Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna för kapitalökning i avseende å telegrafverket.

1930-01-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:9b, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna för kapitalökning i avseende å telegrafverket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

1

Nr 9 B.

Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1930 kl. 12 m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 193011931 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å telegrafverket.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har

Kungl. Maj:t i avseende å telegrafverket (punkt 4 av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 3» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen

att till telefonstationsbyggnad i Göteborg (Vasastationen) för budgetåret

1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 69,700 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 26 och 27

i åberopade statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande stationsbyggnad har beräknats draga en kostnad av 285,000

kronor, varav 150,000 kronor anvisats av 1929 års riksdag och 65,300 kronor

beretts genom försäljning av viss del av den telegrafverket tillhöriga tomt,

varå byggnaden är avsedd att uppföras. Återstående belopp 69,700 kronor

skulle nu anvisas.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till telefonstationsbyggnad i Göteborg

(Vasastationen) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag

av 69,700 kronor.

2 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) angående stationsbyggnad

i Varberg får utskottet -— under erinran att ifrågavarande stationsbyggnad

beräknats draga en kostnad av 295,000 kronor, varav 50,000 kronor redan

anvisats av 1929 års riksdag -— hemställa,

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 9 B käft. (Nr 9 B.) 1

Telefonstationsbyggnad

1

Göteborg

(Vasastationen).

[4.*]

Utskottets

yttrande.

Stationsbyggnad

1

Varberg.

[5.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stationsbyggnad

i

Skövde.

[6.]

TJtskottets

yttrande.

Telefonstationsbyggnad

för

Östermalm i

Stockholm.

[7.]

^ Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

att riksdagen må till stationsbyggnad i Varberg för budgetåret

1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 245,000 kronor.

3:o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till stationsbyggnad

i Skövde för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 126,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 och 29 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Marits i 1929 års statsverksproposition (utgifter

för kapitalökning, bil. 2, punkt 10) gjorda framställning anvisade riksdagen

för inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 4 i kvarteret Gefion i

Skövde samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för innevarande

budgetår ett reservationsanslag av 150,000 kronor. Kostnaden beräknades till

276,000 kronor, varav 20,000 kronor för tomten och 256,000 kronor för nybyggnaden,

och förutsattes skola fördelas på två budgetår.

Löseskillingen för tomten, som förut ingått i det till prästgård för kyrkoherden

i Skövde pastorat avsatta området, har av utsedda godemän bestämts

till 25,000 kronor, varjämte telegrafverket i samband därmed ålagts att såsom

ersättning för intrång, som finge anses uppstå för prästgården genom tomtens

bebyggande, utgiva 2,000 kronor, vadan kostnaden för förvärvet av nämnda

tomt uppgått till 27,000 kronor eller 7,000 kronor mer än som beräknats. Någon

ökning av anslagsbeloppet skulle emellertid, såvitt nu kan bedömas, ej behöva

ifrågasättas.

Med tillstyrkande av förevarande framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till stationsbyggnad i Skövde för budgetåret

1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 126,000 kronor.

4:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till inköp av

fastighet samt uppförande av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm

(Östermalmsstationen) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—33 av åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 8 oktober 1929 har telegrafstyrelsen gjort framställning

örn beredande av medel för anordnande av ny automatisk telefonstation för

Östermalm i Stockholm. Ifrågavarande station är avsedd att uppföras i en

telegrafverkets pensionsfonds fastighet nr 27 i kvarteret Harpan med adress

nr 2 vid Karlaplan, varå redan tidigare finnes anordnad en manuell station

i ett av telegrafverket med driftkostnadsmedel uppfört gårdshus. Ett åt gatan

uppfört bostadshus skulle härvid rivas och i stället å dess plats uppföras

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

3

ett nytt fem våningars hus för den nya automatstationen. Kostnaderna för

nybyggnaden hava av telegrafverket beräknats till 520,000 kronor, vilket belopp

departementschefen dock ansett kunna nedsättas till 500,000 kronor.

Med avseende å formen för finansiering av det sålunda föreslagna byggnadsföretaget

har telegrafstyrelsen anfört följande:

Det syntes telegrafstyrelsen lämpligast, att pensionsfonden allt fortfarande

bleve ägare av fastigheten, fastän den komme att helt disponeras av telegrafverket.

