Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924

1931-04-17 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1931:28, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1931 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i vissa delar av

lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn samhällets

barnavård.

Genom en den 21 februari 1931 till riksdagen avlämnad proposition, nr 98,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat, här

nedan infört förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den lii

juni 1924 örn samhällets barnavård.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande lagförslag, får

utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Med barnhem förstås enligt 39 § i 1924 års lag om samhällets barnavård

dels för stadigvarande vård och uppfostran av barn avsedd anstalt, som ej är

att hänföra till skyddshem eller allmän uppfostringsanstalt (barnhem för stadigvarande

vård), dels och anstalt för tillfällig vård och för observation av barn

eller för vård av späda barn och deras mödrar (upptagningshem). över barn,

som intagas i barnhem, skall föras förteckning enligt fastställt formulär. Enligt

52 och 53 §§ utövar barnavårdsnämnd tillsyn å fosterbarns vård och

uppfostran. Det åligger därvid nämnden, bland annat, att då nämnden

erhållit vetskap om fosterbarns mottagande i barnhem ofördröjligen

låta verkställa undersökning angående hemmets beskaffenhet, såframt

nämnden icke redan äger noggrann kännedom därom. Även eljest har

nämnden att, i den mån så prövas påkallat, låta verkställa undersökning

av förhållandena i barnhem. I 51 § stadgas anmälningsskyldighet till

nämnden, när fosterbarn mottages i barnhem, ävensom när hemmet ändrar hemvist.

Enligt 59 § äger nämnden, örn den finner, att barnhem icke är med

hänsyn till belägenhet, utrymme och utrustning så beskaffat, att där intagna

fosterbarn kunna erhålla tillfredsställande vård och uppfostran eller att

hemmet icke står under sådan ledning eller har sådan personal, att trygghet

vinnes för dess ändamålsenliga skötsel, att genom föreställningar hos hemmets

föreståndare eller dess styrelse, där sådan finnes, söka åstadkomma rättelse

samt, örn dylik åtgärd ej leder till åsyftad verkan, anmäla saken hos läns
Bihany

till riksdagens protokoll 193! 9 sami. 2 avd. 24 haft. (Nr 28.) 7sr, 31 1

<Hällande

bestämmelser

om barnhem.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande. Nr 28.

Förslagets

innehåll.

styrelsen, som enligt 42 § äger förordna om åtgärder till missförhållandenas

avhjälpande eller ock förbjuda, att barn vidare må vårdas i barnhemmet. Beträffande

barnhem, som upprättas av kommun eller landsting, gäller enligt

föreskrift i 41 §, att för hemmet skall uppgöras plan, vilken underställes länsstyrelsen

i det län, där hemmet är beläget. Länsstyrelsen prövar, huruvida

hemmet med hänsyn till belägenhet, utrymme och inredning är så beskaffat,

att där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande vård och uppfostran.

Jämlikt instruktionen för statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter den

8 maj 1925 åligger det konsulent beträffande inom hans distrikt befintliga

barnavårdsanstalter att verka för och i den mån det är honom möjligt

övervaka, bland annat, att vid anstalterna finnes anställd tillräcklig och för

sina särskilda uppgifter lämplig personal, att de inventarier, som finnas, äro

tillräckliga och ändamålsenliga samt väl vårdas, att anstalterna äro försedda

med erforderliga anordningar mot eldfara, att anstalternas lokaler äro i fråga

om storlek och form, inredning, belysningsförhållanden, uppvärmning och luftväxling

inrättade med hänsyn till sina särskilda ändamål och i överensstämmelse

med sundhetens fordringar samt att renhållning, luftväxling, uppvärmning

och belysning handhavas med omsorg och på ett med hänsyn till de i

anstalterna intagnas hälsa tillfredsställande sätt ävensom att i varje rum icke

inhysas flera personer, än som är förenligt med sundhetens och trevnadens

fordringar.

