Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om utbetalande av visst belopp till sergeanten C. H. Carlssons efterlevande.

1930-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:91, Utlåtande i anledning av väckt motion om utbetalande av visst belopp till sergeanten C. H. Carlssons efterlevande.

Dokumentets text

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

23

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om utbetalande

av visst belopp till sergeanten C. H. Carlssons efterlevande.

(l:a avd.)

Uti en av herr H. Bäcklund m. fl. inom andra kammaren väckt motion

(nr 86), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

hemställts, att riksdagen må medgiva, att till framlidna sergeanten i förutvarande

Kungl. Västgöta regementes reserv Charles Hilmer Carlssons efterlevande

anhöriga må utbetalas det belopp, som skulle tillkommit dem, därest

kungl, förordningen den 23 september 1927 (nr 364) angående befäl och civilmilitär

personal i arméns reserver varit tillämplig å dem.

I fråga örn de skäl, som motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har med stöd av § 46 riksdagsordningen inhämtat yttrande i

ärendet från arméförvaltningens civila departement, vilket yttrande såsom

bilaga fogats vid detta utlåtande.

Under åberopande av vad arméförvaltningens civila departement i ärendet

anfört och med hänsyn särskilt till de konsekvenser, som ett bifall till motionen

kan antagas komma att medföra, får utskottet hemställa,

att herr Bäcklunds m. fl. förevarande motion (II: 86) icke

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 1 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 89.

Reservation

av herr Holmgren, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den

i ämnet väckta motionen.

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Till Riksdagens statsutskott.

Bilaga.

Sedan Kungl. Majit anbefallt arméförvaltningens civila departement att

före den 15 mars 1930 avgiva yttrande över en inom andra kammaren av

H. Bäcklund m. fl. väckt motion, nr 86, örn utbetalande av visst belopp till sergeanten

Charles Hilmer Carlssons efterlevande, får departementet anföra följande.

Såsom framgår av motionen var sergeant Carlsson, vilken avled den 4 februari

1929, född den 9 oktober 1886. Den 29 december 1917 befordrades han till

sergeant i reserven. Det hade då jämlikt bestämmelserna i § 5 mom. 3 och 4

jämförda med § 4 mom. 4 i förordningen den 15 november 1912 angående

arméns reserver av befäl och civilmilitär personal ålegat sergeant Carlsson för

erhållande av pension enligt nämnda förordning att fullgöra en repetitionsövning

under vart och ett av åren 1918, 1921 och 1924. Enligt vad departementet

under hand inhämtat har nämnda tjänstgöringsskyldighet, frånsett beviljat

uppskov, fullgjorts i enlighet härmed.

Enär sålunda Carlsson, vilken vid ikraftträdandet av förordningen den 23

september 1927, nr 364, angående befäl och civilmilitär personal i arméns

reserver, uppnått 39 års ålder, icke varit skyldig att före utgången av det år,

varunder tjänstgöringsskyldigheten i fred för i reserven utnämnd underofficer

enligt sistnämnda förordning upphör d. v. s. i förevarande fall före utgången

av år 1928, fullgöra någon ytterligare repetitionsövning, har nämnda förordning

icke ägt tillämpning å Carlsson (jfr övergångsbestämmelserna till 1927

års reservbefälsfoordning). Carlsson har följaktligen icke vare sig för sig själv

eller sina efterkommande grundlagt någon rätt till pension enligt 1927 års

reservbefälsförordning. Att vid sådant förhållande tillstyrka tillerkännande åt

Carlssons efterlevande av ett mot pension enligt förordningen svarande kapitalbelopp

anser departementet stridande mot vanliga pensioneringsgrunder. Ett

dylikt tillerkännande torde icke kunna ifrågakomma med mindre de av Kungl.

Majit med riksdagen fastställda övergångsbestämmelserna till förordningen

ändras därhän, att jämväl äldre i reserven utnämnda och med Carlsson i tjänstgöringshänseende

för pensions erhållande likställda såväl officerare med vederlikar

som underofficerare må kunna bliva delaktiga av förordningens pensionsförmåner.

