Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring beträffande säkerheten för statslån till Åmål —Årjängs järnvägsaktiebolag.

1930-04-01 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:94, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring beträffande säkerheten för statslån till Åmål —Årjängs järnvägsaktiebolag.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

13

Nr 94.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss

ändring beträffande säkerheten för statslån till Åmål

—Årjängs järnvägsaktiebolag.

(4:e avd.)

I en till riksdagen den 28 februari 1930 avlåten proposition, nr 179, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att Åmål—Årjängs jämvägsaktiebolag må på av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade villkor såsom säkerhet för nytt lån å högst

200,000 kronor använda inteckningar å tillhopa högst nämnda belopp i bolagets

järnväg med förmånsrätt framför varje annan fordran.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Den 22 september 1914 beviljade Kungl. Majit vissa personer koncession

å järnväg örn 1.435 meters spårvidd från Åmåls station å Bergslagernas järnvägar

till Årjängs station å en samma dag koncessionerad järnväg mellan Billingsfors

och Arvika. Därvid föreskrevs bland annat, att arbetet å järnvägsanläggningen

skulle påbörjas viss angiven dag samt därefter så bedrivas, att

järnvägen i sin helhet kunde vara färdig att upplåtas för trafik senast den 1

oktober 1919.

Sedan koncessionen å järnvägen jämlikt Kungl. Majits medgivande överlåtits

å Åmål—Årjängs jämvägsaktiebolag, fastställde Kungl. Majit den 13

oktober 1916 kostnadsberäkning för ifrågavarande järnvägsanläggning att, såvitt

kostnaden skulle tagas till grand för sökt statslån, sluta å 4,365,000 kronor

samt beviljade för utförande av järnvägsanläggningen ett lån av 3,273,750

kronor ur den s. k. bibanelånefonden.

Med anledning av en av bolaget gjord ansökning örn ytterligare statslån

fastställde Kungl. Majit den 14 december 1923 ny kostnadsberäkning för järnvägsanläggningen

att, såvitt kostnaden skulle tagas till grand för det då sökta

statslånets belopp, sluta å 7,700,000 kronor samt beviljade för fullbordande

av järnvägsanläggningen från bibanelånefonden ytterligare ett statsunderstöd

av 2,326,250 kronor. Av detta belopp utgjorde en tredjedel anslag utan åter
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr Oå.

betalningsskyldighet; återstoden skulle åtnjutas såsom lån, beträffande vilket,

i stället för anstånd med räntas erläggande, medgavs räntefrihet för fyra

år från lyftningsdagarna.

Sedan Kungl. Majit den 11 juli 1924 beviljat bolaget koncession å bibana

från Hallanda å järnvägen Åmål—Årjäng till Källsbyn, har Kungl. Majit

dels den 12 april 1929 under visst förbehåll medgivit sådant tillägg till koncessionen

å järnvägen Åmål—Årjäng, att hamnspår finge anläggas från nämnda

järnvägs station i Åmål till djuphamnen vid Örnäs, dels ock den 19 april

1929 förklarat, att järnvägen Hallanda—Källsbyn skulle förenas med järnvägen

Åmål—Årjäng med hamnspår till djuphamnen vid Örnäs, i följd varav

samtliga anläggningarna skulle anses såsom en järnväg.

Vidare har Kungl. Maj :t efter beslut av riksdagen beviljat bolaget ytterligare

statsunderstöd ur bibanelånefonden, nämligen dels den 8 april 1927

å 183,000 kronor för anläggning av nyssnämnda hamnspår och dels den 31 maj

1929 å 175,000 kronor för inköp av rullande materiel.

För ifrågavarande järnväg hava alltså i statslån och statsunderstöd beviljats

tillhopa 5,958,000 kronor.

Med fullgörande av det i koncessionen stadgade villkoret rörande tiden för

järnvägsanläggningens fullbordande och öppnande för trafik har på ansökan

av bolaget anstånd gång efter annan beviljats, senast genom Kungl. Majlis

resolution den 19 oktober 1928, då nämnda tidpunkt bestämdes till den 1 januari

1929. Banan öppnades för trafik den 2 december 1928.

I skrivelse den 8 februari 1930 har Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag gjort

framställning örn viss ändring i bestämmelserna rörande säkerheten för bolagets

statslån samt därvid anfört bland annat:

Det visade sig nu, sedan kostnaderna för vad som ännu återstode att utföra

mera tillförlitligt kunde bedömas, att den slutliga kostnaden för järnvägsanläggningen

komme att uppgå till omkring 8,000,000 kronor. I denna summa

mginge då en del av det i förfallna räntor å lyftat statslån till riksgäldskontoret

inbetalade beloppet av 393,068 kronor 46 öro.