Enligt det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget skall särskilt tillstånd erfordras,

därest annan än kommun eller landsting vill upprätta barnhem. Sådant

tillstånd skall meddelas av vederbörande länsstyrelse, som i den ordning Kungl.

Maj :t bestämmer har att pröva, örn barnhemmet är så beskaffat, att där intagna

barn kunna erhålla tillfredsställande vård och uppfostran, samt huruvida

trygghet finnes för dess ändamålsenliga skötsel. Till ledning för länsstyrelsens

prövning skall vid ansökan om tillstånd fogas plan över hemmet samt uppgifter

rörande dess utrustning, ledning och personal ävensom erforderliga upplysningar

för bedömande av dess verksamhet. Örn tillstånd lämnas, skall därom

meddelas skriftligt bevis, innehållande, bland annat, uppgift å det högsta antal

barn, som samtidigt får vårdas å barnhemmet, med särskilt angivande av antalet

barn under ett års ålder. Därest innehavare av barnhem vill flytta detsamma

till annan lägenhet eller vidtaga utvidgning av eller större förändring

beträffande hemmet eller om ombyte av innehavare skall ske, skall nytt tillstånd

sökas. Reglemente för barnhem skall icke nödvändigt finnas, utan det

skall ankomma på länsstyrelsen att i varje särskilt fall pröva behovet därav

och, då reglemente anses böra upprättas, fastställa detsamma. Meddelat tillstånd

skall, då omständigheterna därtill föranleda, kunna återkallas av länsstyrelsen.

Barnavårdsnämnden skall vara skyldig att till länsstyrelsen anmäla,

örn barnhem av ifrågavarande slag drives utan tillstånd eller om tillstånd enligt

nämndens åsikt bör återkallas. Därest innehavare av enskilt barnhem därstädes

mottager barn utan att innehava tillstånd, medför detta straffansvar. Örn barnhem

av ifrågavarande art upprättats före tiden för lagens ikraftträdande, skall

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28. ■’

tillstånd till barnhemmets drivande icke erfordras, men vederbörande skall vid

straffansvar inom tre månader från nämnda tid ingiva anmälan örn hemmet till

vederbörande länsstyrelse.

Redan fattigvårdslagstaftningskommittén föreslog i sitt år 1921 avgivna betänkande

med förslag till lag örn den offentliga barnavården, vilket ligger till

grund för gällande lag om samhällets barnavård, införande av koncessionssystem

för enskilda barnhem i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,

som upptagits i föreliggande lagförslag. Som motivering till förslaget

i denna del framhöll kommittén, att den verksamhet, som utövades vid barnhem,

vilka upprättats av föreningar, stiftelser eller enskilda personer, närmast

vöre att likställa med en i större omfattning bedriven fosterbarns vård, varför

det beträffande dylika barnhem vore angeläget att få till stånd en ingående

kontroll.

I det förslag till lag om samhällets barnavård, som förelädes 1921 års riksdag,

hade emellertid bestämmelserna om koncession för inrättande av enskilda

barnhem uteslutits. Som skäl härför anförde föredragande departementschefen

i huvudsak följande. Det förelåge fara för att tvånget att begära tillstånd

att upprätta barnhem skulle förkväva donationslusten hos personer, som eljest

skulle varit sinnade att anslå medel för dylikt samhällsgagnande syfte, bni

viss risk funnes även, att den efterföljande tillsynen, som vore av större vikt

än ett godkännande på förhand, skulle bliva mindre effektiv, örn ett »förhandsgillande»

givits. Därtill komme, att en skärpt anmälningsplikt för barnhemsföreståndaren

och omedelbar undersökningsskyldighet för barnavardsmyndighetcn

borde vara ägnade att även för barnhemmens del skapa garantier för

en effektiv kontroll. Vetskapen örn att barnhem stöde under fortlöpande tillsyn

av nämnden och kunde, örn yppade missförhållanden ej rättades, av länsstyrelsen

förständigas att upphöra med sin verksamhet, torde i allmänhet föranleda

den, som ämnade upprätta barnhem, att på förhand skaffa sig sakkunniga

råd rörande hemmets verksamhet. Sålunda komme antagligen beträffande

enskilda barnhem att på frivillighetens väg uppnås ett slags förhandsgranskning.

