Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag och till Stockholms stad.

1930-04-01 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:95, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag och till Stockholms stad.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

17

Nr 95.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1930 kl. 3. e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse

av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag och till Stockholms

stad.

I en till riksdagen den 28 februari 1930 avlåten proposition, nr 176, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj :t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att till Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag må, på huvudsakligen de villkor, som angivits

i statsrådsprotokollet, av Kungl. Djurgårdens mark upplåtas det å en i protokollet

omförmäld, av baningenjören Hj. Ekholm år 1928 upprättad karta angivna

området örn ungefär 10,100 kvadratmeter, ävensom att till Stockholms

stad må av kronans mark, i den mån och för den tid densamma av staden användes

för trafikändamål, utan ersättning upplåtas, dels de å en i sagda statsrådsprotokoll

omnämnd, av kaptenen G. Ernst Eggert upprättad karta angivna

områdena för breddning av vägporten vid Experimentalfältet jämte tillfartsvägar,

dels ock i den omfattning Kungl. Maj :t prövar skäligt de områden, som

kunna erfordras för Roslagsvägens vidgning jämväl å övriga delar av dess

sträckning mellan Stockholms stads planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden

vid Frescati.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Genom resolution den 14 juli 1882 beviljade Kungl. Maj:t Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag koncession å järnväg av 0.891 meters spårvidd fran Stockholm

till Rimbo. Därjämte medgav Kungl. Majit, att bolaget skulle erhålla

upplåtelse för alltid av den för järnvägens anläggning behövliga, kronan tillhöriga

jord utan annan kostnad än att, vad anginge bland annat all jord å

Djurgården, ersättning därför skulle lämnas i enlighet med bestämmelserna i

förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt

behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1980. G sami. kl haft. (Nr 92 96.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

Sedan bolagets järnväg öppnats för allmän trafik, bär dess markområde inom

Stockholms stad vid några tillfällen blivit förändrat och utvidgat. Sålunda

lades till järnvägens ändstation i Stockholm, Stockholms östra station, år 1889

ett område av omkring 6,960 kvadratmeter tillhörigt Stockholms stad, därvid

dock i stället till staden avstods ett lika stort, men för järnvägsändamål

mindre väl beläget område. Dessutom har bolaget enligt särskilda Kungl.

Maj :ts resolutioner genom expropriation från Djurgården förvärvat flera områden;

enligt resolution år 1893 4,379 kvadratmeter, enligt resolution år 1900

11,634 kvadratmeter, enligt resolution år 1904 5,320 kvadratmeter och enligt

resolution år 1910 13,187 kvadratmeter, jämte 605 kvadratmeter från ett till

statens järnvägar förut upplåtet område. Slutligen har jämlikt beslut av 1914

års senare riksdag medgivits upplåtelse till bolaget av två områden, dels ett

örn 18,080 kvadratmeter vid östra stationen från Djurgården och dels ett örn

6,780 kvadratmeter vid Albano järnvägsstation från statens järnvägar.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 16 november 1916 hemställde

Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, att vissa å Djurgården vid Albano och

Experimentalfältets hållplatser belägna områden, av vilka det största begränsades

i öster av bolagets järnvägslinje, i söder av statens järnvägars station vid

Albano och i väster av allmänna landsvägen från Stockholm till Koslagen, måtte

mot lägsta möjliga avgäld upplåtas till bolaget att av bolaget disponeras så

länge områdena användas för järnvägsändamål.

Järnvägsstyrelsen anförde i utlåtande den 23 december 1919, att då för utvidgningen

av statens järnvägars godsstation vid Albano erfordrades viss del

av nämnda för omlastningsbangård m. m. avsedda markområde och då denna

del enligt styrelsens uppfattning lämpligen borde tillhöra statens järnvägar,

styrelsen härom förhandlat med bolaget samt att därvid enighet vunnits örn ett

förslag, enligt vilket bolaget skulle erhålla endast så stor del av området, som

erfordrades för anläggning av en lokomotivstation jämte kolupplag, medan återstående

delar skulle upplåtas till statens järnvägar för utvidgning av Albano

godsstation samt för anläggning av spår för omlastning mellan statens järnvägar

och bolagets bana.

I en den 31 maj 1919 dagtecknad, av järnvägsstyrelsen med dess nyssnämnda

utlåtande överlämnad skrift inskränkte bolaget sin ansökan i enlighet med vad

järnvägsstyrelsen föreslagit.

Bolagets sålunda modifierade framställning tillstyrktes i huvudsak av riksmarskalksämbetet

den 21 juni 1920, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 14

oktober 1921, byggnadsstyrelsen den 30 augusti 1922 och järnvägsstyrelsen den

31 januari 1924, därvid dock åtskilliga villkor och inskränkningar beträffande

markupplåtelsen föreslogos.

