Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning jämte en i ämnet väckt motion.

1930-04-04 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stat ^utskott et a utlåtande Nr 97.

1

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

angående tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning

jämte en i ämnet väckt motion.

(l:a avd.)

Uti den till riksdagen avlåtna, den 3 januari 1930 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln,

innefattande anslagen till försvarsdepartementet, föreslagit riksdagen

(punkt 106 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för nämnda dag) att, i avvaktan på den proposition i ämnet,

som kunde komma att till riksdagen avlåtas, tillsvidare för vissa tillbyggnadsoch

ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens

fästning för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag av

113,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit uti en till riksdagen avlåten den 14 februari

1930 dagtecknad proposition (nr 90) under åberopande av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag,

föreslagit riksdagen att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för

skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret

1930/1931 under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av

113,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 344 av åberopade

statsrådsprotokollet den 3 januari 1930 samt till omförmälda statsrådsprotokoll

den 14 februari 1930.

I en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion (nr 403) har

hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Maj :ts proposition nr 90 och i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära förnyad utredning av frågan.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.

»Genom proposition nr 90 till innevarande års riksdag har Kungl. Majit

hemställt, att riksdagen för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för

skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret

1930-—-1931 under fjärde huvudtiteln ville anvisa ett extra reservationsanslag

av 113,000 kronor.

I sitt uttalande har departementschefen ansett sig böra omnämna, att stationsbefälhavaren

vid flottans station i Karlskrona med skrivelse till marinförvaltningen

den 31 oktober 1929 överlämnat förslag till riktlinjer för en om
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 42 haft. (Nr 97—100.) 73t so 1

Motion.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

läggning av skeppsgosseutbildningen, som utan några meia betydande engångskostnader

skulle kunna möjliggöra de båda skeppsgossekårernas sammanslagning

till en kår med förläggning i Karlskrona. Departementschefen anför vidare.

att marinförvaltningen och chefen för marinstaben i till Kungl. Maj:t avgivet

yttrande ay den 6 december 1929 förklarat sig med hänsyn till 1928 års

riksdags beslut i förläggningsfrågan sakna anledning att ingå på prövning av

stationsbefälhavarens förslag. Därefter övergår departementschefen till en redogörelse

för det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda

förslaget och låter sin framställning av ärendet utmynna i ovannämnda anslagsäskande.

1928 års riksdag beslöt i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition nr 148, att

den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande

förläggningsort och. sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda,

förläggas i land i Karlstens fästning. T sitt uttalande till statsrådsprotokollet

vid föredragning av detta ärende anförde dåvarande departementschefen bland

annat följande:

''Såväl de sakkunniga som vederbörande myndigheter synas vara ense om

att ett bibehållande av den nuvarande uppdelningen på två särskilda kårer innebär

den fördelaktigaste anordningen beträffande skeppsgosseinstitutionens organisation.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona förordar emellertid,

att Marstrandskåren. därest den ej förlägges till Nya Varvet, sammanslås

med skeppsgossekåren i Karlskrona, vars etablissemang skulle irtvidgas för

att kunna mottaga det härav betingade ökade antalet gossar. De skäl, som av

de sakkunniga med instämmande av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

anförts till förmån för en delad förläggning av skeppsgossarna, hava

synts mig övertygande, och jag kan därför icke biträda förslaget örn en sammanslagning

av kårerna, så mycket mindre som förverkligandet av detta förslag,

enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen, skulle kräva betydande

engångskostnader.

Såsom framgår av vad ovan anförts, har den verkställda utredningen kommit

att i huvudsak inriktas på en jämförelse mellan Marstrand och Nya Varvet.

De sakkunniga hava nämligen, enligt min mening på goda grunder, funnit sig

böra utmönstra övriga av dem undersökta förläggningsalternativ.’

Mot vad dåvarande departementschefen sålunda anfört kunna svårligen

några invändningar göras. Ej heller gjordes några sådana, utan riksdagen accepterade

Kungl. Maj:ts proposition.

