Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m. jämte en i ämnet väckt motion. ^-a avd) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

1930-03-28 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:82, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m. jämte en i ämnet väckt motion. ^-a avd) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

5

Nr 82.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskilt

understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland

och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation

m. m. jämte en i ämnet väckt motion. ^-a avd)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 199 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samina

dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående särskilt

understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på

grund av kronoparkskolonisation m. m., för ändamålet för budgetåret 1930/

1931 beräkna ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 14 februari

1930 dagtecknad proposition, nr 116, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandlingen, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att

dels medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majits prövning, huruvida

och i vad mån understöd må lämnas vederbörande skoldistrikt för upprättande

av skola, avsedd huvudsakligen för kronotorpares barn, genom avgiftsfritt

upplåtande under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet erforderlig

mark och kostnadsfritt tillhandahållande å rot av erforderligt virke,

dels ock till särskilt understöd åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland

och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation eller upplåtelse av

kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 14 februari 1930 angivits, samt enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Olsson i Mora väckt motion (II: 439), vari hemställts,

att riksdagen till särskilt understöd åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland

och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation eller upplåtelse av

kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter för budgetåret 1930/1931 måtte

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor att utgå enligt bestämmelser,

som utfärdas av Kungl. Majit, men med sådan ändring av de i Kungl.

Majits proposition angivna grunderna, som antytts i den uti motionen anförda

motiveringen.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans hemställan andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

I en den 6 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 90, framlade Kungl.

Majit för riksdagen förslag angående kolonisation å kronoparker i Norrland

och Dalarna. I nämnda proposition föreslogs — under § 29 av ett vid

propositionen fogat »Förslag till allmänna grunder för upplåtande av kolonat

å kronoparker i Norrland och Dalarna» — att det skulle ankomma på

Kungl. Majits prövning, huruvida och i vad mån understöd skulle lämnas

vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola, avsedd huvudsakligen

för kolonisters barn, genom avgiftsfritt upplåtande under nyttjanderätt från

kronopark av för ändamålet erforderlig mark och kostnadsfritt tillhandahållande

å rot av erforderligt virke.

Vid sin anmälan inför Kungl. Majit av ifrågavarande ärende uttalade

därjämte dåvarande statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet, att

han icke vore i tillfälle att då taga ställning till väckt fråga örn eventuellt

ytterligare statligt understöd åt vissa skoldistrikt i form av särskilt bidrag

till skolbyggnaders uppförande och till inackordering av skolbarn i skolhem

eller enskilda hem. Enligt departementschefens mening borde denna fråga

för övervägande överlämnas till ecklesiastikdepartementet.

I två vid riksdagen med anledning av Kungl. Majits ovanberörda proposition

väckta motioner (1:249 och 11:374) framhölls, att i sagda § 29 borde

utsägas, att skattetyngd skolkommun, som ådroges ökade kostnader för

barn, tillhörande kolonister -—- särskilt sådana, som inflyttade från annan

kommun även borde kunna erhålla understöd utöver vad i propositionen

föreslagits.

I sitt i ärendet avgivna, av riksdagen i skrivelse den 30 maj 1925, nr

299, godkända utlåtande, nr 67, anförde jordbruksutskottet, att utskottet

icke ville förneka, att fog funnes för motionärernas hemställan, samt att

utskottet förutsatte, att berörda fråga gjordes till föremål för Kungl. Majits

uppmärksamhet genom utredning på sätt departementschefen ställt i utsikt.

Den 26 juni 1925 utfärdade Kungl. Majit kungörelse, nr 291, angående

allmänna grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland och

Dalarna, i vilken kungörelse under § 29 bestämmelser utfärdats rörande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

7

understöd åt skoldistrikt genom avgiftsfritt upplåtande av mark och kostnadsfritt

tillhandahållande av virke på sätt i propositionen nr 90/1925

föreslagits.

I skrivelse till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet den 2

juni 1925 anhöll dåvarande chefen för jordbruksdepartementet — under

hänvisning till vad som rörande frågan om skolväsendet för kolonisters

barn förekommit vid 1925 års riksdag — att chefen för ecklesiastikdepartementet

ville taga under övervägande frågan om ytterligare statsunderstöd,

utöver vad som av nämnda riksdag medgivits, åt vissa skoldistrikt för skolväsendets

ordnande för kolonisters barn.

