Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. in.

1930-02-28 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:35, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr 35.

1

Kr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln gjorda

framställningar m. in.

(lia avd.)

LANTFÖRSVARET.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1930 dagtecknade pro- Vapen

positionen angående statsverkets tillstånd ock behov kar Kungl. Majit under

fjärde huvudtiteln, innefattande anslagen till försvarsdepartementet, före- [43°.]

slagit riksdagen (punkt 43 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden samma dag) att öka ordinarie reservationsanslaget

till vapen ock ammunition m. m., nu 4,514,800 kronor, med

96,800 kronor till 4,611,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 237—241

av åberopade statsrådsprotokollet.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen ock ammunition m. m. kar i

riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 4,514,800 kronor. Anslags
-

behovet kar beräknats sålunda:

Titel I. Artillerimateriel............................................ kronor 552,800: —

Titel II. Artilleriammunition..................................... » 1,160,000: —

Titel III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser

................................................ » 62,500: —

Titel IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m....... » 403,000: —

Titel V. Handvapen- ock kulspruteammunition m. m. » 2,048,500: —

Titel VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen

ock kulsprutor m. m........................ » 138,000: —

Titel VII. Till artilleridepartementets förfogande för

den industriella krigsberedskapen, för experiment

ock försök samt till oförutsedda

utgifter........................................................ » 150,000: —

Summa kronor 4,514,800: —

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll W30. 6 sami. 23 höft. (Nr 35.)

360 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

I bilaga (nr 1: 18) till 1925 års försvarsutskotts utlåtande nr 1 bär ordi
-

narie vapenanslaget efter genomförd omorganisation av lantförsvaret beräknats

på följande sätt:

Titel I. Årtillerimateriel ................................................ kronor 485,000: —

Titel II. Artilleriammunition ........................................ » 1,100,000: —

Titel III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser

................................................ » 62,500: —

Titel IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m....... » 328,000: —

Titel V. Handvapen- och kulspruteammunition ....... » 2,261,500: —

Titel VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen

och kulsprutor m. m..................... » 138,000: —

Titel VII. Till artilleridepartementets förfogande för

den industriella krigsberedskapen, för experiment

och försök samt till oförutsedda

utgifter.......................................................... » 150.000: —

Summa kronor 4,585,000: —

För budgetåret 1930/1931 har vapenanslaget av arméförvaltningen beräknats

sålunda:

Tit. I. Årtillerimateriel.

Underhållskostnader för till övningar

utlämnad materiel .......................... kronor 302,800: —

Förrådskostnader, transporter m. m. » 250,000: — kronor 552,800:_

Tit. II. Artilleriammunition.

Skarp ammunition för årets övningar kronor 975,000: —

Lös » » » » » 60,000: —

Revidering av äldre ammunition,

transporter, provskjutningar m. m. » 200,000: —

Tit. lil. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser.

..................................................

Tit. IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m.

Underhållskostnader, 6,400,000 tjänst
göringsdagar

ä 0.0 2 kr................... kronor 128,000: —

Vård av till övningar utlämnade kulsprutor,

kulsprutegevär och granatkastare

............................................. » 146,800: —

Underhåll och vård av till övningar

utlämnade gasmasker........................ » 75,000: —

Förrådskostnader, transporter m. m. » 150,000: —

Tit. V. Handvapen- och kulspruteammunition m. m.

13,400,000 st. 6.5 mm. skarpa patroner

m/94 ä O.095 kr.............................kronor 1,273,000: —

2,000,000 st. 6.5 mm. kammarpatroner

m/12 ä0.03 kr.................................. » 60,000: —

1,235,000: —

62,500: —

499,800: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

3

8.000. 000 st. 6.6 mm. lösa patroner m/94

ä 0.035 kr............................... kronor 280,000: —

2.000. 000 st. 6.5 mm. lösa patroner m/14

ä 0.06 kr................................. » 120,000: —

600,000 st. 9 mm. skarpa pistolpatroner

m/07 a 0.08 kr........................... » 48.000: —

Gevärs- och handgranatmateriel......... » 30,000: —

Lyspistolammunition m. m........ » 50,000: —

Ammunition för granatkastare m. m. » 125,000: —

Kavalleriets sprängmedel, transporter,

ammunitionsvård m. m............. » 62,500: — kronor 2,048,500: —

Tit. VI. Materiel för målskjutning sövning ar med handvapen

och kulsprutor m. m.

Målskjutningskostnader 15,400,000

skott med skarpa och kammarpatroner

ä 0.00 7 kr........................ kronor 107,800: —

Särskild materiel för de nya vapnen » 10,000: —

Transporter m. m....................... » 20,200: — » 138,000:_

Tit. VII. Till artilleridepartementets förfogande.

Kör den industriella krigsberedskapen, för experiment,

försök samt till oförutsedda utgifter .................. » 150,000: —

Summa kronor 4,686,600: —

Departementschefen har beträffande medelsbehovet under ifrågavarande

anslag för budgetåret 1930/1931 anfört följande:

»I överensstämmelse med arméförvaltningens förslag torde titlarna I, III,

Y, Yl och YII under förevarande anslag böra för nästkommande budgetår

upptagas med samma belopp, som beräknats för nu löpande budgetår.

Vidkommande titeln II, har arméförvaltningen förnyat sitt föregående år

framställda förslag örn höjning av den under nämnda titel uppförda anslagsposten

till skarp artilleriammunition från hittillsvarande belopp av 900,000

kronor med 75,000 kronor till 975,000 kronor. Såsom jag i 1929 års statsverksproposition

uttalade beträffande denna anslagsfråga, håller jag visserligen

före, att en utökning av skarpskjutningsprogrammet utan tvivel skulle

vara i hög grad önskvärd, men jag anser dock detta anslagsbehov vara att

hänföra till dem, vilka för närvarande böra stå tillbaka för vissa mera angelägna

medelsbehov. Anslagstiteln i fråga torde därför böra upptagas med

oförändrat belopp, 1,160,000 kronor.

Yad slutligen angår titeln IV, har arméförvaltningen föreslagit, att det

belopp, 50,000 kronor, som under denna titel är beräknat för vård av till

övningar utlämnade kulsprutor, kulsprutegevär och granatkastare, måtte höjas

till 146,800 kronor. Vikten utav, att ifrågavarande dyrbara materiel väl

underhålles och vårdas, utgör enligt min uppfattning välgrundad anledning

till, att ämbetsverkets berörda förslag godkännes. Jag tillstyrker således,

att förevarande anslugstitel, i enlighet med arméförvaltningens förslag, beräknas

till 499,800 kronor.

Den av arméförvaltningen äskade anslagssumman, 4,686,600 kronor, torde,

i enlighet med vad jag nu anfört, böra minskas med 75,000 kronor till

4,611,600 kronor.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Engångskostnader

för

anskaffning

av artillerimateriel.

[44.]

Under erinran om att vid uppgörandet av kostnadsberäkningarna till 1925

års försvarsordning ett belopp av 50,000 kronor befunnits erforderligt för

vård av till övningar utlämnade kulsprutor, kulsprutegevär och granatkastare,

vilket belopp även utgår för innevarande budgetår, vill utskottet framhålla,

att kostnaderna under förevarande anslag böra kunna hållas inom ramen av

anslagets nuvarande belopp. Utskottet har alltså icke funnit skäl tillstyrka

den av Kungl. Majit begärda höjningen av anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m. med oförändrat belopp, 4,514,800 kronor.

2:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 44) att till bestridande av

engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,918,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 241—243 av åberopade statsrådsprotokollet.

