Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919
1931-04-17 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1931:25, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919
Dokumentets text
Andra lagutskottet» utlåtande Nr 25.
1
Nr 25.
Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1931 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen
den 25 april 1919 (nr 222) angående beredande
i vissa fall vid skog sam eldning och kolning av
härbärge åt arbetarna m. m., dels ock i ämnet
väckta motioner.
Genom en den 28 januari 1931 till riksdagen avlämnad proposition, nr
41, vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919 (nr 222) angående
beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning
av härbärge åt arbetarna m. m.
Härigenom förordnas, att rubriken till lagen den 25 april 1919 angående
beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna
m. m. samt 1 och 3 §§ i lagen skola, 1 § i nedan angivna delar, erhålla
följande ändrade lydelse:
Lag
angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning, kolning och
flottledsbyggnad av härbärge åt arbetarna m. m.
1 §•
Bedrives skogsavverknings-, kolnings- eller flottledsbyggnadsarbete på sådant
avstånd från ställe, där bostad finnes att tillgå, att det icke skäligen kan
påfordras, att arbetarna skola begiva sig dit för erhållande av natthärbärge,
åligger det arbetsgivaren att sörja för att arbetarna å eller i närheten av
arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge.
Vid skogsavverknings- och flottledsbyggnadsarbete åligger det arbetsgivaren
att jämväl sörja för att å eller i närheten av arbetsstället finnes tillgång
till lämpligt stallrum för de hästar, som användas vid arbetet.
I fråga — — — om arbetarskydd.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 9 »ami. 2 avd. 21 haft. (Nr 25.) 64i si L
2
Andra lagutskottets utlåtande. Nr- 25.
3 §.
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas, på sätt Konungen närmare
föreskriver, under överinseende och ledning av yrkesinspektionens chefs*
myndighet, av befattningshavare vid yrkesinspektionen samt i det allmännas
tjänst för skogsvård anställd personal; och skola i övrigt bestämmelserna i
31, 38, 45, 49 — 51 och 53 §§ i lagen om arbetarskydd i tillämpliga delar äga
motsvarande giltighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1932.
I fråga örn ärende, som vid denna lags ikraftträdande är föremål för Konungens
befallningshavandes handläggning, så ock i fråga örn överträdelse
av förbud, som meddelats av Konungens befallningshavande, skall vad i
övergångsbestämmelserna till lagen denna dag angående ändring i vissa delar
av lagen örn arbetarskydd är stadgat örn ärende, som avses i 38 § sistnämnda
lag äldre lydelsen, och örn överträdelse av förbud, som meddelats
enligt sagda lagrum, äga motsvarande tillämpning.
I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling
förehaft tre i anledning av densamma inom riksdagens andra kammare
väckta motioner, nämligen nr 335 av herr Johansson i Sollefteå, nr 338 av
herr Öhman m. fl. samt nr 342 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.
I motionen 11:335 bär yrkats, att skogshärbärgeslagen måtte erhålla följande
ändrade lydelse:
Lag
angående beredande i vissa fall vid arbete av härbärge
åt arbetarna m. m.
§ I
Bedrives
arbete på sådant avstånd,---sådant härbärge.
Yid sådant arbete åligger---vid arbete.
I fråga — — — örn arbetarskydd.
§ 3.
(Lika med propositionen.)
I motionen 11:338 har hemställts, att skogshärbärgeslagen måtte ändras
så, att 1 § finge följande lydelse:
Bedrives skogsavverknings-, kolnings-, flottledsbyggnads-, vägbyggnads-, brobyggnads-,
vattenavlednings- eller andra arbeten på sådant avstånd från ställe
---örn arbetarskydd.
Slutligen har i motionen II: 342 yrkats, att skogshärbärgeslagen måtte
erhålla den lydelse, som nedanintagna förslag angiver, och att lagens rubrik
måtte avfattas i överensstämmelse därmed.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. 3
1 §•
Bedrives skogsavverknings-, kolnings-, Jlottledsbyggnads-, avlopps-, brobyggnads-
eller vägbyggnadsarbete på sådant avstånd från ställe, där bostad finnes
att tillgå, att det icke skäligen kan påfordras, att arbetarna skola begiva sig
dit för erhållande av natthärbärge, åligger det arbetsgivaren att sörja för att
arbetarna å eller i närheten av arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge.