I en till chefen för kommunikationsdepartementet ingiven skrift av den 18

mars 1925 anhöll bolaget därefter örn utverkande av Kungl. Maj:ts godkännande

av ett skriften bilagt förslag till överenskommelse mellan bolaget och

riksmarskalksämbetet angående villkor för upplåtelse till bolaget av mark från

Djurgården vid Albano och Experimentalfältets hållplatser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

19

Sedan kronans fastighetskommission av år 1925 den 5 oktober 1928 erhållit

remiss å ärendet, har kommissionen den 31 januari 1929 avgivit utlåtande, vari

anföres bland annat följande.

Upplåtelse av förstnämnda, för lokstation och kolupplag avsedda område

sådant det angåves å en av kommissionen från bolaget införskaffad, av baningenjören

Hj. Ekholm år 1928 upprättad karta ansåge sig kommissionen kunna

tillstyrka, dock endast på vissa andra villkor än de i förenämnda förslagsavtal

angivna. Sålunda syntes böra stadgas, att, därest det ifrågavarande området

icke toges i anspråk för avsett ändamål inom viss tid, förslagsvis 10 år efter

Kungl. Maj :ts beslut örn områdets upplåtelse, det meddelade tillståndet skulle

upphöra att gälla. Vidare kunde kommissionen ej tillstyrka upplåtelse mot

en, en gång för alla bestämd nyttjanderättsavgäld, utan ansåge, att avgälden

borde med vissa tidsintervaller underkastas revidering med hänsyn till sig då

företeende omständigheter, i främsta rummet inträdda förändringar med avseende

å markvärdet. Då markvärdets fluktuationer inom detta, invid Stockholms

planlagda delar belägna område kunde förutsättas icke enbart bero av

penningvärdets variationer utan jämväl av andra faktorer, vore det för det av

kommissionen åsyftade ändamålet icke tillräckligt, att exempelvis genom avgäldens

anknytning till markegång — d. v. s. att avgälden bestämdes i viss

kvantitet spannmål, att lösas efter markegångspris — låta avgälden växla med

penningvärdet. Det syntes, för att nå det av kommissionen avsedda syftet,

vara nödvändigt, att avgälden bestämdes för allenast viss period i sänder.

Denna period kunde, därest avgälden därjämte direkt anknötes till markegången,

göras längre, än om dylik anknytning ej skedde; i senare fallet syntes

varje avgäldsperiod kunna givas samma längd, som tiden för nyttjanderättsupplåtelser

i allmänhet å Djurgården eller 20 år, varemot vid anknytning

till markegången avgäldsperioden syntes kunna sättas till det dubbla

eller 40 år. För första avgäldsperioden torde kunna godtagas den av riksmarskalksämbetet

och bolaget i förslagsavtalet överenskomna avgälden. För

en var följande avgäldsperiod syntes avgälden böra, därest parterna icke

kunde enas örn beloppet, bestämmas av en nämnd, utsedd på sätt gällande allmän

expropriationslag föreskreve i fråga om expropriationsnämnd.

Vad anginge de övriga områden, vilka bolaget önskat fa till sig upplatna

med nyttjanderätt men enligt förenämnda förslagsavtal delvis skulle med äganderätt

överlåtas å bolaget, och vilka områden varit avsedda för anläggande av

nya spår och nytt stationshus vid Experimentalfältet^ hållplats,_ ansåge sig

kommissionen — då bolaget förklarat sig icke vilja vidhålla ansökningen i förevarande

del — böra hemställa, att bolagets framställning i denna del icke

skulle föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

I sitt berörda utlåtande den 31 januari 1929 har kronans fastighetskommission

ytterligare anfört följande.

Kommissionen ville i det sammanhanget icke underlåta att uttala att, därest

Stockholms stad önskade vidtaga sådan vidgning av vägporten vid Experimentalfältet

och Koslagsvägen mellan stadens planlagda område och fram till

vetenskapsstaden, som i ärendet antytts, kommissionen ansåge sig — med hänsyn

till de särskilda omständigheterna härvidlag och under uttryckligt framhållande

av, att detta medgivande från kronans sida icke finge tagas till

intäkt för bifall till andra liknande framställningar böra tillstyrka,, att kronan

utan ersättning uppläte för vidgningen erforderlig mark så länge den användes

för avsett ändamål. Skulle vidgningen ske under sådan i B. B. 25 kap.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Statsutskott ees utlåtande Nr 95.

avsedd form, att jämväl de till vidgning av den nuvarande vägen utlagda delarna

av kronans mark komme att ingå i allmän landsväg, syntes jämväl äganderätten

till berörda kronomark böra utan ersättning avstås till staden.

Efter remiss hava Stockholms stadsfullmäktige hos Kungl. Majit gjort

framställning örn, att den kronan tillhöriga mark vid Experimentalfältets

station, som erfordrades för ifrågavarande vägvidgning (i areal innehållande

tillhopa 460 kvadratmeter), måtte för ändamålet kostnadsfritt ställas till

stadens förfogande.