Mot förslaget i delina del gjordes icke någon erinran från riksdagens sida.

På initiativ av statens inspektör för fattigvård och barnavård påbörjades

under 1928 en undersökning rörande förhållandena vid privata spädbarns- och

förlossningshem.

Vid 1929 års riksdag hemställde Kungl. Majit örn ett extra anslag å 3,000

kronor att användas till beredande av ersättning för inspektions- och upplysningsarbete

i avseende å verksamheten vid berörda hem. Föredragande departementschefen

framhöll därvid, att den påbörjade undersökningen blottat allvarliga

missförhållanden vid dylika hem samt att det kunde ifrågasättas, om icke

koneessionssystem vöre det medel, som omedelbart borde tillgripas för att verkställa

en utrensning av befintliga hem av mindervärdig beskaffenhet och hindra

uppkomsten av nya sådana. Sedan undersökningen slutförts och alla därunder

framkomna uppslag övervägts, borde enligt departementschefens åsikt införan
-

Förslagets

förarbeten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

det av en dylik anordning komma under allvarlig omprövning. — I samband

nied beviljande av det begärda anslaget uttalade riksdagen, att undersökningen

i fråga skyndsamt borde slutföras oell ali; erforderliga föreskrifter borde åvägabiingas

i syfte att uppnå en fortlöpande betryggande kontroll å ifrågavarande

område.

Även riksdagen 1930 beviljade ett anslag å 3,000 kronor till nyssnämnda

ändamål. Riksdagen uttryckte därvid sin bestämda förväntan, att den pågående

undersökningen av spädbarns- oell förlossningshemmen måtte slutföras

under budgetåret 1930/1931, så att 1 lågan örn den fortlöpande kontrollens anordnande

kunde bliva föremål för prövning av 1931 års riksdag.

I enlighet nied lämnat uppdrag avlämnade medicinalstyrelsen och statens

inspektör för fattigvård och barnavård, under vilka myndigheters överinseende

ifrågavarande undersökning verkställts, den 27 november 1930 redogörelse för

resultatet av undersökningen och förslag angående definitiva åtgärder för främjande

av det avsedda ändamålet.

Av redogörelsen framgick, att betänkliga missförhållanden vore rådande vid

dylika hem ej blott i avseende a beskaffenheten av den vård, som i hemmen

lämnades mödrar och barn, utan även på grund av där mångenstädes förekommande

hänsynslösa utnyttjande i vinningssyfte av det nödläge, varuti mödrarna,

ofta fattiga och ensamstående, befunne sig.

Föi lindamöjande av dessa missförhållanden föreslogo nämnda myndigheter,

bland annat, att föreskrifter måtto införas örn att barnhem i vissa fall ej finge

inrättas utan alf tillstånd därtill erhållits. I anslutning därtill framlade myndigheterna

ett förslag till ändrad lydelse av 41 § i lagen örn samhällets barnalård

av innehåll att, örn stiftelse, förening, annan sammanslutning eller enskild

person önskade upprätta barnhem, tillstånd därtill skulle sökas hos länsstyrelsen

i det län, där hemmet skulle förläggas. Konungen skulle äga meddela bestämmelser

angående prövning av dylik ansökning ävensom angående sättet för

meddelande av tillstånd. Meddelat tillstånd finge, när omständigheterna därtill

föranledde, av länsstyrelsen återkallas. På länsstyrelsen skulle ankomma att

pröva, huruvida för barnhem skulle finnas reglemente, samt fastställa sådant.