I kostnadsberäkningarna för den nya härordningen hava upptagits vissa

engångskostnader för materielanskaffning. Ifrågavarande kostnader hava avsetts

att fördelas på en period av tio år. För anskaffning av materiel, stående

under artilleridepartementets förvaltning, hava beräknats följande belopp,

nämligen i

för luftvärnsmateriel ........................................................ kronor 1,900,000: —

» kulsprutor och kulsprutegevär .................................. » 7,050,000: —

(därav enligt försvarspropositionen 2,400,000 kronor

för kulsprutor och 4,400,000 kronor för kulsprutegevär

samt enligt försvarsutskottets beräkningar

ytterligare 250,000 kronor för båda materielslagen)

» gasskydd...................................................................... » 620,000

» motorisering av visst artilleri.................................... » 3,000,000

» mät- och observationsmateriel för artilleriet............ » 248,000

» diverse artillerimateriel................................................ » 400,000

» infanteriartilleri......................................................... » 150,000

» mobiliseringsammunition............................................ » 2,500,000

» industriens krigsorganisation .................................... » 2,000,000

» meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst » 120,000

» strålkastare för luftvärnsartilleriet............................. » 500,000

» ballongmateriel ........................................................... » 300,000

» stridsvagnar................................................ »_400,000

Summa kronor 19,188,000:

För bestridande av här ifrågavarande engångskostnader har riksdagen

alltsedan budgetåret 1926/1927 å riksstaten för varje budgetår såsom extra

reservationsanslag anvisat en tiondedel av det för ändamålet avsedda engångsbeloppet

eller 1,918,800 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

5

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning

av artillerimateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 1,918,800 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må för elektrifiering av tygstationen å Karlsborg

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att öka ordinarie

reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, nu 2,589,000

kronor, med 47,000 kronor till 2,636,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits

med 2,589,000 kronor. Vid uppskattandet av medelsbehovet under anslaget

har behållningen å anslagstiteln för arrende-, jordskylds- och tomtöresmedlen

m. m. för nämnda budgetår beräknats till 60,900 kronor, varjämte för bestridande

av utgifter från anslaget avsetts att tagas i anspråk 98,000 kronor,

utgörande överskott å den för budgetåret 1926/1927 beräknade behållningen

under nyssnämnda titel. Sammanlagda medelstillgången under anslaget har

alltså upptagits med (2,589,000 + 60,900 + 98,000 =) 2,747,900 kronor.

Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, hava de årliga

kostnaderna för underhållet av lantförsvarets byggnader beräknats till */2

procent av anläggningskostnaderna under 1—4 året, s/4 procent under 5—8

året och 1 procent från och med 9 året.

Körande medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1930/1931

har arméförvaltningen anfört följande.

I enlighet med förenämnda beräkningsgrunder borde underhållsmedlen

beträffande kasernetablissemangen för förutvarande Första och Andra livgrenadjärregementena,

vilka viel budgetårets ingång varit i bruk under en

tid av över 8 år, ökas med % procent av anläggningskostnaderna (tillhopa

enligt den ursprungliga beräkningsgrunden omkring 4,400,000 kronor) eller

med 11,000 kronor. Enär särskilt förstärkningsanslag numera bortfallit,

borde med hänsyn till såväl det sätt, på vilket nyssnämnda summa beräknats,

som de grunder, enligt vilka byggnadsanslaget blivit efter förstärkningsanslagets

bortfallande vid genomförandet av den nya härordningen beviljat,

sagda summa ökas med 75 procent eller till 19,250 kronor.

Den inom kvarteret Uppfinnaren i Stockholm belägna generalitetsbyggnaden

hade vid budgetårets ingång varit i bruk under en tid av över 4 år.

Underhållsmedlen för sagda byggnad borde i enlighet med meromnämnda

beräkningsgrunder ökas med */4 procent av anläggningskostnaderna, enligt

uppgift från byggnadsstyrelsen beräknade till 3,300,000 kronor, eller med

8,250 kronor.

Elektrifiering

av tygstationen

å

Karlsborg.

[52.]

Byggnader,

Övningsfält

och skjutbanor.

[53.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

För de byggnader, som enligt 1921 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln

(sid. 243), färdigställts senast under samma år för en anläggningskostnad

av 1,051,370 kronor, borde underhållsmedlen jämväl ökas med 14

procent jämte, på grund av vad ovan anförts beträffande förstärkningsanslagets

bortfallande, 75 procent å sålunda erhållet belopp eller med 4,000 kronor.

För de byggnader, som enligt 1925 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln

(sid. 99), färdigställts senast under samma år för en anläggningskostnad

av 1,466,900 kronor, borde underhållsmedlen ökas med */4 procent eller

med 3,670 kronor.

Vidare beräknades genom fortifikationsdepartementets försorg komma att

före den 1 juli 1930 uppföras nedan angivna byggnader m. m., för vilka

underhållsmedel från sagda tid erfordrades. Anläggningskostnaderna för

desamma beräknades uppgå till nedanstående belopp:

Bilgarage m. m. för Göta trängkår ...................................... kronor 73,000: —

Motorverkstad vid Karlsborgs tygstation ........................... » 20,000: —

Ängcentral med tvätt- och badinrättning m. m. vid Göta

artilleriregemente ................................................. » 125,000: —

Garage för kavalleriets pansarbilar m. m. vid Norrlands

dragonregemente ........................................................... » 60,000: —

Förrådsbyggnad vid Hallands regemente ........................... » 22.720: —

Stridsvagn sgarage vid Göta livgarde................................ » 41,000: —

Sprängmedelsförråd vid Göta ingenjörkår...................... v 18,000: —

Summa kronor 359,720: —

Enligt förutnämnda beräkningsgrunder erfordrades för underhåll av dessa

byggnader under ifrågavarande budgetår l/2 procent av anläggningskostnaderna

eller 1,800 kronor.

Till följd av bland annat bestämmelserna angående inkallandet av till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga samt ordnandet av liandräckningstjänsten

(generalorder den 18 juni 1926, nr 1043) hade det under de senaste

åren blivit allt svårare vid truppförbanden att för kasernvården erhålla

handräckningspersonal, varigenom utförandet av vanliga underhålls- och reparationsarbeten

med truppförbandens egna arbetskrafter, såsom föreskreves

i kasernvårdsreglementet § 4 mom. 2, icke kunnat ske i samma utsträckning

som förut. På grund härav måste till truppförbanden m. fl. utgående underhålls-

och reparationsanslag, som redan förut visat sig knappt tillmätta, numera

betecknas såsom varande otillräckliga. Underhållsmedlen för etablissemangen,

i all synnerhet för de äldre av dem, torde nämligen med nuvarande

beräkningsgrund för anslag till underhåll utav */2 till 1 procent av

anläggningskostnaderna få anses vara — i jämförelse med de väsentligt högre

underhållskostnader, varmed andra myndigheter torde räkna — så lågt satta,

att en minskning i tillgång på egna arbetskrafter för kasernvården måste

ogynnsamt inverka på sagda vård. Underhållsstandarden för flera etablissemang

befunne sig ock i märkbart nedgående. Fortifikationsdepartementet

ans&ge efter arméfördelningschefernas m. flis hörande, att omförmälda minskning

av truppförbandens m. flis tillgång på egna arbetskrafter för kasernvården

nödvändiggjorde en ökning av byggnadsanslaget med 205,000 kronor,

utgörande i medeltal 4,360 kronor för vart och ett av 47 etablissemang.

Den nya kommunalskattelagen torde även medföra ökade utgifter för byggnadsanslaget.