Departementschefen har anfört följande:

»Vad angår de områden, vilka innefattades i den av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

i november 1916 gjorda framställningen, har bolaget numera,

såsom den lämnade redogörelsen visar, för närvarande behov av upplåtelse endast

beträffande det väster om bolagets nuvarande mark belägna, för lokstation

och kolupplag avsedda område örn cirka 10,100 kvadratmeter, som finnes

angivet å förenämnda av baningenjören Hj. Ekholm år 1928 upprättade karta.

För sistsagda områdes upplåtelse till bolaget synas fullgiltiga skäl vara anförda,

och jag anser mig därför böra tillstyrka, att riksdagens medgivande

utverkas till områdets upplåtande till bolaget i den mån och för den tid det

användes för järnvägsändamål. Såsom villkor för upplåtelsen torde böra uppställas,

att bolaget till djurgårdskassan erlägger avgäld med belopp, som för

tiden intill den 1 april 1949 skall utgöra 50 öre per kvadratmeter upplåten

mark men beträffande tiden därefter skall bestämmas för tjugu år i sänder i

början av varje avgäldsperiod. Kunna parterna därvid icke enas örn avgäldsbeloppet,

torde beloppet böra fastställas av en nämnd, utsedd på sätt gällande

lag föreskriver idraga örn expropriationsnämnd. Vid upplåtelsen torde böra

fogas det förbehåll, att, därest bolaget icke inom tid, som Kungl. Majit bestämmer,

tager det upplåtna området i anspråk för järnvägsändamål, upplåtelsen

skall anses hava förfallit. I samband med upplåtelsen torde vidare böra

meddelas sådana detaljbestämmelser rörande tillträdesdag, tid och sätt för

avgäldens erläggande, avstyckning av det upplåtna området samt skyldighet

för bolaget att bestrida därmed förbundna kostnader m. m., som Kungl. Majit

må finna nödiga.

Det område ^om 6,780 kvadratmeter av statens järnvägars mark vid Albano

station, som på sätt förut anförts enligt medgivande av 1914 års senare riksdag

må upplåtas till bolaget, har detta icke ännu tillträtt och området torde

enligt ett av bolaget lämnat meddelande icke bliva erforderligt för något bolagets

järnvägsändamål, därest den nu föreslagna upplåtelsen kommer till stånd.

Med hänsyn härtill synes den nu ifrågasatta markupplåtelsen böra förbindas

med föreskrift örn, att den bolaget medgivna rätten att få sig upplåtet angivna,

statens järnvägar tillhöriga område vid Albano om 6,780 kvadratmeter icke

längre skall gälla.

Någon anledning att i förevarande sammanhang — på sätt 1925 års förberörda

förslagsavtal a,vsåg — förbinda kronan att, nied hänsyn till framtida

markbehov för utläggning av ytterligare spår, reservera eller bibehålla fri från

bebyggelse viss kronans mark invid järnvägens område synes mig icke föreligga.

Vad därefter angår frågan örn upplåtelse till Stockholms stad av sådan

kronans mark, som erfordras för vidgning av vägporten vid Experimentalfältet

jämte närliggande delar av Roslagsvägen, så torde stadens framställning

härutinnan böra tillmötesgås. Till staden lärer då böra utan ersättning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

21

upplåtas, att av staden disponeras så länge den användes för avsett ändamål,

all den kronans mark, som enligt den — -—- — av kaptenen G. Ernst

Eggert i augusti 1929 uppgjorda kartan erfordras för breddning av själva

vägporten jämte tillfartsvägarna. Skulle emellertid senare visa sig erforderligt

att vidga även övriga delar av Roslagsvägen å dess sträckning mellan

Stockholms stads planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden vid Frescati,

synes, på sätt kronans fastighetskommission förordat, kronan på därom

då gjord framställning böra medgiva avgiftsfri upplåtelse av jämväl den

mark, som erfordras för denna ytterligare vägvidgning.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

må, på huvudsakligen de villkor, som angivits

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 28

februari 1930, av Kungl. Djurgårdens mark upplåtas det å

en i protokollet omförmäld, av baningenjören Hj. Ekholm år

1928 upprättad karta angivna området om ungefär 10,100

kvadratmeter, ävensom att till Stockholms stad må av kronans

mark, i den mån och för den tid densamma av staden användes

för trafikändamål, utan ersättning upplåtas, dels de

å en i sagda statsrådsprotokoll omnämnd, av kaptenen G.

Ernst Eggert upprättad karta angivna områdena för breddning

av vägporten vid Experimentalfältet jämte tillfartsvägar,

dels ock, i den omfattning Kungl. Maj :t prövar skäligt, de områden,

som kunna erfordras för Roslagsvägens vidgning jämväl

å övriga delar av dess sträckning mellan Stockholms stads

planlagda område och den s. k. vetenskapsstaden vid Frescati.

Stockholm den 1 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: se under utlåtandet nr 92.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av vissa områden å Kungl. Djurgården till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebola a1 i texten