Yid skogsavverknings-, kolnings-, jlottledsbyggnads-, avlopps-, brobyggnadseller
vägbyggnadsarbete åligger det arbetsgivaren att jämväl sörja för att å
eller i närheten av arbetsstället finnes tillgång till lämpligt stallrum för de
hästar, som användas vid arbetet.
I fråga — — — örn arbetarskydd.
3 §■
(Lika med propositionen.)
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Majis förslag, får
utskottet hänvisa till propositionen, och får utskottet ifråga örn motionärernas
motivering till sina yrkanden hänvisa till motionerna.
Hedan tidigt hava krav på lagstiftning i förevarande ämne blivit framställda.
Det av yrkesfarekommittén den 9 december 1909 avlämnade förslaget
till lag om arbetarskydd upptog sålunda en allmän bestämmelse örn skyldighet
för arbetsgivare att tillse, att arbetare, som under längre tid sysselsattes
med arbete på så stort avstånd från ställe, där bostad kunde erhållas,
att han icke skäligen kunde begiva sig dit för erhållande av natthärbärge, å
eller i närheten av arbetsstället ägde tillgång till lämplig plats för nattvila.
Denna bestämmelse uteslöts emellertid i det förslag till lag örn arbetarskydd,
som av Kungl. Maji förelädes 1912 års riksdag. Föredragande departementschefen
anförde som grund härtill, bland annat, att stadgandet, särskilt
till följd av sin obestämda avfattning, syntes ägnat att framkalla tvister
och svårigheter vid tillämpningen. Nämnda års riksdag beslöt emellertid i
annat sammanhang avlåtande av skrivelse till Kungl. Maji (nr 147) med
begäran, att Kungl. Maji måtte låta verkställa utredning rörande skogsarbetarnas
ställning och levnadsförhållanden i Norrland samt, i den mån det
funnes önskligt, även i andra i detta avseende därmed jämförliga landsdelar
och därefter vidtaga de åtgärder och, i den mån riksdagens medverkan krävdes,
till riksdagen göra de framställningar, som av denna utredning kunde
föranledas. Socialstyrelsen, som erhållit i uppdrag att verkställa den sålunda
begärda utredningen, överlämnade med skrivelse den 4 september 1917 förslag
till lag angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning, flottning
och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. Detta förslag upptog gemensamma
bestämmelser angående härbärgen vid skogsavverknings- och kolningsarbete
samt flottiiingsarbete.
Till 1918 års riksdag framlade Kungl Maji ett förslag till lag i ämnet,
Historik.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
vilket emellertid avsåg allenast skogsavverknings- och kolningsarbete. Propositionen
medhanns icke att sakbehandlas vid 1918 års riksdag.
Förslaget framlades emellertid i oförändrat skick till 1919 års lagtima riksdag.
I en inom andra kammaren av herr Johansson i Sollefteå m. fl. väckt
motion (nr 325) hemställdes då örn sådan utvidgning av den föreslagna lagens
tillämplighetsområde, att den skulle gälla jämväl för flottningsarbete och
andra arbeten, såsom vid större dikningsföretag och vägbyggnader.
Andra lagutskottet, som förordade bifall till det av Kungl. Majit framlagda
förslaget med viss mindre jämkning, hemställde därjämte, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, det täcktes Kungl. Majit låta verkställa
utredning, huruvida och i vilken omfattning en lagstiftning med liknande
innebörd, som i det föreliggande förslaget innefattades, kunde anses erforderlig
och genomförbar i fråga örn större diknings- och vägbyggnadsföretag och
andra därmed jämförliga arbeten, anordnade på större avstånd från ort, där
bostad funnes tillgänglig, ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda (utlåtande nr 16).
Vid behandlingen av lagförslaget i kamrarna antogs detsamma i det avutskottet
förordade skicket. Skrivelseförslaget förföll däremot till följd av
kamrarnas skiljaktiga beslut, i det att första kammaren avslog, medan åter
andra kammaren biföll förslaget därom.
Till 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Majit jämväl, i anslutning
till förslag örn ny flottningslagstiftning, förslag till lag örn skyldighet i vissa
fall att vid flottled anordna härbärgen åt flottningsarbetarna. Detta förslag
antogs med vissa mindre jämkningar av riksdagen, varefter den nuvarande
lagen i ämnet, den s. k. flottledshärbärgeslagen, utfärdades den 19 juni 1919
(nr 428).
