Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kammarrätten för budgetåret 1930/1931 m. m.

1930-03-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kammarrätten för budgetåret 1930/1931 m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till kammarrätten för budgetåret 1930/1931 m. m.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna 5—7 i det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag)

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, dels beräkna ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten

till oförändrat belopp, 376,200 kronor, dels för kammarrättens verksamhet

beräkna ett extra anslag av 152,700 kronor, dels ock för rese- och

traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid handläggning

av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering beräkna ett

extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 31 januari 1930

dagtecknad proposition, nr 68, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bi lagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för sagda dag, föreslagit riksdagen att

dels upptaga ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten med oförändrat

belopp, 376,200 kronor,

dels till upprätthållande av kammarrättens verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 146,400 kronor,

dels ock till ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrrätten vid

handläggning av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering anvisa

ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nyssberörda

statsrådsprotokoll.

Anledningen till att anslagen i statsverkspropositionen allenast beräknades

var, att kammarrätten, efter remiss den 20 december 1929, i utlåtande den

27 i samma månad angående vissa ifrågasatta ändringar i ämbetsverkets

arbetssätt, för vilka redogörelse lämnats i statsrådsprotokollet, föreslagit en

anordning, vilken krävde ändring i taxeringsförordningen och i vilken fråga

departementschefen då icke var beredd att fatta ståndpunkt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

9

I fråga om användningen av det till kammarrätten anvisade ordinarie

anslaget gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 april 1929, att antalet

befattningar å kammarrättens ordinarie avlöningsstat jämte de för vederbörande

befattningar avsedda lönegrader skall från och med den 1 juli

1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattning

1 president .....................

18 kammarrättsråd

1 sekreterare...................

1 aktuarie .......................

8 notarier .......................

1 kansliskrivare

1 förste expeditionsvakt

2 kanslibiträden

3 expeditionsvakter........

3 kontorsbiträden...........

1 skrivbiträde

samt att å överflyttningsstat skola från och med den 1 juli 1929 vara

upptagna följande befattningar, nämligen:

Lönegrad

A 3

B 30

B 24

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2

Befattning

1 byråchef........................

1 förste kanslisekreterare

1 andre kanslisekreterare

Lönegrad

B 30

B 26

B 21.

Kungl. Maj:t har vidare förenämnda dag fastställt följande ordinarie

stater för kammarrätten, att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 331,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.__»_13,000

Förslagsanslag kronor 347,700.

B. överflyttningsstat.

Avlöningar och vikariatsersättningar, förslagsanslag ......... kronor 28,500.

Vad angår det för budgetåret 1929/1930 anvisade extra anslaget till

upprätthållande av kammarrättens verksamhet har Kungl. Majit, likaledes

den 12 april 1929, förklarat bland annat,

att med anlitande av detta anslag må hos kammarrätten tills vidare

under budgetåret 1929/1930 vara anställda

dels följande befattningshavare med placering i angivna lönegrader,

nämligen:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Befattning

8 assessorer .....................

1 extra föredragande......

3 extra kontorsbiträden

2 extra skrivbiträden ...

Lönegrad

B 27

B 24

B 4

B 2

dels ock 9 amanuenser;

samt att kammarrätten må av förevarande anslag, i mån av behov,

bestrida dels ersättning till vikarier för de från anslaget avlönade befattningshavare

m. m. med högst 4,000 kronor samt ökad renskrivningskostnad

i ämbetsverket med högst 3,000 kronor, dels ock arvode åt ordföranden å

den särskilda divisionen för handläggning av mål angående 1928 års

allmänna fastighetstaxering med 500 kronor för år räknat, ökad kostnad

för biträde av icke-ordinarie kanslipersonal i anledning av handläggningen

av berörda mål med 3,000 kronor och av samma anledning ökad kostnad

för vakthållning med 2,000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Majit efter av kammarrätten

i skrivelse den 24 oktober 1929 gjord framställning genom beslut

den 22 november 1929 medgivit, att å kammarrättens avdelning för handläggning

av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering må tills

vidare anställas dels för en tid av sex månader, räknat från och med den

10 december 1929, ej mindre — med anlitande av det till uppehållande av

kammarrättens verksamhet å innevarande budgetårs riksstat anvisade

extra anslaget å 123,200 kronor — ytterligare en assessor såsom föredragande

än även en amanuens med heltidstjänstgöring, dels ock för tiden från

och med den 1 december 1929 till innevarande budgetårs utgång en arna

nuens med halvtidstjänstgöring. Enligt Kungl. Maj :ts beslut skola de för

avlönande av ifrågavarande amanuenser erforderliga medlen, högst 3,638

kronor 50 öre, utgå från sjunde huvudtitelns reservationsanslag till extra

utgifter.