Den 23 juli 1925 anbefalldes skolöverstyrelsen att verkställa närmare utredning,

huruvida och i sådant fall under vilka villkor ifrågasatt ytterligare

statsunderstöd borde utgå för skolor, anordnade för barn till kolonister å

kronoparker i Norrland och Dalarna; och skulle skolöverstyrelsen äga att,

när omständigheterna befunnos därtill föranleda, till Kungl. Maj :t inkomma

med yttrande och förslag i ämnet.

Med skrivelse den 13 juli 1926 inkom skolöverstyrelsen till Kungl. Majit

med yttrande och förslag i ämnet samt överlämnade därvid utlåtanden i

ärendet av vederbörande folkskolinspektörer ävensom av domkapitlen i

Uppsala, Västerås, Härnösand och Luleå.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande anfört bland annat: ,

Överstyrelsen får som sin mening framhålla, att rättvisa och billighet

kräva ökat statsbidrag till de skoldistrikt, som nödgas vidkännas särskilda

kostnader för undervisning av barn till kolonister.

Ett ökat statsunderstöd för denna angelägenhet bör dock icke enligt överstyrelsens

mening medföra några undantagsbestämmelser i fråga örn skolväsendets

organisation och ledning. Det bör allt fort åligga de skoldistrikt,

inom vilka kolonaten ligga, att ombesörja lagstadgad skolundervisning för

kolonisternas barn såväl som för andra barn, och skolråd och kyrkostämma

böra även härvidlag på författningsenligt sätt handhava denna angelägenhet.

Att staten genom några sina egna organ i vissa fall skulle upprätta skolor

för kolonisters barn och sedan underhålla dessa, finner överstyrelsen varken

nödigt eller lämpligt.

Statsbidrag för ifrågavarande ändamål bör alltså utgå till skoldistrikt etter

prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Endast genom en sådan

prövning efter samtliga vederbörandes hörande torde det bliva möjligt avgöra,

i vilken omfattning skoldistriktet nödgas vidkännas merkostnader för

sitt skolväsende på grund av kolonat inom församlingen. Därigenom möjliggöres

också nödig hänsyn till den sökande församlingens ekonomiska

bärkraft i allmänhet och till de utgifter, kolonisationen förorsakat kommunen

i fråga om fattigvård eller i annat avseende. Först efter en sådan allsidig

prövning i varje fall, torde det bliva möjligt avgöra, huru stort statsbidrag

skäligt bör tillerkännas skoldistriktet för kolonistbarnens skolundervisning.

Rörande omfattningen av statsbidrag för detta ändamål anser överstyrelsen

visserligen, att fall kunna förekomma, då staten helt bör bestrida

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

kostnaderna för nybyggnad av skolhus uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för barn till kolonister jämte därför nödiga lärarbostäder. I många

fall torde dock statsbidraget kunna begränsas till endast en del av kostnaderna

för nybyggnad och dess storlek göras beroende av den sökande

församlingens ekonomiska ställning, dess merkostnad i utgifterna för skolväsendet

på grund av inom densamma liggande kolonat, samt av i vad

mån även andra skolpliktiga inom skoldistriktet kunna hänvisas till de närmast

för kolonistbarn uppförda skolhusen.

Enligt överstyrelsens mening bör skäligt statsbidrag också kunna utgå till

skoldistrikt, som på grund av genom kolonats anläggande ökat barnantal

nödgats vidtaga sådana utvidgningar av redan förefintliga för området i

övrigt fullt tillräckliga skolor, att nybyggnad av lokaler därigenom blivit

nödvändiga.

I andra fall, särskilt där man icke med någon grad av visshet kan avgöra,

örn skolan för framtiden kommer att behövas och bibehållas, torde

det vara lämpligt att förhyra lokaler för skola vid kolonatsamhällen. Där

under sådana förhållanden tjänliga lokaler kunna anskaffas genom förhyrning,

synes det överstyrelsen rimligt, att statsbidrag utgår till hela hyresbeloppet

eller del därav.

