Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919

1931-04-17 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1931:25, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottet» utlåtande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1931 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen

den 25 april 1919 (nr 222) angående beredande

i vissa fall vid skog sam eldning och kolning av

härbärge åt arbetarna m. m., dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 28 januari 1931 till riksdagen avlämnad proposition, nr

41, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919 (nr 222) angående

beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning

av härbärge åt arbetarna m. m.

Härigenom förordnas, att rubriken till lagen den 25 april 1919 angående

beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna

m. m. samt 1 och 3 §§ i lagen skola, 1 § i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse:

Lag

angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning, kolning och

flottledsbyggnad av härbärge åt arbetarna m. m.

1 §•

Bedrives skogsavverknings-, kolnings- eller flottledsbyggnadsarbete på sådant

avstånd från ställe, där bostad finnes att tillgå, att det icke skäligen kan

påfordras, att arbetarna skola begiva sig dit för erhållande av natthärbärge,

åligger det arbetsgivaren att sörja för att arbetarna å eller i närheten av

arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge.

Vid skogsavverknings- och flottledsbyggnadsarbete åligger det arbetsgivaren

att jämväl sörja för att å eller i närheten av arbetsstället finnes tillgång

till lämpligt stallrum för de hästar, som användas vid arbetet.

I fråga — — — om arbetarskydd.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 9 »ami. 2 avd. 21 haft. (Nr 25.) 64i si L

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande. Nr- 25.

3 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas, på sätt Konungen närmare

föreskriver, under överinseende och ledning av yrkesinspektionens chefs*

myndighet, av befattningshavare vid yrkesinspektionen samt i det allmännas

tjänst för skogsvård anställd personal; och skola i övrigt bestämmelserna i

31, 38, 45, 49 — 51 och 53 §§ i lagen om arbetarskydd i tillämpliga delar äga

motsvarande giltighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1932.

I fråga örn ärende, som vid denna lags ikraftträdande är föremål för Konungens

befallningshavandes handläggning, så ock i fråga örn överträdelse

av förbud, som meddelats av Konungens befallningshavande, skall vad i

övergångsbestämmelserna till lagen denna dag angående ändring i vissa delar

av lagen örn arbetarskydd är stadgat örn ärende, som avses i 38 § sistnämnda

lag äldre lydelsen, och örn överträdelse av förbud, som meddelats

enligt sagda lagrum, äga motsvarande tillämpning.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft tre i anledning av densamma inom riksdagens andra kammare

väckta motioner, nämligen nr 335 av herr Johansson i Sollefteå, nr 338 av

herr Öhman m. fl. samt nr 342 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.

I motionen 11:335 bär yrkats, att skogshärbärgeslagen måtte erhålla följande

ändrade lydelse:

Lag

angående beredande i vissa fall vid arbete av härbärge

åt arbetarna m. m.

§ I
Bedrives

arbete på sådant avstånd,---sådant härbärge.

Yid sådant arbete åligger---vid arbete.

I fråga — — — örn arbetarskydd.

§ 3.

(Lika med propositionen.)

I motionen 11:338 har hemställts, att skogshärbärgeslagen måtte ändras

så, att 1 § finge följande lydelse:

Bedrives skogsavverknings-, kolnings-, flottledsbyggnads-, vägbyggnads-, brobyggnads-,

vattenavlednings- eller andra arbeten på sådant avstånd från ställe

---örn arbetarskydd.

Slutligen har i motionen II: 342 yrkats, att skogshärbärgeslagen måtte

erhålla den lydelse, som nedanintagna förslag angiver, och att lagens rubrik

måtte avfattas i överensstämmelse därmed.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. 3

1 §•

Bedrives skogsavverknings-, kolnings-, Jlottledsbyggnads-, avlopps-, brobyggnads-

eller vägbyggnadsarbete på sådant avstånd från ställe, där bostad finnes

att tillgå, att det icke skäligen kan påfordras, att arbetarna skola begiva sig

dit för erhållande av natthärbärge, åligger det arbetsgivaren att sörja för att

arbetarna å eller i närheten av arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge.

