Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förnyad utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet m. m.

1930-04-01 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:89, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förnyad utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet m. m.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

17

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om förnyad

utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamålsenlighet

m. m.

(l:a avd.)

Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Möller m. fl., nr 100, samt den andra inom andra kammaren av herr

P. A. Hansson i Stockholm m. fl., nr 187, har hemställts, att riksdagen

måtte, dels vidtaga de nedsättningar av vissa anslag under fjärde huvudtiteln,

som vid granskning befinnas möjliga, och dels hos Kungl. Majit hemställa

örn föranstaltande av en snar förnyad omprövning av hela vårt försvarsväsendes

ändamålsenlighet.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört följande.

»På den socialdemokratiska gruppens vägnar framfördes vid fjolårets

riksdag i båda kamrarna genom likalydande motioner (I: 60 och II: 139)

förslag örn en snar förnyad omprövning av hela vårt militärväsens ändamålsenlighet.

Som skäl för detta förslag åberopades dels de svårigheter,

som yppat sig när det gällt att med önskvärd snabbhet uppnå de vid 1925

års försvarsbeslut beräknade besparingarna, dels den krigstekniska utvecklingen.

Statsutskottets majoritet avstyrkte motionerna utan annan motivering,

än att utskottet icke delade den i motionerna uttryckta uppfattningen.

Tio reservanter inom utskottet tillstyrkte emellertid motionerna. Sex andra

ledamöter hade för sitt biträdande av utskottsförslaget avgivit särskilda

motiveringar. Motståndet mot kravet på en ny försvarsutredning var sålunda

icke enhetligt.

De av regeringen i årets statsverksproposition under fjärde huvudtiteln

äskade anslagen uppgå till sammanlagt endast 1,200,000 kronor mindre än

slutsumman av de i fjol under samma huvudtitel äskade anslagen. Kungl.

Majis äskanden i år överstiga med 4 miljoner kronor vad riksdagen i fjol

beviljade. Någon vilja från regeringens sida att medverka till försvarskostnadernas

nedbringande i enlighet med besluten vid 1925 års riksdag kan

man icke spåra. Så mycket angelägnare är det då, att statsutskottet och

riksdagen noga undersöka och tillvarataga besparingsmöjligheterna på detta

område. Av särskild vikt är därvid en begränsning av reservationslagen,

varigenom effektiva nedprutningar kunna göras. Det förefaller också vara

motiverat, att särskild uppmärksamhet ägnas beräkningen av avlöningsanslagen

— för vilka Kungl. Maji i år äskar större belopp än i fjol — samt

beräkningen av såväl tjänstgöringsdagarna för de värnpliktige som liiisttjänstgöringsdagarna,

vilka avsevärt överskrida 1925 års beräkningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 40 haft. (Nr 80—91.) ~u so 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Utskottets

yttranden.

Det torde emellertid icke vara möjligt att under riksdagsgranskningen

verkställa liela den nödvändiga undersökningen örn hur de 1925 avsedda

besparingarna verkligen skola kunna åstadkommas. För ändamålet kräves

en särskild utredning. Detta torde efter framläggandet av årets statsverksproposition

ha ytterligare bekräftats. Vi våga därför hoppas, att våra i fjol

avvisade synpunkter nu skola vinna större beaktande. En utredning enbart

av möjligheterna att hålla kostnaderna inom 1925 års ram kan dock icke

anses motsvara, vad som verkligen är motiverat och önskvärt. Utredningen

bör, av skäl som i fjolårets motioner närmare utvecklades, vidgas till att

gälla hela vårt militärväsendes ändamålsenlighet.»

Motionärernas yrkanden örn vidtagande av nedsättningar i vissa anslag

under fjärde huvudtiteln har utskottet icke funnit böra nu föranleda till någon

särskild åtgärd från utskottets sida, utan kommer detsamma att vid behandlingen

av anslagen under nämnda huvudtitel av utskottet beaktas.

Då 1925 års riksdag fattade beslut om en ny och begränsad försvarsorganisation,

torde det lia varit en förhärskande uppfattning, att man hade

att avvakta någon tids erfarenhet örn den nya organisationen, innan hela

frågan örn våra militära försvarsanstalter ånyo upptoges till utredning. De

förutsättningar, varpå denna uppfattning byggde, ha emellertid i olika avseenden

rubbats. Innan den nya organisationen blivit fullt genomförd, visade

det sig att utgifterna komme att överskrida den år 1925 åsyftade kostnadsramen.

Krav på utvidgningar och tillägg framfördes omedelbart av de

militära myndigheterna och vunno understöd från deras sida, som varit motståndare

till 1925 års beslut. Den nuvarande regeringen har också på olika

sätt verkat i samma riktning. De framlagda försvarsbudgeterna ha icke

inneburit väntade begränsningar i utgifterna, utan i stället avsett stegrade

kostnader. Aven de av regeringen igångsatta utredningarna ha uppenbarligen

till syfte att gå kraven på utökningar till mötes. Något stillestånd i striden

örn våra militära försvarsanstalter och deras omfattning har sålunda icke

ernåtts. Under dessa förhållanden har tanken på en förnyad omprövning

av försvarsfrågan vunnit insteg även hos dem, som eljest funnit det naturligt

att låta därmed tillsvidare anstå. Jämväl utskottet finner av dessa skäl

en utredning nu vara motiverad.

