Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag.

1930-03-14 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:45, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

17

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans

och Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag.

(4:e avel.)

l:o) I en till riksdagen den 14 februari 1930 avlåten proposition, nr 103,

som hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Majit

(punkt 1 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag) föreslagit riksdagen medgiva,

att statens den 31 december 1929 beräknade kapital- och räntefordran hos

Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger

500,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen till nämnda statsrådsprotokoll

förordade villkor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 1—11 av

åberopade statsrådsprotokollet.

Den 23 november 1906 beviljade Kungl. Majit koncession å järnväg örn

1.435 meters spårvidd från Varberg över Ullared till Ätrans station å Kinnared—Ätrans

järnväg. Sedan denna koncession jämlikt Kungl. Majits medgivande

överlåtits på Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, fastställde Kungl.

Majit den 13 december 1907 kostnadsberäkning för ifrågavarande järnvägsanläggning

att, såvitt kostnaden skulle tagas till grund för sökt statslån,

sluta å 2,370,000 kronor samt beviljade för utförande av järnvägsanläggningen

ett lån ur allmänna järnvägslånefonden av 1,185,000 kronor. Sedermera beviljade

Kungl. Majit efter riksdagens hörande den 13 juni 1913 för fullbordande

av omförmälda järnvägsanläggning ytterligare ett lån ur berörda fond

av 65,(XX) kronor.

Då alltsedan järnvägens öppnande för allmän trafik år 1911 dess trafikinkomster

visat sig otillräckliga att medgiva någon förräntning av statslånen

samt järnvägens förlust efter hand ökats, så att den balanserade förlusten

vid 1925 års slut utgjorde 685,208 kronor, gjorde Varberg—Ätrans järnvägsnät

ebolag år 1926 framställning örn reglering av bolagets skuld till staten

samt åberopade därvid den utredning, som nämnda år verkställts av en av

riksgäldskontoret tillsatt undersökningsnämnd. Denna nämnd hade tillstyrkt,

att av bolagets vid 1926 års utgång förfallna ränteskuld till staten finge

Bihang till riksdagens protokoll 1930. G sami. 2G höft. (Nr 44—47.) 591.10 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

avskrivas 400,000 kronor under villkor att säkerhet, som av vederbörande

myndighet kunde godkännas, ställdes för vederbörligt inbetalande till riksgäldskontoret

av minst 10,000 kronor vart och ett av åren 1927—1929.

I anledning av denna framställning, vilken tillstyrktes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt fullmäktige i riksgäldskontoret, föreslog Kungl. Majit

i proposition, nr 94, 1927 års riksdag medgiva, att av statens den 31 december

1926 förfallna räntefordran hos bolaget ett belopp av 400,000 kronor finge

avskrivas under det av undersökningsnämnden föreslagna villkor.

Denna proposition blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 97).

Genom brev den 6 maj 1927 har Kungl. Majit anmodat fullmäktige i

riksgäldskontoret att verkställa utredning, avseende en definitiv reglering av

ifrågavarande järnvägsaktiebolags skuldförhållande till staten.

I skrivelse den 23 januari 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret meddelat,

att sedan bolaget avlämnat av Yarbergs^ stad tecknad borgen för fullgörande

av de såsom villkor för avskrivningen stadgade räntelikviderna

— minst 10,000 kronor under vart och ett av åren 1927—1929 — sagda

avskrivning vidtagits, varigenom skulden minskats till 2,078,149 kronor 41 öre.

Bolaget)hade under åren 1927—1929 till riksgäldskontoret inbetalt det stadgade

beloppet av tillhopa 30,000 kronor. Emellertid “hade skidden för statslånen

under nämnda tid ånyo ökats med debiterade, oguldna räntor och

hade ^vid 1929 års slut uppgått till 2,332,399 kronor 51 öre, fördelade på

förfallen''och icke förfallen skuld sålunda:

Förfallen

Icke förfallen

skuld

skuld

Summa

kr.

kr.

kr.

1907 års län.

Kapital ...............................................

134,612

07

1,050,387

93

1.185,000

_

| Kanta..................................

816,539

31

3,807

66

820,346

97

Overränta................................

95,613

63

_

-

95,613

63

Anståndsränta......................................

—

—

114,925

24

114,925

24

Kronor

1,046,765

01

1,169,120

83

2,215,885

84

1913 års lån.

Kapital ............................

6,152

95

58,847

05

65,000

_

Kanta............