Den goda grund, på vilken de sakkunniga ställde sig. då de utmönstrade

förslagen till förläggning av bägge skeppsgossekårerna till Karlskrona, framgår

av nedanstående i nyssnämnda proposition återgivna uttalande av de sakkunniga.

''I fråga örn skeppsgosseetablissemanget i Karlskrona hade redan 1912 års

sakkunniga för båda kårernas förläggning till nämnda etablissemang låtit uppgöra

alternativa kostnadsförslag, slutande å respektive 255,000 kronor och

425.000 kronor enligt priser, som gällt före kriget. Kostnaderna i dessa förslag

hade de sakkunniga låtit omräkna, efter nu gällande dagspriser, varvid

desamma visat sig uppgå till respektive 554,000 kronor och 924.000 kronor.

Med hänsyn till de betydande kostnader en ombyggnad av berörda etablissemang

sålunda skulle betinga samt då de sakkunniga funnit en delad förläggning

vara att förorda från rekryteringssynpunkt, hade de sakkunniga icke ansett

sig kunna tillstyrka en förläggning av Marstrandskåren till den nuvarande

skeppsgossekasernen i Karlskrona. Alternativet att förlägga skeppsgossar till

Karlskrona grenadjärregementes nuvarande kasern syntes icke heller framkomligt,

enär kasernen vöre avsedd att disponeras, åtminstone delvis, av Kronobergs

regementes till Karlskrona förlagda detachement och alltså vid skepps
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Dl. 3

gossarnas förläggande dit en förläggning tillsammans med äldre manskap skulle

bliva följden.’

Av detta de sakkunnigas uttalande framgår, att kostnadsfrågan varit den

dominerande, när de fattat sin ståndpunkt till frågan, ehuru även rekryteringssynpunkten

varit av betydelse.

När riksdagen år 1928 beslöt, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren

skulle där kvarbliva, var detta beslut uppenbarligen grundat bland annat

därpå, att en förläggning till Marstrand skulle medföra en engångskostnad av

350,000 kronor, under det att en förläggning till Karlskrona betingade en kostnad

av 554,000 respektive 924,000 kronor. Då emellertid stationsbefälhavare!!

i Karlskrona, enligt vad departementschefen framhåller, skisserat ett förslag

till omläggning av skeppsgosseutbildningen, som utan några mera betydande

engångskostnader skulle möjliggöra en förläggning till Karlskrona, vill det

synas, som örn riksdagen icke nu borde bevilja medel till erforderliga ändringsarbeten

i Marstrand, utan i stället anmoda Kungl. Majit att ingå i realprovning

av stationsbefälhavarens i Karlskrona förslag och därefter återkomma med

ärendet till riksdagen. Ytterligare ett års uppskov med frågans lösning är

visserligen en betydande olägenhet, men likvisst försvarlig med hänsyn till

önskvärdheten av att de medel, som anvisas till försvarsändamål, bliva på

ändamålsenligaste sätt utnyttjade.»

Alltsedan år 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd till Marstrand, där

inkvartering heretta skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. På grund

av att detta fartyg visat sig vara mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål,

hava förslag örn ändring i förläggningsförhållandena tid efter annan framkommit.

Sålunda framlades i ett av vissa sakkunniga den 10 december 1917

avgivet betänkande förslag örn kårens kasernering i land enligt olika alternativ.

Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas förslag,

upptogs frågan örn skeppsgosseinstitutionen till behandling av försvarsrevisionen,

som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande rörande revision av

Sveriges försvarsväsende föreslog, att Marstrandskåren skulle indragas och

samtliga skeppsgossar förläggas till Karlskrona.

Detta förslag upptogs dock icke i 1924 års försvarsproposition, enligt vilken

Marstrandskåren tillsvidare skulle bibehållas på sin dittillsvarande förläggningsplats.

Däremot anslöt sig försvarsutskottet vid nämnda års riksdag för

sin del till försvarsrevisionens förslag örn ifrågavarande kårs indragning.

Varken nämnda proposition eller utskottets förslag vann emellertid riksdagens

bifall.

Förslaget örn Marstrandskårens indragning återupptogs i 1925 års försvarsproposition.

