Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar m. rn.

1930-03-14 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:44, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar m. rn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förändring i avseende å löneställning och antal

av vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket

och statens järnvägar m. rn.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 7 februari 1930 avlåten proposition, nr 83, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, med tillämpning från och med den 1 juli 1930,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk fogade

tjänsteförteckningen skola upptagas följande nya befattningar, nämligen

vid postverket:

i 27:e lönegraden: kamrer;

vid telegrafverket:

i 26:e lönegraden: trafikinspektör,

i 15:e » : verkstadsmästare,

i 7:e » : förrådsförman;

samt att ur nämnda förteckning skall vid postverket i 26:e lönegraden

utgå befattningen kamrer;

dels fastställa antalet av följande befattningar från och med den 1 juli

1930 på sätt här angives, nämligen:

vid postverket:

kamrer .....................................

sekreterare i 26:e lönegraden

postmästare av klass 1 A........

» » » 1B........

sekreterare i 24:e lönegraden

notarie ......................................

revisor ....................................

...... 1

...... 6

..... 10

..... 32

...... 2

..... 8

..... 5;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 26 haft. (Nr 44—47.) 59t 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 44

vid telegrafverket:

linjeingenjör...................

trafikinspektör...............

Överkontrollör...............

notarie ...........................

vid statens järnvägar:

förste maskiningenjör....

byråingenjör..................

maskiningenjör .............

maskininspektor............

notarie............................

21

1

2

8;

14

12

10

17

ii;

dels bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser, som

vid genomförande av förberörda ändringar må erfordras;

dels ock medgiva, att beträffande ordinarie manlig postassistent, som den

30 juni 1926 innehade anställning såsom extra ordinarie postassistent och

efter nämnda dag erhållit konstitutorial såsom ordinarie postexpeditör, må

i fråga örn placering i löneklass så anses, som örn vederbörande under den

tid, han innehaft ordinarie postexpeditörsbefattning, varit extra ordinarie

postassistent.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Förevarande proposition innefattar vissa framställningar, avseende förändring

i lönegradsplacering eller i det fastställda antalet av vissa ordinarie

befattningar vid postverket, telegrafverket och statens järnvägar ävensom nyinrättande

av vissa befattningar vid telegrafverket m. m.

Postverket.

I skrivelse den 5 september 1929 har generalpoststyrelsen gjort framställning

örn ändringar beträffande vissa befattningar hos styrelsen.

Utbytande

av en

kontrollörstjänst

å

generalpoststyrelsens

lia byrå

mot en

notarietjänst.

Till en början har styrelsen hemställt örn utbytande av en kontrollörsbefattning

(20:e lönegraden) å styrelsens första byrå mot en notarietjänst

(21:a lönegraden) å samma byrå.

Kommunikationsverkens lönenämnd har förordat bifall till styrelsens framställning

i denna del.

Även departementschefen har, med hänsyn till den av generalpoststyrelsen

förebragta utredningen rörande ökningen av arbetsbördan inom trafikavdelningen

å styrelsens första byrå, funnit sig böra biträda styrelsens förslag

örn utbyte av en kontrollörstjänst i 20:e lönegraden mot en notariebefattning

i 21 :a lönegraden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

3

Under framhållande att arbetet på styrelsens femte byrå på grund av

de därunder förlagda postgiro- och postsparbanksrörelsernas utomordentligt

kraftiga utveckling numera vore av sådan betydelsefull och maktpåliggande

beskaffenhet, att vissa befattningar därstädes syntes styrelsen

böra höjas i tjänstegrad, har styrelsen vidare i förevarande skrivelse framlagt

förslag i sådant hänseende.

Efter att hava lämnat en allmän redogörelse för arbetsmängden å byrån

samt för personaluppsättningen därstädes framhåller generalpoststyrelsen, att

det, med den utveckling postgirorörelsen och postsparbanken tagit och alltjämt

undergår, är helt naturligt att byråns ledning alltjämt måste syssla

med stora och invecklade spörsmål, ofta av stor ekonomisk räckvidd, ett

förhållande som icke kan vara ägnat att förvåna, enär byråns verksamhet

nästan uteslutande är av affärsdrivande beskaffenhet. Även örn byråchefen

personligen deltager i behandlingen av inom byrån förekommande ärenden

av större betydelse, är det enligt styrelsen självfallet, att hans närmaste män

var och en på sitt område måste erhålla ett ganska stort mått av självständighet.

Det måste därför av dem krävas en betydande personlig insats

och initiativkraft på området för byråns verksamhet.

Det är, yttrar styrelsen vidare, särskilt tre av byråns tjänstemän, vilka

under byråchefen bekläda ur olika synpunkter särdeles ansvarsfulla och arbetstyngda

befattningar. Dessa äro kamrern, sekreteraren och föreståndaren

för byråns korrespondensavdelning (kontrollör).

Styrelsen föreslår uppfattning av kamreraren från 26:e till 27:e lönegraden,

av sekreteraren från 24:e till 26:e lönegraden samt av föreståndaren för

femte byråns korrespondensavdelning, vilken nu såsom kontrollär är placerad

i 20:e lönegraden, till befattning såsom sekreterare i 24:e lönegraden.

Utom nu omförmälda förslag har styrelsen slutligen även framlagt förslag

örn förbättrad löneställning för föreståndaren för postgirokontorets bokföringsavdelning.

För denne tjänsteman, som nu befinner sig i kontrollörs ställning

(20:e lönegraden), har styrelsen föreslagit befattning i 21 :a lönegraden

med benämningen revisor.

Kommunikationsverkens lönenämnd har beträffande generalpoststyrelsens

förslag, i vad det avser befattningar å styrelsens femte byrå, anfört huvudsakligen

följande:

Lönenämnden hade i anledning av den föreliggande remissen avlagt besök

å byrån och därvid inhämtat närmare upplysningar rörande de särskilda,

till lönegradsuppflyttning föreslagna befattningshavarnas arbetsuppgifter.