Yid skogsavverknings-, kolnings-, jlottledsbyggnads-, avlopps-, brobyggnadseller

vägbyggnadsarbete åligger det arbetsgivaren att jämväl sörja för att å

eller i närheten av arbetsstället finnes tillgång till lämpligt stallrum för de

hästar, som användas vid arbetet.

I fråga — — — örn arbetarskydd.

3 §■

(Lika med propositionen.)

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Majis förslag, får

utskottet hänvisa till propositionen, och får utskottet ifråga örn motionärernas

motivering till sina yrkanden hänvisa till motionerna.

Hedan tidigt hava krav på lagstiftning i förevarande ämne blivit framställda.

Det av yrkesfarekommittén den 9 december 1909 avlämnade förslaget

till lag om arbetarskydd upptog sålunda en allmän bestämmelse örn skyldighet

för arbetsgivare att tillse, att arbetare, som under längre tid sysselsattes

med arbete på så stort avstånd från ställe, där bostad kunde erhållas,

att han icke skäligen kunde begiva sig dit för erhållande av natthärbärge, å

eller i närheten av arbetsstället ägde tillgång till lämplig plats för nattvila.

Denna bestämmelse uteslöts emellertid i det förslag till lag örn arbetarskydd,

som av Kungl. Maji förelädes 1912 års riksdag. Föredragande departementschefen

anförde som grund härtill, bland annat, att stadgandet, särskilt

till följd av sin obestämda avfattning, syntes ägnat att framkalla tvister

och svårigheter vid tillämpningen. Nämnda års riksdag beslöt emellertid i

annat sammanhang avlåtande av skrivelse till Kungl. Maji (nr 147) med

begäran, att Kungl. Maji måtte låta verkställa utredning rörande skogsarbetarnas

ställning och levnadsförhållanden i Norrland samt, i den mån det

funnes önskligt, även i andra i detta avseende därmed jämförliga landsdelar

och därefter vidtaga de åtgärder och, i den mån riksdagens medverkan krävdes,

till riksdagen göra de framställningar, som av denna utredning kunde

föranledas. Socialstyrelsen, som erhållit i uppdrag att verkställa den sålunda

begärda utredningen, överlämnade med skrivelse den 4 september 1917 förslag

till lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning, flottning

och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. Detta förslag upptog gemensamma

bestämmelser angående härbärgen vid skogsavverknings- och kolningsarbete

samt flottiiingsarbete.

Till 1918 års riksdag framlade Kungl Maji ett förslag till lag i ämnet,

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

vilket emellertid avsåg allenast skogsavverknings- och kolningsarbete. Propositionen

medhanns icke att sakbehandlas vid 1918 års riksdag.

Förslaget framlades emellertid i oförändrat skick till 1919 års lagtima riksdag.

I en inom andra kammaren av herr Johansson i Sollefteå m. fl. väckt

motion (nr 325) hemställdes då örn sådan utvidgning av den föreslagna lagens

tillämplighetsområde, att den skulle gälla jämväl för flottningsarbete och

andra arbeten, såsom vid större dikningsföretag och vägbyggnader.

Andra lagutskottet, som förordade bifall till det av Kungl. Majit framlagda

förslaget med viss mindre jämkning, hemställde därjämte, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, det täcktes Kungl. Majit låta verkställa

utredning, huruvida och i vilken omfattning en lagstiftning med liknande

innebörd, som i det föreliggande förslaget innefattades, kunde anses erforderlig

och genomförbar i fråga örn större diknings- och vägbyggnadsföretag och

andra därmed jämförliga arbeten, anordnade på större avstånd från ort, där

bostad funnes tillgänglig, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda (utlåtande nr 16).

Vid behandlingen av lagförslaget i kamrarna antogs detsamma i det avutskottet

förordade skicket. Skrivelseförslaget förföll däremot till följd av

kamrarnas skiljaktiga beslut, i det att första kammaren avslog, medan åter

andra kammaren biföll förslaget därom.

Till 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Majit jämväl, i anslutning

till förslag örn ny flottningslagstiftning, förslag till lag örn skyldighet i vissa

fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna. Detta förslag

antogs med vissa mindre jämkningar av riksdagen, varefter den nuvarande

lagen i ämnet, den s. k. flottledshärbärgeslagen, utfärdades den 19 juni 1919

(nr 428).