Därjämte föreslogos övergångsbestämmelser, enligt vilka den, som före

lagens ikraftträdande upprättat barnhem, som nu nämnts, skulle inom tro

månader från nämnda tidpunkt till länsstyrelsen i det län, där barnhemmet

vöre beläget, ingiva anmälan örn barnhemmet. Tillräcklig anledning hade alltså

icke ansetts föreligga att beträffande redan befintliga hem införa koncessionstvån

g.

lill stöd för förslaget örn införande av koncessionstvång anfördes bland

annat:

De missförhållanden, som blottats genom de verkställda undersökningarna,

hava tydligt ådagalagt, att i mångå fall barnhemmen och förlossningshemmen

redan från början saknat viktiga förutsättningar för en gagnande verksamhet.

Behovet av utbildad personal har icke beaktats, plan för hemmet har icke uppgjorts

och de ekonomiska förutsättningarna hava icke ägnats tillbörlig uppmärksamhet.

Detta har föranlett oss att till övervägande även upptaga frågan

om meddelande av koncession för inrättande av barnhem. Barnet är ett alltför

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Kr 28.

5

dyrbart och ömtåligt material för att anförtros åt dem, som i bästa fall välmenande

men utan särskilda kunskaper och erfarenheter öppna barnhem i ändamål

att därav erhålla sitt levebröd. Som regel blir detta levebröd synnerligen

knappt, örn barnhemmet uteslutande är hänvisat till fosterhemslegorna för sin

existens. Ej sällan utebliva dessa av olika anledningar för än det ena än det

andra barnet peli strax kommer hemmets ekonomiska ställning, som kanske

redan från början varit svag, i ännu sämre läge. Hemmet börjar föra en tynande

tillvaro. Täta ombyten på biträden, mer eller mindre okunniga i barnavård,

förekomma. En inskränkning i biträdenas antal är även en vanlig företeelse

vid dessa hem. Hemmens. upprepade förflyttningar från en plats till en annan

giva också i allmänhet vid handen, att det ekonomiska läget börjar bliva förtvivlat.

Att barnen på dessa hem under den tid, som åtgår för att ställningen

till slut skall Wiva så ohållbar att verksamheten måste nedläggas, ej kunna få

den erforderliga vården, är uppenbart.

För att förhindra tillkomsten av enskilda barnhem, vars anordnare sakna

personliga förutsättningar såväl i fråga örn utbildning för ändamålet som ekonomiskt,

lärer ej annat återstå än införandet av koncessionsbestämmelser, vid

vilkas beviljande tillfälle till prövning lämnas i såväl det ena som det andra

avseendet.

Av de myndigheter och sammanslutningar, som avgivit yttranden i ärendet,

hava samtliga med undantag av länsstyrelsen i Blekinge län tillstyrkt det av

fattigvårdsinspektören och medicinalstyrelsen avgivna förslaget eller lämnat

detsamma utan erinran. Nämnda länsstyrelse har däremot avstyrkt förslaget

under framhållande, att en fullt tillfredsställande kontroll över befintliga barnhem

kunde anordnas inom ramen av nu gällande bestämmelser samt att ett införande

av koncessionssystem skulle kunna fördyra barnavården. I övrigt hava

erinringar framställts endast beträffande vissa detaljer.

På grundval av det av medicinalstyrelsen och fattigvårdsinspektören framlagda

förslaget bär inom socialdepartementet utarbetats nu föreliggande förslag

till lag om ändring i lagen om samhällets barnavård. För möjliggörande

av en fortlöpande statlig kontroll över spädbarns- och förlossningshem har

vidare i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 45, sid. 231—232)

begärts ett extra anslag av 3,000 kronor.

Börande de allmänna grunderna för ifrågavarande lagförslag Ilar chefen för Departementssocialdepartementet

anfört: chefen.

"Resultatet av den verkställda undersökningen synes mig med all tydlighet

gira vid handen, att gällande bestämmelser örn tillsyn å barnhem icke innebära

tillräckliga garantier för att den vård, som lämnas i dessa hem, är tillfredsställande.