Visserligen kunde telegrafverket övertaga fastigheten, sedan härtill

erforderliga medel beviljats av riksdagen. Detta kapitalutlägg syntes

dock onödigt. Köpesumman, som då antagligen skulle utgå av lånemedel,

skulle inlevereras till telegrafstyrelsen i dess egenskap av förvaltare av fonden

och ingå som förlagskapital för telegrafverket. Någon ökning av förlagskapitalet

erfordras emellertid icke.

Fastighetens bokförda värde utgjorde 332,009 kronor 50 öre. Tomten vore

taxeringsvärderad till 170,000 kronor. Skillnaden, 162,009 kronor 50 öre eller

i runt tal 162,000 kronor, kunde anses motsvara värdet av det hus, som behövde

rivas. Som värdet av den sålunda rivna byggnaden icke borde belasta

pensionsfonden, borde detta belopp ersättas fonden av telegrafverkets medel,

att påföras kontot »underhåll av förhyrda lokaler»; och styrelsen komma att

med hänsyn härtill göra framställning örn förhöjt anslag å detta konto vid

framläggandet av förslag till driftkostnadsstat för åren 1930 och 1931. Resterande

kostnad för den nya byggnadens uppförande, 358,000 kronor, skulle

bestridas med pensionsfondens medel.

Telegrafverket hade sedermera att såsom hyra tillgodoföra pensionsfonden

ränta å det belopp, vartill fastigheten komme att bokföras, beräknat till

(170,000 + 520,000) 690,000 kronor.

Telegrafverkets pensionsfond hade den 31 december 1928 uppgått till

20,463,592 kronor 89 öre, av vilket belopp telegrafverket som förlagsmedel

disponerade 13,087,299 kronor 16 öre. Härav vore dock 10,000,000 kronor överlämnade

till riksgäldskontoret för förvaltning. Någon ökning av verkets

förlagsmedel erfordrades icke, även örn fondmedel på nyss nämnt sätt bundes

i den nya byggnaden.

Riksräkenskapsverket har den 22 oktober 1929 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet och därvid anfört bland annat följande:

Den av telegrafstyrelsen i förevarande skrivelse föreslagna anordningen innebure

ett ur budgetteknisk synpunkt olämpligt anlitande av pensionsfondsmedel

för täckande av ett affärsverks kapitalbehov, avseende fasta anläggningar.

I enlighet med den ståndpunkt, riksräkenskapsverket redan tidigare antagit

i fråga örn anlitande av pensionsfondsmedel för täckande av affärsverkens kapitalbehov,

finge ämbetsverket bestämt avstyrka den av telegrafstyrelsen föreslagna

anordningen.

Såsom telegrafstyrelsen i sin skrivelse framhållit, förelåge ej heller något

hinder för att fastigheten, sedan erforderliga medel beviljats av riksdagen,

övertoges av telegrafverket för att för dess räkning ombyggas. Ett sådant

förfarande, varigenom kostnaden för den för telegrafverket erforderliga nya

anläggningen skulle komma till synes såsom anslag i riksstaten, vore också

enligt riksräkenskapsverkets uppfattning det under för handen varande omständigheter

ur budgetteknisk synpunkt enda riktiga. På sätt telegrafstyrelsen

antytt, syntes med anledning härav ny upplåning icke erfordras, då mot

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

anslaget svarande medel kunde i riksgäldskontoret deponeras av telegrafverkets

pensionsfond, varvid någon obehövlig ökning av telegrafverkets förlagskapital

ej komme att inträda.

Även vid ett godtagande av telegrafstyrelsens förslag kunde ej den av styrelsen

förordade formen för täckningen av skillnaden mellan fastighetens bokförda

värde före ombyggnaden och tomtens taxeringsvärde anses lämplig. Hela

kostnaden för ombyggnaden och fastighetens nuvarande värde borde läggas till

grund för beräkningen av den telegrafverket åvilande hyresersättningen för

fastigheten.

