenska gränsöverkommissarien.

I denna instruktion stadgades, bland annat, att med gränsuppgången

förenat fältarbete skulle med visst undantag utföras gemensamt av

vissa genom de båda rikenas kartverk organiserade svenska och norska gränskommissioner,

var och en ledd av en gränskommissarie, varjämte Kungl.

Majit förklarade, att de svenska gränskommissionernas antal och sammansättning

skulle bestämmas av Kungl. Majit med hänsyn till gränsuppgångens

avslutande under loppet av två år. Slutligen förklarade Kungl. Majit

nämnda dag chefen för rikets allmänna kartverk berättigad att förskottsvis

före den 1 juli 1929 utbekomma högst 40,000 kronor.

Efter förslag av chefen för rikets allmänna kartverk bestämde Kungl.

Majit därefter genom beslut den 5 april 1929, att de svenska gränskommissionernas

antal skulle under gränsuppgången år 1929 vara två, att den

ena gränskommissionen, som skulle benämnas den södra, skulle verkställa

röjning och eftersyn å gränssträckan från Idefjorden till riksröset nr 138,

samt att den andra gränskommissionen, som skulle benämnas den norra,

skulle verkställa röjning och eftersyn å gränssträckan från riksröset nr 138

till riksröset nr 191.

I skrivelse den 31 oktober 1929 har chefen för rikets allmänna kartverk

jämlikt föreskrift i förutnämnda instruktion meddelat, bland annat, att de

båda gränskommissionerna under sommaren 1929 uppgått gränsen å de

sträckor, som genom Kungl. Majits beslut den 5 april 1929 förelagts dem.

Till gränsuppgången för innevarande budgetår anslagna medel, 70,000

kronor, hade ock förbrukats, varjämte kartverket måst förskjuta ytterligare

förbrukade 4,450 kronor. Kostnaderna hade alltså överstigit de

approximativt beräknade, vilket huvudsakligen berodde av två omständigheter.

Arbetet hade nämligen visat sig besvärligare än beräknats såväl

beträffande antalet nya riksrös och utliggare som beträffande gränsgatomas

omläggning, varjämte arbetskraften ställt sig dyrare än vad de år 1926 från

landsfiskalerna inhämtade uppgifterna givit anledning beräkna. För fullföljande

och avslutande av gränsuppgången år 1930 erfordrades ett anslag

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

39

för budgetåret 1930/1931 av högst 77,000 kronor. Av detta belopp beräknades

åtgå till täckande av anslagsöverskridandet 1929/1930 4,450 kronor,

till bearbetning av fältarbetsresultatet m. m. 2,850 kronor, till fältarbetskostnader

1930 63,405 kronor saint till oförutsedda utgifter 6,295 kronor. Av

gamma skäl, sorn angivits i statsverkspropositionen för föregående år, behövdes

före den 1 juli 1930 ett belopp av 42,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t, på framställning av chefen för rikets allmänna

kartverk, genom beslut den 20 december 1929 tillerkänt förrättningsmännen

särskilda gratifikationer att utgå av andra huvudtitelns anslag till

extra utgifter.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

uppgående av riksgränsen mot Norge för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag å 77,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av

andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till reseoch

traktamentspenningar utanordna vad av detta

belopp må finnas erforderligt före den 1 juli 1930.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska det i riksstaten under andra

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor,

med 500 kronor till 1,500 kronor.

40:o) 1 förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj:t

upptagit ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med

oförändrat belopp, 160,000 kronor.

Beträffande detta förslag har i två likalydande motioner, väckta, den ena,

nr 99, inom första kammaren av herr K. Schlyter m. fl. och den andra,

nr 205, av herr Lindqvist i Halmstad m. fl. hemställts, att riksdagen på

de närmare angivna villkor, som med stöd av föreliggande utredning i ämnet

finnas böra knytas vid anslagets beviljande, måtte för möjliggörande

av ersättnings utbetalande till nämndemän, för de med nämndemansuppdragets

utförande förenade resekostnader utöver vad för närvarande i dylikt

avseende är stadgat, höja det ordinarie förslagsanslaget under andra

huvudtiteln till rese- och traktamentspenningar med 300,000 kronor till

460,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

ÅlderstiUäyg.