Sedan i statsrådsprotokollet redogörelse lämnats dels för kammarrättens i

särskilda skrivelser framlagda förslag örn anslag till kammarrätten och dess

verksamhet m. m. för budgetåret 1930/1931, dels ock för en inom finansdepartementet

utarbetad promemoria angående fastighetstaxeringsavdelningen

samt kammarrättens däröver avgivna yttrande, har departementschefen anfört

i huvudsak följande:

»Innan jag angiver min ståndpunkt till de nu uppkomna frågorna örn

ordnande av kammarrättens arbete under den närmaste framtiden, vilka äro

av beskaffenhet att inverka på bedömandet av anslagsbehovet under budgetåret

1930/1931, vill jag meddela, att enligt från kammarrätten under hand

inhämtade, delvis såsom preliminära betecknade uppgifter, sammanlagda

antalet under år 1929 till kammarrätten inkomna mål utgjort 8,266, därav

2,374 mål angående fastighets- eller virkestaxering, 4,149 andra beskattnings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

11

mål, 1,276 fattigvårds-, barnavårds- och mantalsskrivningsmål samt 467

anmärknings- oell avlöningsmål. Antalet under året avgjorda mål uppgår

till 7,116 eller, fördelat på nyssnämnda grupper av mål, respektive 391,

4,819, 1,369 och 537. Härav framgår, att kammarrättens arbetsbalans visserligen

i sin helhet stegrats med omkring 1,150 mål, men att denna stegring

uteslutande är beroende på tillströmningen av fastighetstaxeringsmål, under

det att beträffande samtliga övriga grupper av mål balansen icke obetydligt

nedgått eller med något över 800 mål.

Av den vid årsskiftet befintliga balansen, tillhopa något över 11,200 mål,

tillhöra något över 2,700 fastighetstaxeringsavdelningen och alltså omkring

8,500 mål övriga delar av kammarrätten.

Jag erinrar vidare, att kammarrättens ledamotspersonal, tillhopa 18 kammarrättsråd,

2 tjänstemän å överflyttningsstat och 8, under halva budgetåret

1929/1930 9 assessorer, för närvarande är indelad till tjänstgöring å fem divisioner,

nämligen å fastighetstaxeringsavdelningen 4 kammarrättsråd såsom

ledamöter och 4 assessorer såsom föredragande, å avdelningen för handläggning

av anmärknings- och avlöningsmål 6 ledamöter samt å envar av de tre

övriga divisionerna 5 ledamöter. Å de tre sistnämnda divisionerna föredragas

mål, förutom av ledamöterna, jämväl av en för dessa divisioner

gemensam extra föredragande.