Vid 1925 års riksdag framställdes ånyo krav på utvidgad lagstiftning i

förevarande ämne. I en av herr Johansson i Sollefteå inom riksdagens

andra kammaren väckt motion (nr 103) hemställdes nämligen om ändrad

lydelse av 1 § i skogshärbärgeslagen. Ändringsförslaget avsåg att göra lagen

tillämplig jämväl vid flottledsbyggnads-, vägbyggnads- och större dikningsarbete,

som bedreves under de i lagen angivna förhållandena.

I skrivelse den 24 april 1925 (nr 135) anhöll riksdagen det Kungl. Majit

ville låta verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning en lagstiftning,

likartad med den, som innefattades i skogshärbärges- och flottledshärbärgeslagarna,

kunde anses erforderlig och genomförbar beträffande vägbyggnads-

och vattenavledningsföretag samt flottledsbyggnadsarbeten, anordnade

på större avstånd från ställen, där bostad funnes tillgänglig, ävensom

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med anledning av riksdagens skrivelse uppdrog Kungl. Majit åt socialstyrelsen

att verkställa utredning och avgiva förslag i det avseende, som

angavs i riksdagens framställning. Med skrivelse den 19 maj 1927 överlämnade

styrelsen till Kungl. Majit bland annat förslag till vissa ändringar

i skogshärbärgeslagen. Styrelsens förslag innebar, att skogshärbärgeslagen

skulle utsträckas att omfatta jämväl väg-, flottledsbyggnads- och vatten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. »

avledningsarbeten samt att länsstyrelsernas nuvarande uppgift att övervaka

lagens efterlevnad skulle överflyttas å yrkesinspektionens chefsmyndighet,

socialstyrelsen.

I propositionen har utvidgningen av skogshärbärgeslagens tillämplighets- Kungl. Majlis

område begränsats att avse allenast flottledsbyggnadsarbete. Beträffande Pr°Pos,boHvägbyggnadsarbeten

har föredragande departementschefen föreslagit, att i

administrativ ordning skulle meddelas bestämmelser, varigenom bostadsfrågan

vid vissa av dessa skulle kunna erhålla en tillfredsställande lösning.

Slutligen har i propositionen, liksom i socialstyrelsens förslag, tillsynen å

lagens efterlevnad överflyttats från länsstyrelse till yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Motionerna II: 335 och II: 338 innebära ifråga örn skyldigheten att be- Motionerna.

reda härbärgen åt arbetarna en utsträckning av gällande lags bestämmelser

till att avse allt arbete, som bedrives under de i lagen angivna förutsättningarna.

Motionen II: 342 åsyftar en utvidgning av skogsliärbärgeslagen

till att omfatta — icke blott som enligt propositionen flottledsbyggnadsarbete

— utan jämväl avlopps-, brobyggnads- och ^^byggnadsarbete. Beträffande

skyldigheten att anordna stallrum innehålla motionerna II.'' 335 och

II: 342 motsvarande utvidgning, som föreslagits i fråga om liärbärgeringsskyldigheten.

Av den verkställda utredningen framgår, att de vattenavledningsarbeten, j;tsköttel.

som egentligen skulle beröras av den föreslagna lagstiftningen, äro arbeten

för utdikning av skogsmark. I likhet med föredragande departementschefen

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att en lagstadgad skyldighet

att sörja för bostäder vid nämnda arbeten införes. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra örn att vid 1925 års riksdag andra lagutskottet, pa vars hemställan

riksdagens skrivelse med begäran om utredning i förevarande ärende

kom till stånd, ansåg, att vägande betänkligheter kunde anföras mot att utsträcka

lagstiftningens tillämpning att gälla jämväl i skogskultursyfte vidtagna

avdikningsåtgärder. Vad sedan i ärendet förekommit torde enligt utskottets

mening hava bekräftat riktigheten av detta uttalande.