[39.]

Rese- och

traktamentspenningar.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Trycknings
kostnader.

[40.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal inom

den civila

statsförvaltningen.

DyrtidstiUägg

åt befattningshavare

i sta - tens tjänst.

[41 och 42.]

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Såsom i statsrådsprotokollet och förenämnda motioner erinrats, har 1928

års riksdag i skrivelse den 24 februari 1928, nr 35, anhållit örn utredning,

huruvida och i vilken omfattning ersättning må tillerkännas nämndemän

för med nämndemansuppdragets utförande förenade resekostnader, utöver

vad för närvarande i dylikt avseende är stadgat, samt örn framläggande

för riksdagen av det förslag, som av denna utredning kunde föranledas.

Utredning i ämnet har numera verkställts inom justitiedepartementet.

Utskottet har tagit del av utredningen ifråga och har därvid konstaterat,

att skiljaktiga meningar gjort sig gällande i olika hänseenden samt att utredningen

i varje fall icke föreligger i det skick, att utskottet kan tillstyrka

motionärernas förslag. Emellertid förväntar utskottet, att ärendet

snarast underställes riksdagens prövning.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Schlyters m. fl. och Lindqvists

i Halmstad m. fl. ovanberörda motioner, 1:99

och II: 205, upptaga ordinarie förslagsanslaget till reseoch

traktamentspenningar med oförändrat belopp, 160,000

kronor.

41:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 40)

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det i riksstaten under andra

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader

från dess nuvarande belopp, 30,041 kronor,

med 50 kronor till 30,091 kronor; dock att i anslaget

må göras den jämkning, som kan erfordras för

jämnande av huvudtitelns slutsumma.

42:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för beredande

av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

(punkt 41) samt till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst (punkt 42) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

41

Övriga ordinarie anslag.

43:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under andra huvudtiteln, har någon ändring

icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under andra huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 4 februari 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbebandling hava närvarit:

från lörsta kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M.

Svensson i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell och D. A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i

Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F. Järte, G. Persson

i Falla och F. TV. Sandwall.

Övriga

ordinarie

anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 2 höft. (Nr 2.)

4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Reservati oner:

vid punkt 1 (departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli) av herrar

Rosén, Svensson i Kompersmåla, Järte och Sandwall, vilka ansett att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen må,

a) med bifall till herr Forssells ovanberörda motion

II: 300, avslå Kungl. Maj:ts framställning, i vad densamma

avser ändring i antal och tjänsteställning beträffande

befattningshavare å ordinarie stat i justitiedepartementet;
b)

godkänna följande stater för justitiedepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 119,600

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag .... » 18,600

Summa kronor 138,200

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................ kronor 17,300

Summa förslagsanslag kronor 155,500

samt

c) höja det i riksstaten under andra huvudtiteln upp
förda

ordinarie förslagsanslaget till departementets avavdelning

av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp, 155,100 kronor, med 400 kronor till 155,500

kronor.

vid punkt 19 (anslag till fångvården) av herr Petrén.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

43

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

-—-- — ''

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Lönefyllnad åt statsministern ........................................

6,000

2

Statsråden utan departement ........................................

72,000

3

Departementschefen .......................................................

24,000

4

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...................................................................

153, Ö00

5

Extra ledamöter för lagärenden ...................................

24,000

6

Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrif-

ters allmängörande, förslagsanslag ............................

14,000

7

Handsekreterare åt statsministern ................................

4,000

Säger för departementet

269,500

28,000

B. Lagberedningen m. m.

Lagberedningen:

1

Lagberedningens verksamhet, reservationsanslag........

74,000

2

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagbered-

ningens personal, förslagsanslag ............................

8,000

82,000

Dalautredningen:

3

Dalautredningens verksamhet, reservationsanslag........

25,000

4

Dyrtidstillägg motsvarande ersättning till Dalautred-

ningens personal, förslagsanslag ............................

3,000

28,000

Säger för lagberedningen m. m.

110,000

C. Justitiekanslersämbetet.

1

Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ....................

46,400

D. Domstolarna.

Högsta domstolen och regeringsrätten:

1

Högsta domstolen, förslagsanslag ................................

513,500

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

2

Regeringsrätten, förslagsanslag ....................................