I anslutning till denna riksräkenskapsverkets uppfattning vill utskottet

framhålla att, örn också täckning för hela det erforderliga anslagsbeloppet

832,000 kronor (500,000 + 332,000) bereddes av lånemedel, komme, såsom riksräkenskapsverket

antytt, detta förhållande dock ej att hava någon inverkan på

riksgäldskontorets upplåning genom allmänna statslån. Ifrågavarande belopp

kan nämligen anskaffas genom att till riksgäldskontoret — utöver det belopp

av 10,000,000 kronor av telegrafverkets pensionsfonds medel, som redan finnes

hos riksgäldskontoret deponerat — ytterligare överflyttas nämnda belopp

832,000 kronor från de telegrafverkets pensionsfond tillhöriga medel, som verket

självt för närvarande disponerar som rörelsekapital mot skyldighet att gottgöra

ränta med 4 %. Att märka är emellertid, att den ränta, som riksgäldskontoret

har att betala för depositioner av ifrågavarande slag, för närvarande uppgår

till 4.6 % (medelräntefoten för fasta statslån upptagna under senaste fem

åren).

Departementschefen anser sig böra tillstyrka, att medel för ändamålet beredas

å riksstaten. På sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt bör därvid fastigheten

från pensionsfonden övertagas av telegrafverket. Medel skulle alltså avses

icke blott för byggnadskostnaderna utan även för inlösen av fastigheten

till bokfört värde. Anslagsbehovet utgjorde således i sin helhet (500,000 +

332,009:50) 832,009 kronor 50 öre eller i avrundat tal 832,000 kronor. Då

enligt telegrafstyrelsens plan byggnadsarbetet skulle påbörjas hösten 1930

samt avslutas före ingången av år 1932, torde större delen av nämnda summa

böra anvisas för budgetåret 1930/1931. Ett belopp av 132,000 kronor syntes

utan olägenhet kunna överskjutas till budgetåret 1931/1932, i följd varav för

nästkommande budgetår skulle avses 700,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Utskottet får tillstyrka förslaget örn uppförande å ifrågavarande tomt av en

ny telefonstationsbyggnad — avsedd för en automatisk telefonstation —- för

en beräknad kostnad av 500,000 kronor.

I likhet med riksräkenskapsverket och departementschefen måste utskottet

finna riktigast att täckning såväl för ovannämnda belopp, 500,000 kronor, som

ock tomtkostnaden, 332,000 kronor, i vanlig ordning beredes å riksstaten under

utgifter för kapitalökning. Av totalbeloppet, 832,000 kronor, erfordras dock

allenast 700,000 kronor å nästkommande års riksstat.

Såsom av handlingarna framgår, har telegrafverket tidigare å ifrågavarande

tomt uppfört en gårdsbyggnad för en manuell station, vilken byggnad alltjämt

skulle kvarstå. Ifrågavarande byggnad har uppförts av driftkost
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

5

nadsmedel. I anledning härav anser sig utskottet böra framhålla, att det sålunda

tillämpade förfaringssättet för beredande av medel till den äldre stationsbyggnaden

icke kan anses stå i överensstämmelse med eljest vid statens

affärsverk tillämpade normer för finansieringen av byggnadsföretag av ifrågavarande

slag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till inköp av fastighet samt uppförande

av telefonstationsbyggnad för Östermalm i Stockholm (Östermalmsstationen)

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

5:o) Kungl Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till täckande av

viss del av kostnaden för stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 185,853 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 33—35 av statsrådsprotokollet.

För inköp av tomt och uppförande av stationsbyggnad i Göteborg bar telegrafstyrelsen

på grund av Kungl. Maj:ts brev den 29 november 1907, den 18

september 1908 och den 22 juni 1911'' lyftat av riksdagen beviljade lån å sammanlagt

1,450,000 kronor. Kostnaderna för tomtköpet och stationsbyggnadens

uppförande hava belöpt sig till sammanlagt 1,635,852 kronor 10 öre. Skillnaden

mellan sistnämnda belopp och det till styrelsens förfogande ställda

beloppet å 1,450,000 kronor eller 185,852 kronor 10 öre har av telegrafstyrelsen

förskotterats av tillgängliga medel.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att till gäldande av den återstående kostnaden

för uppförandet av ifrågavarande stationsbyggnad måtte för budgetåret

1930/1931 anvisas ett reservationsanslag å sistnämnda belopp.

Departementschefen yttrar:

Täckande av

viss del av

kostnaden

för stationsbyggnad

vid

Kasärntorget

i

Göteborg.