I samband härmed föreslogs en utökning av numerären vid skeppsgossekåren

i Karlskrona, vilken skulle förbliva förlagd i sin dittillsvarande

kasern. Eventuellt bristande utrymme därstädes avsågs att beredas antingen

genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1, att

utskottet i fråga örn skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna välja

mellan tvenne alternativ, nämligen i ena fallet en påbyggnad av skeppsgossekasernen

i Karlskrona och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en förläggning

i Marstrand med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg,

eventuellt »Thule» eller »Göta». Ehuru det senare alternativet

Inledning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

1926 års

riksdag.

skulle komma att föranleda större kostnader, fann utskottet med hänsyn till de

fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle medföra, sig böra

förorda detsamma. Emellertid ansåg utskottet det önskvärt, att en utredning

verkställdes, huruvida icke en förläggning till Nya Varvet eller eventuellt

annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna etablissemang visa sig ur

såväl ekonomisk som andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen i

Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben gjord

framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i 1926 års statsverksproposition,

att den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas till Nya

Varvet i Göteborg, och att medel skulle ställas till förfogande för verkställande

av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga tillbyggnads-,

ändrings- och reparationsarbeten.

Detta Kungl. Majlis förslag vann emellertid icke bifall av riksdagen, som

gentemot detsamma framhöll, bland annat, att kårens förflyttning till Nya

Varvet skulle medföra en blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet manskap,

vilket icke vore lämpligt. Även den omständigheten, att Nya Varvet vore

beläget i omedelbar närhet till'' en storstad, vore enligt riksdagens mening ettskäl,

som talade mot det framlagda förslaget. Riksdagen ansåg därför, att

skeppsgossekåren åtminstone tillsvidare borde kvarbliva i Marstrand och en

allsidig utredning verkställas rörande dess blivande förläggning.

Sedan chefen för försvarsdepartementet, jämlikt bemyndigande av Kungl.

Majit, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen begärda

utredningen, avgåvo dessa sakkunniga den 19 oktober 1927 betänkande

och förslag i ämnet. Utredningen i fråga var huvudsakligen inriktad på en

jämförelse mellan Marstrands och Nya Varvets lämplighet såsom förläggningsplats

för skeppsgossar. Flertalet av de sakkunniga, som funnit de av riksdagen

anförda betänkligheterna mot förslaget om en förläggning till Nya Varvet vara

i huvudsak befogade, hade kommit till den uppfattningen, att Marstrand vore

att föredraga, och föreslogo för den skull, att den till nämnda plats förlagda

skeppsgossekåren skulle förbliva därstädes och inkaserneras i land i Karlstens

fästning i enlighet med ett av de sakkunniga uppgjort förslag, vars genomförande

beräknades betinga en engångskostnad av 230,000 kronor. De sakkunniga

förutsatte härvid, att det borde ankomma på marinförvaltningen att,

innan förslaget komme till utförande, med Marstrands stad träffa bindande

uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid kårens kvarblivande förklarat

sig vilja ikläda sig — nämligen att dels genom ombyggnad utvidga och förbättra

stadens gymnastiklokal, dels anlägga idrottsplats, dels ock anskaffa

färskvatten till fästningen, för den händelse tillgången å sådant därstädes ej

skulle vara tillräcklig — eller som i övrigt av marinförvaltningen prövades

erforderliga och möjliga att uppnå.

I över betänkandet avgivet gemensamt utlåtande den 24 november 1927 förklarade

sig marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse, att en förläggning

av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen i Marstrand

s. 5 Kontrollera mot PDF

»Statsutskottets utlåtande Nr i)7.

5

eller till Xj''a Varvet under förutsättning, att vissa förläggningsanordningar

m. m., som av myndigheterna angivits såsom erforderliga å respektive platser,

komme till utförande. Engångskostnaderna för dessa anordningar i Marstrand

beräknades av myndigheterna uppgå till 480,000 kronor eller 250,000 kronor

utöver det av de sakkunniga för ändamålet beräknade beloppet. För Xya

Varvet beräknades motsvarande kostnader till 126.000 kronor. Även i fråga

om de årliga kostnaderna skulle en förläggning till sistnämnda plats enligt

myndigheternas åsikt ställa sig gynnsammare än en förläggning till Marstrand.