Visserligen torde man kunna förvänta, att den fortlöpande statliga

kontroll, vartill anslag begärts i årets statsverksproposition, i förening med

nämnda tillsyn skall vara ägnad att undanröja befintliga missförhållanden

samt motverka uppkomsten av hem utav mindervärdig beskaffenhet. Fullt betryggande

torde emellertid en dylik kontroll ej kunna bliva. Det ligger i sakens

natur, att en viss tid alltid måste förflyta, innan kontrollorganen komma i tillfälle

att verkställa inspektion av de hem, som upprättas, och konstatera sådana

omständigheter, att ingripande på grund därav kan ske. Och hinder föreligger

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

indra lagutskottet utlåtande Ny 28.

icke att ett barnhem, som måst upphöra genom ingripande från kontrollorganens

sida, flyttar till annan ort och där fortsätter sin verksamhet, tills nytt

ingripande hunnit ske. Med hänsyn till vad utredningen giver vid handen rörande

det vanliga i att barnhemmen ändra hemvist torde man ock kunna befara,

att en del hem, mot vilka ingripande skett, på nämnda sätt kunna komma i

tillfälle att fortsätta sin samhällsskadliga verksamhet trots kontrollorganens åtgärder.

En fordran på tillstånd för upprättande av barnhem skulle givetvis vara

ägnad att motverka dylika missförhållanden ävensom överhuvud hindra uppkomsten

av mindervärdiga hem.

Vad beträffar de skäl, som anförts mot ett koncessionssystem, anser jag visserligen

i likhet med vad som uttalades av föredragande departementschefen vid

framläggandet av förslaget till lagen örn samhällets barnavård, att det är av

vikt, att hinder icke ställas för personer eller sammanslutningar, som i ideellt

syfte vilja inrätta barnhem. Då emellertid i dylika fall en skyldighet att söka

tillstånd torde bliva av väsentligen formell betydelse, lärer av denna anledning

några avgörande betänkligheter icke böra möta mot ett införande av bestämmelser

örn koncession. ----I enlighet med vad som överhuvud lärer vara

praxis vid tillämpning av barnavårdslagens bestämmelser angående barnhem,

synes det klart, att de nu föreslagna nya bestämmelserna icke skola tillämpas

å hem, som är att betrakta endast såsom sommarhem eller feriekoloni.

Då införandet av koncessionstvång icke innebär, att några fordringar, utöver

dem nu gällande lag om samhällets barnavård (§ 59) innehåller, komma att

ställas på ett barnhem, torde de i ett remissyttrande uttalade farhågorna

för att de föreslagna bestämmelserna skulle kunna fördyra barnavården vara

ogrundade.

I likhet med medicinalstyrelsen och statens inspektör för fattigvård och

barnavård har jag emellertid ej funnit skäl föreslå, att bestämmelserna örn

sökande av tillstånd skola äga tillämpning å vid lagens ikraftträdande redan

existerande barnhem. Med hänsyn till bestående förhållanden är det nämligen

enligt min mening önskvärt att vid koncessionssystemets införande framgå med

en viss varsamhet. Däremot förordar jag för dessa äldre hem anmälningsskyldighet,

förbunden med straffansvar för underlåtenhet, och det kan med hänsyn

härtill samt vid bifall till vad under punkt 45 i femte huvudtiteln av årets

statsverksproposition äskats antagas, att även dylika hem skola komma under

mera effektiv kontroll än för närvarande.

Ett stadgande i den riktning, som i skrivelsen den 27 november 1930 föreslagits,

torde lämpligen kunna införas som ett nytt, andra, moment i 41 § av

lagen om samhällets barnavård. Beträffande stadgandets närmare utformning

synes det mig av praktiska skäl mest lämpligt att, såsom fattigvårdslagstiftningskommittén

föreslagit, i lagen införas jämväl de närmare bestämmelser

angående länsstyrelses prövning av ansökan örn tillstånd ävensom angående

sättet för meddelande av tillstånd, som i skrivelsen föreslagits skola utfärdas

av Kungl. Majit i administrativ ordning. — — — Det torde vara

lämpligt, att länsstyrelse åtminstone i sådana fall, där det gäller ärenden

av större vikt, inhämtar yttrande av medicinalstyrelsen. Föreskrift härutinnan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