Då emellertid en dylik ändring av övergångsbestämmelserna skulle

innebära, att äldre reservpersonal bleve pensionsberättigad enligt förordningen

utan att ens till någon del hava fullgjort den tjänstgöring i fred, som förordningen

föreskriver, torde väl en ändring av bestämmelserna i sådan riktning

knappast kunna ifrågasättas.

Vad angår det av motionärerna uttalade förmodandet, att kostnaderna för

statsverket skulle bliva betydelselösa, därest efterlevande till viss äldre reservpersonal

finge, i likhet med vad som ifrågasättes beträffande Carlssons efterlevande,

komma i åtnjutande av reservpensionens kapitaliserade värde, anser

sig departementet böra omnämna, att kostnaderna, även örn motionärerna skulle

avse att bereda allenast efterlevande till sådana i reserven utnämnda underofficerare,

som äro födda något av åren 1886, 1887 och 1888 samt på grund av

övergångsbestämmelserna till 1927 års reservbefälsförordning blivit ställda

utanför förordningen, icke torde komma att bliva så betydelselösa, som motionärerna

möjligen tänkt sig. Av de i reserven utnämnda underofficerare, som

äro födda år 1886, äro nämligen alla, som blivit utnämnda åren 1907, 1908,

1910, 1911, 1913, 1914, 1916, 1917, 1919 och 1920 undantagna från åtnjutande

av pensionsförmåner enligt 1927 års reservbefälsförordning. Av dem, som äro

födda 1887 och 1888, äro jämväl en mycket stor del undantagna från åtnju
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

25

lande av sagda förmåner. Härtill kommer att, därest efterlevande till ifrågavarande

i reserven utnämnda underofficerare skulle äga utbekomma reservpensionens

kapitaliserade värde, motsvarande förmån jämväl bör beredas efterlevande

till i reserven utnämnda officerare med vederlikar, vilka äro födda

åren 1886, 1887 och 1888 men ej blivit underställda 1927 års reservbefälsförordning.

Av de i reserven utnämnda officerare med vederlikar, vilka äro födda

år 1886, äro endast ett fåtal berättigade till pension enligt nämnda förordning,

nämligen de, som blivit officerare 1906, 1909, 1912 eller 1915 och av dem, som

äro födda åren 1887 och 1888, äro blott vissa pensionsberättigade enligt förordningen,

beroende på örn de varit i tur att fullgöra repetitionsövning, de förra

år 1925 eller 1926, och de senare år 1926 eller 1927. Av det sagda framgår,

att man, i händelse av bifall till förevarande motion, måste, även örn dödlighetsprocenten

i levnadsåldern 42—55 år ej är så stor, under de 13 närmaste åren

räkna med ej så obetydliga kostnader för statsverket, i synnerhet som reservpensionens

kapitalvärde stiger från 3,670 kronor till 7,420 kronor för här avsedda

underofficerare samt från 4,920 kronor till 9,940 kronor för här ifrågavarande

officerare med vederlikar.

Slutligen anser sig departementet böra bringa till statsutskottets kännedom

innehållet i Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts här i avskrift bifogade

utslag den 6 december 1929 på de besvär, avlidne sergeanten i Hälsinge regementes

reserv G. E. Thärnesjöös änka Selma Thärnesjöö anfört över departementets

beslut den 5 januari 1929 ifråga örn utbekommande av kapitaliserade

värdet av reservpension. Thärnesjöö, vilken var född den 11 juni 1886 och

avled den 5 november 1928, förordnades till sergeant i reserven den 15 november

1918. Han var följaktligen genom honom åliggande skyldighet att med tilllämpning

av bestämmelserna i 1927 års reservbefälsförordning fullgöra en

befäls- och en repetitionsövning år 1928 underkastad bestämmelserna i nämnda

förordning. Det oaktat ansåg sig departementet, enär Thärnesjöö på grund av

sjukdom, som ej ådragits i tjänsten, icke fullgjort sistnämnda befäls- och repetitionsövning,