Mångenstädes, där kolonaten ligga spridda och barnantalet är ringa, torde

skolundervisningen lämpligen kunna tillgodoses genom inackordering i skolhem

eller enskilda hem i byar, där skolor med goda skolformer finnas.

Understundom torde i sådana fall skolgången bäst underlättas genom skolskjutsar,

där avstånd och vägförhållanden möjliggöra en sådan anordning.

Aven för sådant ändamål synes statsbidrag vara behövligt. Överstyrelsen

anser sålunda, att i förevarande fall statsbidrag bör utgå både till uppförande

av skolhus och lärarbostäder och jämväl till underlättande av skolgången

genom inackordering eller anordnande av skolskjutsar.

I fråga örn skolor, upprättade uteslutande för kolonisters barn, böra enligt

överstyrelsens, mening skoldistrikten också kunna erhålla statsbidrag till nödiga

inventarier och en första uppsättning av undervisningsmateriel. Däremot

kan överstyrelsen icke dela den av åtskilliga folkskolinspektörer uttalade

meningen, att staten också skulle förpliktiga sig att för framtiden underhålla

både skolhus och inventarier och därjämte bekosta och tillhandahålla

bränsle för både skolans och lärarpersonalens behov. En sådan anordning

skulle medföra, att de olika skolorna inom samma skoldistrikt för

sitt underhåll i visst avseende bleve beroende av olika myndigheter, vilket

säkerligen skulle komma att medföra åtskilliga slitningar och olägenheter.

Rörande de villkor, under vilka skoldistrikt må anses böra ifrågakomma

till erhållande av statsbidrag för ovanberörda ändamål, torde böra gälla, att

kommunen åtager sig all underhållningsskyldighet av byggnaderna och ikläder

sig skyldigheten att fullgöra alla de åligganden, som i allmänhet tillkomma

skoldistrikt med avseende på lärares avlöning, lokalernas renhållning, uppvärmning,

belysning m. m. Till den sökande kommunens skattebörda och

ekonomiska bärkraft bör självfallet också den största hänsyn tagas icke

blott vid bestämmande av statsbidragets storlek utan också vid beslut örn,

huruvida bidrag skall utgå eller ej.

Vid beräkning av storleken av det anslag, som för budgetåret 1927/1928

för nu föreliggande ändamål torde bliva nödvändigt, föreslår överstyrelsen

ett anslag av endast 50,000 kronor till anskaffande av lokaler för skolor

avsedda för barn till kolonister i Norrland och Dalarna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82. 9

Beträffande statsbidrag till inackordering av skolbarn från kolonat vill

överstyrelsen erinra om att riksdagen efter framställning av Kungl. Maj.t

för budgetåret 1926/1927 anslagit 200,000 kronor för beredande av möjlighet

till skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda hein för

skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Genom kungörelse av den

28 maj 1926 har också Kungl. Maj:t utfärdat närmare bestämmelser rörande

statsbidrag för ovannämnda ändamål. .

Enligt denna kungörelse kan dock statsbidrag för inackordering av

skolbarn utgå till vissa skoldistrikt endast inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, under det att kolonat finnas även inom Västernorrlands,

Kopparbergs och Gävleborgs län. Det synes rimligt, att skodistrikt

även inom dessa län, vilka hava att sörja för skolundervisning lil

barn från kolonat, beredas möjlighet att erhålla statsbidrag till inackordering

av dessa barn, där denna anordning visar sig ändamålsenligast för

I fråga^ om anordnande av skolskjutsar för kolonistbarn erfordras icke

något särskilt anslag och icke heller någon ändring i gällande bestämmelser,

då& vad som gäller örn skolskjutsar för skolpliktiga i allmänhet även kail

tillämpas på kolonistbarn. .

Överstyrelsen har som sin mening ovan framhållit, att det anslag, som

riksdagen eventuellt beviljar för här berörda ändamål, bör tilldelas skoldistrikten

i enlighet med särskilda av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Förslag till dessa bestämmelser liksom ock till de författningsändringar, som

därigenom nödvändiggöras, torde framdeles böra av överstyrelsen avgivas.