Beträffande vägarbetena synes den utredning, som i ärendet framlagts,

giva vid handen, att i de flesta fall, såsom när arbetena utföras under sommaren

och ortsbefolkningen användes däri, något egentligt behov av särskilt

inrättade bostäder ej förefinnes, medan vid arbeten under den kallare års

tiden eller då arbetare måste sammanföras från skilda håll ett dylikt behov

torde vara för handen. På grund av de sålunda föreliggande olika förhållandena

och med hänsyn till de i ärendet anförda olägenheter, som skulle

följa av en utvidgning av lagstiftningen till att avse vägarbeten överhuvud,

torde en dylik utvidgning ej böra komma till stånd. Med anledning

härav synes den möjlighet, som föredragande departementschefen

anvisat, att genom meddelande av bestämmelser i administrativ ordning

främja lösningen av vägarbetarnas bostadsfråga, böra tillvaratagas. Genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

e« dylik anordning skulle bostadsbehovet tillgodoses vid de vägbyggnadsarbeten,

som framför allt förekomma i ödebygder eller andra glest befolkade

trakter. Vidare skulle, genom att prövningen av bostadsfrågan i första hand

vore överlämnad åt den, som verkställer undersökning av och upprättar plan

för ett vägföretag — i allmänhet en vägingengör — möjliggöras en smidig

anpassning efter behovet i det särskilda fallet. En garanti för att härutinnan

förfares riktigt ligger i länsstyrelsernas samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

befattning med företag av ifrågavarande slag. Utskottet vill sålunda uttala

sin anslutning till den uppfattningen, att man för bostadsfrågan vid vägarbeten

bör söka vinna en lösning i överensstämmelse med de riktlinjer,

som föredragande departementschefen angivit.

I fråga om flottledsbyggnadsarbetena, vilka huvudsakligen pågå under den

kallare årstiden, finner utskottet, i likhet med föredragande departementschefen,

att arbetarnas bostadsfråga bör upptagas till behandling i lagstiftningen.

Detta synes också i viss mån vara en konsekvens därav, att för

övriga arbetare, som sysselsättas med arbete vid flottlederna — flottningsmanskapet

— bostadsfrågan är reglerad i lagstiftningsväg. Utskottet vidi

emellertid, i anslutning till vad föredragande departementschefen anfört,

framhålla, att utskottet vid sin tillstyrkan av en dylik utvidgning utav lagstiftningen

utgått ifrån att den hittills tillämpade praxis, att ingripande i

allmänhet ej äger rum vid företag, vilka med hänsyn till arbetarnas antal

och tidslängden för arbetet äro av obetydlig omfattning, jämväl skall vinna

tillämpning å flottledsbyggnadsarbete.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit till frågan, i vilken omfattning

en utsträckning av lagstiftningen bör ske, Ilar utskottet icke kunnat

förorda att, såsom i motionerna II: 335 och II: 338 föreslagits* skogshärbärgeslagens

bestämmelser utsträckas att avse allt arbete, som bedrives under

de i lagen angivna förutsättningarna.

\ ad angår de i motionen II: 342 föreslagna utvidgningarna torde i allmänhet

avloppsarbete kunna hänföras till vattenavledningsarbete och brobyggnadsarbete

till vägbyggnadsarbete. Om nämnda slag av arbeten gäller såledesi

tillämpliga delar vad här förut anförts ifråga örn vattenavlednings- och

vägbyggnadsarbete.

Beträffande den i propositionen föreslagna överflyttningen av tillsynen å

skogshärbärgeslagens efterlevnad vill utskottet erinra örn att utskottet i sitt

förut i dag avgivna utlåtande (nr 24), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni

1912 örn arbetarskydd, förordat den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen

i 38 § nämnda lag, att befogenheten att meddela där avsedda förbud

för arbetes bedrivande m. m. skulle överflyttas å yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Genom hänvisningen i 3 § skogshärbärgeslagen till berörda

38 § kommer jämväl denna lags tvångsvisa genomförande att ankomma å,

nämnda myndighet. Vid sådant förhållande synes det utskottet klart, att

också tillsynen å lagens efterlevnad bör tillkomma chefsmyndigheten. Utskottet

kan sålunda jämväl i detta hänseende biträda Kungl. Majlis förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. -1

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Å) att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas;

samt

B) att de med anledning av densamma väckta motionerna

II: 335, II: 338 och II: 342 måtte anses besvarade genom viad

utskottet ovan under A) hemställt.

Stockholm den 17 april 1931.