Fortifikationsdepartementet vore emellertid nu icke berett att

göra framställning örn häremot svarande ökning av anslaget.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts, borde byggnadsanslaget

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

7

ökas med (19,250 + 8,250 + 4,600 + 3,670 + 1,800 + 205,000 =) 242,570 kronor

eller från 2,747,900 kronor till i runt tal 2,990,500 kronor.

Beträffande de fastigheter, vilka förut redovisats under arrende-, jordskylds-

och tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel, hade den verkliga

behållningen för budgetåret 1927/1928 med 68,036 kronor 50 öre överstigit

den för samma budgetår beräknade behållningen, vadan sålunda här

funnes ett disponibelt belopp av i runt tal 68,000 kronor, som nu kunde

tagas i anspråk.

För budgetåret 1930/1931 hade inkomster och utgifter beträffande nyssnämnda

fastigheter beräknats sålunda:

Myndigheter m. m.

Beräknade

inkomster

kronor

Beräknade

utgifter

kronor

Södra arméfördelningen......................................................

130,393

109,452

Västra » ....................................................

134,020

116,399

Östra » ....................................................

271,352

199,796

Norra » ......................................................

61,381

58,214

Övre Norrland.....................................................................

1,750

1,460

Boden...............................................................................

49,702

49,464

Gotland............................................................................

21,291

20,499

Vissa myndigheter m. m....................................................

25,758

8.915

Fortifikationsdepartementets hyres- och arrendemedel (oförut-

695,647

564,199

sedda utgifter m. m.~) ......................................................

—

50.000

Summa kronor

695,647

614,199

Beräknade inkomster ........................................................ kronor 695,647: —

» utgifter ..................... ...................................... » 614,199: —

Beräknad behållning kronor 81,448: —

eller i runt tal 81,500 kronor.

Det för byggnadsanslaget beräknade medelsbehovet, 2,990,500 kronor,

kunde sålunda minskas dels med nyssnämnda överskott eller 68,000 kronor,

dels med ovanstående beräknade behållning, 81,500 kronor, eller till 2,841,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att öka ordinarie reservationsanslaget till byggnader,

övningsfält och skjutbanor, nu 2,589,000 kronor, med 252,000 kronor

till 2,841,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har arméförvaltningen föreslagit

ökning av ordinarie byggnadsanslaget med, bland annat, ett belopp av

205,000 kronor för bestridande av sådana merkostnader under anslaget, som

bliva en följd av bristande tillgång på militär handräckningspersonal för

kasernvården. Jag anser mig emellertid icke nu kunna tillstyrka en dylik

anslagsökning, utan synas mig de hittillsvarande grunderna för uppskattandet

av kostnaderna för byggnadsunderhållet böra tillämpas jämväl för nästkommande

budgetår. På grund härav och då jag i övrigt icke har något

att erinra mot arméförvaltningens förslag till anslagsberäkning, förordar jag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Ombyggnad

av en del

av Södra

skånska

infanteriregementets

skjutbana

i Ystad.

[56.]

Äng- och

värmecentral

m. m. vid

Bodens

artilleriregemente.

[6L]

att byggnadsanslaget för budgetåret 1930/1931 upptages med (2,841,000 —

— 205,000 =) 2,636,000 kronor.»

Bland de beräknade utgifterna för lantförsvarets jordbruks- och skogsfastigheter

ingår, enligt vad utskottet inhämtat, ett belopp av 60,000 kronor

för anläggandet av en skenfri korsning över statens järnvägar å Järvafältet.

Detta belopp är emellertid avsett att fördelas på två budgetår med 30,000

kronor för vartdera. Enligt utskottets mening böra anläggningar av denna art,

särskilt då de draga så betydande kostnader som här är fallet, icke utföras

med anlitande av överskottsmedel från nyssnämnda fastigheter, utan frågan

härom bör underställas riksdagen i form av begäran örn särskilt anslag för

ändamålet, varigenom riksdagen bliver i tillfälle att bedöma anläggningarnas

behövlighet och kostnaderna för deras utförande. Den för budgetåret 1930/1931

beräknade kostnaden för ifrågavarande skenfria korsning å Järvafältet har

utskottet ansett icke böra upptagas under byggnadsanslaget, vilket följaktligen

för budgetåret 1930/1931 kan minskas med 30,000 kronor. Då utskottet

i övrigt icke haft någon erinran mot det begärda anslaget, vilket bör upptagas

till 2,606,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till

byggnader, övningsfält och skjutbanor, nu 2,589,000 kronor,

med 17,000 kronor till 2,606,000 kronor.

5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av en del av Södra skånska infanteriregementets

skjutbana i Ystad för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 21,800 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för anordnande

av äng- och värmecentral m. m. vid Bodens artilleriregemente för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 274 och

275 av åberopade statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag avser anordnande vid Bodens artilleriregemente av

en äng- och värmecentral i förening med uppvärmningsanordning för stallar

och ridhus samt centraluppvärmningsanläggningar för kanslihuset och två

kasernhus jämte sjukpaviljongen. Enligt en av arméförvaltningen verkställd

utredning beräknades kostnaderna för dessa anläggningar komma att uppgå

till 220,000 kronor, vilket belopp arméförvaltningen ansett kunna fördelas på

två budgetår.

Departementschefen har framhållit, att beslut nu borde fattas allenast örn

det belopp, som skulle anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår,

eller 110,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

9

I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för anordnande av äng- och värmecentral

m. m. vid Bodens artilleriregemente för budgetåret 1930,1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 64) att för elektrifiering

av vissa befästningar i Boden för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 63,000 kronor.

I sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret

1930/1931 har arméförvaltningen, under hänvisning till vad ämbetsverkets

fortifikationsdepartement i särskild skrivelse den 28 augusti 1929 i ämnet

anfört, hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till elektrifiering

av vissa befästningar i Boden för nämnda budgetår anvisa ett extra

reservationsanslag av 126,000 kronor.

Departementschefen har i likhet med arméförvaltningen funnit det vara

angeläget, att åtgärder vidtoges för tillgodoseende av det behov, varom här

vore fråga. Mot den verkställda kostnadsberäkningen, enligt vilken för ändamålet

skulle erfordras ett belopp av 126,000 kronor, har departementschefen

icke funnit anledning till någon erinran, men ansett sig emellertid böra räkna

med en uppdelning av kostnaderna på två budgetår och förordat, att för

nästkommande budgetår anvisades hälften av nyssnämnda belopp eller 63,000

kronor.

Utskottet, som har tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får utskottets

med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställa, yttrande.

att riksdagen må för elektrifiering av vissa befästningar i

Boden för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 63,000 kronor.

Elektrifiering

av vissa

befästningar

i Boden.

[64.]

SJÖFÖRSVARET.

8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 97) att öka ordinarie re- Underhåll av

servationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., nu flottans fartyg

5,900,000 kronor, med 176,000 kronor till 6,076,000 kronor. noder m.9m.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 321—325 [97.]

av åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptaget

med 6,500,000 kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1929/1930

beräknade marinförvaltningen utgifterna under anslaget till 7,197,285 kronor.

Med hänsyn till å anslaget förefintlig reservation ansåg sig dock ämbetsverket

kunna begränsa sitt anslagsäskande för ifrågavarande ändamål till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

/Statsutskottets utlåtande Nr 35.

6,500,000 kronor. Anslaget upptogs av Kungl. Maj:t med sistnämnda belopp

i det för 1929 års riksdag framlagda riksstatsförslaget. På hemställan av

statsutskottet beslöt emellertid riksdagen att minska anslaget till 5,900,000

kronor.

De av myndigheterna framlagda kostnadsberäkningarna för flottans stationer

i Karlskrona och i Stockholm samt för underhåll av byggnader i Marstrand

ävensom de äv marinförvaltningen föreslagna jämkningarna av berörda

kostnader framgå av följande tablå:

1

Varvsehefen

Karlskrona.