På grund av det anförda hemställde överstyrelsen, att Kungl. Majit måtte

dels för anskaffande av lokaler till skolor för kolonistbarn i Norrland och

Dalarna för budgetåret 1927/1928 av riksdagen äska ett förslagsanslag på

extra stat av 50,000 kronor, dels för riksdagen framlägga förslag örn sådan

ändring i kungörelsen den 28 maj 1926 angående statsbidrag till vissa skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för inackordering

av skolbarn, att däri givna bestämmelser utsträckas till att omfatta

skoldistrikt även inom Gävleborgs, Kopparbergs och Västernorrlands län, i

vad angår skolor avsedda för kolonistbarn.

I anledning av en vid 1928 års riksdag i ämnet väckt motion har

härefter riksdagen i skrivelse den 19 maj 1928, nr 219, dels anmält,

att riksdagen medgivit, att det må ankomma på Kungl. Majits prövning,

huruvida och i vad mån understöd må lämnas vederbörande

skoldistrikt för upprättande av skola, avsedd huvudsakligen för skogstorpares

och odlingslägenhetsinnehavares barn, genom avgiftsfritt upplåtande

under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet erforderlig mark

och kostnadsfritt tillhandahållande å rot av erforderligt virke; dels ock

anhållit, att utredningen huruvida ytterligare statligt understöd bör beredas

vissa skoldistrikt, som ådragas ökade skolkostnader för barn tillhörande

kolonister, må komma att omfatta även skoldistrikt, som få vidkännas dylika

kostnader för skogstorpares och odlingslägenhetsinnehavares barn.

Genom beslut den 29 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

och skolöverstyrelsen att, med anledning av vad riksdagen i sin ovanberörda

skrivelse nr 219 anfört, till Kungl. Maj:t inkomma med utredning

och förslag i fråga om de åtgärder, som kunde böra av Kungl. Majit vidtagas

för beredande åt sådana kommuner i Norrland och Dalarna, där s. k.

kronotorp i större utsträckning vore belägna, av ökat understöd till skolväsendet.

Nämnda ämbetsverk hava såsom en sammanfattning av sitt med anledning

härav avgivna utlåtande anfört

att mera skattetyngda kommuner med ökade skolkostnader på grund av

kronoparkskolonisationen synas — oberoende av huruvida denna skett genom

anläggande av kolonat eller genom skogstorp eller odlingslägenheter — böra

kunna beredas ett skäligt understöd även utöver den förmån, som beretts

dem genom möjligheten att kunna erhålla fri mark och fritt virke å rot

till skolbyggnader;

att detta understöd synes lämpligast böra beviljas — ej enligt vissa på

förhand fixerade normer — utan efter prövning i varje särskilt fall av alla

på frågan inverkande faktorer;

att för ändamålet ett särskilt anslag bör äskas av riksdagen och således

domänfonden ej belastas med några kostnader för ifrågavarande angelägenhet

utöver tillhandahållande i förekommande fall av fri mark och fritt virke

till skolbyggnader;

att i kungörelsen den 28 maj 1926 angående statsbidrag till vissa skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län för inackordering

av skolbarn sådan ändring bör göras, att däri givna bestämmelser utsträckas

till att omfatta skoldistrikt även inom Västernorrlands, Gävleborgs och

Kopparbergs län, i vad angår barn till kolonister, kronotorpare och odlingslägenhetsinnehavare;

samt

att till följd härav ävensom för beredande av ökade möjligheter att anordna

skolskjutsar för ifrågavarande barn anslagen till inackordering av

skolpliktiga barn och till anordnande av skolskjutsar böra i erforderlig

mån ökas.

Departementschefen har erinrat örn att, sedan 1928 års riksdag avlät sin

ovannämnda skrivelse i ämnet, vissa ändringar skett i lagstiftningen beträffande

jordupplåtelser å de norrländska kronoparkerna. Genom beslut av

1929 års riksdag hade tillkommit en ny upplåtelseform, nämligen kronotorpen.