[8.1

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har det ursprungligen avsetts,

att den av telegrafstyrelsen med tillgängliga medel förskotterade delen av

kostnaden för uppförande av stationsbyggnaden vid Kasärntorget i Göteborg

skulle ersättas av den vid en planerad försäljning av verkets fastighet vid

Västra Hamngatan i samma stad inflytande köpeskillingen. Enär sistnämnda

fastighet emellertid fortfarande är behövlig för telegrafverket, lärer det vara

ovisst, örn och när en försäljning av densamma kan komma till stånd. På

grund härav och då det synes vara olämpligt att beloppet i fråga längre balanseras

i telegrafverkets räkenskaper under förskottstitel, förordar jag, att

kapitalökningsanslag äskas för täckande av förskottet. Då öretal icke förekomma

i riksstaten, lärer anslaget böra upptagas med 185,853 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet, Utskottets

yttrande.

att riksdagen må till täckande av viss del av kostnaden för

stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg för budgetåret

1930/1931 anvisa ett reservationsanslag av 185,853 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

Lill- °nad 6:o) -^unS^ Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för till- och paar

stations- byggnad av stationsbyggnaden i Östersund för budgetåret 1930/1931 anvisa

byggnaden ett reservationsanslag av 170,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 35—41 av åberopade statsrådsproto[d-

J kollet.

Ifrågavarande förslag avser till- och påbyggnad av telegraf stationsbyggnaden

i Östersund i och för beredande dels av utvidgade lokaler för det i denna

byggnad inrymda postkontoret, dels även av vissa förbättringar i fråga om

telegrafverkets egna lokaler. Byggnadskostnaderna beräknas till 170,000

kronor. :

Departementschef en anför i ärendet följande:

»Såsom jag redan i 1929 års statsverksproposition framhöll, föreligger även

enligt min mening behov av rymligare och i övrigt mera tillfredsställande

lokaler för post- och telegrafverkens avdelningar i Östersund. Särskilt vad

postverket beträffar synes detta behov numera vara så starkt, att dess tillgodoseende

icke torde böra längre undanskjutas. Av utredningen framgår

nämligen, att postkontorslokalerna — vilka icke undergått någon utvidgning

alltsedan de år 1911 togos i anspråk av postverket — i sin helhet äro otillräckliga

för nuvarande poströrelse samt att de på grund av sin beskaffenhet

framtvingat en olämplig oell i driften oekonomisk förläggning av vissa expeditioner.

Beträffande paketexpeditionens förläggning och anordningar i övrigt

hava också, enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, från den korresponderande

allmänhetens sida framförts klagomål, vilka måste anses berättigade.

Härtill kommer, att postkontoret saknar erforderliga garageutrymmen

icke blott för den i Östersund stationerade diligensparken utan även för

kontorets egna motorfordon, vilket medför, att tillsynen över vagnarnas dagliga

skötsel och vård icke kan göras fullt så effektiv, som med hänsyn till

den dyrbara materielen vore önskligt. Det synes därför angeläget, att åtgärder

snarast vidtagas för att undanröja sålunda berörda olägenheter.

Enligt vad jag inhämtat lärer för vinnande av detta syfte under förhandenvarande

förhållanden icke föreligga annan lämplig utväg än att, såsom ifrågasatts,

verkställa till- och påbyggnad av den befintliga stationsbyggnaden i

Östersund. Härigenom skulle också, samtidigt som postkontorets lokalbehov

för lång tid bleve tillgodosett, telegrafverket erhålla behövligt tillskott till

sina utrymmen inom fastigheten i fråga.

Mot det föreliggande ritningsförslaget har jag icke någon erinran. Yad

kostnaderna angår, beräknades dessa, såsom av den föregående redogörelsen

framgår, för det ursprungliga förslaget till 195,000 kronor. Sedan en reducering

av den avsedda tillbyggnadens höjd år 1928 föreslagits, ansågs kostnadssumman

kunna nedbringas till 165,000 kronor. Vid frågans vidare behandling

under år 1929 har det emellertid visat sig, att vid ett oförändrat genomförande

av det sålunda omarbetade förslaget kostnaderna på grund av

stegrade arbets- och materialpriser skulle avsevärt överstiga sistnämnda summa.

I syfte att begränsa utgifterna har därför förslag framlagts om vidtagande

av vissa förenklingar, huvudsakligen med avseende å byggnadsmaterial,

varigenom totalkostnaden ansetts kunna hållas inom det nu begärda beloppet,

170,000 kronor. Yad sålunda beräknats har icke givit mig anledning till erinran.

I enlighet med vad här anförts tillstyrker jag, att det föreliggande, av viceprofessorn

C. Lindholm år 1928 upprättade samt år 1929 omarbetade förslaget

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B. 7

kommer till utförande. För ändamålet torde å riksstaten för nästkommande

budgetår böra beviljas ett reservationsanslag av 170,000 kronor.»