Vid 1925 års riksdag framställdes ånyo krav på utvidgad lagstiftning i
förevarande ämne. I en av herr Johansson i Sollefteå inom riksdagens
andra kammaren väckt motion (nr 103) hemställdes nämligen om ändrad
lydelse av 1 § i skogshärbärgeslagen. Ändringsförslaget avsåg att göra lagen
tillämplig jämväl vid flottledsbyggnads-, vägbyggnads- och större dikningsarbete,
som bedreves under de i lagen angivna förhållandena.
I skrivelse den 24 april 1925 (nr 135) anhöll riksdagen det Kungl. Majit
ville låta verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning en lagstiftning,
likartad med den, som innefattades i skogshärbärges- och flottledshärbärgeslagarna,
kunde anses erforderlig och genomförbar beträffande vägbyggnads-
och vattenavledningsföretag samt flottledsbyggnadsarbeten, anordnade
på större avstånd från ställen, där bostad funnes tillgänglig, ävensom
för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Med anledning av riksdagens skrivelse uppdrog Kungl. Majit åt socialstyrelsen
att verkställa utredning och avgiva förslag i det avseende, som
angavs i riksdagens framställning. Med skrivelse den 19 maj 1927 överlämnade
styrelsen till Kungl. Majit bland annat förslag till vissa ändringar
i skogshärbärgeslagen. Styrelsens förslag innebar, att skogshärbärgeslagen
skulle utsträckas att omfatta jämväl väg-, flottledsbyggnads- och vatten
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. »
avledningsarbeten samt att länsstyrelsernas nuvarande uppgift att övervaka
lagens efterlevnad skulle överflyttas å yrkesinspektionens chefsmyndighet,
socialstyrelsen.
I propositionen har utvidgningen av skogshärbärgeslagens tillämplighets- Kungl. Majlis
område begränsats att avse allenast flottledsbyggnadsarbete. Beträffande Pr°Pos,boHvägbyggnadsarbeten
har föredragande departementschefen föreslagit, att i
administrativ ordning skulle meddelas bestämmelser, varigenom bostadsfrågan
vid vissa av dessa skulle kunna erhålla en tillfredsställande lösning.
Slutligen har i propositionen, liksom i socialstyrelsens förslag, tillsynen å
lagens efterlevnad överflyttats från länsstyrelse till yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Motionerna II: 335 och II: 338 innebära ifråga örn skyldigheten att be- Motionerna.
reda härbärgen åt arbetarna en utsträckning av gällande lags bestämmelser
till att avse allt arbete, som bedrives under de i lagen angivna förutsättningarna.
Motionen II: 342 åsyftar en utvidgning av skogsliärbärgeslagen
till att omfatta — icke blott som enligt propositionen flottledsbyggnadsarbete
— utan jämväl avlopps-, brobyggnads- och ^^byggnadsarbete. Beträffande
skyldigheten att anordna stallrum innehålla motionerna II.'' 335 och
II: 342 motsvarande utvidgning, som föreslagits i fråga om liärbärgeringsskyldigheten.
Av den verkställda utredningen framgår, att de vattenavledningsarbeten, j;tsköttel.
som egentligen skulle beröras av den föreslagna lagstiftningen, äro arbeten
för utdikning av skogsmark. I likhet med föredragande departementschefen
anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att en lagstadgad skyldighet
att sörja för bostäder vid nämnda arbeten införes. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra örn att vid 1925 års riksdag andra lagutskottet, pa vars hemställan
riksdagens skrivelse med begäran om utredning i förevarande ärende
kom till stånd, ansåg, att vägande betänkligheter kunde anföras mot att utsträcka
lagstiftningens tillämpning att gälla jämväl i skogskultursyfte vidtagna
avdikningsåtgärder. Vad sedan i ärendet förekommit torde enligt utskottets
mening hava bekräftat riktigheten av detta uttalande.
