Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna örn kollektivavtal och örn arbetsdomstol.

1931-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1931:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna örn kollektivavtal och örn arbetsdomstol.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6-

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1931 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om upphävande av lagarna

örn kollektivavtal och örn arbetsdomstol.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 288,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Karlsson i Grängesberg m. fl.

hemställt, att riksdagen måtte besluta, att lagen om kollektivavtal och lagen

örn arbetsdomstol omedelbart upphävas.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för berörda yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Den nu föreliggande frågan förekom till behandling redan vid 1929 års

riksdag.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 89, hemställde herr Andersson i

Stockholm m. fl., att riksdagen måtte besluta, att lagen om kollektivavtal och

lagen örn arbetsdomstol omedelbart måtte upphävas. I en inom samma kammare

väckt motion, nr 179, hemställde herr Hansson i Stockholm, att riksdagen

måtte besluta, dels att de av 1928 års riksdag beslutade lagarna örn

kollektivavtal, om arbetsdomstol, örn ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen

och om ändrad lydelse av 1 § lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän skulle

upphöra att gälla, dels ock att lagen den 28 maj 1920 örn central skiljenämnd

i arbetstvister åter skulle träda i tillämpning.

I sitt över motionerna avgivna utlåtande, nr 4, anförde andra lagutskottet

följande:

Den lagstiftning, varom här är fråga, har trätt i kraft den 1 januari innevarande

år. Enligt vad utskottet inhämtat hava hittills sex mål dragits under

arbetsdomstolens prövning, två av arbetsgivarparten, tre av arbetarparten och

ett genom överenskommelse av båda parterna. Samtliga mål gälla tillämpning

av äldre rättsregler.

Att på de skäl, som i motionerna anförts, avskaffa den ifrågavarande lagstiftningen,

innan erfarenhet vunnits rörande dess verkningar, kan utskottet

icke förorda.

Utskottets hemställan örn avslag å motionerna godkändes av riksdagen.

Jämväl vid fjolårets riksdag förelåg ifrågavarande spörsmål till behandling.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 345, hemställde nämligen herr

Spångberg m. fl., att riksdagen måtte besluta, att lagen örn kollektivavtal och

lagen örn arbetsdomstol omedelbart upphävas.

Bihang till riksdagens protokoll 1081. 9 sami. 2 avd. 4 käft. (Nr 6.)

1929 års

riksdag.

1930 års

riksdag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Andra lagutskottet anförde i sitt över denna motion avgivna utlåtande, nr 7,

följande:

Med anledning av vad i motionen anföres vill utskottet meddela, att av de

87 mål, som sedan lagstiftningens tillkomst handlagts vid arbetsdomstolen, 57

instämts av arbetarsidan och 27 av arbetsgivarsidan samt att 3 mål hänskjutits

till domstolens prövning genom överenskommelse av båda parterna.

Enligt Utskottets mening hava motionärerna ej anfört skäl, som kunna föranleda

utskottet att tillstyrka, att ifrågavarande lagstiftning upphäves. Utskottet

får därför hemställa, att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottets sistberörda hemställan bleV av riksdagen bifallen.

Enligt vad utskottet inhämtat huva sedan lagstiftningens tillkomst till ''och

med 1930 års utgång till arbetsdomstolen inkommit sammanlagt 231 mål, varav

159 instämts av arbetarsidan och 68 aV arbetsgivarsidan samt 4 hänskjuta till

domstolens prövning genom överenskommelse av båda parterna.

Utskottet finner motionärerna alltjämt icke hava anfört skäl, som kunna föranleda

utskottet att tillstyrka, att ifrågavarande lagstiftning upphäves.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1931.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendete behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydou), Linder,* Sigfrid Hansson^*

von {Heijer* och Frändén, fröken Hesselgren* samt herr Olöf Carlsson;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Magnusson i Skövde, Hage,*

Johanson i Stockholm,* Aronson, Sandström i Nyland, Björnberg och Gardell i Gans.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

3

Reservation

av herrar Linder, Sigfrid Hansson, Olof Carlsson, Magnusson i Kalmar,

Hage och Johanson i Stockholm, vilka anfört:

Ifrågavarande lagstiftning genomfördes i strid mot en praktiskt taget enhällig

arbetareopinion och torde alltjämt sakna stöd hos arbetareparten i kollektivavtalen.

Med hänsyn därtill och övertygade om, att en på ömsesidigt förtroende

och frivilligt samarbete grundad rättsordning vore att föredraga framför

ett i lag stadgat tvångsförfarande, skulle vi helst ha velat medverka till en

återgång till den ordning i lagstiftningshänseende, som hade kommit till uttryck

i den år 1920 stiftade men i samband med arbetsdomstolslagens ikraftträdande

upphävda lagen örn central skiljenämnd för vissa arbetstvister. En

sådan återgång påyrkades redan 1929 i en socialdemokratisk partimotion. Emellertid

torde för närvarande förutsättningar saknas för en dylik lösning, och den

föreliggande motionen lämnar alls ingen möjlighet därtill. Vi ha därför icke

ansett oss kunna förorda bifall till ifrågavarande motion.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.