Såsom kammarrätten framhållit, torde med hänsyn till balansens omfattning

någon minskning av ledamotspersonalen för närvarande icke böra äga

rum. Fastmer hava omständigheter tillkommit, som nödvändiggöra åtgärder

för en hastigare avarbetning av balansen än som är möjlig med nuvarande

organisation. Jag syftar härvid närmast på det förhållandet att, å ena sidan,

arbetsprodukten å fastighetstaxeringsavdelningen, beräknad i antalet per

sessionsdag avgjorda mål, hittills väsentligt understigit den beräknade och,

å andra sidan, att, enligt vad jag inhämtat, till länsstyrelserna vid årsskiftet

inkommit till kammarrätten ställda besvär i fastighets- och virkestaxeringsmål,

härrörande från 1929 års taxering, till ett antal av över

600, av vilka vissa virkestaxeringsmål kunna förutses vara av vidlyftig

och tidsödande beskaffenhet. Härtill kommer, att, vad kammarrätten i övrigt

angår, jämväl besvärsmålen från 1929 års inkomsttaxering, vilkas antal

synes kunna uppskattas till inemot 4,300, torde komma att kräva väsentligt

längre tid än motsvarande antal mål från föregående års taxeringar, enär

1929 års taxering är den första, i avseende å vilken de nya skattelagarna

ägt tillämpning. Att för ernående av en ökad arbetsprodukt ytterligare

utöka kammarrättens ledamotsantal synes emellertid av flera skäl icke böra

ifrågakomma och har ej heller av kammarrätten föreslagits. I stället torde

man böra inrikta sig på att på bästa möjliga sätt utnyttja den nuvarande

ledamotspersonalens arbetskrafter. Beträffande de förslag, vilka i sådant

hänseende framställts i den till kammarrätten remitterade promemorian och

i ämbetsverkets däröver avgivna utlåtande, hänvisar jag till den av mig

härutinnan lämnade redogörelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Vad beträffar fastighetstaxeringsavdelningen framgår av redogörelsen, att

arbetet å densamma för närvarande är ordnat på ett från arbetet å övriga

divisioner avvikande sätt. Under det att å alla övriga divisioner föredragningen

ombesörjes av ledamöterna själva — bortsett härvid från den å tre

divisioner delade föredragningen av en extra föredragande — tjänstgöra å

fastighetstaxeringsavdelningen icke mindre än 4 kammarrättsråd såsom ledamöter

utan föredragningsskyldighet och 4 assessorer såsom föredragande

utan ledamotsställning, varjämte i avgörandet av varje mål regelmässigt

deltaga två av de av Kungl. Majit utsedda sakkunniga särskilda ledamöterna.

Att avdelningen erhållit en så beskaffad sammansättning har berott förnämligast

därpå, att man trott sig på sådant sätt såväl vinna en snabbare

handläggning av fastighetstaxeringsmålen som ernå en större enhetlighet

och säkerhet i avgörandet dels därigenom att praktisk förfarenhet i värdesättning

av fastighet bleve bättre representerad än tidigare och dels därigenom

att av lagfarna ledamöter allenast ordinarie skulle äga deltaga i

avgörandet, vilket ansetts vara av särskild betydelse med hänsyn till att

kammarrätten i övervägande flertalet av hithörande mål är sista instans.

Förväntningen å snabbare behandling av fastighetstaxeringsmålen har

hittills ej uppfyllts. Även med behörig hänsyn tagen till de fördröjande

omständigheter, som kunna hänföras till avdelningens egenskap av nyorganisation,

kvarstår såsom slutsats av erfarenheten från avdelningens hittills

nådda arbetsresultat, att ytterligare åtgärd för handläggningens påskyndande

synes erforderlig. Vid övervägande inom finansdepartementet av de för

ändamålet tänkbara utvägarna har närmast framstått anordningen av en

begränsad föredragningsplikt för kammarrättsråden. Inför det bestämda

motstånd, som detta alternativ mött från kammarrätten, har jag stannat

vid den i promemorian jämväl antydda och av kammarrätten vidare utförda

tanken att tillerkänna föredragande ställning såsom ledamot i de av honom

föredragna målen. Det vill synas som örn man skulle kunna uppgiva de

betänkligheter, som tidigare mött mot att låta lagfaren ledamot utanför de

ordinarie ledamöternas krets deltaga i avgörandet. Vid bedömandet av

denna fråga synes man böra beakta, hurusom i regel i fastighetstaxeringsmål,

där den till kammarrättens avgörande hänskjutna frågan är av rättslig

natur, talan får fullföljas mot kammarrättens utslag. Så är t. ex. fallet

beträffande fråga, huruvida egendom i beskattningsavseende är att hänföra

till fastighet, huruvida fastighet är underkastad skatteplikt (objektiv skatteplikt)

eller vem skattskyldighet för fastigheten åligger (subjektiv skattskyldighet).

Vidare kan en jämförelse ske med vissa andra under kammarrättens

domsrätt hörande mål av ofta invecklad och svår beskaffenhet såsom

fattigvårds- och vissa anmärkningsmål, i vilka talan regelmässigt icke må

fullföljas men i vilkas avgörande icke-ordinarie ledamöter likväl må deltaga.