Yad först kamrern beträffade, finge lönenämnden erinra därom, att nämnden

i utlåtande den 9 december 1925 över en då föreliggande framställning

från poststyrelsen yttrat sig rörande denne befattningshavares löneställning.

Nämnden hade då anfört bland annat, att nämnden ansåge poststyrelsens förslag

örn kamrersbefattningens hänförande till 27:e lönegraden innebära en

allt för hög placering av ifrågavarande tjänst, varvid tillika erinrats, att vid

intet av de övriga kommunikationsverken befattningen såsom kamrer eller

därmed likställd tjänst hänförts till så hög lönegrad som den 27:e. Nämnden

hade funnit kamrersbefattningen vid postverket skäligen böra inordnas

i samma lönegrad som befattningarna kameralintendent vid telegrafverket

och kamrer vid statens järnvägar eller sålunda i 26:e lönegraden.

Ändrad

lönegradsplacerlng

av

vissa befattningar

å

styrelsens

5:e byrå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Lönenämnden hade ingalunda förbisett, att de ärenden, som kamrern å

poststyrelsens femte byrå hade att bereda och som huvudsakligen avsåge

postgirokontorets och postsparbankens medelsförvaltning och medelsplacering,

på grund av dessa rörelsegrenars utveckling blivit av alltmera krävande

och ansvarsfull art. I betraktande av den höjning i lönegradsställning, som

skett så sent som år 1926, syntes det dock nämnden icke förefinnas tillräcklig

anledning att vidtaga åtgärder för höjning i lönehänseende av denna

tjänst. Nämnden hade sålunda ansett sig icke kunna tillstyrka poststyrelsens

framställning i denna del.

Enligt styrelsens förslag skulle den å femte byrån anställde sekreteraren,

som närmast under byråchefen utövade funktionen som personal- och organisationschef,

uppflyttas från 24:e till 26:e lönegraden. Även nämnden hade

vid sitt besök å byrån i fråga kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande

befattningshavare numera måste anses väl lågt avlönad i förhållande

till sitt mycket betydelsefulla arbete inom byrån. Nämnden funne sig därför

böra . tillstyrka bifall till styrelsens förslag örn denna befattnings uppflyttning

i 26:e lönegraden.

Arbetet å femte byråns korrespondensavdelning avsåge huvudsakligen besvarande

av affärspost, såsom förfrågningar från giroinsättare rörande girokontons

ställning, begäran örn upplysningar rörande postgirots användande

m. m. Avdelningens föreståndare (nu kontrollör) sysselsattes emellertid, förutom

med ledningen av och deltagande i dessa arbeten på avdelningen, även

med uppsättande av andra å byrån förekommande skrivelser av mera omfattande

och krävande art. Yad poststyrelsen anfört till stöd för en höjning

i lönegrad av sagda kontrollör syntes lönenämnden förtjäna avseende. Att

hänföra nämnda tjänst till 24:e lönegraden måste dock enligt nämndens

mening utgöra en alltför hög lönegradsplacering. Närmast syntes 21 :a eller

22:a lönegraden böra komma i fråga. Örn ock vissa skäl kunde anföras för

en inplacering i sistnämnda lönegrad, hade dock nämnden ansett sig böra

stanna vid att förorda sagda kontrollör stjänsts utbytande mot en notariebefattning

i 21 :a lönegraden.

Yad slutligen anginge styrelsens hemställan örn inrättande å postgirokontoret

av en ny revisor stjänst utöver den där förut placerade, med uppgift för

innehavaren att vara personalchef å kontorets bokföringsavdelning, funne

nämnden vid det förhållandet, att även å byråns något mindre postsparbanksavdelning

funnes anställda tvenne revisorer, därav den ene såsom personalchef,

någon erinran icke vara att framställa mot detta styrelsens förslag,

varför nämnden finge biträda styrelsens hemställan örn utbyte av en kontrollörst

jäll st mot en revisorsbefattning i 21:a lönegraden.

I fråga örn löneställningen för den nuvarande kontrollörstjänsten på femte

byråns korrespondensavdelning har inom lönenämnden ledamoten Wold,

med instämmande av ledamoten Wallin, anfört avvikande mening och därvid

förklarat sig finna den av nämnden föreslagna placeringen i 21 :a lönegraden

vara avgjort för låg samt hemställt örn befattningens hänförande till 22:a

lönegraden med benämningen förste kontrollör.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Vad generalpoststyrelsen påvisat i fråga örn den utomordentligt kraftiga

utveckling, som postgiro- och postsparbanksrörelserna de senaste åren

undergått, synes mig utgöra goda skäl för uppflyttning i lönehänseende av

de befattningar å styrelsens femte byrå, vilkas innehavare till följd av denna

utveckling i första hand fått sin arbetsbörda och sitt ansvar ökade. General
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

5

poststyrelsens därutinnan framställda förslag hava i flertalet avseenden tillstyrkts

av lönenämnden. Beträffande befattningarna såsom kamrer och såsom

föreståndare för byråns korrespondensavdelning har nämnden intagit en från

styrelsens förslag avvikande ståndpunkt.

Yad kamrersbefattningen angår, har visserligen — såsom lönenämnden

påpekat — denna tjänst så sent som år 1926 uppflyttats från 24:e till 26:e

lönegraden. Den avsevärda tillväxt i omfattningen av byråns verksamhet,

som därefter skett, har dock självfallet måst medföra en väsentlig stegring

i arbete och framförallt i ansvar för denne befattningshavare, vilken är ställföreträdare

för byråns chef och närmast under honom handhar och svarar för

förvaltningen och placeringen av de i postgiro- och postsparbankskontorens

rörelse ingående, högst betydande kapitalbeloppen. I betraktande av sålunda

föreliggande förhållanden, vilka synas motivera en åtskillnad i

löneställning beträffande denna och motsvarande befattningar inom övriga

affärsverk, har jag ansett mig böra biträda generalpoststyrelsens förslag örn

uppflyttning av befattningen i fråga till 27:e lönegraden.