Under hänvisning till den i statsverkspropositionen lämnade utredningen får

utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för till- och påbyggnad av stationsbyggnaden

i Östersund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag

av 170,000 kronor.

7 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor. telefon- och

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 42—47 av Väsende,

åberopade statsrådsprotokollet. [10.]

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen

för budgetåren 1927—1930 anvisat respektive 8,000,000, 7,000,000 och

6,500,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1929 har telegrafstyrelsen gjort framställning

örn anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931

med 11,900,000 kronor.

Till stöd härför har styrelsen anfört bland annat följande:

Telegrafverkets telefonrörelse hade under år 1928 och i än högre grad under

år 1929 visat en avgjort kraftigare utveckling än under de föregående åren.

Det syntes därför redan av denna anledning vara ofrånkomligt att för budgetåret

1930/1931 beräkna ett högre anslagsbelopp för telefon- och telegrafväsendets

utveckling än som blivit beviljat under de föregående åren, så att

icke brist på medel skulle tvinga styrelsen att införa restriktioner gentemot

tillströmningen av nya abonnenter och att utbygga riksnätet i långsammare

tempo än som betingades av trafikökningen.

_ Abonnentökningen, som under åren 1924—1927 hållit sig tämligen konstant

vid 15,000 å 16,000 nya apparater örn året, hade under år 1928 stigit till över

18,000, och för år 1929 komme ökningen sannolikt att uppgå till inemot 20,000

nya apparater. Telegrafstyrelsen, som hade all anledning att för år 1930 räkna

med minst lika stor apparatökning som under år 1929, hade vid beräknandet

av anslagsbehovet för utvidgning av lokalnäten måst utgå ifrån, att härför

komme att erfordras ett belopp av minst 6,800,000 kronor.

Rikssamtalstrafiken hade visat en än starkare ökning. Av tabellerna

franninge, att ökningen i influtna samtalsavgifter, som under åren

1925—1927 utgjort respektive 4.6, 4.9 och 4.1 %, år 1928 uppgått till 5.5 % och

år 1929 beräknades komma att uppgå till 6.5 %. Utbyggnaden av riksnätet hade,

vad anläggningskostnaderna anginge, icke hållit jämna steg med trafikökningen,

beroende bland annat därpå, att befintliga riksledningar i stor utsträckning

kunnat dupliceras, d. v. s. genom tekniska anordningar hade möjliggjorts

att tre samtal samtidigt kunde utväxlas på två ledningar. Denna möjlighet

till ökat utnyttjande av redan befintliga ledningar vore emellertid nu praktiskt

taget uttömd, varför anläggandet av nya blanka riksledningar med nödvän
-

Utskottets

yttrande.

Fortsatt

utveckling’

av statens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

dighet måste bliva avsevärt större under de närmaste åren än förut. För detta

ändamål hade styrelsen för budgetåret 1930/1931 beräknat ett belopp av

1.700.000 kronor. Utöver detta belopp erfordrades dels 500,000 kronor för

pupinisering av den ännu opupiniserade delen av rikskabeln mellan Stockholm

och Göteborg, dels 300,000 kronor för nya stationsanordningar för rikstrafiken,

i huvudsak betingade av utvecklingen av den internationella telefontrafiken.

Sammanlagt erfordrades sålunda för här nämnda arbeten ett belopp av

2.500.000 kronor.

Härtill komme, att det under år 1930 syntes vara ofrånkomligt att för Sveriges,

Finlands och Norges hastigt stigande telefontrafik till Tyskland och

länder bortom Tyskland utlägga ytterligare en telefonkabel mellan

Sverige och Tyskland.

över de nuvarande tre telefonkablarna mellan Sverige och Tyskland — utlagda

åren 1919, 1921 och 1927 —- framfördes för närvarande Sveriges, Finlands

och Norges telefontrafik dels till Tyskland, dels till Belgien, Danzig,

Frankrike, Irländska fristaten, Italien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna,

Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Ungern

och Österrike samt Nordamerika och Argentina. Trafiken hade, speciellt under

de två sista åren, då telefontrafik öppnats med flertalet av förenämnda länder,

visat en mycket kraftig ökning. Hela antalet å kablarna framförda taxerade

samtal hade sedan år 1920 utgjort:

År

1920 ......