39,347

05

—

39,347

05

Overränta....................

5,850

—

—

5.850

Anståndsränta......................................

—

—

6,316

62

6,316

62

Kronor

51,350

_

65,163

67

116,513

67

Summa summarum

1,098,115

01

1,234,284

50

2,332,399

51

Fullmäktige anföra vidare att, sedan fullmäktige föranstaltat örn utförande

av den i förenämnda brev den 6 maj 1927 avsedda utredningen, utredningsmännen

i en den 23 oktober 1929 dagtecknad promemoria avgivit förslag till

definitiv reglering av bolagets skuldförhållande till staten.

I berörda promemoria hava utredningsmännen föreslagit, att statens fordran

hos bolaget nedskrives till 420,000 kronor, fördelade på två lån, det ena å

150,000 kronor och det andra å 270,000 kronor, på följande villkor:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

lil

För lånen skola ställas säkerhet genom inteckning i Varberg—Ätrans

järnväg, till förmånsrätten liggande närmast efter två inteckningar å vardera

50,000 kronor, över vilka bolaget må äga att på vissa i det följande angivna

villkor självt disponera. För det förstnämnda lånet å 150,000 kronor skall

bolaget därjämte ställa säkerhet, som av riksgäldskontoret godkännes.

Å lånet å 150,000 kronor skall annuitet erläggas med 5 procent, varav

4.5 ^procent utgör ränta.

Å lånet å 270,000 kronor skall annuitet tills vidare icke beräknas eller

ränta debiteras, ägande dock riksgäldskontoret att framdeles debitera sådan

för beloppet i dess helhet eller del därav, därest riksgäldsfullmäktige efter

företagen undersökning finna järnvägsbolagets ställning hava undergått sådan

förbättring, att bolaget bör vara i stånd att av egna medel bestrida ej mindre

driftsutgifter, med inräkning av skälig avsättning till förnyelsefond, än även

räntor å lån, för vilka lämnats inteckning i järnvägen med förmånsrätt framför

statslånet, och å statslån, för vilka annuitet fordras.

Över en första inteckning i järnvägen å 50,000 kronor må bolaget fritt

disponera. Över en andra inteckning i järnvägen å likaledes 50,000 kronor

må bolaget disponera som säkerhet för lån, som upptagas under åren 1930—

1935, med villkor att sådant lån uteslutande användes för nybyggnader eller

nyanskaffningar, som få anses ur affärsmässig synpunkt fördelaktiga, skolande

bolaget i varje fall, med företeende av utredning genom sakkunnig,

inhämta riksgäldsfullmäktiges samtycke till upptagande av sådant lån. Bolaget

bör förbinda sig att till säkerhet för statens fordran pantsätta sistberörda

inteckning å 50,000 kronor, i den mån avbetalning sker å den enskilda

gäld, för vilken inteckningen må utgöra säkerhet.

Staten förbehåller sig rätt att inlösa Varberg—Ätrans järnväg till ett belopp,

motsvarande 420,000 kronor, ökat med de belopp, som framdeles kunna

komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel, men

minskat med behörigt avdrag på grund av slitning och annan teknisk värdeminskning.

För egen del hava fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande ifrågavarande

förslag anfört följande:

Vid granskning av utredningsmännens förslag hava fullmäktige ansett sig

kunna i huvudsak biträda detta, dock med den ändring, att det skuldbelopp,

vilket skulle av bolaget förräntas och återbetalas i den mån dess ekonomiska

ställning det medgåve, höjdes från 270,000 kronor till 350,000 kronor oell

att i följd därav den ifrågasatta nedskrivningen av bolagets nuvarande skuld

begränsades till 500,000 kronor. Sedan bolaget erhållit del härav, har bolaget

i en till Kungl. Majit ställd, till fullmäktige ingiven skrivelse av den

20 januari 1930 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att bolagets skuld för statslånen måtte regleras i överensstämmelse

med utredningsmännens förslag med nyssberörda förändring. Vid ansökningen

finnes fogat utdrag av stadsfullmäktiges i Varberg protokoll för den

21 november 1929, utvisande, att stadsfullmäktige beslutit teckna den av

utredningsmännen ifrågasatta borgen för det nya lånet å 150,000 kronor.