I fråga örn befattningen såsom föreståndare för femte byråns korrespondensavdelning

vill det synas som örn den av lönenämnden föreslagna placeringen

i 21:a lönegraden med benämningen notarie vore, åtminstone tillsvidare,

tillfyllest. Jag tillstyrker alltså, att en notarietjänst inrättas i utbyte

mot en kontrollörstjänst.

Yidkommande övriga här ifrågavarande befattningar biträder jag generalpoststyrelsens

av lönenämnden tillstyrkta förslag. Jag förordar sålunda sekreterartjänstens

uppflyttning från 24:e till 26:e lönegraden samt inrättande

av en ny revisorstjänst i 21:a lönegraden i utbyte mot den kontrollörsbefattning,

som nu inneliaves av personalchefen å postgirokontorets bokföringsavdelning.

Yid bifall till vad jag sålunda tillstyrkt samt till mitt förut framställda

förslag örn utbyte av en kontrollörstjänst å första byrån mot en notariebefattning

skulle alltså i stället för kamrersbefattningen i 26:e lönegraden

upptagas en sådan befattning i 27:e lönegraden samt antalet av övriga nu

ifrågavarande befattningar vid postverket komma att utgöra, sekreterarbefattningar

i 26:e lönegraden 6 och i 24:e lönegraden 2, notariebefattningar 8

samt revisorsbefattningar 5.»

I skrivelse den 17 januari 1930 har generalpoststyrelsen vidare hemställt,

att antalet postmästarbefattningar av klass 1 A (25:e lönegraden) måtte från

och med den 1 juli 1930 ökas från 9 till 10 i och för hänförande av postkontoret

i Borås till klass 1 A.

Till stöd för förslaget har anförts, bland annat, att medan ökningen av

rörelsen varit jämförelsevis konstant vid flertalet postkontor, varför deras

inbördes ställning icke i särskilt hög grad rubbats, rörelsen vid postkontoret

i Borås emellertid nått en sådan omfattning, att generalpoststyrelsen

ansett det nödvändigt att, utan att avvakta en allmän omklassificering av

postkontoren, nu hemställa örn postmästarbefattningens vid postkontoret

uppflyttning i klass 1 A.

I utlåtande den 23 januari 1930 har Icommuni/cationsverkens lönenämtid anfört,

att nämnden med hänsyn till vad generalpoststyrelsen yttrat rörande

trafikrörelsens ökning vid Boråskontoret under de senaste åren ansåge sig

icke böra framställa erinran mot att kontoret uppflyttades till klass 1 A.

En ny postmästarbefattning

av klass 1 A.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Lönetursberäkning

för vissa

manliga

postassistenter.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Aven enligt departementschefens mening föreligga goda skäl att nu uppflytta

postkontoret i Borås från klass 1 B till klass 1 A. Departementschefen har

därför tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag örn ökning av antalet postmästartjänster

i sistnämnda klass till 10 och örn samtidig minskning av

antalet postmästartjänster av klass 1 B till 32.

I detta sammanhang har departementschefen vidare anmält fråga örn viss

lönetursberäkning för manliga postassistenter, vilka tidigare innehaft postexpeditörstjänst.

I syfte att i någon mån motverka de olägenheter, som ur befordringssynpunkt

och därmed såväl i löne- som pensionshänseende kunde för de vid

postverket anställda extra ordinarie postassistenterna förutses uppkomma

genom nedskrivning av antalet postassistenter, beslöt 1926 års riksdag, att

vid postverket den 30 juni 1926 anställda extra ordinarie postassistenter

skulle kunna, i den mån lediga postexpeditörsbefattningar funnes och vederbörande

därtill ansåges böra ifrågakomma, konstitueras till postexpeditörer

med rätt att därvid personligen placeras i 12:e lönegraden samt att inom

denna ram bibehållas vid den lön, de vid ordinarieblivandet innehade i den

extra ordinarie anställningen.

Efter det riksdagens nyss omförmälda beslut fattats, befordrades ett antal

förutvarande extra ordinarie postassistenter till ordinarie postexpeditörer,

därvid dessa befattningshavare med stöd av riksdagens beslut tillförsäkrades

de löneförmåner, de omedelbart före denna befordran innehade.

Sedan åtskilliga av ifrågavarande postexpeditörer genom generalpoststyrelsens

beslut den 30 oktober 1928 konstituerats till ordinarie postassistenter,

uppstod fråga örn lönetursberäkning för dessa tjänstemän. Därest befattningshavarna

i fråga —- vilka efter genomgången postelevkurs alltsedan juni

månad 1921 fullgjort postassistents göromål, först såsom aspiranter, därefter

såsom extra ordinarie tjänstemän samt slutligen i egenskap av ordinarie

postexpeditörer — direkt från extra ordinarie anställning befordrats till ordinarie

postassistentbefattning, skulle de jämlikt i avlöningsreglementets 11 §

meddelade bestämmelser örn rätt för icke-ordinarie befattningshavare att vid

befordran till ordinarie tjänst för löneklassplacering i viss utsträckning tillgodoräkna

förutgående likvärdig tjänstgöring varit berättigade till lön enligt

löneklass 16 med rätt tillika att för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna

tid från och med den 1 juli 1927. Då de emellertid före befordringen

till postassistenter under någon tid innehaft ordinarie postexpeditörsbefattning,

befanns det tveksamt, huruvida nämnda bestämmelser kunde tillämpas

eller örn icke de i reglementets 12 § givna reglerna örn s. k. sneddning vid

befordran från lägre ordinarie tjänst till högre sådan tjänst borde i stället

lända till efterrättelse. Vid tillämpning av sistnämnda regler skulle tjänstemännen

visserligen från början placeras i samma löneklass, den 16:e, men

för uppflyttning i högre löneklass skulle de äga tillgodoräkna tid först från

och med den 1 juli 1928. I sistnämnda fall skulle de alltså få vänta ett år

längre på uppflyttning från 16:e till 17:e löneklasserna. Samma förhållande

skulle inträda vid uppflyttning till 18:e och 19:e löneklasserna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

7

Spörsmålet örn förevarande lönetursberäkning blev av generalpoststyrelsen

genom skrivelse den 6 november 1928 underställt Kungl. Maj.ts provning.