De redan skedda upplåtelserna av skogstorp och odlingslägenheter skulle

visserligen äga bestånd men några nya upplåtelser av sådana skulle icke

förekomma efter ikraftträdandet av 1929 års lagstiftning. Beträffande kronotorpare

gällde i det hänseende, som här vore i fråga, samma förhållanden som

beträffande innehavare av skogstorp och odlingslägenheter. Departementschefens

efterföljande framställning avsåge därför samtliga dessa tre kategorier,

örn vilka han i sitt anförande — där de ej uttryckligen hölles särskilda —

begagnade den gemensamma beteckningen kronotorpare.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82. 11

Utredningen i ärendet har, framhåller departementschefen, visat, att på

sina håll svårigheter uppstått i fråga örn beredande av skolundervisning för

kronoparkskolonisters och kronotorpares barn, ävensom att denna angelägenhet

förorsakat och fortfarande förorsakade skoldistrikten betydande särskilda

kostnader. De flesta härav berörda skoldistrikten vore också hårt skattetyngda

och i ekonomiskt hänseende mindre bärkraftiga. Härtill komme

vidare, att kolonisationen även i andra hänseenden, t. ex. i fråga örn fattigvård,

medfört ökade utgifter för kommunerna utan motsvarande ökning i

inkomster genom skattebidrag från kolonisterna. Från flera hall ^ itsordades

också, att kolonisationen framkallat bekymmer inom kommunerna, så att

dessa ansåge sig icke kunna utan särskild hjälp från statens sida sörja för

kolonistbarnens skolundervisning, i synnerhet som kolonaten upprättades utan

någon kommunernas medverkan och understundom mot deras vilja och önskan.

Det understöd, som genom § 29 av gällande kungörelse angående allmänna

grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna

tillförsäkrats vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola, avsedd

huvudsakligen för kolonisters barn — genom upplåtande under nyttjanderätt

från kronopark av för ändamålet erforderlig mark och kostnadsfritt tillhandahållande

å rot av erforderligt virke — hade genom ovanberörda beslut

av 1928 års riksdag utsträckts att gälla jämväl skola, avsedd huvudsakligen

för skogstorpares och odlingslägenhetsinnehavares barn. Sådant understöd

borde givetvis även utgå för skola, avsedd huvudsakligen för kronotorpares

barn, vartill särskilt medgivande av riksdagen torde böra inhämtas.

Emellertid visade den nu föreliggande undersökningen, att enbart ett sådant

understöd som det nyss berörda icke vore tillräckligt.

I de i ärendet avgivna yttrandena hade från flera håll understrukits, att

kolonisternas och kronotorparnas skolfråga i största möjliga utsträckning

borde lösas enligt andra linjer än genom nybyggnader, nämligen dels genom

utnyttjande av de möjligheter, som kunde stå till buds hyresvägen, dels ock

genom ökade bidrag till inackordering samt i vissa fall även till skolskjutsar.

Bidrag från anslagen till inackordering och skolskjutsar kunde redan nu

erhållas för här ifrågavarande ändamål och hade också vid flera tillfällen med

gott resultat kommit till användning. De besparingar i kostnader för skollokaler,

som genom ett anlitande av dessa anslag kunde åvägabringas både

för statsverket och för det enskilda skoldistriktet, gjorde en användning i

första hand av dessa utvägar synnerligen önskvärd. Någon förhöjning av

det till bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn utgående

anslaget, vilket under punkt 204 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslagits

skola för budgetåret 1930/1931 upptagas med ett belopp av 00,000 kronor,

torde icke av denna anledning vara erforderlig.

Det för bidrag till inackordering nu utgående anslaget vore för närvarande

avsett för skoldistrikt inom Jämtlands och Västerbottens län samt Norrbottens

län med undantag av rikets nordligaste gränsorter. Förslag hade nu

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 82.

framställts om att rätten till bidrag från anslaget till inackordering skulle

utsträckas till att omfatta jämväl skoldistrikt inom Kopparbergs, Gävleborgs

och Västernorrlands län. Anslaget till inackorderingsbidrag’utginge

för innevarande budgetår med ett belopp av 315,000 kronor, och under

punkt 203 av 1930 års åttonde huvudtitel hade föreslagits, att anslaget skulle

upptagas med samma belopp jämväl för budgetåret 1930/1931. Vägande

skäl hade enligt departementschefens mening anförts till förmån för en utsträckning