Det nu föreliggande regleringsförslaget medför visserligen en betydande

förlust för staten, i det att alla räntor och därjämte 750,000 kronor av statens

kapitalfordran skulle efterskänkas. En flir staten förmånligare uppgörelse

torde dock i betraktande av järnviigsbolagets synnerligen svaga ställning

icke kunna ernås. Då nödiga förutsättningar ej heller synas^ föreligga för

ifrågavarande järnvägs införlivande med statens järnvägar eller sammanslagning

nied någon angriinsande enskild järnväg, hava fullmäktige ansett, att

regleringsförslaget bör kunna godtagas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande, Nr 45.

Utskottets

yttrande.

Förslaget borde emellertid fullständigas med vissa av fullmäktige angivna

detaljbestämmelser.

På grund av det anförda Lava fullmäktige hemställt, att förslag måtte framläggas

för riksdagen örn reglering av bolagets skuldförhållande till staten

enligt de av fullmäktige angivna grunderna.

Fullmäktiges förslag har tillstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av den senast i ärendet verkställda utredningen framgår, att trots det

erkännansvärda arbete på förbättrande av företagets ekonomi, som bolagets

nya ledning redan nedlagt, bolagets ekonomiska ställning alltjämt är mycket

svag. Då utsikterna för bättre driftresultat än det nu uppnådda måste betecknas

som synnerligen ovissa och då med avsättning av medel till förnyelsefond

synes icke längre kunna få anstå, lärer efter det sådan avsättning

ägt rum även i bästa fall endast ett mycket ringa belopp av eventuella

driftöverskott vara. att påräkna för förräntning och amortering av bolagets

avsevärda skuld till staten. Till följd härav torde den svävande skulden

alltjämt komma att växa så, att en likvidation inom en jämförelsevis nära

framtid blir oundviklig. Med hänsyn härtill och då, enligt vad utredningen

giver vid handen, någon utsikt att järnvägen skulle övertagas av annat, närbeläget

järnvägsföretag icke lärer förefinnas, synes enda sättet att för bolaget

möjliggöra en fortsatt verksamhet under mera lugna ekonomiska förhållanden

vara att nedskriva bolagets skuld å statslånen till ett belopp, som, såvitt

nu kan bedömas, kan förväntas bliva av bolaget förräntat och amorterat.

Jag anser mig därför, trots det avsevärda belopp jämväl av kapitalskulden

som, även med av fullmäktige i riksgäldskontoret förordad modifikation av

utredningsmännens förslag, skulle efterskänkas, böra tillstyrka, att skulden på

sätt och villkor fullmäktige föreslagit nedskrives till 500,000 kronor, fördelade

å två lån örn respektive 150,000 och 350,000 kronor.

Vid bifall till vad sålunda förordats lärer det få ankomma på Kungl. Majit

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige i riksgäldskontoret

föreslagit stadga villkor för åtnjutande av de nya lånen ävensom meddela

bestämmelser rörande lånens förräntande och återbetalning m. m.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att statens den 31 december

1929 beräknade kapital- och räntefordran hos Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger 500,000

kronor, avskrivas under de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 14 februari 1930

förordade villkor.

2:o) Kungl. Majit har vidare (punkt 2 av nämnda) föreslagit riksdagen

medgiva, att statens den 31 december 1929 beräknade kapital- och räntefordran

hos Eksjö —Österbymo järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger

250,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen till statsrådsprotokollet

förordade villkor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

21

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—16 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den 14 maj 1910 beviljade Kungl. Majit koncession å järnväg om 0.891

meters spårvidd från Eksjö å Nässjö—Oskarshamns järnväg till Österbymo

i Sunds socken av Östergötlands län. Den 31 januari 1913 fastställde

Kungl, j Majit kostnadsberäkning för ifrågavarande järnvägsanläggning att,

såvitt kostnaden skulle tagas till grund för sökt statslån, sluta å 1,300,000

kronor samt beviljade för utförande av järnvägsanläggningen ett lån ur allmänna

järn vägslånefonden å 643,000 kronor.

Sedan koncessionen å järnvägen jämlikt Kungl. Majits medgivande den

15 augusti 1913 överlåtits på Eksjö—Österbymo järnvägsaktiebolag, utbetalade

riksgäldskontoret under åren 1917 oell 1918 hela det beviljade lånebeloppet

till nämnda bolag.