Då härtill komme, att en förläggning till Nya Varvet även med avseende å

inkasernering och ur hygienisk synpunkt erbjöde åtskilliga fördelar i förhållande

till Marst randsförslaget. hade myndigheterna ansett sig böra förorda

en förläggning till Nya Varvet.

I den proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning

(nr 148), som avläts till 1928 års riksdag, framhöll föredragande departementschefen,

att Nya Varvet enligt hans förmenande ur vissa av honom angivna

synpunkter vore vida underlägset Marstrand i fråga om lämpligheten såsom

förläggningsort för skeppsgossekåren. Den i ärendet förebragta utredningen

hade ådagalagt, att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren kunde

anordnas i Karlstens fästning. De av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

angivna engångskostnaderna, 480,000 kronor, för en dylik förläggnings

ordnande syntes departementschefen kunna avsevärt nedbringas. Sålunda

kunde en av myndigheterna upptagen utgiftspost å 86,000 kronor för uppförande

av ett nytt exercis- och gymnastikhus helt bortfalla, då Marstrands stad

erbjudit sig att låta verkställa en utvidgning av det redan befintliga, staden

tillhöriga gymnastikhuset, vilket därefter torde bliva fullt tillfredsställande för

hårens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna beräknade utgiftsposter

syntes kunna uteslutas eller i varje fall icke oväsentligt minskas, varigenom

engångskostnaderna borde kunna hållas inom en kostnadsram av

350,000 kronor.

Ehuru särskilt engångskostnaderna ställde sig ej oväsentligt dyrare vid en

förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, talade dock enligt departementschefens

mening så övervägande skäl för kårens definitiva förläggning till

nämnda plats, att han funne sig böra förorda detta alternativ, dock under förutsättning,

att staden vidhölle sina gjorda erbjudanden. Det borde ankomma

på marinförvaltningen att härom träffa bindande avtal med stadsfullmäktige

i Marstrand, vilket avtal borde föreligga, innan Kungl. Maj:t meddelade beslut

i förläggningsfrågan.

Det syntes departementschefen nödvändigt, att vissa arbeten för kasernförläggningens

ordnande i land påbörjades redan under budgetåret 1928/1929.

För bestridande av kostnaderna härför borde i första hand anlitas det belopp

av 77,000 kronor, sorn återstode av de utav 1925 års riksdag för omändring av

f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda

medel. För den skull borde riksdagens medgivande att för ifrågavarande

ändamål disponera sagda belopp inhämtas. Framställning örn ytterligare

1928 års

riksdag■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschef

en
-

ti Statsutskottets utlåtande Nr .97.

medelsanvisning- för förläggningens ordnande knnde däremot anstå till nästföljande

år.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.

Majit riksdagen att dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren

skulle kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan erforderliga

omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens fästning,

dels ock medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring av f. d. pansarskeppen

Gröta och Thule till logementsfartyg till förfogande ställda medel

finge tågås i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för verkställande av vissa för

skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och

ändringsarbeten.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Genom brev elen 14 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen

och chefen för marinstaben att, med beaktande av vad föredragande departementschefen

anfört i det vid förenämnda proposition angående skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden,

till Kungl. Majit inkomma med förslag, jämte kostnadsberäkningar

och av riksantikvarien granskade arbetsritningar. till skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. Härjämte uppdrog Kungl.

Majit genom samma brev åt marinförvaltningen att med stadsfullmäktige i

Marstrand träffa för staden bindande avtal rörande de erbjudanden, som från

stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme att kvarbliva

i Marstrand; och skulle detta avtal sedermera underställas Kungl. Majits

prövning.

Med skrivelse till Kungl. Majit den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen

och chefen för marinstaben överlämnat kostnadsförslag och arbetsritningar för

skeppsgossekårens i Marstrand förläggning jämte avtal med Marstrands stad.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet av marinförvaltningens

och chefens för marinstaben ovan omförmälda skrivelse till Kungl. Majit den

18 juni 1929, har departementschefen för egen del anfört följande.