Genom en verkställd utredning angående företaget ännu påvilande kostnader,

jämförda med bolagets tillgängliga betalningsmedel, visade det sig nu. att ännu

ett belopp av 175,000 till 200,000 kronor måste uppbringas. Dess anskaffande

pa enskild väg eller genom en ökad aktieteckning av de kommuner, som sammanskjutit

större delen av bolagets aktiekapital, läte sig ej göra på grund av

den ringa folkmängden i kommunerna och därav följande svaga ekonomi. En

upplåning av beloppet vore den enda tänkbara utvägen, men härför fordrades

möjligheten att kunna ställa en fullt betryggande säkerhet. En sådan måste

sökas i bolagets tillgångar, som bestode i järnvägsanläggningen och i den rullande

materielen. Enligt de gällande bestämmelserna för statslånens åtnjutande

hade bolaget att såsom säkerhet för statslånen lämna statsverket en första inteckning

i^järnvägsanläggningen med vad till densamma hörde. En inteckning

med förmånsrätt närmast efter inteckningen för dessa lån bjöde ej den säkerhet,

att på basis av densamma något lån skulle kunna uppbringas. Kunde däremot

en inteckning lämnas, med förmånsrätt framför varje annan inteckning,

skulle dess belanande säkerligen ej möta något hinder och bolagets svårigheter

för kompletterande av sitt byggnadskapital därmed vara lösta. Genom en sådan

anordning skulle det tidiga ränteinbetalandet till riksgäldskontoret medföra

den omläggningen i förhållandet mellan statslånemedel och enskilt kapital,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 94.

15

att upp till 200,000 kronor enskilt kapital ersatte motsvarande belopp i statslånemedel.

På grund av det anförda bär bolaget hemställt, att Kungl. Majit måtte efter

riksdagens hörande medgiva, att bolaget finge till annan långivare än staten

lämna en inteckning i bolagets järnvägsanläggningar å 200,000 kronor med

förmånsrätt framför varje annan fordran.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i yttrande den 20 februari 1930 anfört

bland annat:

Därest det erforderliga beloppet ej skulle kunna uppbringas, torde bolaget

komma att träda i likvidation, i vilket fall riksgäldskontoret säkerligen bleve

nödsakat att för statsverkets räkning förvärva järnvägen. Vid sådant förhållande

borde staten enligt fullmäktiges mening ej undandraga sig att nu lämna

bolaget erforderlig hjälp för järnvägsanläggningens fullbordande. Det vore

enligt fullmäktiges mening från statens synpunkt att föredraga att lämna bolaget

den erforderliga hjälpen genom beviljande av ett statsunderstöd å högst

200,000 kronor att utgå från bibanelånefonden. Denna lösning vore givetvis

även för järnvägsbolaget förmånligare än den av bolaget föreslagna, i det att

en tredjedel av understödsbeloppet bomme att tillhandahållas utan återbetalnings

skyldighet och räntan å återstående två tredjedelar skulle utgå med endast

5 procent. Ett ytterligare understöd till bolaget skulle nödvändiggöra,

att ett anslag till bibanelånefonden å motsvarande belopp uppfördes å riksstaten

för budgetåret 1930/1931. Detta anslag borde, i likhet med anslaget till det

statsunderstöd, som år 1929 beviljades bolaget för inköp av rullande materiel,

anvisas att utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Väg- och vattenhy g gnadsstyr elsen har i utlåtande den 24 februari 1930 tillstyrkt

fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag örn ytterligare statsunderstöd

åt bolaget.

Departementschefen har anfört följande:

»På grund av bland annat de svårigheter, som kristiden medförde, har byggnadstiden

för Åmål—Ärjängs järnväg kommit att förlängas så, att den ursprungligen

medgivna tiden för anstånd med räntans erläggande av fyra år

från lyftningsdagarna beträffande de tidigast lyftade lånebeloppen utlupit och

bolaget nödgats erlägga förfallna räntebelopp, innan banan öppnats för trafik.

