Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående befrielse för förre löjtnanten i Norrbottens regementes reserv 0. G. W. Lindh från viss ersättningsskyldighet.
1930-03-14 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:54, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående befrielse för förre löjtnanten i Norrbottens regementes reserv 0. G. W. Lindh från viss ersättningsskyldighet.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande Nr 54.
tfr 54.
Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående
befrielse för förre löjtnanten i Norrbottens
regementes reserv 0. G. W. Lindh från viss ersättningsskyldighet.
(Ira avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 31 januari 1930 dagtecknad proposition
(nr 58), vilken till förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,
har Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
medgiva, att förre löjtnanten i Norrbottens regementes reserv O. G. W.
Lindh må befrias från honom jämlikt regementskrigsrättens utslag den
19 juli 1916 åliggande skyldighet att till kronan utgiva ersättning med
1,185 kronor 77 öre, samt att ifrågavarande belopp må ur vederbörliga
räkenskaper avskrivas.
Genom utslag den 19 juli 1916 förpliktade Norrbottens regementes
krigsrätt dåvarande löjtnanten i nämnda regementes reserv O. G. W. Lindh
att till kronan utgiva ett belopp av 1,185 kronor 77 öre såsom ersättning
för intendenturmateriel, som förkommit vid ett under Lindks befäl
ställt kompani ur nyssnämnda regemente under kompaniets förläggning
till Långmyran den 12 augusti—den 14 oktober 1915.
Krigsrättens utslag vann laga kraft.
Uti en till Kungl. Majit ställd, den 11 september 1916 dagtecknad
skrift anhöll Lindh att av nåd bliva befriad från den honom ådömda
ersättningsskyldigheten. Till stöd för ansökningen åberopades de svåra
förhållanden, som varit rådande i avseende å persedelkontrollen under
kompaniets ifrågavarande förläggning, och anfördes härvid, bland annat,
att plutoncheferna utgjorts av tre sergeanter i reserven, att såsom kompaniadjutant
varit beordrad en furir i reserven, som saknat vana vid expeditionsgöromål
och dylikt, samt att det övriga befälet utgjorts av underbefäl
i reserven eller av obefordrade värnpliktiga.
I den 15 september 1916 över ansökningen avgivet yttrande, vari kommendanten
i Boden förklarade sig instämma, anförde chefen för Norrbottens
regemente, att enligt hans uppfattning förhållandena under mobili
-
Statsutskottets utlåtande Nr 54.
9
seringstiden varit så ogynnsamma, att en kompanichef med så svaga naturliga
förutsättningar för befälsföring som Lindh samt utrustad med så
fåtalig och kvalitativt delvis så undermålig underlydande personal näppeligen
syntes kunna göras ansvarig för den uppkomna persedelbristen.
Arméförvaltningens intendentsdepartement avgav utlåtande i ärendet den
8 december 1916 och anförde därvid, att departementet, på grund av
bestämmelserna i § 13 mom. 1 i gällande intendenturmaterielreglemente
och med hänsyn till den stora vikten av, att i fråga örn handhavandet
av vården och redovisningen av arméns dyrbara intendenturmateriel intet
eftersattes, funne sig böra avstyrka bifall till den av Lindh gjorda ansökningen.
Enligt beslut den 24 juli 1917 fann Kungl. Maj:t ansökningen icke
kunna bifallas.
I en den 3 mars 1929 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrift har
Lindh — vilken numera beviljats avsked ur reserven — ånyo gjort ansökning
örn att av nåd erhålla befrielse från omförmälda ersättningsskyldighet.
I utlåtande den 8 mars 1929 över denna ansökning har arméförvaltningens
intendentsdepartement — med anmälan att intendentsdepartementet
genom arméförvaltningens ombudsman vid upprepade tillfällen, ehuru utan
något resultat, sökt utbekomma kronans ifrågavarande fordran av Lindh —
anfört, att, då några nya skäl, som skulle kunna tala för bifall till Lindhs
nu gjorda ansökning, icke blivit an dragna, departementet ansåge sig för
hindrat att tillstyrka bifall till ansökningen.
Statskontoret, som den 30 april 1929 yttrat sig i ärendet, har därvid
anfört, att, med hänsyn till vad vederbörande regementschef uttalat i sitt
den 15 september 1916 avgivna utlåtande beträffande Lindhs tidigare
ansökning, i vilket uttalande kommendanten i Boden instämt, och då Lindh,
såvitt av handlingarna kunde utläsas, alltjämt befunne sig i svag ekonomisk
ställning, ämbetsverket ansåge sig icke böra motsätta sig, att framställning
gjordes hos riksdagen örn befrielse för Lindh från den honom
ådömda ersättningsskyldigheten för förkomna persedlar.
Under åberopande av vad statskontoret sålunda anfört och med erinran
tillika, att, enligt vad av handlingarna i ärendet framginge, de försök, som
vid flera tillfällen gjorts att indriva kronans ifrågavarande fordran, icke
givit något resultat, har departementschefen funnit sig böra förorda, att
kronan avstode från densamma.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
Uiskottels
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 54.
att riksdagen må medgiva, att förre löjtnanten i Norrbottens
regementes reserv O. G. W. Lindh må befrias från honom
jämlikt regementskrigsrättens utslag den 19 juli 1916 åliggande
skyldighet att till kronan utgiva ersättning med 1,185
kronor 77 öre, samt att ifrågavarande belopp må ur vederbörliga
räkenskaper avskrivas.
Stockholm den 14 mars 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 52.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående befrielse för förre löjtnanten i Norrbottens regementes reserv O. G. W. Lindh från v s. 1 i texten