Varvsehefen

Stockholm.

Summa.

Marinförvalt-

ningen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

I 1. Fartyg och hatar.

Reservinventarier m. m...............

214,100

81,100

295,200

250.000

Pansarskepp ..............................

777,900

256,300

1,034,200

1.000.000

Kryssare ...................................

501,200

166,100

727 300

700.000

Jagare ......................................

427,650

112,300

539,950

540,000

Torpedbåtar ..............................

—

3,900

3,900

—

Motortorpedbåtar........................

2.050

—

2,050

2,000

Undervattensbåtar .....................

295.300

533,200

828,500

820,000

Specialfartyg..............................

126,550

176,900

303,450

300,000

Vedettbåtar ................................

306.250

354,000

660.250

500.000

Skeppsgossefartyg ....................

183,300

—

183,300

183,000

Logementsfartyg ........................

—

161,500

161,500

150,000

Transportmateriel samt mindre far-

tyg och båtar m. m................

189.200

208,500

397,700

386,400

Torpedmateriel...........................

95,000

90.000

185,000

185,000

Radiomateriel..............................

22,000

38 700

60,700

61,000

Min-, spräng- och svepmateriel ...

9.000

34,000

43,000

43,000

Nautisk materiel ........................

30.000

21,200

51,200

50,000

2. Hus och byggnader...................

630,575

365,600

996,175

800,000

3. Avlöning till viss administrativ

personal.................................

53.725

64,300

118,025

118,000

4. Åtskilliga behov ........................

61,950

93,500

155,450

154.000

3,985,750

2,761,100

6,746,850

6,242,400

5. Byggnader i Harstrand...............

—

—

—

9,600

6. För omsättning av undervattens-

båtars aekumulatorbatterier......

—

—

—

300,000

7. Till marinförvaltningens disposition

för oförutsedda utgifter............

—

—

—

300,000

Summa summarum kronor

—

- |

—

6,852,000

Marinförvaltningen beräknade alltså medelsbehovet för underhåll av flottans

fartyg och byggnader m. m. till 6,852,000 kronor.

Inkomster och utgifter för uthyrda bostadsfastigheter m. m. samt för

Gustaf sviks örlogsdepå beräknades uppgå till följande belopp:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

11

Inkomster.

Kronor.

Utgifter.

Kronor.

Bostadsfastigheter i Karlskrona .................................

50,000

37,100

» » Stockholm ..................................

10.000

—

» » Marstrand..................................

100

—

Gustafsviks örlogsdepå................................................

7,000

10,000

Summa

67,100

47,100

Behållningen beräknades sålunda komma att uppgå till (67,100 — 47,100=)

20.000 kronor.

Härutöver beräknades liyresmedel komma att inflyta från områden i Djurgårdsstaden

ävensom å Beckholmen och å Fjäderholmarna. Dessa hyresmedel

skulle emellertid efter avdrag av erforderliga underhållskostnader m. m.

för fastigheterna tillföras Stockholms varvs byggnadsfond.

Det förut angivna medelsbehovet, 6,852,000 kronor, kunde alltså minskas

med 20.000 kronor till 6,832,000 kronor, vilket belopp med 365,285 kronor

understege det av ämbetsverket för innevarande budgetår beräknade medelsbeliovet.

Marinförvaltningen hade senast i sin skrivelse angående regleringen av

utgifterna för sjöförsvaret under budgetåret 1929/1930 framhållit, att anslagets

storlek i förhållande till befintlig materiel under ett flertal år varit

otillräckligt, varför underhållet i motsvarande grad måst eftersättas. Detta

förhållande bleve på grund av 1929 års riksdagsbeslut, vilket innebure en

kraftig beskärning av ifrågavarande anslag, ännu mera framträdande. Ämbetsverket

ville därför framhålla nödvändigheten av, att tillräckliga medel be

reddes för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

I fråga örn medelsbehovet under förevarande anslag har departemenschefen

anfört följande;

»Såsom redan nämnts, nedsatte riksdagen flottans underhållsanslag för

budgetåret 1929/1930 till 5,900,000 kronor. Enligt vad av riksdagens skrivelse

i ämnet inhämtas, utgick riksdagen härvid från det i kostnadsberäkningarna

för 1925 års marinorganisation upptagna anslagsbeloppet, korrigerat

med hänsyn därtill, att vid uppgörandet av dessa kostnadsberäkningar

förutsatt prisfall icke inträffat, eller 5,800,000 kronor. Härtill lades dels

25.000 kronor för bestridande av vissa sjukvårdskostnader, som numera belasta

anslaget, dels ock 75,000 kronor för ökade avlönings utgifter.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 4 januari 1927 av frågan örn medelsbehovet

under förevarande anslag för budgetåret 1927/1928 framhöll min

företrädare i ämbetet, att för underhåll av de för samövningar med flygvapnet

avsedda fartygen — för vilket ändamål icke några medel syntes hava

upptagits i 1925 års kostnadsberäkningar — borde å förevarande anslag beräknas

ett belopp av 80,000 kronor." Häremot gjordes från 1927 års riksdags

sida icke någon erinran. Vidare är att märka, att i 1925 års försvarsproposition

angavs såsom en bland förutsättningarna för anslagets nedbringande

till den i propositionen beräknade summan, att vissa förenklingar i

varvens organisation och drift m. ni. kunde komma till stånd, motsvarande

en kostnadsminskning av 550,000 kronor. I 1927 års statsverksproposition

har för riksdagen anmälts, att de i berörda hänseende av flottans organisationssakkunniga

föreslagna, numera genomförda förenklingarna beräknats

medföra en årlig besparing av 450,000 kronor, eller 100,000 kronor mindre

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Befästningar,

kustartilleriets

kaserner

m. m.

[99.]

än som förutsattes i 1925 års beräkningar. Även om man principiellt godtager

den år 1925 uppgjorda kostnadsberäkningen såsom utgångspunkt vid

uppskattandet av medelsbehovet under ifrågavarande anslag, bör sålunda

på grund av nu berörda omständigheter anslaget ökas med (80,000 + 100,000 =)

180.000 kronor. I enlighet härmed och under förutsättning att, på sätt i

det följande kommer att föreslås, en årlig utgiftssumma av omkring 4,000

kronor överflyttas från förevarande anslag till ett nyuppfört anslag för anskaffning,

underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon, skulle flottans

underhållsanslag upptagas med (5,900,000 + 180,000 — 4,000=) 6,076,000 kronor.

Denna summa understiger visserligen avsevärt marinförvaltningens

anslagsäskande för nästkommande budgetår och lärer icke kunna anses fullt

motsvara det framtida årliga medelsbehovet å anslaget, särskilt med hänsyn

därtill, att anslaget avses att kunna lämna tillgång till bestridande av de

betydande kostnaderna för sådana mera genomgripande reparationsarbeten,

som tid efter annan måste komma till utförande än å ett, än å ett annat

av flottans fartyg. För det närmaste budgetåret har jag emellertid funnit

mig böra stanna vid ovannämnda anslagsbelopp, 6,076,000 kronor.»

Utskottet, som icke ansett skäl föreligga att nu tillstyrka högre medelsanvisning

än som beslutats för innevarande budgetår, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till underhåll av flottans

fartyg och byggnader m. m. med oförändrat belopp, 5,900,000

kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 99) att öka ordinarie

reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., nu

320.000 kronor, med 30,000 kronor till 350,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 326—328.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptaget med

350.000 kronor. I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag upptogs

anslaget med samma belopp. Uti skrivelse den 30 april 1929 (nr 4 A) anmälde

riksdagen — efter att hava erinrat, att anslaget i kostnadsberäkningarna för

den nya marinorganisationen uppförts med ett belopp av 302,000 kronor —

att riksdagen, som ansett medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 icke behöva

beräknas högre än till 320,000 kronor, minskat anslaget till sistnämnda

belopp.

