Utlåtande i anledning av väckta motioner om förnyad utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet m. m.
1930-04-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:89, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förnyad utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
17
Nr 89.
Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1930 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om förnyad
utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet
m. m.
(l:a avd.)
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Möller m. fl., nr 100, samt den andra inom andra kammaren av herr
P. A. Hansson i Stockholm m. fl., nr 187, har hemställts, att riksdagen
måtte, dels vidtaga de nedsättningar av vissa anslag under fjärde huvudtiteln,
som vid granskning befinnas möjliga, och dels hos Kungl. Majit hemställa
örn föranstaltande av en snar förnyad omprövning av hela vårt försvarsväsendes
ändamålsenlighet.
Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.
»På den socialdemokratiska gruppens vägnar framfördes vid fjolårets
riksdag i båda kamrarna genom likalydande motioner (I: 60 och II: 139)
förslag örn en snar förnyad omprövning av hela vårt militärväsens ändamålsenlighet.
Som skäl för detta förslag åberopades dels de svårigheter,
som yppat sig när det gällt att med önskvärd snabbhet uppnå de vid 1925
års försvarsbeslut beräknade besparingarna, dels den krigstekniska utvecklingen.
Statsutskottets majoritet avstyrkte motionerna utan annan motivering,
än att utskottet icke delade den i motionerna uttryckta uppfattningen.
Tio reservanter inom utskottet tillstyrkte emellertid motionerna. Sex andra
ledamöter hade för sitt biträdande av utskottsförslaget avgivit särskilda
motiveringar. Motståndet mot kravet på en ny försvarsutredning var sålunda
icke enhetligt.
De av regeringen i årets statsverksproposition under fjärde huvudtiteln
äskade anslagen uppgå till sammanlagt endast 1,200,000 kronor mindre än
slutsumman av de i fjol under samma huvudtitel äskade anslagen. Kungl.
Majis äskanden i år överstiga med 4 miljoner kronor vad riksdagen i fjol
beviljade. Någon vilja från regeringens sida att medverka till försvarskostnadernas
nedbringande i enlighet med besluten vid 1925 års riksdag kan
man icke spåra. Så mycket angelägnare är det då, att statsutskottet och
riksdagen noga undersöka och tillvarataga besparingsmöjligheterna på detta
område. Av särskild vikt är därvid en begränsning av reservationslagen,
varigenom effektiva nedprutningar kunna göras. Det förefaller också vara
motiverat, att särskild uppmärksamhet ägnas beräkningen av avlöningsanslagen
— för vilka Kungl. Maji i år äskar större belopp än i fjol — samt
beräkningen av såväl tjänstgöringsdagarna för de värnpliktige som liiisttjänstgöringsdagarna,
vilka avsevärt överskrida 1925 års beräkningar.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 40 haft. (Nr 80—91.) ~u so 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Utskottets
yttranden.
Det torde emellertid icke vara möjligt att under riksdagsgranskningen
verkställa liela den nödvändiga undersökningen örn hur de 1925 avsedda
besparingarna verkligen skola kunna åstadkommas. För ändamålet kräves
en särskild utredning. Detta torde efter framläggandet av årets statsverksproposition
ha ytterligare bekräftats. Vi våga därför hoppas, att våra i fjol
avvisade synpunkter nu skola vinna större beaktande. En utredning enbart
av möjligheterna att hålla kostnaderna inom 1925 års ram kan dock icke
anses motsvara, vad som verkligen är motiverat och önskvärt. Utredningen
bör, av skäl som i fjolårets motioner närmare utvecklades, vidgas till att
gälla hela vårt militärväsendes ändamålsenlighet.»
Motionärernas yrkanden örn vidtagande av nedsättningar i vissa anslag
under fjärde huvudtiteln har utskottet icke funnit böra nu föranleda till någon
särskild åtgärd från utskottets sida, utan kommer detsamma att vid behandlingen
av anslagen under nämnda huvudtitel av utskottet beaktas.
Då 1925 års riksdag fattade beslut om en ny och begränsad försvarsorganisation,
torde det lia varit en förhärskande uppfattning, att man hade
att avvakta någon tids erfarenhet örn den nya organisationen, innan hela
frågan örn våra militära försvarsanstalter ånyo upptoges till utredning. De
förutsättningar, varpå denna uppfattning byggde, ha emellertid i olika avseenden
rubbats. Innan den nya organisationen blivit fullt genomförd, visade
det sig att utgifterna komme att överskrida den år 1925 åsyftade kostnadsramen.
Krav på utvidgningar och tillägg framfördes omedelbart av de
militära myndigheterna och vunno understöd från deras sida, som varit motståndare
till 1925 års beslut. Den nuvarande regeringen har också på olika
sätt verkat i samma riktning. De framlagda försvarsbudgeterna ha icke
inneburit väntade begränsningar i utgifterna, utan i stället avsett stegrade
kostnader. Aven de av regeringen igångsatta utredningarna ha uppenbarligen
till syfte att gå kraven på utökningar till mötes. Något stillestånd i striden
örn våra militära försvarsanstalter och deras omfattning har sålunda icke
ernåtts. Under dessa förhållanden har tanken på en förnyad omprövning
av försvarsfrågan vunnit insteg även hos dem, som eljest funnit det naturligt
att låta därmed tillsvidare anstå. Jämväl utskottet finner av dessa skäl
en utredning nu vara motiverad.
Den utredning, som utskottet sålunda förordar, har givetvis att undersöka
de möjligheter, som erbjuda sig till en begränsning av nu utgående försvarsutgifter,
och att därvid i första hand inrikta sig på att snarast möjligt nå
den i 1925 års riksdagsbeslut åsyftade kostnadsramen. Den av regeringen
i utsikt ställda parlamentariska utredningen bör alltså enligt utskottets mening
erhålla direktiv i nu angiven riktning.