7

torde böra meddelas i administrativ ordning, och har en bestämmelse med hänvisning

därtill upptagits i 41 §. Örn innehavare av tillstånd vill flytta verksamheten

till annan lägenhet eller vidtaga utvidgning av eller större förändring

beträffande densamma — såsom ombyte av ledare — eller överlåta barnhemmet

på annan innehavare, torde nytt tillstånd böra sökas. För att undanröja

varje tvekan örn att så skall vara förhållandet, har ett tillägg härom upptagits

i förslaget. Meddelat tillstånd bör, såsom i skrivelsen framhållits, kunna återkallas,

när omständigheterna därtill föranleda.

Vid de undersökningar, som under senare år företagits rörande förhållandena

å privata barnhem, hava betänkliga missförhållanden ådagalagts i fråga örn

den vård, som lämnas å dessa hem. De bristfälligheter, som därvid konstaterats,

utvisa, att personer, som upprättat barnhem, ofta saknat såväl personliga som

ekonomiska förutsättningar för att på ett tillfredsställande sätt kunna omhänderhava

skötseln av hemmen. Gällande lagbestämmelser giva icke någon möjlighet

att förhindra uppkomsten av dylika undermåliga barnhem och ofta kan

lång tid förflyta, innan vederbörande kontrollorgan bliva i tillfälle att ingripa

för att få rättelse till stånd. Därtill kommer, att, örn genom ingripande från

myndigheternas sida ett barnhem blivit stängt, detsamma kan förflyttas till

annan ort och kanske under lång tid fortsätta sin verksamhet därstädes, innan

vederbörande få sin uppmärksamhet riktad å hemmet och kunna vidtaga åtgärder

mot detsamma. För att förebygga berörda olägenheter finner utskottet,

lika med föredragande departementschefen, tillstånd böra fordras för upprättande

av privata barnhem. De bestämmelser i detta syfte, som innefattas i

föreliggande lagförslag, synas utskottet väl avvägda. Utskottet vill härvid

understryka, att länsstyrelsen vid prövning av tillståndsansökning uppenbarligen

bar att taga hänsyn endast till frågan, huruvida tillfredsställande vård

kan förväntas komma att lämnas å barnhemmet, men icke till behovet av barnhem

å ifrågavarande ort.

Som en följd av kravet på tillstånd för upprättande av barnhem torde böra

föreskrivas, att även för förändringar i sådana avseenden, som skulle hava varit

av betydelse för tillståndsmyndighetens bedömande av koncessionsfrågan, bör

fordras tillstånd av samma myndighet. Bestämmelse därom har även upptagits

i Kungl. Majlis förslag. Med anledning av vad departementschefen i detta sammanhang

anfört vill utskottet framhålla, att såsom sådan större förändring, för

vars genomförande tillstånd skall krävas, bör anses ej blott ombyte av ledare

utan även annan avsevärd förändring beträffande personalen och dylikt. För

att tydligt utmärka detta synes utskottet det i förslaget rörande hemmet förekommande

uttrycket »större förändring beträffande detsamma» böra utbytas

mot »större förändring beträffande hemmet eller dess verksamhet».

Såsom föredragande departementschefen anfört är det önskvärt att vid koncessionssystemets

genomförande framgå med en viss varsamhet. Beträffande

redan existerande barnhem torde därför icke böra krävas tillstånd för deras

fortsatta drivande. Däremot synes det böra fordras, att, därest ett äldre barnhem

skall undergå sådana avsevärda förändringar, vilkas genomförande be
-

Ulskotlet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Kr 2S.