I skrivelse den 31 januari 1930 hava fullmäktige i riksgäldskontoret gjort

framställning i fråga örn reglering av bolagets skuld till staten. Fullmäktige

anföra härvid till en början följande:

Under tiden från statslånets lyftningsdagar t. o. m. år 1922 fullgjorde Eksjö—

Österbymo järnvägsaktiebolag sin betalningsskyldighet för lånet och erlade

därunder två annuiteter å tillsammans 64,300 kronor samt dessutom, räntor

å 8,864 kronor 5 öre. Sedermera har bolaget endast verkställt två inbetalningar

å statslånet, nämligen med 17,000 kronor i december 1923 och 15,150

kronor i december 1927. Till följd därav har bolagets skuld efter hand

ökats och uppgick vid 1929 års slut till 907,048 kronor 69 öre. Fördelningen

av detta belopp å förfallen och icke förfallen skuld framgår av följande

sammanställning:

Förfallen

skuld

kr.

j Icke förfallen

skuld

kr.

Summa

kr.

30.630

118,

598.933

67

629,563

85

174,944

182

—

—

174,944

82

Overränta ..............

15,735

02

—

—

15,735

02

Anståndsränta........

| —1

86,805

—

86,805

—

Summa kronor

221,310

02

685,738

67 907,048

69

Med anledning av bolagets uraktlåtenhet att fullgöra stadgade inbetalningar

å statslånet hava fullmäktige två gånger, nämligen åren 1925 och

1929, låtit företaga särskild undersökning av bolagets förvaltning och ekonomiska

ställning. Undersökningarna hava verkställts av riksgäldssekreteraren

J. Hägglund och byråchefen S. Norrman, vilka i promemorior av den 17

juni 1925 och den 3 oktober 1929 avgivit redogörelser i ämnet. Dessa

handlingar innehålla dock ej något förslag till skuldens reglering; preliminära

förhandlingar därom hava emellertid av utredningsmännen inletts med

representanter för bolaget. Vidare har byråchefen L. G. Englund efter uppdrag

av fullmäktige under år 1928 verkställt en trafikteknisk utredning angående

Eksjö—Österbymo järnväg.

Bolaget har å sin sida under hösten 1929 låtit genom tre sakkunniga

personer verkställa värdering av järnvägen, under förutsättning att driften

nedlades och järnvägen nied tillhörigheter realiserades. De sakkunniga hava

under november månad 1929 avgivit instrument över värderingen, vari de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

uppskatta järnvägens realisationsvärde till 218,300 kronor. Värderingen bär

sedermera granskats av överingenjören Hj. Fogelmarck, som i utlåtande av

den 20 november 1929 förklarat sig icke hava något att erinra mot det av

värderingsmännen beräknade realisationsvärdet å järnvägen.

Fullmäktige hava meddelat, att i anledning av vad sålunda förekommit

förhandlingar ägt rum mellan fullmäktige och bolaget i fråga örn en eventuell

reglering av dess skuldförhållande till staten, och hava fullmäktige överlämnat

en av bolagets styrelse den 25 januari 1930 gjord framställning i ämnet.

I berörda skrivelse har bolaget hemställt, att dess skuld till staten måtte

nedskrivas till 250,000 kronor. Beträffande villkoren för nedskrivningen

har bolaget anfört följande:

Av det kvarstående lånebeloppet, 250,000 kronor, skulle tillsvidare endast

100,000 kronor förräntas och återgäldas medelst erläggande av en annuitet

av 5 %. därvid först gottgjordes ränta ä -l1^ % å ogulden kapitalskuld och

återstoden utgjorde kapitalavbetalning.

För fullgörande av bolagets betalningsskyldighet för ifrågavarande 100,000

kronor hade borgen tecknats av Eksjö stad. Eksjö landsförsamling, Västra

Ryds församling, Sunds församling och Nässjö—Oskarshamns Nya Järnvägsaktiebolag.

Dessa garanter svarade var för sig för ett belopp, motsvarande

deras innehav av aktier i bolaget, och utgjorde den årliga andelen av ansvarssumman

för envar följande belopp:

Eksjö stad .............. kronor 1,923:08

» landsförsamling.

....................... * 144:23

Västra Ryds församling.

....................... » 1,009:62

Sunds församling kronor 865: 38

Nässjö—Oskarshamns

nya järnvägsaktiebolag

..................... » 1,057:69

Återstående 150,000 kronor skulle bilda ett särskilt lån, varå ränta och

amortering skulle erläggas, örn och i den mån riksgäldsfullmäktige efter

företagen prövning funne bolagets ekonomiska ställning, sedan annuiteten

för lånet å 100,000 kronor erlagts, medgiva detta.