av denna bidragsverksamhet även till skoldistrikt inom Kopparbergs,

Gävleborgs och Västernorrlands län. Då departementschefen emellertid

av budgetära skäl sett sig förhindrad att för sistnämnda budgetår föreslå

en ökning av anslaget, ansåg han sig nu icke böra förorda en sådan utsträckning,

som nyss sagts, enär detta ju skulle leda till en minskning av understöden

till de skoldistrikt, som för närvarande vore berättigade till bidrag

från detta anslag. Han har dock förklarat sig förutsätta, att frågan om

en utsträckning av anslagets giltighet skulle inom en snar framtid kunna

ånyo upptagas till prövning. Dessförinnan borde likväl genom överstyrelsens

försorg en närmare utredning ske rörande den merkostnad för statsverket,

som härav kunde föranledas.

Emellertid komme alltid, framhåller departementschefen, ett antal fall att

återstå, då ingen av de i det föregående angivna utvägarna kunde visa sig

lämplig eller ändamålsenlig, utan vederbörande skoldistrikt bleve nödsakade

att antingen genom förhyrning eller nybyggnad sörja för här ifrågavarande

befolknings behov av skollokaler och lärarbostäder. Detta komme givetvis

att medföra stora och — särskilt för skoldistrikt av den ringa ekonomiska

bärkraft, varom här som oftast vore fråga — även synnerligen kännbara

utgifter. Departementschefen har därför ansett sig böra ansluta sig till de

framkomna förslagen om att i dylika fall särskilt statsbidrag för skollokalers

och lärarbostäders anskaffande ävensom till en första uppsättning av inventarier

och undervisningsmateriel bör utgå.

Departementschefen anför vidare, att, såsom skolöverstyrelsen och domänstyrelsen

framhållit, starka skäl talade för att det sålunda ifrågasatta statsunderstödet

skulle utgå ej enligt vissa på förhand fixerade normer utan efter

prövning i varje särskilt fall av alla på frågan inverkande faktorer. Till

denna uppfattning har departementschefen ansett sig böra uttala sin anslutning.

De närmare bestämmelser, som må bliva erforderliga för anslagets utgående,

torde det, framhåller departementschefen, framdeles få ankomma på

Kungl Majit att efter vederbörandes hörande utfärda. Dessa bestämmelser

torde i huvudsak böra få det innehåll, som av skolöverstvrelsen angivits i

dess utlåtande den 13 juli 1926.

Vad beträffade storleken av det anslag, som för ändamålet kunde bliva

erforderligt för budgetåret 1930/1931, hade, anför departementschefen, skolöverstyrelsen

utan att verkställa några närmare kalkyler beräknat, att ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82.

varande understödsverksamhet första året skulle kräva ett anslag av 50,000

kronor. Överstyrelsen hade föreslagit, att detta anslag måtte erhålla karaktären

av förslagsanslag. Enligt departementschefens mening vöre det icke

lämpligt, att ett anslag för sådana ändamål, örn vilka här vore fråga, gaves

förslagsanslags natur, utan anslaget borde rätteligen, såsom fallet vore med

andra liknande anslag under åttonde huvudtiteln, erhålla beteckningen av

reservationsanslag. Med hänsyn emellertid till svårigheten att, innan närmare

erfarenhet vunnits, med någon säkerhet uppskatta anslagsbehovets

storlek har departementschefen dock förordat, att anslaget under det första

året, d. v. s. budgetåret 1930/1931, upptages såsom förslagsanslag. Då något

behov av statsbidrag till skolhusbyggnader, enligt vad av utredningen framgått,

åtminstone tills vidare icke förelåge inom Kopparbergs och Gävleborgs

län och de skolanläggningar, för vilka bidrag kunna komma ifråga inom

de övriga länen, i regel torde vara av mindre omfattning, har departementschefen

ansett anslagets belopp lämpligen kunna bestämmas till 30,000 kronor

för budgetåret 1930/1931.

Föreliggande förslag, som tillkommit på initiativ från riksdagens sida,

avser att staten skulle lämna särskilt ekonomiskt understöd åt de skoldistrikt

i Norrland och Dalarna, som nödgats inrätta skolor i anledning av kronoparkskolonisation

eller upplåtelser av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter.