Därvid anförde styrelsen, att styrelsen funne det obilligt, att ifrågavarande

tjänstemän skulle erhålla en försämrad löneställning genom en anordning,

som vidtagits för att motverka de olägenheter, vilka blivit en följd av den

inträdda förseningen i tillträdandet av den ordinarie anställning, de vid sitt

inträde i postverket kunnat påräkna.

I avgivet utlåtande den 13 december 1928 anförde kommunikationsverkens

lönenämnd bland annat, att den funne giltiga skäl föreligga därtill, att de

ordinarie manliga postassistenter, som den 30 juni 1926 innehaft anställning

såsom extra ordinarie postassistenter och efter nämnda dag vunnit befordran

till ordinarie postexpeditörer, finge i fråga örn placering i löneklass så anses,

som örn de under den tid, de innehaft ordinarie postexpeditörsbefattning,

varit extra ordinarie postassistenter.

Lönenämndens ledamot N. A. Nilsson anförde avvikande mening och avstyrkte

på angivna skäl bifall till generalpoststyrelsens framställning.

Jämväl statskontoret avgav i ärendet infordrat utlåtande, dagtecknat den

22 januari 1929. Ämbetsverket anförde därvid att, ehuru den ifrågasatta

lönetursberäkningen skulle försätta ifrågavarande postassistenter i en i förhållande

till andra i förevarande avseende jämförbara befattningshavare särdeles

fördelaktig ställning, statskontoret dock med hänsyn till den ståndpunkt

statsmakterna redan tidigare intagit i fråga örn dessa tjänstemäns

löneställning och jämväl i övrigt till de av lönenämnden anförda särskilda

omständigheterna i detta fall funne sig ej böra motsätta sig åtgärd för beredande

av den ifrågasatta lönetursrätten.

Avvikande mening anfördes inom statskontoret av tva ledamöter, vilka

funno tillräckliga skäl icke föreligga för det avsedda medgivandet.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Såsom den här lämnade redogörelsen utvisar, beslöts vid 1926 års riksdag

i fråga örn vissa extra ordinarie postassistenter en särskild övergångsanordning

i syfte att i någon mån kompensera nämnda tjänstemän för de

olägenheter, som uppkommit genom en av organisatoriska förändringar inom

postverket föranledd försening i befordran till ordinarie postassistent. Genom

denna övergångsanordning har dock icke kunnat förhindras, att ifrågavarande

tjänstemän, vilka i avvaktan på befordran till ordinarie postassistenttjänst

sett sig föranlåtna att söka och jämväl erhållit ordinarie befattningar i lägre

grad (postexpeditörsbefattning), vid den omsider vunna befordringen till

ordinarie postassistent kommit i sämre ställning i lönehänseende än örn

befordran skett direkt från deras förut innehavda extra ordinarie anställning.

Generalpoststyrelsens omförmälda framställning avser att undanröja denna

ojämnhet i deras lönetursförhållanden, och det synes mig, att vägande billiglietsskäl

tala för ett bifall till denna framställning. Ett tillmötesgående av

styrelsens förslag lärer, såsom lönenämnden ock framhållit, icke kunna anses

innebära något avsteg från den reella innebörden i vad statsmakterna vid

sitt beslut år 1926 åsyftat. Ett beslut i avsedd riktning torde med hänsyn

härtill icke heller kunna befaras medföra några icke önskvärda konsekvenser

beträffande andra grupper av befattningshavare.

Vad angår den ekonomiska innebörden av förslaget må framhållas, att det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Utbyte av

en överkontrollörstjänst

mot en befattning

som

trafikinspektör.

här galler inemot 80 tjänstemän, av vilka flertalet, liksom de av generalpoststyrelsen

i oktober 1928 till postexpeditörer konstituerade, avslutat postelevkurs

år 1921, medan några genomgått dylik kurs år 1922. De flesta

tjänstemännen i fråga hava numera befordrats till ordinarie postassistenter,

och de som ännu ej vunnit dylik befordran, torde sannolikt komma att konstitueras

till postassistenter under förra hälften av år 1930. Vid bifall till

förslaget örn förmånligare lönetursberäkning skulle en var av ifrågavarande

befattningshavare erhålla en total löneförbättring under tjänstetiden inom

15:e lönegraden av omkring 1,200 kronor, inberäknat dyrtidstillägg enligt nu

gällande grunder. Den sammanlagda kostnaden för staten skulle alltså uppgå

till ej fullt 100,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas p& ett tiotal år

framåt. Härav torde framgå, att ett bifall till förslaget icke skulle medföra

någon kostnadsökning av nämnvärd betydelse för postverkets utgiftsstat.

På grund av vad jag här anfört vill jag tillstyrka, att medgivande lämnas

av innebörd, att beträffande ordinarie manlig postassistent, som den 30 juni

1926 var anställd såsom extra ordinarie postassistent och efter nämnda dag

erhållit konstitutorial såsom ordinarie postexpeditör, må i fråga örn placering

i löneklass så anses, som örn vederbörande under den tid, han innehaft

ordinarie postexpeditörsbefattning, varit extra ordinarie postassistent.