»Såsom redan nämnts, har 1928 års riksdag beslutat, att den till Marstrand

förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort

och, sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i

Karlstens fästning. Yad myndigheterna anfört rörande de olägenheter, som

komme att bliva förbundna med ett förverkligande av detta riksdagens beslut,

är visserligen ägnat att väcka betänkligheter mot detsamma. Vid övervägande

av alla på ärendets bedömande inverkande omständigheter har jag dock icke

funnit tillräckliga skäl föreligga att ifrågasätta någon ändring av det fattade

beslutet örn kårens förläggning.

Jag anser mig i detta sammanhang böra omnämna, att stationsbefälhavare!!

vid flottans station i Karlskrona med skrivelse till marinförvaltningen den

31 oktober 1929 överlämnat förslag till riktlinjer för en omläggning av skeppsgosseutbildningen,

som utan några mera betydande engångskostnader skulle

kunna möjliggöra de båda skeppsgossekårernas sammanslagning till en kår med

förläggning i Karlskrona. Marinförvaltningen och chefen för marinstaben hava

emellertid i till Kungl. Majit avgivet yttrande av den 6 december 1929 förklarat

sig med hänsyn till 1928 års riksdags beslut i förläggningsfrågan sakna

anledning att ingå på prövning av stationsbefälhavarens förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande JVr 97.

i

Det av marinförvaltningen oell chefen för marinstabeii framlagda förslaget

rörande skeppsgossekårens i Marstrand förläggning innebär, att för ändamålet

skall å den s. k. Södra donjongen i Karlstens fästning uppföras en påbyggnad,

i vilken avses att inrymmas erforderligt antal logement med tvätt- oell putsrum

för 150—170 skeppsgossar, läsrum samt kök och matsal. I nedre våningarna

av donjongen inrymmas övningsrum, logement för 30 man, hantverksrum samt

dessutom en bostadslägenhet för kasernuppbördsmannen. Hela den blivande

kasernbyggnaden skall förses med värmeledning.

Förläggningens behov av vatten beräknas i huvudsak kunna tillgodoses

genom rörledningar från fästningens vallgrav och inom fästningsområdet befintliga

brunnar. Marstrands stad har åtagit sig att, därest vattentillgången

inom fästningen ej skulle förslå, genom anläggande av vattenledning tillhandahålla

den vattenmängd, som ytterligare erfordras. För vattnets renande har

uppförandet av ett reningsverk ansetts behövligt.

Kostnaderna för det i marinmyndigheternas förevarande skrivelse omförmälda

ursprungliga förslaget till byggnads- och omändringsarbeten m. m. hava

beräknats sålunda:

Påbyggnad över Södra donjongen ....................

Omändringar i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp

Sanitära inredningar för kasernen jämte vatten- och avloppsledningar,

cistern m. m.......................

Värmeledning i hela kasernen med varmvattenberedare

m. ............................................

kronor 206.800:—

» 5,200: —

» 19,000: —

» 38,000: —

Håltagningar och efterlagningar jämte ventilationsrör med

ventiler ........................................ » 27,000

Uppflyttning av kanoner i den s. k. Fyrkanten ........ » 1,000

Vattenanläggning för kasernen utomhus .............. • 15,000

Förbättring av inredningar i kök och förråd............ - 3,500

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll............ -_34,500

Summa kronor 350,000

Det efter verkställande av viss överarbetning nu framlagda byggnads- och

ändringsförslaget, vilket granskats och i huvudsak godkänts av byggnadsstyrelsen

och riksantikvarien, har beräknats draga en kostnad av 366,000

kronor, varav ett belopp av 16,000 kronor hänför sig till merkostnader, som

uppstå till följd av de särskilda krav, som från riksantikvariens sida ur

arkitektonisk synpunkt framställts beträffande kasernbyggnaden.