Att särskild föredragande tillerkännes ledamots ställning i de av

honom föredragna målen, innebär för övrigt icke någon nyhet inom dom
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

stolsväsendet; en sådan anordning förekommer med avseende å de s. k.

referentfiskalerna i hovrätterna.

På de sålunda anförda skälen ansluter jag mig alltså till kammarrättens

förslag örn sådan ändring i 126 § 1 mom. taxeringsförordningen, att föredragandena

å avdelningen erhålla rösträtt vid avgörandet. Detta innebär,

att föreskriften i nämnda författningsrum, att i handläggningen skola deltaga

tre av kammarrättens ordinarie ledamöter, ändras därhän, att i handläggningen

skola deltaga tre ledamöter, av vilka minst två ordinarie. Särskilt

förslag om sådan författningsändring torde jag senare i dag få anmäla.

Jag är icke beredd att nu taga ståndpunkt till frågan, huruvida det för

påskyndande av avarbetningen av kammarrättens arbetsbalans kan anses

erforderligt att, såsom flera kammarrättsledamöter tänkt sig, undantaga

virkestaxeringsmålen från fastighetstaxeringsavdelningens arbetsområde och

låta dessa mål föredragas i anslutning till motsvarande inkomstskattemål.

Skulle det emellertid visa sig, att avdelningens arbetsresultat i fortsättningen

icke kan i mera avsevärd mån uppbringas över det hittills uppnådda,

torde detta spörsmål böra upptagas till ingående provning.

På sätt i promemorian föreslagits och kammarrätten lämnat utan anmärkning

torde föredragande böra befrias från honom åliggande expeditionsskyldighet

och denna överflyttas å annan tjänsteman. Beträffande de föreskrifter,

som härutinnan och i övrigt böra av Kungl. Maj:t meddelas under

förutsättning att de åsyftade ändringarna i avdelningens arbetssätt komma

till stånd, torde åtgärd höra vidtagas först sedan riksdagen fattat beslut i

ämnet. I sammanhang därmed synes också böra upptagas frågan, vilka

bestämmelser böra meddelas örn den föredragning av andra mål än fastighets-

eller virkestaxeringsmål, som, enligt vad kammarrätten förutsatt, skulle

fullgöras av andra ordinarie ledamöter å avdelningen än ordföranden.

Såsom följd av det ändrade arbetssättet å fastighetstaxeringsavdelningen

skulle ett av de å avdelningen tjänstgörande kammarrättsråden kunna förflyttas

till annan division, utan att man av sådan anledning skulle vedervåga

någon minskning av fastighetstaxeringsavdelningens arbetsresultat.

Av denna överflyttning skulle, såsom kammarrätten närmare utvecklat,

följa, att för andra avdelningar än fastighetstaxeringsavdelningen och avdelningen

för anmärknings- och avlöningsmål skulle återstå 16 ledamöter,

vilka lämpligen kunna fördelas till tjänstgöring å 4 divisioner. För att

emellertid en mera avsevärd ökning av arbetsresultatet skall kunna vinnas,

erfordras, på sätt kammarrätten framhållit, förordnande av ytterligare en

extra föredragande.

Vad jag sålunda föreslagit innebår beträffande ledamotspersonalen inga

andra ändringar än att den assessor, för vilken under innevarande budgetår

beräknats avlöning från anslaget till kammarrättens verksamhet under allenast

sex månader, skulle, i mån av behov, tjänstgöra under bela budgetåret

1930/1931 ävensom att fiir samma budgetår skulle förordnas ytterligare

en extra föredragande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

I fråga om kanslipersonalen inom ämbetsverket må till en början erinras,

att ledamöternas behov av biträde av sådan personal i regel är tillgodosett

sålunda, att en notarie tjänstgör som biträde åt två ledamöter eller att en

ledamot biträdes av en amanuens med halvtidstjänstgöring. Å fastighetstaxeringsavdelningen

anses varje föredragande böra åtnjuta biträde av en

notarie eller heltidsamanuens, varjämte en notarie anses bliva fullt sysselsatt

med de göromål, som inom kammarrätten i övrigt bestridas av sekreteraren

och aktuarien, ävensom med biträde åt de två ordinarie ledamöter

a avdelningen, vilka enligt kammarrättens förslag i viss mindre omfattning

skulle föredraga andra mål än fastighets- eller virkestaxeringsmål. Staten för

kammarrätten upptager 8 notarier, vartill kommer en i tjänsteavseende med

dem likställd, å överflyttningsstat i kammarrätten uppförd andre kanslisekreterare.