Med hänsyn till avlöningsreglementets avfattning torde riksdagens medgivande

härutinnan böra inhämtas.»

Telegrafverket.

Från telegrafstyrelsen föreligga framställningar örn nyinrättande och ändring

i lönegradsplacering av vissa befattningar, avseende såväl styrelsen som

lokalförvaltningarna.

I likhet med vad som ansågs vara fallet med vissa vid 1929 års riksdagbeslutade

förändringar i telegrafverkets personalorganisation, har departementschefen

funnit de nu föreslagna ändringarna härutinnan vara väsentligen

betingade av den starka utveckling, som verkets rörelse under den

senaste tiden undergått. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett

de ifrågasatta ändringarna icke lämpligen böra anstå i avvaktan på

avsedd besparingsgranskning.

I skrivelse den 27 augusti 1930 har telegrafstyrelsen hemställt örn vissa

ändringar i fråga om sådana befattningar, vilkas antal fastställes av Kungl.

Maj:t och riksdagen, d. v. s. befattningar i högre lönegrad än den 20:e.

Till en början har föreslagits utbyte av en överkontrollörstjänst (24:e

lönegraden) vid Stockholms telefonstation mot en ny befattning i 26:e lönegraden

med benämningen trafikinspektör. Till stöd för detta förslag har

telegrafstyrelsen hänvisat till de krav, som den väldiga, ständigt ökade trafiken

ställde på innehavaren av ifrågavarande tjänst.

Kommani kati ensi; erkens lönenämnd har biträtt telegrafstyrelsens hemställan

örn befattningens uppflyttning i 26:e lönegraden och har ansett sig icke böra

framställa någon erinran mot den föreslagna tjänstetiteln.

Aven departementschefen har funnit den förebragta utredningen innefatta

övertygande skäl för en förbättrad löneställning för den av de nuvarande

överkontrollörsbefattningarna vid Stockholms rikstelefonstation, vilken

avsåges för telefondirektörens närmaste man och ställföreträdare och vars

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

9

rätta handhavande ställde betydande krav på sin innehavare. Mot förslaget

att utbyta denna tjänst mot en befattning i 26:e lönegraden med benämningen

trafikinspektör hade han intet att erinra. Samtidigt med uppförande

av denna nya befattning borde, såsom telegrafstyrelsen jämväl förutsatt,

antalet överkontrollörstj kuster minskas från 3 till 2.

Telegrafstyrelsen har vidare gjort framställning örn inrättande av ytterligare

en linjeingenjörsbefattning (26:e lönegraden).

Lönenämnden har i detta avseende anfört, att enär det här vore fråga örn

befattningar, som syntes under alla förhållanden bliva behövliga för framtiden,

och då styrelsen numera förfogade över fullt kvalificerade aspiranter

till desamma, lönenämnden ville förorda bifall till styrelsens ifrågavarande

förslag. I enlighet härmed skulle antalet linjeingenjörstjänster vid telegrafverket

komma att ökas till 21.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag, som förutsätter ökning av antalet

linjeingenjörsbefattningar från 20 till 21, har departementschefen ansett

sig böra biträda.

Telegrafstyrelsen har i förevarande skrivelse slutligen hemställt örn inrättande

av två nya ordinarie notariebefattningar (21 :a lönegraden), avsedda

den ena för ekonomi- och kanslibyråns statistiska avdelning och den andra

för förrådsbyrån.

Lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens ifrågavarande

förslag.

Departementschefen har anfört följande:

»Med hänsyn till den blivande granskning av telegrafverkets personalorganisation

lir besparingssynpunkt, varom jag inledningsvis erinrat, har jag

icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan i fråga örn lämpligheten av att nu

uppföra ifrågavarande befattningar å ordinarie stat. Av skäl, som jag i

nämnda sammanhang antytt, och i betraktande även av att de för kommunikationsverken

gällande pensionsbestämmelserna göra det ur billighetssynpunkt

önskvärt, att befattningar som kunna anses vara av permanent

karaktär icke alltför länge bibehållas såsom icke-ordinarie, har jag dock ansett

mig kunna tillstyrka telegrafstyrelsens förslag. Vid godkännande av

detta förslag bör antalet notariebefattningar vid telegrafverket ökas från 6

till 8.»

I skrivelse den 27 september 1929 har telegrafstyrelsen vidare i fråga örn

sådana befattningar vid telegrafverket, vilkas antal enligt avlöningsreglementet

fastställes av Kungl. Majit, gjort framställning örn att i den såsom bilaga till

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen måtte bland de för tjänstemän

vid telegrafverket avsedda befattningarna uppföras två nya befattningsgrupper,

nämligen förrådsförman i 7:e lönegraden och verkstadsmästare i

löle lönegraden.

Lönenämnden har förordat bifall till telegrafstyrelsens ifrågavarande framställning.

En ny linjeingenjörstjänst.

Två nya

ordinarie

notariebefattningar
-

Inrättande

av två nya

befattningsgrupper.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Indragning

av vissa

befattningar.

Användning

av trafikbiträden

för

konduktörsgöromål

ä

trafiksvaga

bandelar.

Även departementschefen har funnit övertygande skäl vara förebragta för

inrättande såväl av en ny befattningsgrupp i 7:e lönegraden, med benämningen

förrådsförman och avsedd för befordran av förrådsmästares närmaste

man vid distriktsförråd samt av föreståndare vid större sektionsförråd, som

ock av en dylik grupp i 15:e lönegraden med benämningen verkstadsmästare,

avsedd att tillgodose behovet av en befälsbefattning i lägre grad än verkmästare

vid telegrafverkets verkstad. Departementschefen har alltså tillstyrkt

bifall till telegrafstyrelsens förevarande framställning.

Statens järnvägar.

I skrivelse den 7 november 1929 har järnvägsstyrelsen framställt förslag

örn indragning av vissa befattningar vid statens järnvägar, nämligen en byråingenjörs-

och en notariebefattning samt en maskininspektorsbefattning.