..... 72,992

samtal

År

1925 ......

>

1921......

..... 88,347

>

>

1926 ......

..... 144,889 >

>

1922 ......

..... 90,075

J>

>

1927 ......

..... 155,430 »

>

1923 ......

..... 71,858

>

>

1928 ......

..... 203,786 >

>

1924 ......

.....115,917

>

>

1929 . . . • . .

..... 285,000 »

Trafikens storlek under år 1929 hade beräknats med ledning av uppgifter

för första halvåret 1929.

Vid utgången av år 1929 komme alla befintliga reserver i kablarna att vara

utnyttjade, varför det vore oundgängligt att redan år 1930 utlägga ytterligare

en kabel. Framställning härom hade också inkommit till telegrafstyrelsen från

tyska Reichspostministerium. Engelska, finska, norska och tyska telegrafförvaltningarna

hade även framhållit nödvändigheten av att ytterligare ledningar

i de svensk-tyska kablarna ställdes till förfogande för transittelefontrafiken

mellan dessa länder genom Sverige. Det borde också framhållas, att örn dylika

kabelledningar ej nu kunde ställas till förfogande, det i framtiden kunde

bliva omöjligt att få de önskade förbindelserna till stånd, emedan befintliga

landlinjer i de olika länderna då blivit upptagna. Telegrafstyrelsen hade därför

vidtagit förarbeten för att en kabel skulle kunna beställas redan år 1929

och utläggas under sommaren 1930. På Sverige belöpande andel av kostnaden

för kabeln beräknades komma att uppgå till 1,700,000 kronor.

I telegrafstyrelsens skrivelse den 28 augusti 1928 med anslagsäskanden för

budgetåret 1929/1930 hade hemställts, att ett belopp av 600,000 kronor, som

reserverats för byggande av nya rundradiostationer men som ej erfordrades för

detta ändamål, finge användas för en ny telefonkabel till Gotland,

vilken kabel i sin helhet då beräknats komma att kosta 1,300,000 kronor. Föredragande

departementschefen hade i 1929 års statsverksproposition biträtt

denna hemställan, vilken ej heller föranlett erinran från riksdagen. Den återstående,

ej anvisade delen av den år 1928 beräknade kostnaden utgjorde sålunda

700,000 kronor. Enär de närmare förhandlingar, som påginge angående

kabelleveransen, visat, att kostnaden komme att uppgå till omkring 1,500,000

kronor — alltså en kostnadsökning av 200,000 kronor — måste för den ifråga
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9 B.

9

varande kabeln för budgetåret 1930/1931 upptagas ett belopp av 900,000

kronor.

Departementschefen har, på anförda skäl, ansett det av telegrafstyrelsen

begärda anslagsbeloppet, 11,900,000 kronor, böra begränsas till 11,000,000

kronor.

Medan för innevarande budgetår ifrågavarande anslag är upptaget nied ett

belopp av 6,500,000 kronor, har nu för budgetåret 1930/1931 för samma ändamål

av Kungl. Maj:t äskats 11,000,000 kronor.

Stegringen förklaras emellertid i sin mån av en planerad anläggning av en

ny telefonkabel till Tyskland, vilken‘för Sveriges del beräknats draga en kostnad

av 1,700,000 kronor. Härtill kommer en inträdd stegring i telefonabonnenternas

antal liksom en påfallande ökning av telefontrafiken i övrigt.

Av vikt måste vara att telegrafverket ej alltför snävt kringskäres i sina

möjligheter att tillgodose dessa av utvecklingen betingade krav på ett alltjämt

förbättrat och utvidgat telefon- och telegrafväsen.

Med hänsyn härtill och med åberopande i övrigt av den i ärendet lämnade

utredningen får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt utveckling av statens telef Önock

telegrafväsende för budgetåret 1930/1931 anvisa ett reservationsanslag

av 11,000,000 kronor.

Beträffande sättet för beredande av täckning för de här ovan tillstyrkta anslagen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 28 januari 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist, J.

Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Limdell, C. 1. Asplund och P. A. Bergström;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-FrÖsterud, O. Olsson i

Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å.son Törnkvist i Karlskrona, B.

F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs och J. Jönsson i Revinge.

Utskottets

yttrande.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 0 sand,. 9 B haft. (Nr 9 B.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:19 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna för kapitalökning i avseende å telegrafverket. s. 1 i texten