Beträffande vägarbetena synes den utredning, som i ärendet framlagts,
giva vid handen, att i de flesta fall, såsom när arbetena utföras under sommaren
och ortsbefolkningen användes däri, något egentligt behov av särskilt
inrättade bostäder ej förefinnes, medan vid arbeten under den kallare års
tiden eller då arbetare måste sammanföras från skilda håll ett dylikt behov
torde vara för handen. På grund av de sålunda föreliggande olika förhållandena
och med hänsyn till de i ärendet anförda olägenheter, som skulle
följa av en utvidgning av lagstiftningen till att avse vägarbeten överhuvud,
torde en dylik utvidgning ej böra komma till stånd. Med anledning
härav synes den möjlighet, som föredragande departementschefen
anvisat, att genom meddelande av bestämmelser i administrativ ordning
främja lösningen av vägarbetarnas bostadsfråga, böra tillvaratagas. Genom
opaginerad Kontrollera mot PDF
b Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
e« dylik anordning skulle bostadsbehovet tillgodoses vid de vägbyggnadsarbeten,
som framför allt förekomma i ödebygder eller andra glest befolkade
trakter. Vidare skulle, genom att prövningen av bostadsfrågan i första hand
vore överlämnad åt den, som verkställer undersökning av och upprättar plan
för ett vägföretag — i allmänhet en vägingengör — möjliggöras en smidig
anpassning efter behovet i det särskilda fallet. En garanti för att härutinnan
förfares riktigt ligger i länsstyrelsernas samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
befattning med företag av ifrågavarande slag. Utskottet vill sålunda uttala
sin anslutning till den uppfattningen, att man för bostadsfrågan vid vägarbeten
bör söka vinna en lösning i överensstämmelse med de riktlinjer,
som föredragande departementschefen angivit.
I fråga om flottledsbyggnadsarbetena, vilka huvudsakligen pågå under den
kallare årstiden, finner utskottet, i likhet med föredragande departementschefen,
att arbetarnas bostadsfråga bör upptagas till behandling i lagstiftningen.
Detta synes också i viss mån vara en konsekvens därav, att för
övriga arbetare, som sysselsättas med arbete vid flottlederna — flottningsmanskapet
— bostadsfrågan är reglerad i lagstiftningsväg. Utskottet vidi
emellertid, i anslutning till vad föredragande departementschefen anfört,
framhålla, att utskottet vid sin tillstyrkan av en dylik utvidgning utav lagstiftningen
utgått ifrån att den hittills tillämpade praxis, att ingripande i
allmänhet ej äger rum vid företag, vilka med hänsyn till arbetarnas antal
och tidslängden för arbetet äro av obetydlig omfattning, jämväl skall vinna
tillämpning å flottledsbyggnadsarbete.
Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit till frågan, i vilken omfattning
en utsträckning av lagstiftningen bör ske, Ilar utskottet icke kunnat
förorda att, såsom i motionerna II: 335 och II: 338 föreslagits* skogshärbärgeslagens
bestämmelser utsträckas att avse allt arbete, som bedrives under
de i lagen angivna förutsättningarna.
\ ad angår de i motionen II: 342 föreslagna utvidgningarna torde i allmänhet
avloppsarbete kunna hänföras till vattenavledningsarbete och brobyggnadsarbete
till vägbyggnadsarbete. Om nämnda slag av arbeten gäller såledesi
tillämpliga delar vad här förut anförts ifråga örn vattenavlednings- och
vägbyggnadsarbete.
Beträffande den i propositionen föreslagna överflyttningen av tillsynen å
skogshärbärgeslagens efterlevnad vill utskottet erinra örn att utskottet i sitt
förut i dag avgivna utlåtande (nr 24), i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni
1912 örn arbetarskydd, förordat den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen
i 38 § nämnda lag, att befogenheten att meddela där avsedda förbud
för arbetes bedrivande m. m. skulle överflyttas å yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Genom hänvisningen i 3 § skogshärbärgeslagen till berörda
38 § kommer jämväl denna lags tvångsvisa genomförande att ankomma å,
nämnda myndighet. Vid sådant förhållande synes det utskottet klart, att
också tillsynen å lagens efterlevnad bör tillkomma chefsmyndigheten. Utskottet
kan sålunda jämväl i detta hänseende biträda Kungl. Majlis förslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25. -1
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
Å) att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas;
samt
B) att de med anledning av densamma väckta motionerna
II: 335, II: 338 och II: 342 måtte anses besvarade genom viad
utskottet ovan under A) hemställt.
Stockholm den 17 april 1931.