För anslaget har av Kungl. Majit fastställts stat, enligt vilken anslagsmedlen

tillika med hyror och arrendemedel till ett belopp av 24,000 kronor

äro fördelade på följande sätt:

Kommendanten i Vaxholms fästning.................................... kronor 125,000: —

Befälhavande amiralen i Karlskrona.................................... » 102,000: —

Kommendanten i Alvsborgs fästning................................... » 46,000: —

» » Hemsö » » 1,500: —

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter

................................................................................... » 69,560: —

Summa kronor 344,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35. 13

Marinförvaltningen har för budgetåret 1930/1931 begärt följande belopp:
Vaxholms

fästning................................................................. kronor 130,000: —

Karlskrona » » 106,000: —

Alvsborgs » utöver inflytande hyres- och arrendemedel

.................................................................................. » 30,000: —

Hemsö fästning............................................... » 2,000: —

kronor 268,000: -—

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter.

.............................................................................. ..... » 82,000: —

Summa kronor 350,000: —

För underhåll av befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. borde härutöver

disponeras de inom kustfästningarna med flera platser inflytande

hyres- och arrendemedlen.

Departementschefen har framhållit, att en ökning av anslaget till samma

belopp, varmed detsamma upptagits i riksstaten för budgetåret 1928/1929,

vore av behovet påkallat.

Under erinran örn att förevarande anslag i kostnadsberäkningarna för den

nya marinorganisationen upptagits med ett belopp av 302,000 kronor, får

utskottet, som ej funnit sig böra tillstyrka anvisande av högre anslag än

som av riksdagen beviljats för innevarande budgetår, hemställa

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets

kaserner m. m. med oförändrat belopp, 320,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att öka ordinarie

reservationsanslaget till kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor

med 46,000 kronor till 626,000 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 328—330.

I sin framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1929/1930 hemställde marinförvaltningen, att ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets materiel m. m., vilket i riksstaten för budgetåret 1928/1929

upptagits med ett belopp av 580,000 kronor, måtte för förstnämnda budgetår

ökas till 675,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 4 januari 1929

framhöll departementschefen, att, ehuru även han ansåge en ökning av anslaget

erforderlig, han dock icke kunde tillstyrka en så betydande anslagshöjning

som den av marinförvaltningen ifrågasatta, utan syntes honom anslagsbeloppet

böra bestämmas till 630,000 kronor. Kungl. Maj:ts i enlighet

härmed till riksdagen avlåtna förslag blev emellertid icke av riksdagen bifallet.

Riksdagen fann nämligen skäl icke föreligga att höja anslaget och

upptog alltså detsamma för budgetåret 1929/1930 med oförändrat belopp,

580,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Kustartilleriets

materiel

m. m.

[100.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Anskaffning,

underhåll och

drift av sjöförsvarets

motorfordon.

[101.]

14 Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Anslaget har enligt av Kungl. Majit fastställd stat fördelats sålunda:

Vaxholms fästning........

.......................................................... kronor 286,080

—

Karlskrona » .......

.......................................................... » 230,800

—

Alvsborgs » ........

......................................................... » 19,500

—

Hemsö » .......

.......................................................... » 7,100

—

Till marinförvaltningens

disposition för oförutsedda utgifter » 36,520

—

Summa kronor 580,000

—

För budgetåret 1930/1931 har marinförvaltningen begärt ett till 671,000

kronor förhöjt belopp. Departementschefen har emellertid funnit, att medelsanvisningen

för samma budgetår bör kunna reduceras till 626,000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning föreligga att nu tillstyrka anvisande

av högre anslag än som av riksdagen beviljats för innevarande budgetår

eller 580,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga

ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel

m. m. med oförändrat belopp, 580,000 kronor.

Illo) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 101) att dels i riksstaten

uppföra ett ordinarie anslag, benämnt »Anskaffning, underhåll och drift av

sjöförsvarets motorfordon, reservationsanslag», dels och under detta anslag

anvisa ett belopp av 28,300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 330—334.

I sin skrivelse (nr 190) till Konungen i anledning av statsrevisorernas

berättelse år 1927 anförde 1928 års riksdag bland annat följande.

Riksdagen ville till en början erinra örn att Kungl. Majit i statsverkspropositionen

till 1928 års riksdag framlagt förslag örn anvisande av ett särskilt

anslag för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon vid armén, samt

att ifrågavarande förslag blivit av riksdagen godkänt. Härigenom hade

frågan örn anskaffning av personbilar och motorcyklar ävensom motormateriel

för trängen blivit på ett tillfredsställande sätt löst, och riksdagen hade

därvid beretts tillfälle att pröva omfattningen av nyanskaffningar utav denna

materiel.

Det syntes riksdagen lämpligt, att även frågan örn inköp av lastautomobiler

för arméns behov ordnades på likartat sätt ävensom att i samband

därmed nya bestämmelser meddelades örn kostnaderna för dessa automobilers

drift.

Jämväl beträffande sjöförsvaret och flygvapnet borde enligt riksdagens

mening enahanda bestämmelser meddelas, varigenom riksdagen bleve i tillfälle

att på ett mera ingående sätt pröva frågorna örn nyanskaffningar av

motormateriel även för dessa grenar av försvarsväsendet.

Beträffande tvenne av marinförvaltningen inköpta personautomobiler, avsedda

huvudsakligen för befälliavande amiralen i Karlskrona och stationsbefälhavaren

vid flottans station i Stockholm, uttalade riksdagen vidare sin

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

15

förväntan, att Kungl. Majit måtte taga under omprövning, huruvida ett verkligt

behov av motorfordon i ifrågavarande fall förelåge och, örn så icke prövades

vara förhållandet, föranstalta örn att de inköpta fordonen överfördes

till annan del av försvarsväsendet, där de kunde komma till lämplig användning.

Under hänvisning till vad ovan anförts, anhöll riksdagen, att Kungl. Majit

måtte taga under övervägande, vilka ytterligare åtgärder, som borde vidtagas

för ordnandet på ett fullt tillfredsställande sätt av frågorna örn inköp av

och kostnaderna för driften av motormateriel vid försvarsväsendet.

Kungl. Maj:t — som i statsverkspropositionen till 1929 års riksdag i enlighet

med arméförvaltningens förslag under lantförsvarets anslag till anskaffning,

underhåll och drift av motorfordon uppfört visst belopp till bestridande

av kostnader för underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor

— fann enligt beslut den 12 januari 1929 vad uti riksdagens skrivelse i

ovanberörda hänseende anförts beträffande lantförsvarets motorfordon icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Beträffande flygvapnets motorfordon föreskrev Kungl. Maj:t, att det skulle

åligga flygstyrelsen att framdeles, sedan ytterligare erfarenhet vunnits i vissa

av flygstyrelsen i dess yttrande berörda hänseenden, taga de i riksdagsskrivelsen

omförmälda frågorna örn inköp av och kostnaderna för driften av

motorfordon vid flygvapnet under förnyat övervägande och därvid inkomma

med det yttrande i ämnet, vartill anledning kunde föreligga.

Vidkommande ovannämnda av marinförvaltningen inköpta tvenne personautomobiler

förklarade Kungl. Majit sig vilja framdeles, sedan frågan rörande

omorganisation av den centrala förvaltningen inom försvarsväsendet blivit

avgjord, efter framställning av marinförvaltningen meddela beslut angående

dispositionen av dessa automobiler.

