Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Östersunds stad av den Kungl. Magd och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader.

1930-03-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Östersunds stad av den Kungl. Magd och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

1

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse

på Östersunds stad av den Kungl. Magd och

kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets

i Östersund byggnader.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 24 januari 1930 dagtecknad proposition,

nr 51, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att

den Kungl. Majit och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets

i Ostersund byggnader må överlåtas på Östersunds stad.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll.

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen beslutat, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa angivna

städer, däribland Östersund, skulle ombildas till högre samläroverk,

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Majit vederbörande

länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta

och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande

kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av

de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk. Tillika

fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande kommuner

i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge sig där

omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken.

Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Östersund

ombildas till högre samläroverk.

Med skrivelse den 28 juni 1928 överlämnade sedermera länsstyrelsen i

Östersund till Kungl. Majit utdrag av stadsfullmäktiges protokoll den 19

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 32 höft. (Nr 62—67.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

juni 1928, utvisande att stadsfullmäktige förklarat sig villiga att ikläda sig

de i nådiga cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda villkoren för ombildning

av högre allmänna läroverket till högre samläroverk, under uttalande

av den förhoppningen, att Östersunds stad måtte tillerkännas äganderätten

till läroverkstomterna med de därå uppförda byggnaderna.

Kungl. Majit förklarade härefter den 4 augusti 1928 stadsfullmäktiges

beslut den 19 juni 1928 innefatta sådant åtagande, som enligt cirkuläret

den 18 juni 1927 utgjorde villkor för ombildning av högre allmänna läroverket

till högre samläroverk.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 17 november 1928 hava nu

stadsfullmäktige under hänvisning till sitt nyssberörda åtagande hemställt,

att staden måtte erhålla äganderätt till såväl de tomter, varå högre allmänna

läroverkets i Östersund byggnader äro uppförda, som själva byggnaderna.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de i stadsfullmäktiges

skrivelse åsyftade tomterna blivit enligt beslut av stadsfullmäktige den

8 oktober 1895 kostnadsfritt upplåtna åt högre allmänna läroverket i Östersund

till plats för lärohus och gymnastikinrättningar samt för lärjungarnas

lekar m. m., men att staden icke synes hava till kronan eller läroverket

överlåtit sin äganderätt till ifrågavarande område. Stadsfullmäktiges framställning

i vad den avser de tomter, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda,

torde därför, framhåller departementschefen, ej böra föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Vidkommande åter själva byggnaderna hade visserligen

staden till huvudsaklig del bekostat dessas uppförande och underhåll,

men då bidrag härtill i viss utsträckning lämnats även från det allmännas

sida, torde staden icke utan vidare kunna anses som ägare till byggnaderna.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att av läroverkets nuvarande byggnader

själva huvudbyggnaden blev färdig år 1897. Kostnaderna för densamma

och tomtens planering m. m. uppgingo till 100,496: 26 kronor.

De båda flyglarna till läroverkshuset samt gymnastikbyggnaden blevo

färdiga under läsåret 1905/1906. Kostnaderna för flyglarna uppgingo till

omkring 73,500 kronor och för gymnastikhuset, gymnastikmaterielen oberäknad,

till 21,136 kronor.

Till uppförande av den nya läroverksbyggnaden har staden bidragit med

dels köpeskillingen för vissa av läroverket till staden försålda tomter med

den därå uppförda s. k. gamla läroverksbyggnaden, utgörande 42,000 kronor,

efter avdrag av åbyggnadens värde, dels direkt anslag å 10,000 kronor och

dels lån med anslags karaktär å 40,000 kronor.

Efter läroverksbyggnadens uppförande har staden för åren 1920, 1921,

1922 och 1923 lämnat anslag för diverse underhållsarbeten med tillhopa

14,200 kronor samt år 1927 för anordnande av värmeledning enligt varmvattensystem

27,683 kronor.

Departementschefen har framhållit, att frågan örn byggnadsskyldigheten

vid högre allmänna läroverket i Östersund blivit löst genom stadens den 19

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

3

juni 1928 gjorda åtagande, samt erinrat därom, att de bidrag, som från

det allmännas sida lämnats till uppförandet ay de nuvarande läroverksbyggnaderna,

varit jämförelsevis obetydliga. Vid nu angivna förhållanden

och med hänsyn jämväl i övrigt till vad i ärendet förekommit har departementschefen

förklarat sig för sin del intet hava att erinra mot att framställning

avlåtes till riksdagen angående avstående till staden av den rätt till dessa

byggnader, som må tillkomma Kungl. Majit och kronan. Han har tillika

erinrat, att liknande överlåtelser tidigare upprepade gånger blivit av Kungl.

Majit efter inhämtande av riksdagens medgivande beviljade — så t. ex.

beträffande läroverkshusen i Kalmar (1910), Linköping (1913), Hudiksvall

(1915), Lund (1923) och Härnösand (1929).

Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna finner utskottet

det skäligt, att, såsom med Kungl. Majits förslag torde avses, kronans

rätt till ifrågavarande byggnader utan ersättning överlåtes på Östersunds

stad. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må medgiva, att den Kungl. Majit och kronan

tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i

Östersund byggnader må utan ersättning överlåtas på Östersund

stad.

Stockholm den 18 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Bosén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

K. V. Rydén, P. A. Bergström och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, S.

Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,

S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte, O. Andersson i Höör, G. Strindlund, A. Norsell och

F. V. Sandwall.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:94 Skrivelse till Kamingen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överlåtelse på Östersunds stad av den Kungl. Maj.t och kronan tillkommande rätten till a1 i texten