På andra lagutskottets vägnar::
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit: 1
från första kammaren: herrar Westman, vern Sydow, Sigfrid Hansson, Österström,
von Geijer*, Norman, P. Sandström och Olof Carlsson;
från andra kammaren: herrar Hage, Andersson i Rasjön*, Johanson i Stockholm*,
Johanson i Hallagården, Aronson, Sandström i Nyland, Ljung* och Molander,
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Sigfrid Hansson, Norman, Olof Carlsson, Hage, Johanson i Stockholm
och Molander, vilka ansett, att utskottets utlåtande borde haft följande
lydelse:
Utskottet anser, att starka skäl kunna anföras för att ifrågavarande lag
angående beredande i vissa fall av härbärge åt arbetare bör, som i de tre
med anledning av propositionen väckta motionerna ifrågasatts, utsträckas
till att omfatta vissa arbeten utöver dem, som av Kungl. Maj:t föreslagits.
Som skäl härför vill utskottet först hänvisa till det obestridliga förhållandet,
att arbetare, som det här gäller, ofta arbeta under fullständigt samma
klimatiska och andra förhållanden, vare sig de äro sysselsatta med sådant
arbete, som enligt regeringens förslag skulle falla under lagen, eller med
annat arbete.
Denna uppfattning har framförts av bland annat socialstyrelsen och den
specialinspektör, som utövar tillsyn över att den redan existerande lagstiftningen
efterleves, då dessa myndigheter yttrade sig över en vid 1925 års
riksdag väckt motion, vari krävdes en utvidgning av den vid skogsavverkning
och kolning gällande lagen.
Sedermera har även ett flertal andra myndigheter, exempelvis de flesta
länsstyrelserna i de län, som främst beröras av lagstiftningen, yttrat sig i
samma riktning, varjämte socialstyrelsen, efter en synnerligen övertygande
opaginerad Kontrollera mot PDF
B
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
motivering, anförd å sid. 14—16 i den kungl, propositionen, närmare preciserat
sin uppfattning genom att framhålla, att styrelsen kunde jakande besvara
det till styrelsen remitterade spörsmålet »huruvida en lagstiftning,
likartad med den, som innefattas i skogshärbärges- och flottledshärbärgeslagarna,
kunde anses erforderlig och genomförbar beträffande väg- och vattenavledningstÖTetag
samt /fofffedsbyggnadsarbeten».
Utskottet anser sig på grund av nämnda och andra sakkunniga myndigheters
yttrande i frågan kunna förorda, att den ifrågasatta lagstiftningen i
första hand åtminstone utsträckes till de arbeten, som i socialstyrelsens
yttrande omnämnts, varvid torde kunna antagas, att under begreppet vägbyggnad
även skall falla brobyggnad.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, med förklaring att ifrågavarande proposition
ej kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del
antaga följande
Lag
om ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919 (nr 222)
angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning
och kolning av hsirbäge åt arbetarna m. m.
Härigenom förordnas, att rubriken till lagen den 25 april
1919 angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning och
kolning av härbärge åt arbetarna m. m. samt 1 och 3 §§ i
lagen skola, 1 § i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade
lydelse:
Lag
angående beredande i vissa fall vid skogsavverkning,
kolning, väg- och vattenavledningsarbete saint flottledsbyggnad
av härbärge åt arbetarna ni. m. 1
1 §•
Bedrives skogsavverknings-, kolnings-, väg-, vattenavledningseller
flottledsbyggnadsarbete på sådant avstånd från ställe, där
bostad finnes att tillgå, att det icke skäligen kan påfordras,
att arbetarna skola begiva sig dit för erhållande av natthärbärge,
åligger det arbetsgivaren att sörja för att arbetarna å
eller i närheten av arbetsstället äga tillgång till sådant härbärge.
Vid skogsavverknings-, väg-, vatten avlednings- och flottledsbyggnadsarbete
åligger det arbetsgivaren att jämväl sörja för
att å eller i närheten av arbetsstället finnes tillgång till lämpligt
stallrum för de hästar, som användas vid arbetet.
I fråga -----t- ---örn arbetarskydd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 25.
9
3 §■
(Lika med Kungl. Maj:ts förslag.)
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna.
(Lika med Kungl. Maj:ts förslag.)
samt
B) att de med anledning av propositionen väckta motionerna
II: 335, II: 338 och II: 342 måtte anses besvarade genom
vad utskottet ovan under A) hemställt.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 9 sami. 2 avd. 21 haft. (Nr 25). 64i 31 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:171 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändring i vissa delar av lagen den 25 april 1919 a1 i texten