Mot styrelsens ifrågavarande förslag har departementschefen icke haft något

att erinra. Vid bifall till förslaget borde minskning ske i antalet byråingenjörstjänster

från 13 till 12, i antalet notarietjänster från 12 till 11 samt i antalet

maskininspektorsbefattningar från 18 till 17.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att riksdagen år 1928

i samband med beslut örn vissa ändringar i statsbaneförvaltningens organisation

bemyndigade Kungl. Majit att, i den mån så prövades lämpligt, dels vid uppkommande

ledighet å befattning inom 21:a—27:e lönegraderna av kommunikationsverkens

avlöningsreglemente antingen tills vidare hålla densamma

vakant eller ock utbyta befattningen mot tjänst inom lägre lönegrad, dels

ock inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot annan av samma

lönegrad. Det förutsattes härvid, att anmälan örn dylikt utbyte skulle göras

vid nästkommande riksdag.

Med anledning härav har departementschefen meddelat, att Kungl. Majit

den 19 april 1929 medgivit utbyte av en förste maskiningenjörsbefattning

mot en maskiningenjörsbefattning. Efter detta utbyte uppgår antalet av

ifrågavarande tjänster till 14 respektive 10.

I anledning av ett uttalande av statens järnvägars revisorer har järnvägsstyrelsen,

enligt Kungl. Majits beslut, i skrivelse den 6 september 1928 framlagt

av styrelsen verkställd utredning angående de åtgärder, som kunde

vidtagas i fråga örn användande av billigare arbetskraft för trafikarbetet vid

trafiksvaga bandelar.

Av denna utredning framgår i huvudsak följande.

För stationsarbetet har sedan länge använts möjligast billiga arbetskraft

därigenom att antalet fullt utrustade stationer inskränkts till de i

trafikhänseende största platserna, medan i övrigt håll- och lastplatser anordnats

med kvinnlig platsvakt eller utan någon som helst bemanning.

Konduktörsgöromålen å de trafiksvaga bandelarna ombesörjas av

konduktörer eller, å vissa bandelar, av tjänstemän av lägre grad, vilka förordnats

att bestrida konduktörstjänst mot åtnjutande av vikariatsersättning.

Förutom det vanliga konduktörsarbetet, såsom säkerhetstjänst, biljettgransk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

11

ning och godsvårdartjänst m. m., har konduktören att ombesörja biljettförsäljning

åt resande från håll- och lastplatser utan bemanning. På grund

av den i regel ringa trafikmängden med varje tåg och tågens jämförelsevis

långa gångtid mellan trafikplatserna blir arbetsmängden per tidsenhet avsevärt

mindre å de trafiksvaga bandelarna än å linjer med större trafik, vartill

kommer, att arbetet i regel är av ganska enkel art, då trafiken å ifrågavarande

bandelar är av huvudsakligen lokal natur.

Järnvägsstyrelsen — som funnit ändrade bestämmelser rörande stationsarbetet

icke vara erforderliga — har i fråga örn konduktörsgöromålen i anslutning

till den framlagda utredningen hemställt, att Kungl. Majit måtte

förklara, att dessa göromål å sådana bandelar, som av styrelsen prövas

vara trafiksvaga, skola handhavas av tjänstemän inom 6:e lönegraden eller

närmare bestämt av trafikbiträden, varigenom skulle undvikas tillskapande

av en ny befattning för ändamålet.

Kommunikationsver ketts lönenämnd har i utlåtande den 21 december 1928 —

efter framhållande av att förevarande framställning vore att se som ett led

i strävandena att avveckla överkvalificerad arbetskraft och genomföra rationella

arbetsmetoder vid statens järnvägar — anfört följande:

För egen del vill lönenämnden framhålla, att man vid ett följdriktigt tilllämpande

av de utav Kungl. Majit angivna riktlinjerna för personalbesparing

inom statens järnvägars förvaltning framför allt bör se till, att vid nybesättande

av befattningar å nya linjer personalbeståndet anpassas efter arbetskvantiteterna

och arbetets kvalitetsgrad. Alldeles särskilt synes omsorgen

böra ägnas åt detta förhållande, då, såsom här är fallet, det gäller att ordna

driften å bandelar, vilka på långt när icke kunna förränta det i dem nedlagda

kapitalet. Det synes nämnden uppenbart, att liksom man exempelvis

inom stationstjänsten i stor utsträckning utbytt tjänster i högre lönegrad

mot befattningar i lägre, motsvarande åtgärder böra kunna vidtagas i fråga

örn tågbemanningen medelst personal i lägre grad än konduktör.

Det lärer icke kunna bestridas, att tjänståliggandena även för tågpersonalen

kunna vara i så hög grad växlande å de olika linjerna, att användning

av personal med den relativt höga löneställning, som konduktörspersonalen

intager, icke är av sakliga grunder motiverad, utan att även här ett

överflyttande av arbetsuppgifterna på personal i lägre löneställning kan och

bör äga rum.

Med hänsyn till det anförda anser sig lönenämnden böra såsom sm mening

uttala, att en sådan anordning lämpligen bör vidtagas med avseende å

tågbemanningen å de trafiksvaga bandelarna, att konduktörsgöromålen därstädes

uppdragas åt befattningshavare i lägre lönegrad än konduktörs. Att

för fullgörande av ifrågavarande göromål användes personal i trafikbiträdes

tjänsteställning, synes nämnden icke giva anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts har lönenämnden förordat bifall till järnvägsstyrelsens

föreliggande framställning.