träffande nya barnhem enligt förslaget skall kräva särskilt tillstånd, vederbörande

skall hos koncessionsmyndigheten inhämta medgivande till vidtagande

av förändringen. Om en sådan fordran icke uppställes, skulle ett äldre barnhem

kunna utan föregående prövning helt förändra karaktär. Utskottet vill

erinra, att i det förslag till stadga angående enskilda sjukhem och förlossningshem,

varöver Kungl. Majit i proposition nr 161 till innevarande års riksdag

begärt riksdagens yttrande, föreslagits, att bestämmelserna örn skyldighet att

söka tillstånd till större förändringar beträffande sjukhem eller förlossningshem

skola tillämpas även å sådana hem, som existera vid tiden för stadgans

ikraftträdande. Med den lydelse, det nu föreliggande förslaget i denna del

erhållit, torde innehavare av äldre barnhem icke bliva skyldig att söka tillstånd

till genomförande av större förändringar i avseende å hemmet. Utskottet anser

sig därför böra föreslå sådan ändring av bestämmelserna härutinnan, att av

desamma otvetydigt framgår, att skyldighet att inhämta medgivande till vidtagande

av större förändringar gäller för alla barnhem, såväl äldre som nya,

vilka drivas av annan än kommun eller landsting. Därvid har utskottet funnit

lämpligt att i ett särskilt, tredje moment av 41 § upplaga dessa bestämmelser.

Det synes även uttryckligen böra i lagen angivas, att tillstånd till flyttning av

barnhem till annat län skall sökas hos länsstyrelsen i det län, dit hemmet skall

förflyttas. Utan särskilt stadgande torde det vara tydligt, att, därest kommun

eller landsting övertager ett privat barnhem, bestämmelserna i 8 mom. av 41 §

därvid icke bliva tillämpliga, utan att i sådant fall föreskrifterna i 1 mom.

skola gälla. De föreslagna ändringarna i 41 § hava föranlett vissa redaktionella

jämkningar beträffande 42, 59 och 73 §§.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att ifrågavarande proposition ej

kunnat i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

9

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den (i juni 1924 (nr 361)

om samhällets barnavård.

Härigenom förordnas, att 41, 42, 59 och 73 §§ i lagen den 6 juni 1924 om

samhällets barnavård skola, 42, 59 och 73 §§ i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse:

41 §.

1 mom. Då barnhem upprättas av kommun eller landsting, skall för hemmet

uppgöras plan, vilken underställes länsstyrelsen i det län, där hemmet är beläget.

Länsstyrelsen prövar, huruvida hemmet med hänsyn till belägenhet, utrymme

och inredning är så beskaffat, att där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande

vård och uppfostran.

På länsstyrelsen ankommer att bestämma, huruvida vid fattigvårdsanstalt

inrättad särskild avdelning för barn må kunna godkännas såsom barnhem.

2 mom. önskar annan än kommun eller landsting upprätta barnhem, skall

tillstånd därtill sökas hos länsstyrelsen i det län, där hemmet skall förläggas.

Vid ansökningen skall fogas plan över hemmet samt uppgifter rörande dess utrustning,

ledning och personal ävensom erforderliga upplysningar för bedömande

av dess verksamhet.

Länsstyrelsen prövar, i den ordning Konungen bestämmer, huruvida barnhemmet

med hänsyn till belägenhet, utrymme och utrustning är så beskaffat,

att där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande vård och uppfostran, ävensom

huruvida med hänsyn till hemmets ledning och personal trygghet finnes

för dess ändamålsenliga skötsel.

Örn lämnat tillstånd skall meddelas skriftligt bevis, vari utsättes innehavarens

namn, barnhemmets benämning och belägenhet samt det högsta antal

barn, som må därstädes samtidigt vårdas, med särskilt angivande av antalet

barn under ett års ålder.

(Jfr sista stycket.) Pa länsstyrelsen ankommer att

pröva, huruvida för barnhem, som avses

i detta moment, skall finnas reglemente,

samt fastställa sådant.

Vill innehavare av tillstånd flytta 3 morn. Inneha nes barnhem av

barnhemmet till annan lägenhet eller annan än kommun dier landsting och

vidtaga utvidgning av eller större för- vill innehavaren flytta hemmet till

ändring beträffande detsamma, eller annan lägenhet, utvidga hemmet eller

Bihang till riksdagen» protokoll 1931. It sami. 2 avd. 24 hiyt. (Nr 28.) isa si 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

sker ombyte av innehavare, skall nytt

tillstånd sökas.