Utöver nyssnämnda kostnadssumma, 366,000 kronor, tillkomma enligt det

föreliggande förslaget de till 10,000 kronor beräknade kostnaderna för anläggandet

av ett vattenreningsverk ävensom ett belopp av 10,000 kronor, som

avsetts för erforderlig nyanskaffning av lösa inventarier m. m.

Förslag till avtal mellan kronan och staden har upprättats rörande de erbjudanden,

som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren

komme att kvarbliva i Marstrand. Avtalsförslaget, som bland annat innefattar

nyssberörda åtagande från stadens sida att tillhandahålla skeppsgossekåren

vatten, har godkänts av stadsfullmäktige.

Det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget

synes innebära en godtagbar lösning av frågan om skeppsgossekårens förläggning

i Karlstens fästning. Genom den föreslagna påbyggnaden å och omändringen

av Södra donjongen samt genom anlitande av vissa utrymmen i den s. k.

inre kasernen i fästningen erhållas icke blott nöjaktiga logementsutrymmen

m. m. för kårens skeppsgossar och till densamma förlagt manskap irtan även

övningsrum och hantverksrum m. m. i erforderlig omfattning, Den ömtåliga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Utskottets

yttrande.

inramningen av påbyggnaden i det gamla fästningsbyggnadskomplexet synes

enligt förslaget komma att ske på ett ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande

sätt.

Emot de verkställda beräkningarna av kostnaderna för nybyggnads- och

omändringsarbetena har jag icke något att erinra. Bortsett från den merkostnad

av 16,000 kronor, som uppkommer till följd av de särskilda arkitektoniska

krav, vilka av riksantikvarien framställts i fråga örn påbyggnaden av Södra

donjongen, hålla sig dessa kostnader inom den i propositionen nr 148/1928

angivna kostnadsramen av 350,000 kronor.

Liksom myndigheterna anser även jag det vara nödvändigt, att ett reningsverk

anordnas för renande av det vatten, som tillföres förläggningen. Emot

de härför beräknade kostnaderna, 10.000 kronor, har jag ieke något att erinra.

dag finnér mig vidare böra förorda myndigheternas förslag om beräknande

av ett belopp å 10.000 kronor för anskaffande av för förläggningen erforderliga

lösa inventarier m. m.

I likhet med myndigheterna har jag kommit till den uppfattningen, att med

den ifrågasatta förflyttningen av skeppsgossekårens expeditionslokaler och

sjukstuga till inre kasernen i fästningen kan tillsvidare anstå.

Till de av myndigheterna beräknade utgifterna torde böra läggas kostnaderna

för de utredningsarbeten, som verkställts i samband med uppgörandet av

det föreliggande förslaget. Dessa kostnader uppgå enligt av marinförvaltningen

i skrivelse den 19 juni 1929 lämnad uppgift till 3,736 kronor 32 öre.

Det av stadsfullmäktige i Marstrand godkända förslaget till avtal mellan

kronan och staden — vilket torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende — synes mig böra biträdas av kronan. Beslut

om avtalsförslagets godkännande å kronans vägnar torde emellertid böra fattas

först sedan riksdagen prövat frågan örn sådana åtgärder för förläggningens

ordnande, som avses att bekostas av statsverket. Det lärer bliva nödvändigt att

vidtaga jämkning beträffande stadgandet i § 8 i avtalet angående de tidpunkter,

vid vilka vissa arbeten, sorn staden åtagit sig att utföra, senast skola

vara verkställda.

Enligt vad i det föregående anförts, skulle kostnaderna för skeppsgosseförläggningens

ordnande, på sätt här föreslagits, uppgå till 366,(XX) + 10.000 +

10,000 + 3.736: 32 = 389.736 kronor 32 öre eller i runt tal 390,000 kronor. I

sin förut omförmälda skrivelse den 18 juni 1929 hava marinförvaltningen och

chefen för marinstaben framhållit, att det för ombyggnadsarbetenas utförande

erforderliga beloppet behövde i sin helhet tagas i anspråk under budgetåret

1930/1931, för att förläggningen skulle hinna bliva ordnad till den 1 oktober

1931, då skeppsgossekåren började nytt utbildningsår. Sedermera har jag

emellertid under hand inhämtat, att den nya skeppsgossekasernen skulle kunna

färdigställas till nyssnämnda tidpunkt även under förutsättning, att kostnaderna

fördelades på två budgetår, varvid för budgetåret 1930/1931 skulle

erfordras ett belopp av 190,000 kronor. Såsom förut nämnts, har 1928 års

riksdag medgivit, att för verkställande av för skeppsgosseförläggningen i

Karlstens fästning erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten finge användas