Nämndens ledamot Ernst Eriksson har, med instämmande av ledamoten

Wall in. anmält avvikande mening och därvid anfört bland annat följande:

Trafikavdelningens tågpersonal är redan förut uppdelad i två grader, tågmästare

och konduktörer, och tjänstgöringen mellan dessa grader fördelas

med hänsyn till tjänstens vikt deli ansvar. Det synes mig som örn någon

ytterligare uppdelning av tjänstemännen icke är motiverad. Den gradskill
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

nåd som kan ytterligare finnas i tjänstgöringen å olika tåg och olika banlinjer,

bör kunna regleras genom en avvägning av antalet samtidigt tjänstgörande

tjänstemän. Så har hittills skett och så synes det allt fortfarande

böra ordnas.

Det måste emellertid i detta sammanhang uppmärksammas, att tågbefälhavarna

å de trafiksvaga bandelarna åläggas en hel del arbetsuppgifter, som

å andra bandelar utföras av stationernas personal. Vid uppehållet å stationen

har salunda tågbefälhavaren att svara för allt som hör samman med

trafiksäkerheten. Dessutom ålägges tågpersonalen även i viss utsträckning

försäljning av biljetter. Det blir sålunda ett ökat ansvar såväl i järnvägs

tekniskt som i ekonomiskt hänseende, som härvid ålägges konduktörspersonalen

å de trafiksvaga bandelarna, i utbyte mot den större kvantitet av

andra göromål, som å andra linjer åvilar konduktörspersonalen. Jag måste

därför anse det vara fullkomligt oberättigat, att konduktörstjänsterna å de

trafiksvaga bandelarna nedflyttas till lägre lönegrad.

Det måste också ifrågasättas, huruvida det är klokt ur statens synpunkt

att tillmäta åt här ifrågavarande tjänstemän en alltför låg löneställning. Vår

svenska järnvägspersonal har ju genom sitt plikttrogna och målmedvetna fullgörande

av sin tjänst blivit uppställd såsom ett föredöme framför andra

länders personal. I alldeles särskild grad har detta ansetts vara fallet beträffande

tågpersonalen.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Till en början vill jag erinra, att Kungl. Hajd under senare tid meddelat

årliga beslut, innefattande bemyndigande för järnvägsstyrelsen att, i den

mån så prövas lämpligt, dels vid uppkommande ledighet å befattning inom

högst 20:e lönegraden utbyta den lediga befattningen mot tjänst inom lägre

lönegrad, dels ock inom berörda lönegrader utbyta viss befattning mot

annan av samma lönegrad.

”Vad den föreliggande frågan angår, finner även jag angeläget, att åtgärder

vidtagas för att i möjligaste mån nedbringa driftkostnaderna för trafiksvaga

bandelar. Järnvägsstyrelsens i sådant syfte framställda förslag att å dylika

bandelar för konduktörsgöromål använda trafikbiträden (6:e lönegraden) i

stället för konduktörer (8:e lönegraden) finner jag vara lämpligt. Därest

riksdagen ej har något att erinra mot det framlagda förslaget, vars genomförande

ej synes påkalla ändringar i gällande avlöningsförfattningar, har jag

därför för avsikt att föreslå Kungl. Majit att låta utfärda bestämmelser i

huvudsaklig enlighet med vad järnvägsstyrelsen ifrågasatt.

Enligt vad jag inhämtat avses den ifrågasatta anordningen att i första hand

komma till användning å delar av inlandsbanan samt vissa norrländska tvärbanor.

A redan beslutade men ännu ej färdigställda bandelar i Norrland skulle

tågbemanningen framdeles ordnas på samma sätt. Enligt verkställda beräkningar

skulle för konduktörstjänsten å dessa linjer erfordras sammanlagt 16

tjänstemän. Den årliga besparing, som skulle vinnas genom tjänstens bestridande

av trafikbiträden i stället för av konduktörer, skulle vid nämnda

antal befattningshavare uppgå till omkring 6,700 kronor årligen.»

Övergångsanordningar m. m.

I fråga örn övergångsanordningar m. m. har departementschefen slutligen

anfört följande:

»De av mig förordade ändringarna beträffande vissa tjänster vid postverket,

telegrafverket och statens järnvägar synas lämpligen böra genomföras den

1 juli 1930.

s. 13 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr 44. 13

Med avseende å den föreslagna förbättrade lönegradsplaceringen av vissa

befattningar i generalpoststyrelsen Ilar styrelsen ifrågasatt att, då det här

gällde uppflyttning av tjänster på grund av det desamma redan åvilande

arbetet, tjänsternas respektive innehavare borde direkt konstitueras å de

högre tjänster, mot vilka utbyte kunde komma att ske. Avsikten härmed

torde vara, att å ifrågavarande tjänstemän skulle analogivis tillämpas enahanda

bestämmelser i fråga örn placering i löneklass i de nya befattningarna

m. m., som i avd. A, punkt 2 av kungörelsen den 6 juni 1925 (nr 214) meddelats

i fråga örn vissa år 1925 till 26:e lönegraden uppflyttade befattningshavare,

tillhörande förutvarande 15:e lönegraden vid kommunikationsverken.

De föreslagna nya tjänsterna skulle följaktligen icke komma att ledigförklaras.

Härutinnan har lönenämnden anfört, att nämnden icke kunde finna den

sålunda föreslagna ordningen för tjänstetillsättningen vara av omständigheterna

motiverad. Att märka är, framhåller nämnden, att de föreslagna nya

tjänsterna ansetts erforderliga på grund av rörelsens tillväxt under de senaste

åren, vadan förhållandena i förevarande fall icke kunna sägas vara

analoga med dem, som legat till grund för bestämmelserna i nyssnämnda

författningsrum. Enligt nämndens mening böra ifrågavarande tjänster tillsättas

efter ansökan i vanlig ordning.

I förevarande avseende delar jag den uppfattning, som uttalats av lönenämnden.