Skyldighet för bolaget att erlägga annuitet å sistnämnda lån skulle dock

kunna inträda tidigast fem år efter skuldregleringens genomförande.

Bolaget medgåve sådan ändring av de för bolaget gällande koncessionsvillkoren,

att staten vore berättigad inlösa järnvägen till det efter regleringen

kvarstående skuldbelopppet, 250,000 kronor, ökat med det belopp, som framdeles

kunde komma att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande

materiel, men minskat med behöriga avdrag på grund av slitning och annan

teknisk värdeminskning.

För egen del anföra fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande bolagets

framställning följande:

Det av järnvägsbolaget sålunda framställda förslaget till reglering av dess

skuld anse fullmäktige sig kunna tillstyrka. Av statens fordran skulle visserligen

upplupna räntor å 277,484 kronor 84 öre samt dessutom ett kapitalbelopp^

av nära 380,000 kronor gå helt och hållet förlorade. Emellertid har

i de på föranstaltande av fullmäktige verkställda utredningarna påvisats, att

bolagets ekonomiska ställning, som i början varit jämförelsevis god, under

de senare åren allt mer försämrats, och att någon utsikt till förbättring

härutinnan icke finnes. Enligt fullmäktiges mening kan därför en för staten

förmånligare uppgörelse icke erhållas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 45.

23

Förslaget innefattar emellertid endast huvudgrunderna för en blivande

skuldreglering och torde i anledning därav böra fullständigas med vissa av

fullmäktige angivna särskilda villkor och bestämmelser.

Fullmäktige hava hemställt, att till riksdagen måtte avlåtas proposition

om reglering av bolagets skuldförhållande till staten i enlighet med bolagets

ansökning med därtill av fullmäktige föreslagna tillägg.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har tillstyrkt fullmäktiges förslag.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av utredningen i ärendet framgår, att Eksjö—Österbymo järnvägs driftresultat

till följd av konkurrensen med andra kommunikationsleder sedan

år 1921 efter hand försämrats, så att järnvägsbolaget under senare år icke

kunnat fullgöra sina förpliktelser på grund av statslånet. Den ekonomiska

ställning, vari bolaget för närvarande befinner sig, är visserligen icke sådan,

att faran för bolagets trädande i likvidation är överhängande. Emellertid

förefinnas näppeligen utsikter för en framtida förbättring av det ekonomiska

läget. Något ytterligare nedbringande av driftkostnaderna genom besparingar

och förenklingar utöver de av bolagets ledning redan vidtagna torde knappast

vara att förvänta, och med hänsyn till att banans trafikområde är glest

befolkat och saknar industri lärer man ej heller kunna räkna med någon

nämnvärd ökning av trafikinkomsterna. Man har därför anledning att befara

en fortgående ökning av bolagets skuldbörda, så att likvidation inom

en ej alltför avlägsen framtid blir nödvändig. Vid sådant förhållande och

då det ej synes kunna påräknas, att företaget skall övertagas av annat närbeläget

järnvägsföretag, samt då vidare det torde vara otänkbart, att staten

någonsin skall kunna erhålla likvid för mera än en mindre del av sin

fordran, synes nu lämpligen böra vidtagas en nedskrivning av skulden till

sådant belopp, att, såvitt för närvarande kan bedömas, förräntning och

amortering blir möjlig. Oaktat ett genomförande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förslag skulle innebära efterskänkande av förutom upplupna

räntor större delen av kapitalskulden, anser jag mig därför böra förorda,

att bolagets skuld regleras i enlighet med sagda förslag. Statens den 31

december 1929 beräknade kapital- och räntefordran skulle sålunda nedskrivas

till 250,000 kronor, vilket belopp skulle fördelas å två lån om respektive

100,000 och 150,000 kronor.

Därest vad sålunda förordats vinner bifall, lärer det få ankomma på

Kungl. Majit att beträffande de nya lånen å tillhopa 250,000 kronor föreskriva

villkor och bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige

i riksgäldskontoret därutinnan föreslagit.

Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att statens den 31 december

1929 beräknade kapital- och räntefordran hos Eksjö—Österbymo

järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger 250,000

kronor, avskrivas under de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikatiousärenden den 14 februari 1930

förordade villkor.

Stockholm den 14 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 44.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Varberg—Ätrans och Eksjö—Österbymo järnvägsak a1 i texten