På andra lagutskottets vägnar::

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit: 1

från första kammaren: herrar Westman, vern Sydow, Sigfrid Hansson, Österström,

von Geijer*, Norman, P. Sandström och Olof Carlsson;

från andra kammaren: herrar Hage, Andersson i Rasjön*, Johanson i Stockholm*,

Johanson i Hallagården, Aronson, Sandström i Nyland, Ljung* och Molander,

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sigfrid Hansson, Norman, Olof Carlsson, Hage, Johanson i Stockholm

och Molander, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde haft följande

lydelse:

Utskottet anser, att starka skäl kunna anföras för att ifrågavarande lag

angående beredande i vissa fall av härbärge åt arbetare bör, som i de tre

med anledning av propositionen väckta motionerna ifrågasatts, utsträckas

till att omfatta vissa arbeten utöver dem, som av Kungl. Maj:t föreslagits.

Som skäl härför vill utskottet först hänvisa till det obestridliga förhållandet,

att arbetare, som det här gäller, ofta arbeta under fullständigt samma

klimatiska och andra förhållanden, vare sig de äro sysselsatta med sådant

arbete, som enligt regeringens förslag skulle falla under lagen, eller med

annat arbete.

Denna uppfattning har framförts av bland annat socialstyrelsen och den

specialinspektör, som utövar tillsyn över att den redan existerande lagstiftningen

efterleves, då dessa myndigheter yttrade sig över en vid 1925 års

riksdag väckt motion, vari krävdes en utvidgning av den vid skogsavverkning

och kolning gällande lagen.

Sedermera har även ett flertal andra myndigheter, exempelvis de flesta

länsstyrelserna i de län, som främst beröras av lagstiftningen, yttrat sig i

samma riktning, varjämte socialstyrelsen, efter en synnerligen övertygande

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

motivering, anförd å sid. 14—16 i den kungl, propositionen, närmare preciserat

sin uppfattning genom att framhålla, att styrelsen kunde jakande besvara

det till styrelsen remitterade spörsmålet »huruvida en lagstiftning,

likartad med den, som innefattas i skogshärbärges- och flottledshärbärgeslagarna,

kunde anses erforderlig och genomförbar beträffande väg- och vattenavledningstÖTetag

samt /fofffedsbyggnadsarbeten».

Utskottet anser sig på grund av nämnda och andra sakkunniga myndigheters

yttrande i frågan kunna förorda, att den ifrågasatta lagstiftningen i

första hand åtminstone utsträckes till de arbeten, som i socialstyrelsens

yttrande omnämnts, varvid torde kunna antagas, att under begreppet vägbyggnad

även skall falla brobyggnad.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklaring att ifrågavarande proposition

ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del

antaga följande

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919 (nr 222)

angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning

och kolning av hsirbäge åt arbetarna m. m.

Härigenom förordnas, att rubriken till lagen den 25 april

1919 angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och

kolning av härbärge åt arbetarna m. m. samt 1 och 3 §§ i

lagen skola, 1 § i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade

lydelse:

Lag

angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning,

kolning, väg- och vattenavledningsarbete saint flottledsbyggnad

av härbärge åt arbetarna ni. m. 1

1 §•

Bedrives skogsavverknings-, kolnings-, väg-, vattenavledningseller

flottledsbyggnadsarbete på sådant avstånd från ställe, där

bostad finnes att tillgå, att det icke skäligen kan påfordras,

att arbetarna skola begiva sig dit för erhållande av natthärbärge,

åligger det arbetsgivaren att sörja för att arbetarna å

eller i närheten av arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge.

Vid skogsavverknings-, väg-, vatten avlednings- och flottledsbyggnadsarbete

åligger det arbetsgivaren att jämväl sörja för

att å eller i närheten av arbetsstället finnes tillgång till lämpligt

stallrum för de hästar, som användas vid arbetet.

I fråga -----t- ---örn arbetarskydd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.

9

3 §■

(Lika med Kungl. Maj:ts förslag.)

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna.

(Lika med Kungl. Maj:ts förslag.)

samt

B) att de med anledning av propositionen väckta motionerna

II: 335, II: 338 och II: 342 måtte anses besvarade genom

vad utskottet ovan under A) hemställt.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 9 sami. 2 avd. 21 haft. (Nr 25). 64i 31 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919 a1 i texten