icke kunna tilldela Thärnesjöös efterlämnade änka det i § 29

mom. 2 av förordningen omnämnda kapitalbeloppet. Kammarrätten har, såsom

framgår av bifogade utslag, ej funnit skäl göra ändring i det beslut, vartill

departementet sålunda kommit. Trots att Thärnesjöö var hänförlig under 1927

års reservbefälsförordning, har Kammarrätten likväl på av departementet anförda

skäl funnit Thärnesjöös efterlämnade änka icke berättigad till utbekommande

av kapitaliserad pension i anledning av mannens död. Ännu mindre skäl

synes därför föreligga att tillerkänna efterlevande till sergeant Carlsson, vilken

var ställd helt utanför förordningen, dylik pension.

På grund av vad sålunda anförts anser sig departementet icke kunna tillstyrka

bifall till den av H. Bäcklund m. fl. väckta motionen om utbetalande

av visst belopp till sergeanten Charles Hilmer Carlssons efterlevande.

T ärendets handläggning har, förutom undertecknade Widell och Samuelson,

deltagit krigsrådet Å. Hasselblad. Stockholm den 18 februari 1930.

LUDVIG WIDELL.

G. Samuelson.

Arvid Hane.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 40 käft. (Nr 86—91.)

TU 30 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Avskrift av avskrift.

Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts utslag på de besvär,

avlidne sergeanten i Kungl. Hälsinge regementes reserv G. E.

Thärnesjöös änka Selma Thärnesjöö anfört över Kungl, arméförvaltningens

civila departements beslut den 5 januari 1929 i

fråga örn utbekommande av kapitaliserade värdet av reservpension;

över vilka besvär civila departementet meddelat utlåtande;

Givet i Stockholm den 6 dec. 1929.

Hos civila departementet anhöll klaganden att jämlikt bestämmelserna i § 29

morn. 2 Kungl, förordningen den 23 september 1927 angående befäl och civilmilitär

personal i arméns reserver utbekomma ett mot kapitaliserade värdet vid

tiden för dödsfallet av den hennes man tillkommande reservpensionen svarande

belopp.

Genom överklagade beslutet har Kungl, arméförvaltningen utlåtit sig sålunda:

Sergeanten Thärnesjöö, vilken avled den 5 november 1928, vore född

den 11 juni 1886 och hade förordnats till sergeant i regementets reserv den 15

november 1918. Det hade alitsa al egat honom att för erhållande av pension

enligt Kungl, förordningen den 15 november 1912 angående arméns reserver av

befäl och civilmilitär personal fullgöra en repetitionsövning under vart och ett

av åren 1919, 1922 och 1925. Enligt vad som framginge av en ansökningen

bifogad tjänsteförteckning, hade nämnda tjänstgöringsskyldighet, frånsett beviljat

uppskov, fullgjorts i överensstämmelse härmed. För erhållande av pension

enligt den av klaganden åberopade förordningen den 23 september 1927 hade

det jämlikt övergångsbestämmelserna till nämnda förordning ålegat Thärnesjöö

att utöver nämnda, tjänstgöring fullgöra en repetitionsövning under år 1928.

Enär emellertid sistnämnda repetitionsövning icke blivit fullgjord samt det

icke visats, att Thärnesjöö på grund av under tjänstgöring ådragen skada eller

sjukdom urståndsatts att fullgöra honom under år 1928 åliggande tjänstgöringsskyldighet,

hade departementet ansett sig icke kunna i strid mot bestämmelserna

i § 29 mom. 2 av berörda förordning bifalla förevarande ansökning.

I besvären har klaganden fullföljt sin förut i målet förda talan.

Kungl. Kammarrätten har tagit målet i övervägande och finner ej skäl göra

ändring i civila departementets beslut. År och dag som förr skrivet står.

På Kungl. Maj:ts och Rikets Kammarrätts vägnar:

K. H. HÖGSTEDT.

/ S. Osson Soppelman.

Utslag på besvär av avlidne sergeanten i Kungl. Hälsinge regementes reserv

G. E. Thärnesjöös änka Selma Thärnesjöö.

Vidimeras ex officio

Albrecht Wilms

Registrator.

'' Stockholm,'' K.. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.