På länsstyrelsen ankommer att

pröva, huruvida för barnhem, som avses

i detta moment, skall finnas reglemente.

samt fastställa sådant.

(Utskottets förslag.)

vidtaga större förändring beträffande

hemmet eller dess verksamhet elinshäll

ombyte av innehavare ske, skall

tillstånd därtill sökas hos länsstyrelsen

i det län, där barnhemmet är beläget,

eller, om hemmet skall flyttas till annat

län, hos länsstyrelsen i detta län. I

sådant fall gäller i tillämpliga delar

vad i 2 mom. är stadgat.

(Jfr 2 mom. sista stycket.)

42 §.

Länsstyrelsen äger---i barnhemmet.

I fall, som avses i 41 § 2 morn., må I fall, som avses i 41 § 2 och 3

länsstyrelsen, när omständigheterna morn., må länsstyrelsen, när omständig
därtill

föranleda, återkalla meddelat helenia därtill föranleda, återkalla

tillstånd. meddelat tillstånd.

59 §.

1 mom. Finner barnavårdsnämnden---i hemmet.

2 mom. Leder åtgärd, som avses i 2 mom. Leder åtgärd, som avses i

1 morn., ej till åsyftad verkan eller 1 morn., ej till åsyftad verkan eller

drives barnhem, som i 41 § 2 mom. drives barnhem i fall, som avses i 41 §

avses, utan tillstånd eller finner nämn- 2 eller 3 morn., utan tillstånd eller findén,

att meddelat tillstånd bör åter- ner nämnden, att meddelat tillstånd bör

kallas, har nämnden att anmäla saken återkallas, har nämnden att anmäla

hos länsstyrelsen. saken hos länsstyrelsen.

Råda i — — — för samhällsvård.

I avseende —--motsvarande tillämpning.

3 morn. Bestämmelserna i---beträffande barnhem.

4 mom. Yad i---är intaget.

73 §.

Försummar någon — — — etthundra kronor.

Har någon i trots av förbud, varom Har någon i trots av förbud, varom

i 42, 56 eller 57 § sägs, mottagit fos- i 42, 56 eller 57 § sägs, mottagit fosterbarn,

straffes med böter från och terbarn, straffes med böter från och

med femtio till och med femhundra med femtio till och med femhundra

kronor eller, då omständigheterna äro kronor eller, då omständigheterna äro

synnerligen försvårande, med fängelse synnerligen försvårande, med fängelse

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

11

(Kungl. Maj.ts förslag.)

1 högst sex månader. Lag samma vare,

där någon i barnhem, som avses i 41 §

2 moni., mottagit barn utan att innehava

tillstånd, som där sägs.

(Utskottets förslag.)

i högst sex månader. Lag samma vare,

där någon i fall, som avses i 41 § 2

eller 3 moni., i barnhem mottagit barn

utan att innehava tillstånd, som där

sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

Har annan än kommun eller landsting före lagens ikraftträdande upprättat

barnhem, skall inom tre månader från nämnda tidpunkt till länsstyrelsen i det

län, där barnhemmet är beläget, ingivas anmälan örn hemmet.

Försummar någon att fullgöra anmälningsskyldighet, som nu sagts, vare

förfallen till böter från och med tio till och med femhundra kronor.

Böter, som ådömas enligt detta stadgande, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till deras fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

Stockholm den 17 april 1931.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Geijer* och Petrén, fröken Hesselgren,

samt herrar Gustaf Tamm, NÖrman, P. Sandström och Olof Carlsson*,

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Hage, Wallerius*, Andersson

i Rasjön, Johanson i Hallagården, Petersson i Lerbäcksbyn, Olovson i Västerås och

Sandström i Nyland.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1924 s. 1 i texten