ett belopp av 77,000 kronor av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel. Behovet av medelsanvisning för ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår skulle alltså utgöra 190.000 — 77.000 = 113.000 kronor.»

I anledning av det motionsvis framställda yrkandet om ytterligare uppskov

med frågan om förläggning lill Marstrand av en skeppsgossekår. vill utskottet

erinra om att 1928 års riksdag beslutat bibehållandet av en sådan kår därstädes.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97. 9

Spörsmålet om de anordningar, som erfordras för denna förläggnings slutliga

ordnande torde därför nu böra upptagas till avgörande.

Vad då beträffar de av Kungl. Maj :t föreslagna tillbyggnads- och ändringsarbeten

m. m., har utskottet måst finna kostnaderna för dem vara synnerligen

höga. På grund härav har utskottet ansett sig böra undersöka, huruvida möjlighet

förefinnes att i någon mån nedbringa dessa kostnader. Då proportionen

mellan antalet skeppsgossar vid kårerna i Karlskrona och i Marstrand, enligt

vad utskottet erfarit, under de senaste åren förskjutits på sådant sätt, att antalet

skeppsgossar i Karlskrona minskats i högre grad än i Marstrand, bör enligt

utskottets mening de befintliga utrymmena vid skeppsgossekåren i Karlskrona

kunna utnyttjas för förläggningsändamål i större grad än nu är fallet. Härigenom

möjliggöres en sänkning av det antal skeppsgossar, för vilka utrymme

erfordras i Marstrand, från av Kungl. Majit föreslagna cirka 150 skeppsgossar

till 125, varvid samtidigt motsvarande ökning sker vid den till Karlskrona förlagda

kåren. Denna förändring lärer, enligt vad en på utskottets föranstaltande

verkställd utredning giver vid handen, kunna föranleda en minskning av byggnadskostnaderna

i Marstrand med 16,000 kronor.

Kungl. Majit har för anordnande av ett reningsverk för förläggningen i

Marstrand beräknat ett belopp av 10,000 kronor. Enligt utskottets mening

synes en sådan anläggning icke böra utföras på statens bekostnad, då det lärer

ankomma på Marstrands stad att tillhandahålla erforderligt till dricksvatten

användbart färskvatten för skeppsgossekåren. Sådan skyldighet torde även

böra stadgas i det avtal, som kommer att upprättas med staden.

Jämväl har äskats 10,000 kronor för inköp av inventarier. Erforderliga inventarier,

i den mån de icke kunna tillhandahållas genom flottans försorg, torde

emellertid kunna erhållas från armén. Några medel för ändamålet synas därför

icke behöva beräknas.

Slutligen har utskottet velat framhålla angelägenheten av att det tages under

övervägande, huruvida icke kvinnlig personal bör anställas vid kårens matinrättning.

Kostnaderna för förläggningens anordnande torde med iakttagande av ovan

angivna förändringar icke behöva beräknas till högre belopp än 350,000 kronor,

varav 100,000 kronor synas böra ställas till förfogande för budgetåret 1930/1931.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å herr B. Holmgrens förenämnda motion (II: 403) må för

vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret

1930/1931 under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Stockholm den 4 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, E. A. Lundell, C. 1. Asplund och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-FTosterud, P. M. Olsson

i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i

Digernäs, 0. Nilsson i örebro, G. Strindlund och F. W. Sandwall,

Reservation

av herr Holmgren, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den

i ämnet väckta motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:4 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1930H931 av utgifterna lindel'' riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsde s. 1 i texten
  2. Rskr. 1930:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kwngl. Maj.ts framställning angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karl s. 4 i texten