Å det extra anslaget till kammarrättens verksamhet är för innevarande

budgetår avlöning beräknad för 9 halvtidsamanuenser. Vid bifall

till vad jag förut föreslagit i fråga örn arbetets ordnande skulle, enligt nyss

angivna regler för beräkning av biträdeshjälp och under förutsättning att

den såsom sekreterare och aktuarie å fastighetstaxeringsavdelningen tjänstgörande

notarien uteslutande blir upptagen med honom i sådan egenskap

och såsom biträde åt ordinarie ledamöter åvilande göromål, erfordras, utöver

för innevarande budgetår beräknad kanslipersonal, ytterligare 2 heltidsamanuenser

och 1 halvtidsamanuens.

Ehuru en sådan förstärkning av kanslipersonalen kan synas avsevärd, har

jag dock, med hänsyn till önskvärdheten av att arbetet icke må försenas

i följd av otillräcklig tillgång på biträde av kanslipersonal, likväl funnit

mig böra biträda vad kammarrätten härutinnan hemställt. I enlighet med

vad kammarrätten begärt torde det för vaktmästarbiträde å fastighetstaxeringsavdelningen

beräknade beloppet, nu 2,000 kronor, böra höjas med 200

kronor.

För kostnader för de icke lagfarna ledamöternas å fastighetstaxeringsavdelningen

rese- och traktamentsersättning har kammarrätten äskat samma

anslag som för innevarande budgetår eller 12,000 kronor. Då emellertid

jämväl kostnaden för arvoden åt de särskilda ledamöterna bestrides från

detta anslag och detsamma avser ersättning åt särskilda ledamöter vid handläggning

av alla mål angående fastighetstaxering och virkestaxering, bör

anslagets rubrik avfattas i överensstämmelse därmed.

Beträffande beräkningen av anslagen till kammarrätten må anföras följande.

Det ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten påverkas ej av mina förut

framförda förslag och torde förty böra upptagas till oförändrat belopp.

I enlighet med vad jag förut förordat skulle från det extra anslaget till

kammarrättens verksamhet bestridas, utöver vad nu bekostas från motsvarande

anslag å 123,200 kronor, dels avlöning till följande personal, nämligen

1 assessor under ett halvt år, 1 extra föredragande samt 2 heltids- och 1 halvtidsamanuens,

dels ock ökad kostnad för vakthållning å fastighetstaxerings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

15

avdelningen med 200 kronor. Anslaget skulle förty behöva upptagas med

ett belopp av i runt tal 146,400 kronor eller 23,200 kronor mera än för innevarande

budgetår. Av ifrågavarande anslag böra medel, motsvarande avlöningen

till en assessor och en heltidsamanuens, icke omedelbart ställas

till kammarrättens förfogande, utan anslaget i dessa delar av Kungl. Majit

disponeras efter särskild prövning.»

Det förslag till ändring i 126 § 1 mom. taxeringsförordningen, som departementschefen,

enligt vad av det förestående framgår, förordat, har i proposition

nr 69 förelagts riksdagen och numera av riksdagen bifallits.

Under erinran härom och med framhållande av önskvärdheten av att

målen å fastighetstaxeringsavdelningen erhålla ett så snabbt avgörande som

möjligt, får utskottet tillstyrka, vad Kungl. Majit i nu förevarande proposition

i skilda hänseenden föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) upptaga ordinarie förslagsanslaget till kammarrätten

med oförändrat belopp, 376,200 kronor,

b) till upprätthållande av kammarrättens verksamhet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

146,400 kronor,

samt

c) till ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten

vid handläggning av mål angående fastighetstaxering

och virkestaxering anvisa ett extra förslagsanslag

av 12,000 kronor.

Stockholm den 28 mars 1930.

På statsutskottets vägnar i

ANDERS ANDERSON.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: se linder utlåtande nr 83.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kammarrätten för budgetåret 1930i''l931 m. m. s. 6 i texten