Inom en given kostnadsram kunna emellertid rymmas olika grader av
militär effektivitet. Denna senare kan å andra sidan icke bedömas utan
hänsyn tagen till de uppgifter, för vilka våra försvarsanstalter äro avsedda.
De senare åren har exempelvis frågan örn de nya stridsmedlen ofta skjutits
i förgrunden. Dessa ha av många ansetts medföra ett helt förändrat läge i
försvarspolitiskt hänseende åtminstone för de mindre staterna. Då frågorna
örn effektiviteten och ändamålsenligheten framföras till prövning, leder detta
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
19
följaktligen till ett övervägande av vårt lands försvarsproblem i liela dess
vidd.
Även andra omständigheter tala för att den nu föreslagna utredningen
erhåller denna omfattning. Svårigheterna att genom internationella överenskommelser
nå fram till en snar och effektiv begränsning av rustningarna ha
visat sig vara stora, och detta har ökat deras antal, som anse åtgärder från
de enskilda staternas sida vara den mest framkomliga vägen till en minskning
eller avskrivning av rustningarna. Utredningen synes sålunda icke
kunna underlåta att pröva de skäl, som åberopas dels för starka militära
försvarsanstalter, dels för avrustning av förefintligt försvar på grundval av
internationella överenskommelser och dels för isolerad nationell avrustning.
En utredning, vari de olika meningsriktningarna äro vederbörligt företrädda,
synes kunna skapa större klarhet än för närvarande råder örn de
förutsättningar, under vilka man på skilda håll anser en minskning eller
avskrivning av de militära försvarsanstalterna kunna förordas. På detta område
äro emellertid meningarna starkt delade även bland dem, som önska
en begränsning av våra nuvarande försvarsutgifter. Det synes dock vara ett
gemensamt intresse, att de olika ståndpunkterna bli på ett ingående sätt
belysta.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av herrar Möllers m. fl. och Hanssons
i Stockholm m. fl. förevarande motioner (I: 100 och II: 187)
må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit matte
låta verkställa en allsidig utredning av vårt lands försvarsfråga
i enlighet med här ovan angivna riktlinjer.
Stockholm den 1 april 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.
G. Bosén, K. V. Bydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld och 1. Hj. E. Pauli;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,
S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. A:son
Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i
Örebro, S. Persson i Fritorp, .7. E. Andersson i Ovanmyra och C. J. Högström.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
Reservationer:
1) av herr Kvarnzelius, vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»De från olika håll och från olika utgångspunkter framförda kraven på
försvarsutredning har utskottet icke velat motsätta sig. Vid en förnyad
försvarsutredning bör i första hand undersökas vårt försvarspolitiska läge
med hänsyn såväl till de internationella förhållanden, vilka inträtt genom
tillkomsten och utvecklingen av nationernas förbund till en bestående fredsfaktor,
som till krigsteknikens omvandling icke minst genom flygteknikens
fulländning. Efter det att dessa frågor blivit i möjligaste mån klarlagda,
erhålles ett utgångsläge för bedömande av frågail, huru inom en viss kostnadsram
den mest tillfredsställande försvarsorganisationen skall kunna åstadkommas.
Utskottet anser nödigt att vid utredningens igångsättande det
sörjes för att olika synpunkter på försvarsproblemet bliva företrädda under
utredningsarbetet, då endast härigenom frågan kan erhålla en fullt allsidig
belysning.»
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av herrar Möllers m. il. och Hanssons
i Stockholm m. fl. motioner, 1:100 och II: 187, må i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta
verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning av vårt
lands försvarsfråga.
2) av herrar Widell, Bergqvist, Lundell, Hammarskjöld, Nilsson i Bonarp,
Olsson i Blädinge, Holmgren och Persson i Fritorp, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Motionärernas yrkande--— beaktas.
Vad beträffar motionärernas yrkande på en ny försvarsutredning vill utskottet
framhålla, att det enligt utskottets mening är önskvärt, att en allsidig och
förutsättningslös utredning av vår försvarsfråga kommer till stånd. Utskottet
vill emellertid erinra, att Hans Excellens herr statsministern i ett offentligt föredrag
nyligen uttalat, att efter den nu pågående sakkunnigutredningen i försvarsfrågan
måste följa en parlamentarisk beredning. Med hänsyn härtill
och då, enligt vad utskottet inhämtat, ifrågavarande sakkunnigutredning lärer
inom kort vara avslutad, torde man kunna utgå ifrån, att den av motionärerna
påyrkade försvarsutredningen kommer att av Kungl. Maj:t beslutas,
även örn riksdagen ej härom gör särskild framställning. Under sådana omständigheter
kan det ifrågasättas, örn riksdagen bör vidtaga någon åtgärd
med anledning av de väckta motionerna. Då emellertid frågan blivit bragt
under riksdagens prövning, vill utskottet ej motsätta sig, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj: t gör framställning örn anordnande av en allsidig
och förutsättningslös utredning av försvarsfrågan, och hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 89.
21
att riksdagen i anledning av herrar Möllers m. fl. och Hanssons
i Stockholm m. fl. förevarande motioner (1:100 och II: 187)
må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
låta verkställa en allsidig och förutsättninglös utredning av
vårt lands försvarsfråga.»
3) av herrar Nilsson i Gränebo och Andersson i Ofvanmyra.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:150 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn förnyad utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamål senligheet m. m. s. 15 i texten