Slutligen anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen, bland annat, att i

blivande framställning rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret

1930/1931 avgiva förslag angående uppförande i riksstaten av en särskild

anslagspost för bestridande av kostnaderna för anskaffning, underhåll och

drift av sjöförsvarets motorfordon, med undantag av lastbilar, avsedda för

örlogsvarvens transporter.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1930/1931 beträffande marinens motorfordon meddelat, att

vid marinen för närvarande funnes 5 personbilar, 6 lastbilar samt 2 brandbilar,

de båda senare i Karlskrona.

För driftkostnader för nämnda bilar beräknade marinförvaltningen, att

ett belopp av 29,500 kronor vore erforderligt enligt följande fördelning:

9 person- och lastbilar ä 2,000 kronor .. kronor 18,000: —

1 lastbil ä 3,000 kronor........................... » 3,000: —•

2 brandbilar .............................................. » 8,000: —

I drakvinsclibil ........................ »_500: —

Summa kronor 29,500: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Vissa

röjningsarbeten

m. m. å

Beckholmen.

[108.]

Dessutom har marinförvaltningen begärt ett belopp av 5,300 kronor för

utbyte av en inom Vaxholms fästning befintlig lastbil, vilken anskaffats år

1922 och numera vore försliten.

Departementschefen har ansett, att å riksstaten borde uppföras ett nytt

ordinarie anslag för bestridande av kostnaderna för anskaffning, underhåll

och drift av sjöförsvarets motorfordon med undantag av lastbilar, avsedda

för örlogsvarvens transporter. Då emellertid i marinförvaltningens beräkning

inginge kostnader för avlöning till två civila chaufförer, vilka avlöningskostnader

icke syntes böra belasta förevarande anslag utan liksom hittills

utgå från flottans underhållsanslag, borde enligt departementschefens mening

den av marinförvaltningen beräknade anslagssumman, 34,800 kronor, reduceras

till 28,300 kronor.

Vad till en början beträffar den för befälhavande amiralen i Karlskrona

avsedda personautomobilen, kan utskottet icke finna, att de skäl, som anförts

för att en särskild automobil skall stå till dennes förfogande, tillfyllest motivera

en sådan anordning, särskilt som varvschefen vid flottans station å

samma ort disponerar en personautomobil, som vid förefallande behov bör

kunna tagas i anspråk även för befälhavande amiralens räkning. Vidkommande

därefter den för stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm

avsedda personautomobilen vill utskottet icke motsätta sig, att denna automobil

tillsvidare tages i anspråk för de marina myndigheterna i Stockholm.

Vad slutligen beträffar den ovan nämnda drakvinschbilen anser utskottet, att

underhållskostnaderna för densamma böra bestridas av vederbörligt anslag

till kustartilleriet.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till annan erinran mot det

framlagda förslaget, än att utskottet vill som sin mening framhålla, att någon

försäkring av automobilerna, sedan nu gällande försäkringsavtal utgått,

icke bör ifrågakomma. Enligt vad utskottet inhämtat, utgå dessa avtal dock

i allmänhet icke före den 30 juni 1931.

Förevarande anslag torde, med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört,

böra upptagas med ett belopp av 25,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra ett ordinarie anslag, benämnt »Anskaffning,

underhåll och drift av sjöförsvarets motorfordon, reservationsanslag»,

b) under detta anslag anvisa ett belopp av 25,800 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för vissa röjningsarbeten m. m.

å Beckholmen må disponeras ett belopp av 7,000 kronor ur

Stockholms varvs byggnadsfond.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

17

FLYGVAPNET.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 139), att till anskaffning

av för kroppsundersökning av flygare erforderlig apparatur för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,100 kronor.

Uti en inom andra kammaren av herrar O. Järte och F. Sandwall väckt

motion (nr 194) har hemställts, att riksdagen för anskaffning av för kroppsundersökning

av flygare erforderlig apparatur för budgetåret 1930/1931

måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:

»I skrivelse den 31 augusti 1928 angående flygvapnets medelsbehov för

budgetåret 1929/1930 hemställde flygstyrelsen örn anvisandet av ett anslag å

10,000 kronor för anskaffning av för flygares kroppsundersökning erforderlig

apparatur. Denna hemställan föranledde då icke någon Kungl.

Maj:ts åtgärd. I fjol förnyade flygstyrelsen sin framställning och anförde

därvid följande:

''Genom av Kungl. Majit den 24 maj 1928 utfärdade bestämmelser rörande

antagningsvillkor samt vissa undersökningar i fråga örn för flygtjänstgöring

avsedd personal m. m. hade föreskrivits, att, bland annat, allmän kroppsundersökning

skulle äga rum av såväl för flygutbildning avsedda elever som

även — minst en gång årligen — av till flygtjänstgöring kommenderad, flygutbildad

personal. Flygstyrelsen ägde att i särskilt reglemente efter samråd

med medicinalstyrelsen samt generalfältläkaren och marinöverläkaren meddela

närmare föreskrifter och anvisningar angående omfattningen och arten av

ifrågavarande undersökningar.

Flygstyrelsen hade i sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1928 meddelat,

att dylikt reglemente då vore under utarbetande i flygstyrelsen, samt

att på grund av såväl inom det svenska som vid främmande länders flygvapen

under senare år gjorda iakttagelser det bleve nödvändigt att i samma

reglemente upptaga ett flertal undersökningsmetoder, vilka krävde anskaffande

till flygkårerna av särskild apparatur, som hittills ej förefunnits bland dessas

sjukvårdsmateriel. Verkställd beräkning över härmed förbundna kostnader

hade stannat vid en summa av 10,000 kronor.

Det reglemente, som vid ifrågavarande tidpunkt varit under utarbetande

i flygstyrelsen, förelåge nu färdigt att fastställas. Förutsättningen för dess

tillämpande vore emellertid, att vid varje flygkår funnes sådant instrumentarium,

att däri avsedda undersökningar skulle kunna äga rum. I medvetande

örn det ansvar, som påvilade flygstyrelsen, för att såväl den för

flygutbildning avsedda som den redan flygutbildade personalen underkastades

sådana undersökningar, som den moderna vetenskapen inom hithörande områden

påvisat vara erforderliga för flygare, och då det synts flygstyrelsen

ändamålsenligt, att ifrågavarande reglemente, innan det fastställdes, försöksvis

bleve tillämpat, hade detta ägt rum såväl vid 1928 års undersökningar av

för utbildning avsedda elever som även vid 1929 års undersökningar av redan

flygutbildad personal.

Ett villkor härför hade emellertid varit att äga tillgång till en uppsättning

apparatur av ifrågavarande slag. Flygstyrelsen hade därför ansett sig befogad

att från eget sjukvårdsanslag och för flygskolkårens räkning inköpa

de härför mest nödvändiga apparaterna, vilka sedermera ambulerat mellan

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 saini. 23 käft. (Nr 35.) scb so 2

Anskaffning

av för

kroppsundersökning

av

flygare erforderlig

apparatur.

[139.]

Motion.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 3b.

Utskottets

yttrande.

Förbättring

av vissa

skjutbanor.

[143.]

de olika flygkårerna under tiden för därstädes pågående anbefallda undersökningar

av redan flygutbildad personal. Denna relativt dyrbara och känsliga

apparatur kunde emellertid icke utan risk för skada utsättas för dylika

transporter, och det vore givetvis nödvändigt att vid förekommande behov

därav städse hava dylik undersökningsmateriel tillgänglig vid varje flygkår.