Jag finner sålunda icke anledning föreligga att på denna punkt

förorda särskilt medgivande. Ett förfaringssätt, motsvarande det som i enlighet

med denna ståndpunkt bör tillämpas beträffande befattningarna i generalpoststyrelsen,

lärer även böra lända till efterrättelse i fråga örn de avsedda

tjänsteförändringarna vid telegrafverket. Beträffande den nya postmästartjänsten

av klass 1 A synas mig förhållandena däremot vara i någon man

annorlunda, och jag finner övervägande skäl tala för att — i anslutning till

vad som tillämpats vid senast verkställda omklassificering .av postkontor —

nuvarande innehavaren av postraästartjänsten i Borås direkt konstitueras

på den nya befattningen. Särskilt medgivande av riksdagen i detta avseende

lärer dock ej påkallas.

Därest i övrigt särskilda övergångsanordningar skulle visa sig vara erforderliga,

torde sådana få beslutas av Kungl. Majit.

De ändringar i den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen,

som föranledas av ett bifall till vad jag i det föregående förordat, lärer

Kungl. Majit — enligt av riksdagen redan tidigare lämnat bemyndigande —

äga utfärda.

De föreslagna förändringarna påkalla även vissa ändringar i den vid kommunikationsverkens

pensionslag fogade åldersförteckningen. Till frågan härom

skall jag i annat sammanhang återkomma.»

Vad först angår postverket har Kungl. Majits härutinnan framställda förslag

ej givit utskottet anledning till erinran i vidare mån än beträffande

den ifrågasatta uppflyttningen av kamrerarebefattningen å femte byrån (för

postgiro- och postsparbanksärenden) från 2G:e till 27:e lönegraden. Utskottet

delar lönenämndens uttalade uppfattning, att för närvarande tillräcklig anledning

ej föreligger för ytterligare höjning av nämnda tjänst utöver den år

1926 vidtagna.

Beträffande den begärda rätten till särskild lönetursberäkning för en

grupp manliga postassistenter, som med hänsyn till de ogynnsamma befordringsförhållandena

inom postverket tidigare inplacerats i ordinarie post
-

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

expeditörsgrad (d. v. s. befattning i en lägre lönegrad än postassistentbefattning)

får utskottet framhålla, att den nu gjorda framställningen allenast

innebär, att dessa ej skola i löneavseende bliva mindre förmånligt ställda

än örn de utan inplacering i nyss nämnda lägre ordinarie lönegrad direkt

från innehavd befattning som extra ordinarie postassistent befordrats till

ordinarie postassistenter. Billigbetsskäl synas utskottet tala för ett bifall

till förslaget. Med den utformning, gällande avlöningsbestämmelser i förevarande

avseende erhållit, erfordras emellertid riksdagens medgivande

härtill.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i fråga örn vissa befattningars

lönegradsplacering m. m. vid telegrafverket och statens järnvägar.

Ej heller den föreslagna anordningen beträffande konduktörsgöromålens

bestridande å vissa trafiksvaga bandelar har givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med avslag å Kungl. Maj:ts förslag örn uppflyttning av

en kamreraretjänst vid postverket i 27:e lönegraden besluta,

med tillämpning från och med den 1 juli 1930,

att i den vid avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk fogade tjänsteförteckningen skola upptagas

följande nya befattningar, nämligen

vid telegrafverket:

i 26:e lönegraden: trafikinspektör,

i lo:e » : verkstadsmästare,

i 7:e » : förrådsförman;

b) fastställa antalet av följande befattningar från och med

den 1 juli 1930 på sätt här angives, nämligen:

vid postverket:

sekreterare i 26:e lönegraden.................................................. 6

postmästare av klass 1 A......................................................... 10

» » » 1 B........................................................ 32

sekreterare i 24:e lönegraden................................................... 2

notarie ...................................................................................... 8

revisor ...................................................................................... 5j

vid telegrafverket:

linjeingenjör .............................................................................. 21

trafikinspektör.......................................................................... 1

Överkontrollör ........................................................................... 2

notarie ...... 8;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 44. 15

vid statens järnvägar:

förste maskiningenjör............................................................... 14

byråingenjör ...... 12

maskiningenjör.......................................................................... 10

maskininspektor ........................ 17

notarie ..................................................... 11;

c) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda ändringar må

erfordras; samt

d) medgiva, att beträffande ordinarie manlig postassistent,

som den 30 juni 1926 innehade anställning såsom extra ordinarie

postassistent och efter nämnda dag erhållit konstitutorial såsom

ordinarie postexpeditör, må i fråga örn placering i löneklass

så anses, som örn vederbörande under den tid, han innehaft

ordinarie postexpeditörsbefattning, varit extra ordinarie postassistent.

Stockholm den 14 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KV ARN ZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, E. J. G. Bosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. V.

Bydén, E. A. Lundell, P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp och K. A. W.

Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp. L. J. Carlsson-FrÖsterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm,

A. Danielsson, O. Andersson i Höör och J. Jönsson i Revinge.

Reservation:

av herrar Olof Olsson, Bosén, Bydén, Bergström, Björck, Anderson i Råstock,

Carlsson-Frosterud, Wigforss, Eriksson i Stockholm och Andersson i Höör,

vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Vad först —--medgivande härtill.

Utskottet tillstyrker--— statens järnvägar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 44.

Ifråga om den föreslagna anordningen beträffande konduktörsgöromålens

bestridande å vissa trafiksvaga bandelar, anser utskottet emellertid att med

frågans avgörande bör anstå, intill dess efter tillkomsten av ett nytt avlöningsreglemente

säkrare möjlighet finnes att bedöma, huruvida den ifrågasatta

anordningen må prövas skälig och lämplig. Utskottet finner en sådan

ståndpunkt påkallad jämväl på grund därav, att formuleringen rörande den

ifrågasatta anordningens omfattning synes allt för svävande för att kunna

av riksdagen godtagas.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:83 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal av vissa ordinarie befattningar vid po s. 6 i texten