237,500

3

Extra expeditionsvakt vid högsta domstolen ............

2,208

751,000

2,208

Nedre justitierevisionen:

4

Nedre justitierevisionen, förslagsanslag ....................

440,000

5

Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna....................

56,908

Hovrätterna:

Svea hovrätt:

6

Hovrätten, förslagsanslag .......................................

843,000

7

Extra ledamot........................................

8,580

8

Göta hovrätt, förslagsanslag ........................................

403,000

9

Hovrätten över Skåne och Blekinge, förslagsanslag ...

212,700

10

Tillfällig förstärkning av arbetskrafterna i vissa hov-

rätter ........................................................................

67,000

1,458,700

75,580

Häradsrätterna:

11

Justitiestat under Svea hovrätt...................

373,587

12

Justitiestat under Göta hovrätt...................................

267,313

13

Justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge

108,913

14

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna ........

126,800

15

Vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvalt-

ning, förslagsanslag...................................................

550,000

749,813

676,800

16

Vattendomstolarna, förslagsanslag ...................................

* 250,000

Krigsrätterna:

17

Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

108,000

18

Å äldre stat kvarstående auditör....................

4,000

19

Civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., för-

slagsanslag ...............................................................

10,000

14,000

108,000

Säger för domstolarna

3,413,513

1,169,496

E. Rättegångsväsendet i allmänhet.

1

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

500,000

2

Kostnader, som enligt lagen örn fri rättegång skola

gäldas av allmänna medel, förslagsanslag ................

300,000

3

Understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter, förslags-

anslag ...............................................................

50,000

4

Övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag ........

40,000

5

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.......................

* 31,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

45

........... " "

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna in-

rättningar för dem genom nya strafflagens införande

frångångna bö tesandelar, förslagsanslag ..................

18,000

Säger för rättegångsväsendet i allmänhet

889,000

50,000

F. Fångvården m. m.

1

Fångvården, förslagsanslag................................................

3,925,000

2

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor

10,500

3

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd,

reservationsanslag .......................................................

23,000

4

Svenska skyddsförbundet ................................................

80,000

5

Vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å Lång-

holmen, reservationsanslag............................................

* 210,000

6

Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset å Lång-

holmen, reservationsanslag............................................

* 25,000

7

Isoleringsavdelning vid vårdanstalten för förminskat

tillräkneliga förbrytare i Norrköping, reservationsan-

slag ...............................................................................

140,000

8

Inköp för fångkolonien vid Singeshult av vissa fastig-

heter, reservationsanslag..............................................

20,000

Säger för fångvården m. m.

3,925,000

508,500

G. Uppfostringsanstalter för minderåriga för-

brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

1

Statens uppfostringsanstalt å Bona, förslagsanslag ....

310,300

2

Ombyggnad av snickareverkstaden m. m. vid sta-

tens uppfostringsanstalt å Bona, reservationsanslag

20,000

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

3

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt...........................

45,200

4

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid

uppfostringsanstalt, förslagsanslag............................

40,000

85,200

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare

310,300

105,200!

H. Svensk författningssamling m. m.

1

Svensk författningssamling, förslagsanslag ....................

90,000

2

Utgivande av »Nytt juridiskt arkiv» ...........................

8,000

3

Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag............................

20,000

Säger för Svensk författningssamling m. m

90,000

28,000

* Av Kungl- Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 2 haft. (Nr 2.)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 2.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

I. Diverse.

1

Särskild polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket

70,000

2

Särskild ersättning till häradsskrivare för röstlängders

upprättande, förslagsanslag ........................................

65,000

3

Jordregister för landsbygden, reservationsanslag............

10,000

4

Fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen,

förslagsanslag ...............................................................

120,000

5

Internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och artistiska arbeten, förslagsanslag ........................

3,000

6

Uppgående av riksgränsen mot Norge, reservationsanslag

77,000

7

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

1,500

8

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

160,000

9

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

260,000

10

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

30,091

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

170,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

30,000

13

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 1,700

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

* 1,630,000

Säger för diverse

654,591

1,973,700

Summa

9,598,304

3,972,896

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

300549. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:281 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under andra huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
  2. Rskr. 1930:2a Skrivelse till Konungen angående vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksst s. 1 i texten