De under denna tid tillämpade undersökningsmetoderna hade visat sig

vara av den art, att de med nödvändighet måste inrymmas i det avsedda

reglementet, och hade desamma därför ytterligare bekräftat behovet av

att för varje flygkårs räkning snarast möjligt anskaffa sålunda erforderlig

materiel.

Sedan dylik materiel enligt vad nyss nämnts redan inköpts för flygskolkårens

räkning, erfordrades nu sådan för återstående flygkårer jämte 2:a flygkårens

förläggning i Karlskrona, sålunda fem uppsättningar. Härmed förbundna

kostnader syntes komma att belöpa sig till omkring 8,500 kronor.

Flygstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för anskaffande av för kroppsundersökning av flygare erforderlig apparatur

för nästkommande budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.’

Av årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, inhämtas, att Kungl.

Majit nu anser sig böra tillstyrka, att medel ställas till förfogande för ifrågavarande

ändamål. Försvarsministern begränsar emellertid medelsanvisningen

för det närmaste budgetåret till det belopp, 5,100 kronor, som erfordras för

anskaffning av tre apparaturuppsättningar.

Av flygstyrelsens ovannämnda framställning synes uppenbart, att starka

skäl tala för bifall till styrelsens hemställan. Sparsamhet på detta konto är

icke förenlig med god ekonomi vad främst apparaterna, men även vad bakomliggande

synpunkter i fråga örn människoliv och flygmaterial beträffar.»

I anledning av flygstyrelsens i motionen omförmälda framställning har

departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att medel ställdes till förfogande

för det ändamål, varom här vore fråga, men samtidigt ansett medelsanvisningen

för det närmaste budgetåret böra begränsas till det belopp,

5,100 kronor, som erfordrades för anskaffning av tre apparaturuppsättningar.

Utskottet, som funnit det vara av behovet påkallat, att medel ställas till

förfogande för anskaffning av för kroppsundersökning av flygare erforderlig

apparatur, har ansett sig böra i enlighet med det motionsvis framställda yrkandet

tillstyrka, att anslagsbeloppet för ifrågavarande ändamål bestämmes

till 8,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag och

med bifall till förevarande av herrar Järte och Sandvall väckta

motion (lii 194) till anskaffning av för kroppsundersökning av

flygare erforderlig apparatur för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 143) att för förbättring

av vissa skjutbanor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 396 av åberopade statsrådsprotokollet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

19

Kostnaderna för de föreslagna förbättringarna, som avse flygvapnets skjutbanor

vid 3. flygkåren å Malmen, 4. flygkåren å Frösön samt flygskolkåren,

hava enligt verkställd utredning beräknats uppgå till 24,000 kronor.

Departementschefen har funnit ifrågavarande anslagsbelopp böra fördelas

på två år och medelsanvisningen för budgetåret 1930/1931 sålunda begränsas

till 12,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för förbättring av vissa skjutbanor för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor.

15:o) Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 144) att för iståndsättande

av flygstationen vid Barkarby för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 396 och

397 av åberopade statsrådsprotokollet.

Flygstyrelsen har vid upprepade tillfällen och senast i sin skrivelse rörande

flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1930/1931 gjort framställning

örn anvisande av medel för iståndsättande av flygstationen vid Barkarby i

Järfälla socken invid Stockholm. Styrelsen har därvid anfört, bland annat,

att flygfältet vid Barkarby i sitt nuvarande skick vore av mindre god beskaffenhet,

enär marken över den för omkring 10 år sedan utförda täckdikningen

i avsevärd grad sjunkit. Landning med ett flygplan, vars besättning

icke vore väl förtrogen med fältets beskaffenhet, vore därför förenad

med risk för haveri. Barkarby flygfält hade redan i fredstid stor betydelse

för flygvapnet, dels såsom mellanlandningsplats vid förflyttning av flygförband

mellan landets södra och norra delar, dels vid ofta förekommande samövningar

med Stockholms garnison. Vid krigstillfälle funnes för närvarande i Stockholms

närhet intet annat flygfält för de luftstridskrafter, som kunde bliva

avsedda för huvudstadens skydd. Härtill komme, att flygfältet under nu

rådande förhållanden måste tagas i anspråk för även andra militära och civila

landflygplan, som tid efter annan besökte rikets huvudstad.

Ur synpunkten av huvudstadens försvar mot luftanfall vore det — fram

håller flygstyrelsen vidare — av synnerlig vikt, att ifrågavarande flygstation

redan under fredstid bleve så ordnad, att den utan särskilda risker kunde

användas såväl vid dagsljus som vid mörker. Det läte sig nämligen svårligen

göra att vid krigstillfälle hastigt bringa flygfältet i fullt användbart skick,

alldenstund planeringsarbeten dels toge avsevärd tid att utföra, dels nödvändiggjorde

det planerade områdets tagande ur bruk, intill dess jorden

erhållit tillräcklig fasthet och gräsväxten hunnit taga fart. Av största betydelse

vore sålunda, att åtminstone erforderliga planeringsarbeten kunde

snarast igångsättas.

Iståndsättande

av

flyg stationen

vid Barkarby.

[144.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

yttrande.

att riksdagen må för iståndsättande av flygstationen vid Barkarby

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Engängs• 16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 146) att till bestridande

kLlflygkårens aY en§ångskostnader för 1. flygkårens förläggning för budgetåret 1930/1931 anförläggning,

visa ett extra reservationsanslag av 61,000 kronor.

[146.]

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»I proposition (nr 175) till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

dels besluta, att 1. flygkåren skulle förläggas till Västerås och 2.

flygtåren till Hägernäs—Karlskrona, dels ock medgiva, att kronoegendomen

fyra mantal Hässiö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken av Västmanlands

län finge överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning och

statens domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde

svarande belopp.

Beträffande engångskostnaderna för förläggningarnas ordnande yttrade

föredragande departementschefen till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,

bland annat, att dessa engångskostnader beräknats för 1. flygkåren

till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren till 1,125,500 kronor eller

således tillhopa, 2,375,500 kronor. Då härav redan 1,523,000 kronor av riksdagen

ställts till förfogande, återstode att anvisa en summa av 852,500

kronor. Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel ett belopp av

525,000 kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första hand kunde

disponeras för bestridande av berörda engångskostnader, syntes det departementschefen

kunna anstå till år 1929 med framställning till riksdagen örn

anvisande för ändamålet av ytterligare erforderliga medel.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen.

I skrivelse den 31 augusti 1928 hemställde flygstyrelsen, att förenämnda

belopp, 852,500 kronor, som utöver av riksdagen redan till förfogande för

ändamålet ställda medel beräknats erforderligt för bestridande av engångskostnader

för 1. och 2. flygkårernas förläggning, måtte anvisas å riksstaten

för budgetåret 1929/1930.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t anförde jag, bland annat, att

det syntes kunna utan större olägenheter anstå till budgetåret 1930/1931

med anvisande av en del utav det äskade anslaget, nämligen 61,000 kronor,

avsedda för anskaffning av en transportbil ävensom för utförande av vissa

inredningsarbeten för 1. flygkårens räkning. För budgetåret 1929/1930 syntes

mig därför medelsanvisningen böra begränsas till (852,500 — 61,000=) 791,500

kronor. I enlighet härmed avlät Kungl. Maj:t förslag i ämnet till 1929 års

riksdag.

Riksdagen, som icke ansåg sig kunna bevilja ett i den äskade anslagssumman

ingående belopp av 50,000 kronor, avsett för expropriation av arrenderätten

till kronoegendomen Hässiö, biföll i övrigt Kungl. Maj:ts förslag samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

21

anvisade alitsa till bestridande av engångskostnader för 1. och 2. flygkårernas

förläggning för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 741,500

kronor.