Visserligen bär bolaget kunnat tillgodogöra sig räntor å lyftade lane- och

understödsbelopp för tiden från beloppens lyftande till dess desamma tagits i

anspråk, men å andra sidan har kostnaden för järnvägens färdigställande kommit

att överstiga vad som beräknats och lagts till grund vid läno- och understödsbeloppens

beviljande. Vid sådant förhållande och då bolaget icke haft

att tillgå några trafikinkomster, hava för dessa ränteutgifters bestridande

måst anlitas medel, som varit avsedda för järnvägsanläggningens färdigställande,

Eöljden härav har blivit, att bolaget nu saknar medel att slutföra återstående

arbeten. Det torde knappast vara bolaget möjligt att för sådant ändamål

på enskild väg uppbringa erforderligt belopp vare sig utan återbetalningsskyldighet

eller såsom lån mot inteckning med förmånsrätt efter statslånen.

Man kan därför befara, att bolaget måste träda i likvidation och staten

bliva nödsakad att övertaga järnvägen. Då det givetvis är angeläget att undvika

att saken kommer i ett sådant läge, synas skäl föreligga för att staten

träder hjälpande emellan.

I sådant hänseende har ifrågasatts antingen att låta bolaget förfoga över

inteckningar i bolagets järnväg med förmånsrätt framför statslånen för erhållande

av nytt enskilt lån å högst 200,000 kronor eller ock att bevilja bolaget

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

16 Statsutskottets utlåtande Nr 94.

ett ytterligare understöd å nämnda belopp ur bibanelånef onden. Även om vissa

skäl kunna tala för att välja den sistnämnda lösningen, måste det dock vara av

intresse för staten att icke behöva i järnvägsföretaget nedlägga ytterligare kapital

utöver de avsevärda belopp, som hittills investerats i detsamma. Redan av

denna anledning synes mig det förstnämnda förslaget, vilket bolaget för sin

del framfört, vara att föredraga. Visserligen lärer det icke hava förekommit,

att det medgivits järnvägsbolag rätt att i och för anskaffande av felande medel

till järnvägsanläggningens fullbordande förfoga över inteckningar med

bättre förmånsrätt än statens. Med hänsyn till i detta fall åberopade, särskilda

förhållanden beträffande gjorda ränteinbetalningar och då byggande av enskilda

järnvägar i landet synes vara praktiskt taget avslutat, torde det emellertid icke

behöva befaras, att ett bifall till bolagets framställning skall bliva av prejudicerande

innebörd. Härtill kommer slutligen, att förevarande ärende inkommit

efter statsverkspropositionens avlåtande, vadan något anslag för avsättning

till bibanelånefonden för beredande av ytterligare statsunderstöd åt bolaget

icke beräknats i riksstatsförslaget för nästa budgetår. Av sålunda anförda

skäl^anser jag mig böra tillstyrka, att bolaget må såsom säkerhet för ett nytt

lån å högst 200,000 kronor förfoga över inteckningar å tillhopa högst samma

belopp i bolagets järnväg med förmånsrätt framför varje annan fordran, i följd

varav staten till säkerhet för sin fordran skulle erhålla inteckningar liggande

närmast efter det nya lånet. Såsom villkor torde därvid böra uppställas,

att det nya lånet skall vara av beskaffenhet att kunna godkännas av fullmäktige

i riksgäldskontoret samt att bolaget skall vara skyldigt att, i den mån

ifrågavarande inteckningar å högst 200,000 kronor genom avbetalning av skulden

frigöras, ställa hypoteket till riksgäldskontorets förfogande såsom ytterligare

säkerhet för till bolaget utlämnade statslån.»

Utskottet, som ej yelat motsätta sig Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att Åmål—Årjängs järnvägsaktiebolag

må på villkor, som i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 28 februari 1930 angivits, såsom säkerhet

för nytt lån å högst 200,000 kronor använda inteckningar

å tillhopa högst nämnda belopp i bolagets järnväg med förmånsrätt

framför varje annan fordran.

Stockholm den 1 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 92.

Reservation:

av herrar Lindblad och Carlsson-Frostemd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:144 Riksdagens skrivelse Nr 144 s. 1 i texten