Statsunderstöd skulle enligt förslaget utgå — utom i form av kost

nadsfri upplåtelse av mark och tillhandahållande av virke å rot med

kontanta belopp antingen för uppförande av skolhus och lärarbostäder eller

såsom hyresbidrag ävensom för anskaffande av den första uppsättningen

av inventarier och undervisningsmateriell. Däremot skulle skoldistrikten

själva svara för lokalernas underhåll, uppvärmning, belysning och städning,

och skolorna skulle ingå i det kommunala skolväsendet. Någon fixerad

skala för understödets utmätande skulle icke fastställas, utan det skulle ankomma

på Kungl. Majit att efter omständigheterna i varje särskilt fall bestämma

understödets storlek. Det anses icke uteslutet att i vissa fall hela

kostnaden för lokalers anskaffande skulle bestridas av statsmedel.

Enligt utskottets mening hava starka skäl anförts för den här ifrågasätta

statliga understödsverksamheten. Det förhållandet, att det i nu omhandlade

fall merendels gäller kommuner med svag ekonomi, synes motivera statsåtgärder

i den föreslagna riktningen, vartill såsom ytterligare ett billighetsskäl

kommer, att förevarande skolanläggningar, åtminstone där det är fråga

örn kronoparkskolonisation, föranletts väsentligen genom av staten vidtagna

dispositioner. De grunder, som enligt vad ovan angivits skulle gälla för

statsbidragens utgående, förefalla utskottet lämpliga.

Utskottet kan alltså icke dela den uppfattning, som kommit till uttryck

i ovannämnda motion, att frågan, huruvida statsbidrag av här förevarande

slag må tillkomma ett skoldistrikt, skulle prövas utan hänsyn till vederbö
-

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 82.

rande skoldistrikts ekonomiska ställning. Med den ståndpunkt, motionären

härutinnan intager, får statsbidraget karaktären av ett ekonomiskt vederlag,

vartill skoldistrikten skulle vara berättigade på grund av merkostnader, som

förorsakats dem genom statens åtgöranden. En sådan princip anser utskottet

icke kunna godtagas, så länge ännu folkskoleväsendet enligt gällande

lagstiftning är en angelägenhet, örn vilken vederbörande kommun i första

rummet har att draga försorg, i det att kommunen har att svara för att

de barn, som äro bosatta inom dess område, erhålla stadgad undervisning.

I enlighet härmed kunna ifrågavarande statsbidrag icke betraktas annat än

såsom rena understöd, vilka böra utgå endast i sådana fall, där behov av

ekonomisk hjälp kan anses föreligga. Utskottet finner sig följaktligen böra

avstyrka motionen i nu berörda del.

Mot det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet å 30,000 kronor har

utskottet intet att erinra. I likhet med departementschefen anser utskottet,

att det erforderliga riksstatsanslaget rätteligen bör hava reservationsanslags

natur. Med hänsyn emellertid till svårigheten att första året med någon

tillförlitlighet beräkna vad som för ändamålet kan vara nödigt, finner sig

utskottet kunna tillstyrka, att anslaget för budgetåret 1930/1931 erhåller

karaktären av förslagsanslag. Utskottet förutsätter emellertid, att något

mera avsevärt anslagsöverskridande icke må förekomma.

Vad beträffar frågan om inackorderingsanslagets utsträckande till skoldistrikt

inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, vill utskottet

fiamhålla angelägenheten av att den av departementschefen härutinnan i

utsikt ställda utredningen verkställes på sådant sätt, att förslag i ämnet kan

föreläggas 1931 års riksdag.

„ Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts prövning,

huruvida och i vad mån understöd må lämnas vederbörande

skoldistrikt för upprättande av skola, avsedd huvudsakligen

för kronotorpares barn, genom avgiftsfritt upplåtande

under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet

erforderlig mark och kostnadsfritt tillhandahållande å rot av

erforderligt virke,

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Olssons i Mora ovannämnda motion (II: 439), i vad

den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till särskilt understöd

åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och

Dalarna på grund av kronoparkskolonisation eller upplåtelse

av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 30,000

kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 82. 15

grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 februari 1930 angivits, samt

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Stockholm den 28 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 81.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:133 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund s. 3 i texten