Flygstyrelsen Ilar nu gjort framställning om anvisande för budgetåret

1930/1931 av ett anslag å förut omförmälda belopp, 61,000 kronor, varav

16,000 kronor avsetts för inköp av en transportbil för överförande av flygmateriel

från och till 1. flygkårens landflygfält och 45,000 kronor för inredningsarbeten

för nämnda kårs flygmaterielförråd.»

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

att riksdagen må till bestridande av engångskostnader för 1.

flygkårens förläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 61,000 kronor.

17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 147) att för anskaffningav

eldsläckningsmateriel för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Flygstyrelsen har gjort framställning om anvisande av särskilda medel

för ifrågavarande ändamål samt därvid anfört följande.

Inom flygvapnets etablissemang vore risken för skada genom brand synnerligen

stor. Flera av etablissemangen, däribland de å Malmen, Frösön och

i Ljungbyhed belägna, bestode huvudsakligen av äldre träbaracker. Skulle

eld uppstå i något av dessa etablissemang, förelåge överhängande fara för

att hela etablissemanget ödelädes. Risken för att eld skulle uppstå och

svårigheten att därvid bekämpa densamma sammanhängde jämväl med den

omständigheten, att den inom etablissemangen befintliga materielen vore

i hög grad lättantändlig och hastigt förbrinnande. Att ur ett brinnande

etablissemang hinna undanföra och rädda någon nämnvärd del av den dyrbara

och svårersättliga flygmaterielen torde på grund av ovanstående knappast

vara att påräkna.

Ovannämnda förhållanden gjorde det till en trängande nödvändighet, att

flygvapnets etablissemang vore utrustade med kvantitativt tillräcklig eldsläckningsmateriel

av högsta kvalitet. Så vore emellertid för närvarande

icke fallet, då till förfogande stående medel icke medgivit komplettering och

nyanskaffning av dylik materiel.

Vid vissa etablissemang funnes visserligen en del eldsläckningsmateriel,

men densamma vore otillräcklig och i hög grad omodern. Detta vore fallet

beträffande 1. flygkårens etablissemang i Västerås, 2. flygkårens vid Hägernäs,

3. flygkårens å Malmen, 4. flygkårens å Frösön, flygskolkårens i Ljungbyhed

samt centrala flygverkstädernas etablissemang å Malmen och i Västerås.

Vid övriga etablissemang, 2. flygkårens detachement i Karlskrona, 4. flygkårens

i Vännäs och Boden samt vid etablissemangen å Karlsborg, Fårösund

och Barkarby saknades i stort sett all eldsläckningsmateriel.

Under sådana förhållanden syntes det flygstyrelsen vara en angelägenhet

av särskild vikt och betydelse, att åtgärder snarast vidtoges för komplettering

av eldsläckningsmaterielen vid de etablissemang, där dylik materiel i mindre

omfattning redan funnes, samt för anskaffning av eldsläckningsmateriel för

de etablissemang, där sådan saknades.

Utskottets

yttrande.

Eldsläck
ningsmateriel.

[147.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

Utskottets

yttrande.

Markradio
stationer.

[154.]

Utskottets

yttrande.

Av flygstyrelsen verkställd utredning angående behovet härutinnan ävensom

angående härför erforderliga kostnader gåve vid handen, att anskaffningen

skulle draga en kostnad av 50,502 kronor eller i runt tal 50,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde flygstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av eldsläckningsmateriel

vid flygvapnets etablissemang för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Vad flygstyrelsen i ämnet anfört har synts departementschefen ådagalägga,

att medel till anskaffning av eldsläckningsmateriel för flygvapnets

etablissemang äro oundgängligen erforderliga. Vid granskning av de till

grund för styrelsens framställning liggande detaljberäkningarna har departementschefen

emellertid kommit till den uppfattningen, att med anskaffningen

av en del av ifrågavarande materiel borde kunna anstå till en

senare tidpunkt och att med hänsyn därtill anslagsäskandet för nästkommande

budgetår kunde begränsas till 40,000 kronor.

Enligt vad utskottet erfarit, har det varit departementschefens avsikt att

med anskaffningen av eldsläckningsmaterielen för de mera tillfälliga förläggningsplatserna,

bland dem Fårösund, skulle tillsvidare anstå. Däremot ingår

i det belopp, som nu äskas, en till 4,450 kronor beräknad kostnad för en

motorspruta, avsedd för flygdetachementet i Karlskrona.

Såvitt utskottet kan finna, är sistnämnda anskaffning icke, åtminstone i

första hand, nödvändig med hänsyn till den goda brandberedskap, som finnes

i Karlskrona, såväl i staden som på varvet. För flygstationen i Fårösund

synes däremot böra beräknas det av flygstyrelsen härför begärda beloppet,

2,000 kronor. Medelsbehovet lärer alltså kunna begränsas till i avrundat tal

37,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anskaffning av eldsläckningsmateriel för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

37,500 kronor.

18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 154) att för anskaffning

av markradiostationer för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 71,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 408.

För vart och ett av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 lia för ifrågavarande

ändamål anvisats 38,000 kronor. Kungl. Majit har nu för budgetåret

1930/1931 äskat ett anslag av 71,000 kronor.

Efter tagen del av de till ärendet hörande handlingarna har utskottet funnit

sig böra föreslå anvisande för ändamålet av (30,000 + 11,000 =) 41,000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr,35.

23

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till anskaffning av markradiostationer för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

41,000 kronor.

Stockholm den 28 februari 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, J. Nilsson i

Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

K. V. Rydén, E. A. ljundell, G. G. V. Hammarskjöld, D. A. Petrén,

K. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Garlsson-Frosterud, O. Olsson i

Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F-.son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,

O. E. F. Järte, K. S. V. Ward och C. J. Högström.

Reservationer:

vid punkt l:o) (vapen och ammunition m. m.)

av herrar Widell, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Lundell,

Hammarskjöld, Nilsson i Bonarp, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge,

Holmgren och Järte,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

framlagda anslagsberäkningen för budgetåret 1930/1931, får hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till

vapen och ammunition m. m., nu 4,514,800 kronor, med 96,800

kronor till 4,611,600 kronor.»

vid punkt 8:o) (underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.)

Samma ledamöter, som reserverat sig under punkt l:o), hava ansett, att

utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag bort hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till

underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m., nu 5,900,000

kronor, med 176,000 kronor till 6,076,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

vid punkt 9:o) (befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.)

av herrar Widell, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Hammarskjöld, Nilsson

i Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren och Järte, vilka ansett, att utskottet

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag bort hemställa,

att riksdagen må öka ordinarie reservationsanslaget till befästningar,

kustartilleriets kaserner m. m., nu 320,000 kronor,

med 30,000 kronor till 350,000 kronor.

vid punkt 10:o) (kustartilleriets materiel m. m.)

1) av herrar Nilsson i Malmö, Bydén, Petrén, Pauli, Björck, Anderson i

Råstock, Jansson i Falun, Carlsson-Fr Österud, Ward och Högström, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke funnit anledning föreligga att tillstyrka anvisande

av högre anslag än som ansetts bliva erforderligt enligt de till grund för

1925 års marinorganisation liggande beräkningarna, eller 410,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget till

kustartilleriets materiel m. m., nu 580,000 kronor, med 170,000

kronor till 410,000 kronor.»

2) av samma ledamöter, som antecknats såsom reservanter under punkt 9:o).

vid punkt 18:o) (markradiostationer)

Samma reservanter som under punkt 9:o) hava ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till anskaffning av markradiostationer för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

71,000 kronor.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1930H931 av utgifterna lindel'' riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsde s. 1 i texten
  2. Rskr. 1930:63 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln gjorda framställningar m. in. s. 1 i texten