Den utredning, som utskottet sålunda förordar, har givetvis att undersöka

de möjligheter, som erbjuda sig till en begränsning av nu utgående försvarsutgifter,

och att därvid i första hand inrikta sig på att snarast möjligt nå

den i 1925 års riksdagsbeslut åsyftade kostnadsramen. Den av regeringen

i utsikt ställda parlamentariska utredningen bör alltså enligt utskottets mening

erhålla direktiv i nu angiven riktning.

Inom en given kostnadsram kunna emellertid rymmas olika grader av

militär effektivitet. Denna senare kan å andra sidan icke bedömas utan

hänsyn tagen till de uppgifter, för vilka våra försvarsanstalter äro avsedda.

De senare åren har exempelvis frågan örn de nya stridsmedlen ofta skjutits

i förgrunden. Dessa ha av många ansetts medföra ett helt förändrat läge i

försvarspolitiskt hänseende åtminstone för de mindre staterna. Då frågorna

örn effektiviteten och ändamålsenligheten framföras till prövning, leder detta

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

19

följaktligen till ett övervägande av vårt lands försvarsproblem i liela dess

vidd.

Även andra omständigheter tala för att den nu föreslagna utredningen

erhåller denna omfattning. Svårigheterna att genom internationella överenskommelser

nå fram till en snar och effektiv begränsning av rustningarna ha

visat sig vara stora, och detta har ökat deras antal, som anse åtgärder från

de enskilda staternas sida vara den mest framkomliga vägen till en minskning

eller avskrivning av rustningarna. Utredningen synes sålunda icke

kunna underlåta att pröva de skäl, som åberopas dels för starka militära

försvarsanstalter, dels för avrustning av förefintligt försvar på grundval av

internationella överenskommelser och dels för isolerad nationell avrustning.

En utredning, vari de olika meningsriktningarna äro vederbörligt företrädda,

synes kunna skapa större klarhet än för närvarande råder örn de

förutsättningar, under vilka man på skilda håll anser en minskning eller

avskrivning av de militära försvarsanstalterna kunna förordas. På detta område

äro emellertid meningarna starkt delade även bland dem, som önska

en begränsning av våra nuvarande försvarsutgifter. Det synes dock vara ett

gemensamt intresse, att de olika ståndpunkterna bli på ett ingående sätt

belysta.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av herrar Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. förevarande motioner (I: 100 och II: 187)

må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit matte

låta verkställa en allsidig utredning av vårt lands försvarsfråga

i enlighet med här ovan angivna riktlinjer.

Stockholm den 1 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.

G. Bosén, K. V. Bydén, E. A. Lundell, C. G. V. Hammarskjöld och 1. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. A:son

Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i

Örebro, S. Persson i Fritorp, .7. E. Andersson i Ovanmyra och C. J. Högström.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

Reservationer:

1) av herr Kvarnzelius, vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»De från olika håll och från olika utgångspunkter framförda kraven på

försvarsutredning har utskottet icke velat motsätta sig. Vid en förnyad

försvarsutredning bör i första hand undersökas vårt försvarspolitiska läge

med hänsyn såväl till de internationella förhållanden, vilka inträtt genom

tillkomsten och utvecklingen av nationernas förbund till en bestående fredsfaktor,

som till krigsteknikens omvandling icke minst genom flygteknikens

fulländning. Efter det att dessa frågor blivit i möjligaste mån klarlagda,

erhålles ett utgångsläge för bedömande av frågail, huru inom en viss kostnadsram

den mest tillfredsställande försvarsorganisationen skall kunna åstadkommas.

Utskottet anser nödigt att vid utredningens igångsättande det

sörjes för att olika synpunkter på försvarsproblemet bliva företrädda under

utredningsarbetet, då endast härigenom frågan kan erhålla en fullt allsidig

belysning.»

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av herrar Möllers m. il. och Hanssons

i Stockholm m. fl. motioner, 1:100 och II: 187, må i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta

verkställa en allsidig och förutsättningslös utredning av vårt

lands försvarsfråga.

2) av herrar Widell, Bergqvist, Lundell, Hammarskjöld, Nilsson i Bonarp,

Olsson i Blädinge, Holmgren och Persson i Fritorp, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Motionärernas yrkande--— beaktas.

Vad beträffar motionärernas yrkande på en ny försvarsutredning vill utskottet

framhålla, att det enligt utskottets mening är önskvärt, att en allsidig och

förutsättningslös utredning av vår försvarsfråga kommer till stånd. Utskottet

vill emellertid erinra, att Hans Excellens herr statsministern i ett offentligt föredrag

nyligen uttalat, att efter den nu pågående sakkunnigutredningen i försvarsfrågan

måste följa en parlamentarisk beredning. Med hänsyn härtill

och då, enligt vad utskottet inhämtat, ifrågavarande sakkunnigutredning lärer

inom kort vara avslutad, torde man kunna utgå ifrån, att den av motionärerna

påyrkade försvarsutredningen kommer att av Kungl. Maj:t beslutas,

även örn riksdagen ej härom gör särskild framställning. Under sådana omständigheter

kan det ifrågasättas, örn riksdagen bör vidtaga någon åtgärd

med anledning av de väckta motionerna. Då emellertid frågan blivit bragt

under riksdagens prövning, vill utskottet ej motsätta sig, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj: t gör framställning örn anordnande av en allsidig

och förutsättningslös utredning av försvarsfrågan, och hemställer alltså,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

21

att riksdagen i anledning av herrar Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. förevarande motioner (1:100 och II: 187)

må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa en allsidig och förutsättninglös utredning av

vårt lands försvarsfråga.»

3) av herrar Nilsson i Gränebo och Andersson i Ofvanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:150 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn förnyad utredning rörande det svenska försvarsväsendets ändamål senligheet m. m. s. 15 i texten